EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 24.7.2014
COM(2014) 488 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
Andra rapporten om Kosovos* framsteg när det gäller uppfyllandet av kraven i
färdplanen för viseringsliberalisering
{SWD(2014) 251 final}
*
*
Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s
säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos
självständighetsförklaring.
SV
SV
1. INLEDNING
Den 19 januari 2012 inledde kommissionen en dialog om viseringsliberalisering med Kosovo.
Den 14 juni 2012 överlämnade kommissionen till Kosovos regering en färdplan om
viseringsliberalisering. I färdplanen identifieras den lagstiftning och alla andra typer av
åtgärder som Kosovo måste anta och genomföra på vägen mot viseringsliberalisering.
Den 8 februari 2013 antog kommissionen den första rapporten om Kosovos framsteg inom
viseringsdialogen2. Den rapporten innehöll en bedömning av Kosovos framsteg,
rekommendationer till myndigheterna i Kosovo och statistiska uppgifter om hur det
viseringsfria systemet förväntas påverka migrationen och säkerheten.
Den 12 februari 2013 höll kommissionen det andra mötet mellan högre tjänstemän med
Kosovo. Det tredje och det fjärde mötet hölls den 29 juli 2013 respektive den 16 juni 2014.
Detta är den andra rapporten där kommissionen bedömer Kosovos framsteg när det gäller
uppfyllandet av kraven i viseringsfärdplanen. Där sammanfattas den mest relevanta
utvecklingen när det gäller antagandet eller ändringen av lagstiftning och genomförandet av
den, med lämpliga rekommendationer för regeringen. Den åtföljs av ett arbetsdokument från
kommissionens avdelningar med en mera ingående redogörelse för den utveckling som
beskrivits i denna rapport. I arbetsdokumentet behandlas också frågan om hur
viseringsliberaliseringen förväntas påverka migrationen och säkerheten.
Rapporten och arbetsdokumentet bygger på resultaten av rapporter som ingetts av Kosovos
regering, rapporter som utarbetats av de experter från EU-medlemsstaterna som deltog i
utvärderingsuppdragen i december 2013 och mars 2014, uppgifter som lämnats av EU:s
kontor i Kosovo och av Eulex samt på statistiska uppgifter som sammanställts av Eurostat och
ingetts av EU:s medlemsstater.
I rapporten och arbetsdokumentet ges rekommendationer på politikområden där
viseringsliberaliseringen förutsätter ytterligare reformer, både inom lagstiftningen och
genomförandet.
Dialogen om viseringsliberalisering påverkar inte EU-medlemsstaternas ståndpunkt om
Kosovos status.
2. KRAVEN AVSEENDE ÅTERTAGANDE OCH ÅTERINTEGRERING
2.1. 2.1. Återtagande
Kosovo har infört en rättslig ram för återtagande. Kosovo har fortsatt att förhandla om och
ingå återtagandeavtal med EU:s medlemsstater och länder som är associerade till Schengenregelverket och med de viktigaste transit- och ursprungsländerna för irreguljär migration.3
Återtagandet fungerar bra. Kosovo har förbättrat handläggningen av framställningar och
antalet pågående fall inger inte längre någon oro. Återtagandet av Kosovomedborgare
fungerar i allmänhet bra. Det finns inte tillräckliga uppgifter om återtagandet av
tredjelandsmedborgare och statslösa personer.
Rekommendation:
-
2
Fortsätta förhandla om och ingå återtagandeavtal med intresserade medlemsstater och de
viktigaste transit- och ursprungsländerna för irreguljär migration till Kosovo. Fortsätta
återta Kosovomedborgare, tredjelandsmedborgare och statslösa personer från alla EU-
COM(2013)66 final.
Kosovo har nyligen undertecknat återtagandeavtal med Estland, Kroatien, Liechtenstein, Schweiz, Norge,
Albanien och Montenegro.
3
medlemsstater om dessa personer inte längre uppfyller villkoren för inresa och vistelse i
dessa stater.Vidta nödvändiga åtgärder för att underlätta återtagandet av utsatta personer.
2.2. Återintegrering
I augusti 2013 ändrades lagstiftningen om återintegrering genom att det infördes rättsmedel
och en rättslig grund för en besvärsnämnd. Besvärsnämndens ledamöter har utsetts.
Kosovos regering fortsätter att finansiera fonden för återintegrering. Under 2013 uppgick
anslagen till 3,2 miljoner euro. Ungefär 1,7 miljoner euro användes för direkt ekonomiskt stöd
till mottagarna och en miljon euro överfördes till ministeriet för miljöfrågor och fysisk
planering för renovering och byggnad av bostäder för repatrierade personer. När det gäller
återintegreringstjänster tenderar myndigheterna att fokusera på nödlösningar snarare än
hållbara lösningar.
Endast personer som lämnat Kosovo före den 28 juli 2010 och som lämnat in ansökan före en
viss tidsgräns4 har rätt till stöd från fonden för återintegrering. Andra har rätt till
grundläggande tjänster eller socialhjälp från kommunerna. Stoppdatumet för stödberättigandet
håller alltmer på att bli ett hinder för hållbar återintegrering, eftersom allt fler återvändande
personer inte är berättigade till stöd från fonden, i och med att de lämnat Kosovo efter
juli 2010. Om stoppdatumet för stödberättigandet ändras och tyngdpunkten samtidigt läggs
vid långsiktiga integreringstjänster bör Kosovo kunna hållbart återintegrera sina repatrierade
medborgare.
Ärendehanteringssystemet i samband med återintegrering har varit i drift sedan januari 2013
och alltsedan april 2013 har alla kommuner haft tillgång till det. Systemet möjliggör en
grundläggande registrering, men inte någon uppföljning. Riktlinjer för hur systemet ska
användas har skickats ut till alla kommunala ämbetsverk för befolknings- och
återintegreringsfrågor och de har också fått utbildning.
Barn som återvänt har möjlighet att få utbildning, låt vara att språkkurser och annat språkstöd
inte tillhandahålls som en inbyggd del av systemet. Tillhandahållandet av hälso- och sjukvård
skulle ytterligare kunna förbättras. Framför allt kan inte alltid den lokala hälso- och
sjukvårdspersonalen diagnostisera hälsoproblem hos repatrierade personer.
Rekommendationer:
-
Byt fokus i fonden för återintegrering från katastrofbistånd till hållbara
återintegreringstjänster, såsom utbildning, yrkesutbildning, sysselsättningsstöd och
bostäder.
-
Överväg att se över stoppdatumet för berättigandet till tjänster från fonden för
återintegrering.
-
Utveckla ett ärendehanteringssystem i samband med återintegrering
tillhandahållandet av tjänster till alla registrerade stödmottagare kan spåras.
-
Öka samarbetet med internationella organisationer för att inte repatrierade medborgare ska
få bistånd från flera olika håll samtidigt.
så
att
3. DEL 1: DOKUMENTSÄKERHET
I februari 2014 infördes ett nytt folkbokföringssystem med en gemensam central databas. För
närvarande används folkbokföringsregistren och databasen jämsides med varandra. Det råder
allvarliga farhågor om hur konsekventa och korrekta de uppgifter är som lagrats i
folkbokföringsregistren, eftersom man med hjälp av systemet kan ta fram intyg om samma
4
Tolv månader från repatrieringsdagen.
händelse utgående antingen från olika uppsättningar av uppgifter eller inexakta uppgifter.
Lagringen av fysiska filer är olika i olika kommuner och kan ibland inte förhindra att
uppgifter går förlorade.
Folkbokföringsregister som återlämnats från Serbien har skannats och laddats upp i systemet
som fotografiska filer. Dem kan man vid behov ta del av och använda för
verifieringsändamål.
I december 2013 antog Kosovo sekundärlagstiftning som på begäran möjliggör utfärdande av
personbevis på språk som bosniska och turkiska och med kyrillisk skrift.
Rekommendation:
-
Folkbokföringssystemet bör avsevärt förbättras, av omtanke om kvaliteten på och
konsekvensen hos de uppgifter som lagras där. Detta kan vid behov ske genom att man
verifierar det som införts i systemet med hjälp av uppgifter i de bestyrkta kopiorna av
folkbokföringsregister som återlämnats från Serbien.
-
Driftskompatibilitet bör garanteras mellan databaserna för
legitimationshandlingar respektive för brottsbekämpande ändamål.
-
Standardiserade tillvägagångssätt bör utvecklas för lagring och inbindning av
bakomliggande handlingar.
resehandlingar,
4. DEL 2: GRÄNSFÖRVALTNING OCH MIGRATIONSHANTERING
4.1. Gränsförvaltningen
Det har gjorts avsevärda framsteg med integrerad gränsförvaltning. I september 2013
anpassades lagen om gränskontroll och övervakning i enlighet med unionens regelverk, och
den nya lagen om samarbete mellan olika organ trädde i kraft. En ny strategi för integrerad
gränsförvaltning och en handlingsplan har antagits. Den huvudsakliga rättsliga ramen har
införts.
Samarbetet med grannländerna har förbättrats Arbetet med att fastställa gränsen mot
Montenegro har gått framåt. 70 km av gränsen har redan fastställts, så att det återstår endast
9 km.
Kosovo samarbetar med Frontex om informationsutbyte, riskanalyser, kapacitetsuppbyggnad
och yrkesutbildning. Under 2013 utsåg Kosovo en kontaktpunkt för riskanalys, med ansvar
för förbindelserna med Frontex.
Gränsövergångsställena har tillräcklig utrustning för att kunna utföra kontroller i första och
andra led. Gränspolisen och tullen har tillräckligt med personal för att kunna övervaka
trafikflödena och passagerartrafiken. I praktiken utförs inte gränskontrollerna systematiskt i
samband med utresor.
I januari 2013 inrättades ett nationellt centrum för gränsförvaltning. Centrumet har personal
från alla myndigheter som arbetar med frågor i anslutning till gränserna och svarar för
strategiska och operativa riskanalyser på central nivå samt för informationsutbyte och
uppgiftsskydd. På lokal nivå utförs riskanalysen vid gränsövergångsställena, men i praktiken
används detta analysredskap inte särskilt mycket.
Kosovo är fortfarande ett viktigt genomgångsställe för irreguljär migration och
människohandel. Antalet upptäckta och undersökta fall av främjande av irreguljär migration,
människohandel eller narkotikasmuggling är fortfarande litet5.
5
Frontex årliga riskanalys för västra Balkan 2014.
Rekommendationer:
-
Man bör sträva efter att slutföra fastställandet av gränsen mot Montenegro.
-
Systematiska gränskontroller av både in- och utresande bör utföras. Räckvidden av
registret över in- och utresande bör klarläggas och standardiserade tillvägagångssätt för
registrering av resande bör införas.
-
Livsmedels- och veterinärmyndigheten bör vid alla gränsövergångsställen få tillgång till
internet.
-
Specimen av resehandlingar bör regelbundet uppdateras vid alla gränsövergångsställen.
-
Gränsövergångsställena bör få tillräckligt med övervakningsutrustning.
-
Riskanalysen bör användas bättre, framför allt vid planeringen av operativa insatser.
-
Gränsöverskridande insatser bör göras för att förhindrairreguljär migration och
människohandel.
4.2. Migrationshantering
Under 2013 reviderade och antog Kosovo ett lagstiftningspaket om den rättsliga ramen för
migrationshantering. Där ingick bland annat lagarna om utlänningar, medborgarskap och asyl.
Med den nya lagstiftningen införs definitioner som stämmer överens med unionens regelverk.
För närvarande kan utfärdande av viseringar utomlands ske endast i Turkiet och Albanien,
men tekniska förberedelser för att Kosovos informationssystem för viseringar ska tas i bruk på
andra beskickningar har kommit i gång.
Inrikesministeriet anslog 2013 1 miljon euro för att det skulle byggas en ny förvarsenhet.
Enheten förväntas inleda sin verksamhet vid utgången av 2014.
I december 2012 började Kosovo använda en ny databas om migration och asyl, men den är
än så länge inte fullt insatsklar och inte heller samkörd med andra databaser där det finns
uppgifter om migration. I lagen om utlänningar finns föreskrifter om myndigheternas tillgång
till databasen.
I oktober 2013 antogs en ny nationell migrationsstrategi och en handlingsplan, tillsammans
med att det inrättades en nationell myndighet för övervakning av migrationsflöden.
Rekommendationer:
-
Fortsätta genomföra den rättsliga ramen: garantera att de processrättsliga skyddsreglerna
för förvar, avlägsnande och återsändande iakttas.
Ta i bruk Kosovos informationssystem för viseringar på alla diplomatiska och konsulära
beskickningar.Överväga att ta fram en integrationsstrategi och en handlingsplan för
utlänningar för att det ska gå lättare för dem att integreras i samhället.Bygga en
förvarsenhet för förvarstagna utlänningarÖverväga att införa en tidsgräns för
inkvarteringen av utlänningar vid Pristinas internationella flygplats.Fortsätta utveckla
databasen om migrations- och asylfrågor och göra den tillgänglig för alla relevanta
myndigheter. Förbättra möjligheterna till samkörning mellan databaserna om migrationsoch asylpolitik.Fortsätta utveckla en utvidgad migrationsprofil.
4.3. Asyl
I juli 2013 antogs en ny lag om asyl, och motsvarande sekundärlagstiftning ändrades.
Rättigheterna och skyldigheterna för asylsökande och personer som beviljats skydd
överensstämmer med unionens regelverk. Bättre tolktjänster bör erbjudas. Den roll som spelas
av FN:s flyktingkommissariat har anpassats i enlighet med föreskrifterna i direktivet om
asylförfaranden och Genèvekonventionen.
Rekommendationer:
-
Se till att tolkar finns att tillgå och överväga om fjärrtolkning skulle kunna
användas.Samköra de relevanta databaserna såsom gränsförvaltningssystemet, Kosovos
informationssystem för viseringar och databasen om asyl.
5. DEL 3: ALLMÄN ORDNING OCH SÄKERHET
Det nya straffrättsliga systemet trädde i kraft den 1 januari 2013. I mars 2013 gjorde Kosovos
myndigheter den första översynen av det straffrättsliga systemet. Bättre samordning och ett
enhetligt tillvägagångssätt mellan institutionerna skulle kunna bli till nytta för det
straffrättsliga systemet. En spårningsmekanism har inrättats, men tillgången till uppgifter är
ännu otillräcklig och insatserna mot framträdande fall organiserad brottslighet och korruption
lågprioriteras fortfarande.
När det gäller domstolsväsendets oberoende kan man märka att antalet offentliga uttalanden
som gjorts av politiker om rättegångar i brottmål märkbart minskat. Massmediernas
trakasserier av domare och åklagare inger fortsatt allvarlig oro. Otillåten påverkan mot
brottsoffer och vittnen är fortfarande ett problem.
Polis- och tullväsendet i Kosovo har gått avsevärt framåt när det gäller professionalism och
personalresurser. Åklagar- och domstolsväsendets kapacitet måste stärkas. Här råder det brist
på resurser och här är det svårt att få lediga tjänster tillsatta, särskilt sådana som är förbehållna
för personer från minoriteter. Förfarandet för tillsättande av domar- och åklagartjänster är
bristfälligt. Kosovo bör harmonisera de fyra viktiga lagar som trädde i kraft i januari 2013 när
det gäller kriterierna för att utnämna eller avskeda domare och åklagare. Eftersläpningen av
pågående domstolsärenden är fortfarande stor, fastän man gjort vissa framsteg med att minska
den.
Kosovo har ännu inte någon elektronisk databas för kriminalregistret. Handlingar om
brottsbelastning sammanställs fortfarande för hand, från fall till fall. Regeringen planerar
inrätta ett informationssystem för kriminalregistret under 2014.
Rättsväsendet har inte något integrerat ärendehanteringssystem som skulle göra det möjligt att
spåra fall, alltifrån underrättelse- och utredningsfasen, genom lagföringen och ända fram till
avkunnande av dom och återvinning av tillgångar. Under 2014 satte regeringen i gång ett
pilotprojekt för att utveckla ett sådant system.
I mars 2013 godkände regeringen en ny strategi för underrättelsebaserat polisarbete, med
tillhörande handlingsplan. I mars 2014 offentliggjordes Kosovos första bedömning av hotet
från grov och organiserad brottslighet. Det underrättelsebaserade polisarbetet måste stärkas,
de analytiska färdigheterna bör vidareutvecklas och samarbetet mellan olika organ bör
förstärkas.
I ett förslag till lag om avlyssning fastställs de allmänna principerna och den institutionella
ansvarsfördelningen för laglig avlyssning med elektroniska medel. Denna lag bör antas och
detaljerade förfaranden bör fastställas med hjälp av sekundärlagstiftning.
Under 2013 antogs viss sekundärlagstiftning som stöd till lagen om vittnesskydd.
Polisdirektoratet som sköter dessa frågor har tillräckligt med personal och egen budget.
Kosovo bör överväga om vittnen i känsliga fall kunde få flytta utomlands.
I januari 2014 antog regeringen en strategi till förhindrande av penningtvätt och finansiering
av terrorism. Finansunderrättelseenheten planerar en personalökning för att fullt ut kunna
utföra sina uppgifter. Antalet inrapporterade fall av misstänkta transaktioner är fortfarande
stort, men likväl har inga fällande domar för penningtvätt rapporterats än så länge.
I mars 2013 antogs en ny lag om utökade möjligheter till förverkande av tillgångar. Den lagen
stadgar om möjlighet till förverkande av sådana tillgångar som inte härrör direkt från brottslig
verksamhet för vilken personen dömts. Där införs också principen med omvänd bevisbörda.
Dessa nya rättsföreskrifter möjliggör förverkande av tillgångar som sammanhänger med
oförklarliga förmögenheter. Förverkande av tillgångar är fortfarande mycket ovanligt.
Kosovo är, nu som förr, ett genomgångs- och lagringsställe i samband med smuggling av
heroin och marijuana6. De nya föreskrifterna i strafflagen och straffprocesslagen erbjuder
effektivare redskap för utredningar i narkotikamål. Den nationella samordnaren för
narkotikafrågor använder sig av befintliga former för samarbete mellan brottsbekämpande
organ och det civila samhället. Den brottsförebyggande och den medvetandehöjande
verksamheten fungerar tillfredsställande, liksom övervakningen av narkotika. Polisen i
Kosovo har tillräcklig kapacitet för att förebygga och utreda narkotikasmuggling, men det
råder fortfarande allvarliga farhågor över att antalet slutgiltiga domar i samband med
brottsutredningar av narkotikamål är jämförelsevis litet.
I juli 2013 antogs lagen om förebyggande och bekämpande av människohandel och skydd av
offren. En nationell samordnare av åtgärderna mot människohandeln samarbetar med
respektive myndigheter och med det civila samhället. En lag om ersättning till brottsoffer
befinner sig på förslagsstadiet. En ny strategi för kampen mot människohandel håller på att
utarbetas.
Kosovo har börjat ta itu med vapensmugglingen, men antalet förstörda lätta vapen är
fortfarande litet. Med tanke på hur många beslag som gjorts av KFOR och andra myndigheter
under de senaste åren verkar det fortfarande kunna finnas ett avsevärt antal vapen i Kosovo.
Kosovos insatser mot terrorismen fungerar bra. Utländska stridsdeltagare är fortfarande ett
orosmoment och myndigheterna i Kosovo har samlat in rikligt med information om
stridsdeltagare från Kosovo i Syrien. En ny lag om förbud mot deltagande i väpnade
konflikter har utarbetats, Regeringen planerar att utarbeta en handlingsplan för förebyggande
av radikalisering och våldsbetonad extremism.
Kampen mot korruptionen har gjort framsteg, men fortfarande verkar det inte som om särskilt
många rättegångar i korruptionsfall faktiskt slutförts. Det nationella rådet mot korruption,
under ledning av Kosovos president, fungerar. Rådet utfärdar rekommendationer för och
rapporter om kampen mot korruptionen. Kosovo måste se till att rättegångarna i mål mot
korruption och penningtvätt faktiskt också slutförs.
Den offentliga upphandlingen kvarstår som en av de huvudsakliga källorna till korruption i
Kosovo. Två institutioner har behörighet på detta område, nämligen kommissionen för
offentlig upphandling och översynsorganet för upphandling. Det har inte gått att ordentligt
bedöma hur översynsorganet fungerat, eftersom mandatperioden för denna unga institution
har löpt ut och någon ny personal ännu inte utsetts.
I augusti 2013 antogs den nya lagen om finansiering av politiska partier. Ansvaret för
genomförandet av lagen och för registreringen av politiska partier åvilar Centrala
6
http://www.state.gov/j/inl/rls/nrcrpt/2013/vol1/204050.htm
http://www.unodc.org/documents/data-and-analysis/Studies/Illicit_DT_through_SEE_REPORT_2014_web.pdf
valkommissionen. Den lider av allvarlig personalbrist, något som kan komma att påverka
genomförandet i framtiden.
Ändringar av lagen om skydd av personuppgifter förväntas antas senast vid utgången av 2014.
Under 2013 hölls det samråd med den nationella byrån för personuppgiftsskydd i anslutning
till ett antal lagar och sekundärlagstiftning. Byråns kapacitet behöver ytterligare förstärkning.
Kosovo bör ta fram sekundärlagstiftning om datasäkerhet och måste se till att alla lagförslag
som berör behandling av personuppgifter ses över av den nationella byrån för
personuppgiftsskydd. Kosovo bör överväga att ytterligare höja medvetenheten om
uppgiftsskydd och öka antalet uppgiftsskyddsombud på det lokala planet.
Rekommendationer:
-
Utveckla rättsväsendets oberoende genom att harmonisera de fyra viktiga lagar som trädde
i kraft i januari 2013 när det gäller kriterierna för att utnämna eller avskeda domare och
åklagare.
-
Se till att lediga tjänster i Kosovos domarråd och Kosovos åklagarråd tillsätts.
-
Minska eftersläpningen av pågående domstolsärenden.
-
Utveckla ett informationssystem för kriminalregistret, med lämplig lagstiftning om dess
förvaltning.
-
Utveckla ett integrerat ärendehanteringssystem som skulle göra det möjligt att spåra
brottsärenden, alltifrån utredningsfasen, genom lagföringen och ända fram till avkunnande
av dom och återvinning av tillgångar.
-
Förbättra informationsutbytet mellan de brottsbekämpande och rättsvårdande
myndigheterna i frågor som rör underrättelsebaserat polisarbete samt stärka deras
kapacitet och personalresurser.
-
Anta förslaget till lag om avlyssning samt standardiserade tillvägagångssätt med hjälp av
sekundärlagstiftning.
-
Låta vittnesskyddet ha kvar sin finansiella och personella kapacitet och främja det
internationella samarbetet.
-
Låta finansiella utredningar ingå som ett led i alla utredningar av organiserad brottslighet
och korruption.
-
Se till att rättegångarna i mål om människohandel, vapensmuggling, narkotikasmuggling,
korruption, offentlig upphandling och penningtvätt faktiskt slutförs, så att straffen
verkställs och tillgångar som förvärvats genom brottslig verksamhet återvinns.
-
Tillförsäkra människohandelns offer stöd och hjälp.
-
Överväga en översyn av lagen om upphandling, för att organet för översyn av
upphandling ska fungera som sig bör.
-
Genomföra lagen om finansiering av politiska partier i samband med valkampanjer och
stärka Centrala valkommissionens personella kapacitet.
-
Ingå ytterligare avtal med grannländerna och EU:s medlemsstater om brottsbekämpande
samarbete och stärka det operativa samarbetet med dem.
-
Fortsätta samarbetet med Europol, Interpol och regionala brottsbekämpande organ.
-
Ingå ytterligare avtal med grannländerna och EU:s medlemsstater om ömsesidig rättslig
hjälp i brottmål.
-
Undersöka ytterligare möjligheter till samarbete med Eurojust.
-
Utveckla sekundärlagstiftning om datasäkerhet.
-
Se till att det samråds med den nationella byrån för personuppgiftsskydd i alla frågor om
förslag till lagstiftning som berör behandling av personuppgifter och stärka byråns
kapacitet.
-
Överväga att ytterligare öka medvetenheten om uppgiftsskydd och utnämna flera lokala
uppgiftsskyddsombud.
6. DEL 4: GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETER MED ANKNYTNING TILL FRI
RÖRLIGHET
Regelverket kring de grundläggande rättigheterna kvarstår såsom sunt, men regeringen avser
att höja kvaliteten på det, i linje med unionens regelverk. Det nuvarande regelverket mot
diskriminering har inte genomförts till fullo, men åtgärder har vidtagits för att förbättra
genomförandet och övervakningen. I maj 2014 antog regeringen ändringar i lagen mot
diskriminering. Landets lagstiftande församling förväntas inom kort behandla ”paketet om de
mänskliga rättigheterna”, vilket består av förslagen till lag mot diskriminering,
jämställdhetslag och lag om ombudspersonen.
Nästa strategi och handlingsplan för mänskliga rättigheter och grundläggande rättigheter
förväntas antas efter det att ”paketet om de mänskliga rättigheterna” antagits.
Sanktionsmekanismen i förslaget till lagen mot diskriminering inrättar olika rättsmedel för
dem som råkat ut för kränkningar av de mänskliga rättigheterna. I domstolslagen från 2013
fastställs vilka domstolar man kan anlita för att hävda sina mänskliga rättigheter.
Primärlagstiftningen bör kompletteras med sekundärlagstiftning och allmänheten bör upplysas
om vilka rättsmedel som finns att tillgå.
Genomförandet av strategin och handlingsplanen för integrering av de romska, ashkaliska och
egyptiska folkgrupperna fortsätter, låt vara att det går trögt. En halvtidsöversyn slutfördes
2013 och ett ramdokument lades till. I detta dokument prioriteras åtgärder fram till 2015. Ett
fortsatt engagemang behövs, särskilt när det gäller budgetanslag och utbetalning av dem. Ökat
lokalt egenansvar kvarstår som väsentligt för genomförandet.
Kosovomedborgare har inga större problem att få rese- och identitetshandlingar.
Polisen i Kosovo samlar in uppgifter om etniskt motiverade brott. Mellan januari 2011 och
mars 2014 rapporterades 44 fall, men endast i två av dem har dom avkunnats. I sexton fall
pågår utredningarna fortfarande och sex åtal har lämnats in. Kosovo bör ta fram en
harmoniserad definition av etniskt motiverade incidenter och denna bör inte inskränka sig till
artikel 147 i strafflagen.
Eftersläpningen av domstolsärenden i Kosovo är fortfarande stor och det behövs mer
specialiserade domare i vissa domstolsavdelningar. Ett effektivare rättsväsen med tillräckligt
många specialiserade domare skulle bidra till att förbättra handläggningen av etniskt
motiverade mål.
Alla kommuner i Kosovo, utom i norra delen av landet, har kommunala säkerhetsråd. De
fungerar som samrådsgrupper som också utvecklar och genomför projekt för säkerhet i
lokalsamhället. De fungerar i stort sett som lagstiftningen förutsätter att de ska göra, men
kvaliteten på deras arbete varierar.
Rekommendationer:
-
I form av ett enda lagstiftningspaket anta och genomföra de nya lagarna mot
diskriminering och om jämställdhet, samt tilläggen till lagen om ombudspersonen.
-
Se till att medborgarna kan få klar och tydlig information om sina rättigheter och
rättsmedel i frågor som gäller åtgärdandet av människorättskränkningar.
-
Fortsätta med genomförandet av strategin och handlingsplanen för integrering av de
romska, ashkaliska och egyptiska folkgrupperna på central och lokal nivå.
-
Ta fram en harmoniserad definition av etniskt motiverade incidenter, som inte bör
inskränka sig till artikel 147 i strafflagen.
-
Få bort eventuella behörighets- och verksamhetsöverlappningar mellan de kommunala
säkerhetsråden och kommunfullmäktigeförsamlingarna.
7. SAMMANFATTNING
Kommissionen har bedömt Kosovos genomförande av viseringsfärdplanen, utgående från
information och relevanta dokument om lagstiftning och politik som tillhandahållits av
Kosovo. Denna utvärdering har kompletterats av utvärderingsuppdrag som kommissionens
avdelningar gjort på plats med hjälp av experter från EU:s medlemsstater.
Kommissionen anser att Kosovo gått bra framåt med genomförandet av viseringsfärdplanen.
Likväl behövs det ytterligare insatser, efter modell av rekommendationerna i denna rapport
och i det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar.
Kommissionen kommer att fortsätta hjälpa Kosovo med genomförandet av färdplanen och
aktivt övervaka att alla relevanta riktmärken uppnås, för att hålla medlagstiftarna underrättade
om ytterligare framsteg i dialogen om viseringsliberalisering.
