Gemensamma riktlinjer

Gemensamma riktlinjer för
missbruks- & beroendevård
i
Jokkmokks kommun
Riktlinjer för socialtjänstens och primärvårdens
handläggning av personer med missbruks- och
beroendeproblematik
2009-07-01
Inledning
En arbetsgrupp med representanter från kommunen och primärvården i Jokkmokk
har fått i uppdrag att utveckla ett förslag på samarbetsdokument som kan reglera och
stödja övergripande samarbetsformer kring missbruks- och beroendevården i
Jokkmokks kommun. Dokumentet bygger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer
(2007) och förtydligar hur socialtjänsten och primärvården i Jokkmokk kan
samarbeta och avgränsa sitt arbete kring denna målgrupp. Dokumentet
sammanfattas under samma rubriker som hittas i de nationella riktlinjerna:




Upptäckt, bedömning och förebyggande verksamhet
Psykosocial behandling och läkemedelsbehandling
Gravida kvinnor med missbruks- och beroendeproblem
Samsjuklighet
Utgångspunkt för samarbetet
Den gemensamma uppgiften för socialtjänsten och primärvården är att förebygga
och behandla drog- och alkoholmissbruk. Vård och behandling för personer med
missbruks- och beroendeproblem utgör ett gemensamt ansvar.
Kommunen har genom socialnämnden ansvaret för missbrukarvårdens sociala
insatser. Kommunen har även ansvar för uppsökande verksamhet.
Landstinget har ansvar för korttidsvård, abstinensbehandling, psykiatrisk och
somatisk utredning samt motiveringsarbete liksom för vård av missbrukare som
kräver psykiatrisk behandling, men för primärvården i Jokkmokk begränsar sig
åtagandet till somatisk utredning, motiveringsarbete, farmakologisk behandling
samt abstinensbehandling i vissa fall.
Personer som ökar sitt intag av alkohol, andra droger eller beroendeframkallande
läkemedel har en ökad risk för att utveckla missbruks- och beroendeproblem. Detta
kan i sin tur medföra att dessa personer drabbas av olika psykosociala, psykiatriska
och somatiska symptom. Omvänt har patientgruppen med psykiatriska tillstånd en
större risk än andra att utveckla missbruks- och beroendeproblem.
Upptäckt, bedömning och förebyggande verksamhet
Inom hälso- och sjukvården finns kunskap om alkoholens och andra drogers
skadeverkningar. Primärvården, som tar emot de flesta människor som vänder sig
till sjukvården, har särskilt stora möjligheter att tidigt upptäcka människor med
missbruksproblem.
Socialtjänsten har ett särskilt ansvar att tidigt upptäcka sådana sociala förändringar
som kan motivera förebyggande arbete.
2
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Jokkmokks kommun
Personalen skall ha kompetens för att kunna identifiera riskfylld alkoholkonsumtion
genom att använda och analysera resultaten av bedömningsinstrumentet AUDIT.
Frågeformuläret skall användas på nya patienter/klienter och kan med fördel
användas i samband med andra screeninginstrument som omfattar andra
folkhälsoproblem som t.ex. rökning, bristande motions- och matvanor, sömnbesvär.
Socialtjänsten och primärvården använder sig av olika bedömningsinstrument; inom
primärvården används i huvudsak AUDIT, medan socialtjänsten använder sig av
såväl ASI-intervju som AUDIT.

ASI-intervju: ASI är en kort kartläggande, strukturerad utredningsintervju
vars syfte är att ge en viktig bild av upplevelser och situationer inom följande
sex livsområden: fysisk hälsa, arbete och försörjning, kriminalitet, alkohol- och
narkotikaanvändning, familj och umgänge samt psykisk hälsa.
ASI-intervjun kan användas i det enskilda klientarbetet, som underlag för
behovsbedömningar samt dokumentation och systematisk uppföljning av
klienter. För bedömning av svårighetsgrad måste även komplicerande
faktorer i form av psykisk och/eller fysisk samsjuklighet vägas in, likaså om
en omfattande psykosocial problematik finns.

AUDIT: Screening av alkoholvanor och identifiering av skadlig konsumtion.
Laboratorieprover för diagnostik och uppföljning



CDT och GT rekommenderas för diagnostik och uppföljning av behandling:
CDT är det mest specifika av lab.proverna (men inte särskilt sensitivt) för
upptäckt av långvarig alkoholöverkonsumtion, normaliseras dock inom några
veckor efter avhållsamhet.
GT är betydligt mindre specifikt än CDT men blodnivån sjunker
långsammare. Bra (och billigt) att analysera i uppföljningsskedet.
ASAT, ALAT och MCV är (liksom GT) inte särskilt specifika men kan
användas som komplement i utredningens diagnostiska skede.
Psykosocial behandling och läkemedelsbehandling
Personer med ett identifierat missbruks- och beroendeproblem skall i första hand få
sin behandling inom socialtjänsten, primärvården (eller psykiatrin) där personen är
bosatt.

Det är den lokala ledningen för primärvården och ledningen för kommunens
socialtjänst som tillsammans skall planera hur vård och behandling skall
organiseras.
3
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Jokkmokks kommun

Verksamheten skall lokalt samordnas mellan socialtjänstens personal inom
missbruksverksamheten och med yrkeskompetens från primärvården (och
psykiatrin inom området), i första hand läkare och sjuksköterskor.

Konsulterande kontakt med primärvård, socialtjänst (eller psykiatri) då
komplicerande faktorer föreligger, men huvudansvaret ligger kvar hos
konsulterande förvaltningen.

Medgivandeavtal bör upprättas mellan patient/klient och
sjukvård/socialtjänst då flera förvaltningar kan bli involverade, för att
sekretessen inte ska hindra samverkan.

Samverkansmöten mellan involverade förvaltningar i komplicerade ärenden.
Från socialtjänstens sida erbjuds bland annat följande:

MI (Motivational Interviewing): Den Motiverande Intervjun hjälper oss att:
Bygga upp en relation; öka den inre motivationen för förändring; hjälpa
klienten att ta steg vidare på vägen mot förändring; förstärka, förtydliga och
bearbeta ambivalens; hantera motstånd.
Strukturen i MI är att: B= Bekräfta, aktivt noggrant lyssnande, Ö= Öppna
utforskande frågor, R= Reflexioner, S= Summeringar.

Familj/nätverk/anhörigarbete: En persons sociala nätverk utgörs av hennes
relationer till alla de människor som sammantaget utgör hennes sociala
sammanhang, som familj, släkt, vänner, arbetskamrater, myndigheter och
professionella hjälpare. Att arbeta med nätverket i psykosocialt arbete innebär
att man inte bara ser den enskilda individen, utan också tar hänsyn till hela
det sociala sammanhanget.

Hantering av psykosocial problematik.

Eventuellt bistånd till behandlingshem.
Från primärvårdens sida erbjuds bland annat följande:

Kort rådgivning: Rådgivande samtal utifrån feedback till patienten, patientens
eget ansvar, råd och alternativ, empati och tilltro till patientens förmåga.

Uppföljning av tidigare diagnostiska åtgärder såsom AUDIT,
laboratorieprover m.m.

Behandling av psykisk och/eller fysisk sjukdom.
4
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Jokkmokks kommun
samt farmakologisk behandling i form av:

Disulfiram (Antabus) utan övervakning har inte visat någon effekt jämfört
med placebo, men däremot finns evidens för att behandling under uppsikt
minskar missbruket (evidensgrad 1). Kan påverka leverfunktionen.

Naltrexon (Naltrexon Vitaflo) i kombination med någon form av strukturerad
psykosocial stödinsats har bättre effekt än placebo och psykosocial stödinsats
(evidensgrad 1). Bra medel, inte minst vid ärftlig belastning och/eller
”craving”/sug. Minskar risken för att en liten mängd alkohol skall utlösa en
ny alkoholperiod.

Akamprosat (Campral) i kombination med någon form av strukturerad
psykosocial stödinsats har bättre effekt än placebo och psykosocial stödinsats
(evidensgrad 1). Dämpar alkoholsuget. Påbörjas så snart som möjligt efter
upphörd alkoholkonsumtion.
Behandla minst 6-12 månader, eventuellt livslångt. Vid terapisvikt prova annat
preparat eller kombinationsbehandling Naltrexon + Campral. Dessutom kan alla tre
användas samtidigt! Vid återfall – fortsätt att medicinera med Naltrexon/Campral.
Abstinensbehandling

Bensodiazepiner (ex Sobril) har bäst dokumenterad effekt på såväl ospecifika
som specifika abstinenssymptom (evidensgrad 1) och bör därför användas i
första hand.

Tiamin = vitamin B1 (Betabion) skall ges vid långvarigt missbruk innan
tillförsel av mat och dryck, för att minska risken för utveckling av WernickeKorsakoffs syndrom (evidensgrad 1), som kan vara direkt livshotande.

Vid svåra abstinenssymptom med predelirium och/eller generella
krampanfall, skall patienten remitteras akut till sjukhus för intensivvård.
Gravida kvinnor med missbruks- och beroendeproblem
Intag av alkohol, droger eller beroendeframkallande läkemedel under graviditeten
kan ge skadliga effekter på fostret, vilket innebär att gravida kvinnor utgör en
särskild riskgrupp som måste uppmärksammas.

Mödrahälsovården har vid inskrivning av gravida kvinnor ett särskilt ansvar
och uppdrag att utföra screening (AUDIT) av de blivande föräldrarna.
Identifieras ett riskbruk skall kort rådgivning initieras enligt metoden
”motiverande samtal”.
5
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Jokkmokks kommun
Samsjuklighet
Med samsjuklighet menas att en klient/patient med missbruks- eller
beroendeproblem samtidigt uppfyller diagnostiska kriterier för ett psykiatriskt
och/eller somatiskt tillstånd. Detta samband är relativt vanligt; personer med
missbruks- och beroendeproblem drabbas ofta av psykiatriska symtom och somatisk
ohälsa. Sambandet gäller också omvänt.

Primärvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar för klienter och
patienter med missbruk och beroende med samtidig psykisk och/eller
somatisk sjukdom.

Om socialtjänsten misstänker att en klient med missbruks- eller
beroendeproblem lider av psykisk eller somatisk sjukdom skall, med klientens
samtycke, omedelbar kontakt tas med vårdcentralen för en bedömning.

Om primärvården misstänker att en patient med psykiatrisk diagnos
och/eller somatisk ohälsa har missbruks- eller beroendeproblem skall, med
patientens samtycke, omedelbar kontakt tas med socialtjänsten.

Med andra ord är en av primärvården och socialtjänsten samordnad vård och
behandling av den samlade problematiken, av största betydelse.
Gemensamma begrepp

”Avgiftning” skall benämnas abstinensbehandling

”Missbrukare” skall benämnas personer med missbruks- och beroendeproblem

Riskbruk är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt, men där
missbruk eller beroende ännu inte föreligger

”Dubbeldiagnos” skall benämnas samsjuklighet, dvs. patienter med samtidig
missbruks-/beroendeproblematik och psykisk och/eller allvarlig somatisk
sjukdom
6
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Jokkmokks kommun
Modell för identifiering, bedömning och behandling av missbruksoch beroendeproblem
7
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Jokkmokks kommun
Handlingsplan för genomförandet av riktlinjerna
För att göra det möjligt att införa och tillämpa dessa riktlinjer i Jokkmokks kommun,
gäller i första hand nedanstående förutsättningar:

Kommunens socialnämnd och primärvårdens ledning beslutar att riktlinjerna
skall gälla för missbruks- och beroendevården i Jokkmokks kommun

All personal som möter nya patienter/klienter kommer att erbjudas
utbildning i basal missbruks- och beroendelära

All personal som möter nya patienter/klienter kommer att erbjudas
utbildning i att använda och tolka bedömningsinstrumenten AUDIT och
DUDIT

Särskilt utsedd personal inom kommunens socialtjänst kommer att erbjudas
utbildning i användandet av bedömningsinstrumentet ASI

Personal som arbetar med målgruppen inom kommunens socialtjänst och
primärvården, kommer att erbjudas utbildning i MI-baserad rådgivning
(motiverande samtal)

Metoder skall utarbetas för systematisk uppföljning av vidtagna
åtgärder/genomförd behandling, med hjälp av i första hand biologiska tester
och AUDIT/DUDIT

Riktlinjerna skall regelbundet (en gång årligen) följas upp och vid behov
revideras, av arbetsgrupp med personal från socialtjänsten och vårdcentralen

Telefon- och e-postlista över personal inom kommunens socialtjänst och på
vårdcentralen inbegripna i missbruks- och beroendevården, upprättas som
bilaga till detta dokument och revideras minst en gång per år
8
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Jokkmokks kommun
Arbetsgruppen
Följande personer har deltagit i arbetet med utformningen av riktlinjerna:
Lars Bergqvist
Johanna Enlund
Kjell Näslund
Ann-Helen Sundström
Bie Blind
Maria Larsson
Jokkmokks kommun
Jokkmokks kommun
Jokkmokks vårdcentral
Jokkmokks vårdcentral
Jokkmokks vårdcentral
Socionomstuderande
9
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Jokkmokks kommun