3.2. Utvecklingen när det gäller genomförandet av reformer

EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
EUROPEISKA UNIONENS HÖGA
REPRESENTANT FÖR UTRIKES
FRÅGOR OCH
SÄKERHETSPOLITIK
Bryssel den 22.4.2013
JOIN(2013) 7 final
GEMENSAM RAPPORT TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
om Serbiens framsteg för att i tillräcklig utsträckning uppnå kriterierna för
medlemskap, särskilt huvudprioriteringen att vidta åtgärder för synliga och hållbara
förbättringar i förbindelserna med Kosovo

SV
Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s
säkerhetsråds resolution 1244/99 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos
självständighetsförklaring.
SV
GEMENSAM RAPPORT TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
om Serbiens framsteg för att i tillräcklig utsträckning uppnå kriterierna för
medlemskap, särskilt huvudprioriteringen att vidta åtgärder för synliga och hållbara
förbättringar i förbindelserna med Kosovo
1.
INLEDNING
I sitt yttrande1 om Serbiens ansökan om medlemskap i oktober 2011 kom EU-kommissionen
fram till att ”Serbien är på god väg att i tillräcklig utsträckning uppfylla de politiska kriterier
som fastställdes vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn 1993 och de villkor som fastställts i
samband med stabiliserings- och associeringsprocessen, förutsatt att framstegen fortsätter och
att man kan finna praktiska lösningar på problemen rörande Kosovo”, och rekommenderade
att ”förhandlingar om anslutning till Europeiska unionen inleds med Serbien så snart landet
gör ytterligare betydande framsteg när det gäller att uppfylla följande nyckelprioritering: [att
vidta] ytterligare åtgärder för att normalisera förbindelserna med Kosovo i enlighet med de
villkor som har fastställts i samband med stabiliserings- och associeringsprocessen [...]”. Med
hänvisning till kommissionens rekommendation och på grundval av de inledande framstegen
som hade gjorts för att förbättra förbindelserna med Kosovo, beviljade Europeiska rådet
Serbien status som kandidatland i mars 2012.
Mot bakgrund av de framsteg som gjorts i den EU-stödda dialogen mellan Serbien och
Kosovo, vilken hålls under ledning av Europeiska unionens höga representant för utrikes
frågor och säkerhetspolitik/kommissionens vice ordförande, och med förhoppning om
ytterligare betydande framsteg under den första delen av 2013, beslutade rådet i sina slutsatser
av den 11 december 2012 att under det irländska ordförandeskapet granska Serbiens framsteg.
Detta skulle ske på grundval av en rapport från kommissionen och den höga representanten
under våren 2013, med siktet inställt på ett eventuellt beslut av Europeiska rådet om att inleda
anslutningsförhandlingar med Serbien.
I denna rapport beskrivs de ytterligare framsteg som Serbien gjort mellan den 11 december
2012 och den 15 april 2013. I rapporten bedöms de åtgärder som vidtagits för att uppnå den
viktigaste prioriteringen, nämligen att förbättra förbindelserna med Kosovo, såväl i fråga om
aktuella resultat som uppnåtts i dialogen på hög nivå som det faktiska genomförandet av de
överenskommelser som nåtts under 2011 och 2012.
I rapporten beskrivs och bedöms också de insatser som nyligen gjorts för att stärka EU:s
reformagenda och man undersöker särskilt den senaste utvecklingen i fråga om rättsstaten
(särskilt reformen av rättsväsendet), antikorruptionspolitiken och kampen mot organiserad
brottslighet, de centrala institutionernas oberoende, mediefrihet, antidiskrimineringspolitik,
skydd av minoriteter och förbättring av företagsklimatet. Slutligen innehåller rapporten en

Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s
säkerhetsråds resolution 1244/99 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos
självständighetsförklaring.
1
KOM(2011) 668 slutlig.
3
genomgång av de initiativ som Serbien nyligen tagit för att spela en konstruktiv roll i regionen
och för att förbättra förbindelserna med grannländerna.
Bedömningen i denna rapport tar hänsyn till information som samlats in och analyserats av
kommissionen och den höga representanten, inklusive uppgifter från de serbiska
myndigheterna, resultat av expertuppdrag och uppgifter som lämnats av EU:s medlemsstater
och internationella organisationer samt det civila samhällets organisationer. Den sista delen av
rapporten innehåller slutsatser och rekommendationer.
2.
FÖRBÄTTRADE FÖRBINDELSER MED KOSOVO
Efter de serbiska valen uppgraderades dialogen mellan Belgrad och Pristina till en politisk
högnivåprocess under ledning av den höga representanten.
En rad möten på hög nivå mellan de två premiärministrarna inleddes i oktober 2012. Den
höga representanten klargjorde från början mycket tydligt för parterna hur processen skulle
läggas upp: Det skulle vara ett steg för steg-förfarande, där man gick från lättare till mer
komplicerade frågor, och det skulle inte vara en process utan fastställda mål. Syftet var att
uppnå en successiv normalisering av förbindelserna mellan de båda sidorna, utan att det
påverkar parternas ståndpunkter om Kosovos status, och att uppnå framsteg för båda i deras
respektive väg mot EU.
Tio möten ägde rum mellan oktober 2012 och slutet av april 20132. Ett möte hölls också den 6
februari mellan presidenterna Nikolic och Jahjaga.
I den första delen av högnivådialogen fram till december 2012 rörde diskussionerna de frågor
som ansågs lättare, såsom genomförandet av den integrerade gränsförvaltningen, ländernas
religiösa och kulturella arv samt arrangemang när det gäller kontakter. Redan under de första
månaderna uppnåddes en del betydande resultat.
Det viktigaste var genomförandet av den integrerade gränsförvaltningen. I slutet av december
2012 var fyra gränsövergångar i drift, inklusive de två gränsövergångarna i norra Kosovo, och
sedan slutet av februari är alla sex gränsövergångar mellan Serbien och Kosovo i drift. I
samband med diskussionerna om genomförandet enades också de båda parterna om att börja
ta upp tull och att inrätta en fond för utvecklingen av norra Kosovo. När det gäller den fria
rörligheten så har det nya systemet för resor med id-kort tagits i bruk och fungerar väl. Avtalet
om tullstämplar fortsätter att genomföras av båda sidor. Det har gjorts stora framsteg när det
gäller folkbokföringen och genomförandet av de nya reglerna bör vara avslutade senast i
januari 2014. När det gäller fastighetsregister håller båda sidor fortfarande på att vidta
nödvändiga förberedande åtgärder. Överenskommelsen om godtagande av akademiska
examensbevis fungerar smidigt. Serbiens samarbete med Eulex har fortsatt att förbättras på ett
antal områden. Samarbetet måste intensifieras i takt med att normaliseringen mellan de båda
2
19 oktober, 7 november, 4 december och 17 januari, 20 februari, 4 mars, 20 mars, 2 april, 17 april och
19 april.
4
parterna ökar. Direkta kontakter på hög nivå och regelbundna kontakter på operativ nivå
fortsätter att underlätta samarbetet, bland annat i kampen mot organiserad brottslighet.
Serbien har förbundit sig att genomföra polisprotokollet med Eulex fullt ut.
Andra betydande resultat som har uppnåtts av de två premiärministrarna är
överenskommelsen om kontaktarrangemang, och överenskommelsen om förbättring av skydd
av platser som tillhör det religiösa och kulturella arvet (upprättande av en särskild/multietniskt
polisenhet i Kosovo).
I den andra delen av högnivådialogen som inleddes i januari 2013 har mötena mellan de två
premiärministrarna varit inriktade på norra Kosovo och på att bygga strukturer som uppfyller
lokalbefolkningens behov i fråga om säkerhet och rättvisa på ett sätt som säkerställer en enda
välfungerande institutionell och administrativ struktur inom Kosovo, i överensstämmelse med
rådets slutsatser från december 2012.
De båda parterna enades om att diskussionerna skulle mynna ut i en uppsättning principer och
åtgärder för att ge Kosovos serbiska folkgrupp en ny vision för framtiden, genom att inrikta
sig på deras problem och behov, men på ett sätt som bevarar den institutionella och rättsliga
ramen i Kosovo.
Under hela högnivåprocessen har båda sidor visat engagemang. Detta gäller särskilt de båda
premiärministrarna som har byggt upp ett gott arbetsförhållande och visat politiskt mod och
mognad genom att diskutera mycket känsliga och komplicerade frågor, ofta i en svår politisk
kontext. De bör lovordas för detta. I den sista delen av dialogen deltog även de biträdande
premiärministrarna från båda sidor i mötena och genom deras närvaro tillfördes en ny aspekt
av lokal politisk legitimitet och expertis.
Diskussionerna om norra Kosovo och Kosovos serbiska folkgrupp slutfördes den 19 april med
paraferingen av ett första ”avtal om principer för en normalisering av förbindelserna”.
Avtalet innehåller bestämmelser om inrättandet av en sammanslutning/gemenskap av serbiska
kommuner i Kosovo som ska fungera och verka inom den befintliga rättsliga ramen i Kosovo.
Sammanslutningen/gemenskapen kommer att ha en stadga och sina egna organ som grundar
sig på den andra sammanslutningen i Kosovo och kommer att ha en representantroll gentemot
den nationella regeringen.
När det gäller polissamarbete bekräftar avtalet principen om en enda poliskår i Kosovo och
integreringen av samtliga poliser i norra Kosovo i Kosovos polisstyrka. En regional polischef
ska utses för de fyra norra kommunerna. Han ska utses av inrikesministeriet i Kosovo utifrån
en förteckning som de fyra borgmästarna sammanställer. Detta innebär att man enats om att
de fyra borgmästarna i de norra kommunerna med serbisk majoritet ska samråda med
sammanslutningen/gemenskapen och lämna in en förteckning över namn till
inrikesministeriet, som sedan utser polischefen från denna förteckning.
När det gäller rättsväsendet bekräftar avtalet principen om att alla rättsliga myndigheter ska
integreras och fungera inom Kosovos rättsliga ram. En appellationsdomstol i Pristina har
5
inrättats för alla kommuner med serbisk majoritet i Kosovo och en avdelning i denna domstol
ska finnas permanent i norra Mitrovica.
Enligt avtalet kommer kommunala val att anordnas i de norra kommunerna 2013 med hjälp av
OSSE.
Avtalet föreskriver också att diskussionerna om energi och telekommunikation ska slutföras i
mitten av juni.
Parterna har enats om att ingen sida kommer att motarbeta eller uppmuntra andra att
motarbeta den andra sidans framsteg i deras respektive vägar mot EU.
Som nästa steg enades parterna om att anta en genomförandeplan senast den 26 april och att
med EU:s hjälp inrätta en genomförandekommitté.
EU förväntar sig också att de båda parterna, i överensstämmelse med deras nya syn på
varandra och utan att det påverkar medlemsstaternas ståndpunkter om Kosovos status,
fortsätter att arbeta för en normalisering av förbindelserna mellan dem och i samband med
detta bland annat ta upp Kosovos integration och deltagande i internationella organ.
3.
DEN
3.1.
Inledning
SENASTE
TIDENS
MEDLEMSKAPSKRITERIERNA
FRAMSTEG
I
ÖVERENSSTÄMMELSE
MED
Under de senaste månaderna har Serbien vidtagit åtgärder för att få fart på landets
reformagenda. I överensstämmelse med det fastställda målet har den serbiska regeringen
sedan den tillträdde i juli 2012 intensifierat samordningen av EU:s reformagenda. Den har
börjat genomföra den övergripande handlingsplan som kommissionen antog i december 2012
för att följa upp alla resultat av kommissionens framstegsrapport för 2012 och avser att
offentliggöra regelbundna rapporter om genomförandet i april, juni och september 2013. En
viktig milstolpe var regeringens antagande den 28 februari 2013 av en nationell plan för
tillnärmningen till gemenskapens regelverk för perioden 2013–2016. Det nationella
programmet är ett detaljerat planeringsdokument för all lagstiftning som ska antas av Serbien
för att genomföra landets skyldigheter enligt stabiliserings- och associeringsavtalet och för att
förbereda sig för ytterligare anpassning till EU:s regelverk. Programmet innehåller en utförlig
plan för anpassningen av lagstiftningen under 2013 med planerade budgetmedel för detta.
Dokumentet ger också en grund för att säkerställa en effektiv kontroll av relaterad verksamhet
samt att involvera berörda intressegrupper på ett bättre sätt.
Trots vissa bakslag under 2012 har den serbiska regeringen har bemödat sig om att förbättra
rättsstaten, särskilt på områdena reform av rättsväsendet och kampen mot korruption. Förslag
till strategier håller på att utarbetas inom flera nyckelområden och ska antas under första delen
av 2013. Även om den serbiska regeringen har gått med på ett omfattande samråd på vissa
områden och begärt EU:s expertis måste den fortfarande förbättra samrådsprocessen med alla
berörda parter, t.ex. genom att ge parlamentet tillräckligt med tid för granskningen av
lagförslagen.
6
3.2.
Utvecklingen när det gäller genomförandet av reformer
När det gäller rättsstatsprincipen antogs en första uppsättning ändringar av lagstiftningen i
december 2012, efter förslag från de arbetsgrupper som inrättades i september 2012 där
viktiga berörda aktörer deltog. Lagarna om domare och åklagare ändrades för att bevilja fast
anställning till ca 900 domare som rekryterades med provanställning under 2009. Tre viktiga
förändringar infördes i strafflagen: Kriminalisering av medhjälpare till missbruk av rätten till
asyl i ett annat land. avkriminalisering av förtal, tillsammans med avkriminalisering av ”ickegodkända synpunkter från allmänheten om domstolsförfaranden” och erkännande som
försvårande omständighet av vissa hatbrott som grundas på etniskt ursprung, religion eller
sexuell läggning. Brottsrubriceringen ”missbruk av tjänsteställning” ändrades också för att
omdefiniera hur det ska tillämpas på privata aktörer. Pågående ärenden enligt artikel 359 i
strafflagen måste nu omklassificeras från fall till fall och hänföras till nya brottsrubriceringar
under avsnittet om ekonomisk brottslighet i strafflagen. För denna del av strafflagen planeras
en fullständig översyn för ytterligare ändringar i framtiden. Genomförandet av den nya
straffprocesslagen måste förberedas grundligt.
När det gäller reformen av rättsväsendet stötte den nya serbiska regeringen på ett stort
problem efter författningsdomstolens beslut i juli 2012 att ogiltigförklara återutnämningen av
domare och åklagare, vilket skapade omedelbara praktiska svårigheter med att återintegrera
cirka 800 domare (som utgör en tredjedel av det totala antalet). Denna situation innebar också
att de serbiska myndigheterna i december 2012 först inriktade sig på att vidta akuta åtgärder
innan de kunde börja utarbeta medellånga och långsiktiga visioner. Detta innebar bland annat
utarbetandet av en mångsidig strategi för att garantera strukturella och varaktiga förändringar
i syfte att skapa ett opartiskt, oberoende och effektivt rättsväsende.
Efter författningsdomstolens dom i juli 2012 återutnämnde det höga justitierådet och det
statliga åklagarrådet alla de domare och åklagare som tidigare inte återutnämnts, i enlighet
med den tidsfrist på 60 dagar som satts av författningsdomstolen. Hittills har domarna
återutnämnts i de domstolar där de arbetade förut eller i de jurisdiktioner som ersatt dessa. Det
planeras för närvarande ändringar i nätverken för domstols- och åklagarämbetena som syftar
till att säkerställa en optimal fördelning av de återutnämnda domarna, så att man balanserar
deras individuella önskemål och konstitutionella rättigheter att inte behöva flyttas från en
plats till en annan utan deras samtycke, med rättsväsendets behov av tillgång och närhet. Det
finns fortfarande stora skillnader i domarnas arbetsbelastning och förfarandena är fortfarande
alltför utdragna i många fall. Ytterligare reformer av domstolssystemet förutsätter en
övergripande analys av hur det befintliga nätverket fungerar i form av lägre kostnader, högre
effektivitet och tillgång till rättslig prövning. En viktig fråga för att se till att reformen är
hållbar är att utforma en strategi för rättsväsendet på medellång och lång sikt.
För perioden 2013–2018 håller ministeriet för justitiefrågor och offentlig förvaltning på att
utarbeta en ny strategi med stöd av arbetsgrupper som sammanträder regelbundet och på
grundval av ett samråd med de viktigaste berörda parterna. Regeringen räknar med att slutföra
det under våren. Strategin kommer att beakta de problem som uppstod under genomförandet
av den tidigare strategin för 2006 och kommer att byggas upp kring de grundläggande
principerna om oberoende, opartiskhet och god rättsskipning, kompetens, ansvarighet och
effektivitet inom rättsväsendet. Den bör syfta till att stärka det höga justitierådet och det
statliga åklagarrådet i deras roll som de organ som enligt konstitutionen ska garantera
rättsväsendets oberoende. Strategin måste också åtgärda den brist på verkligt oberoende för
rättsväsendet som kan påvisas i många delar av det nuvarande systemet. Systemet för
tillsättning och befordran av domare är fortfarande inte oberoende av vare sig den
7
verkställande eller den lagstiftande makten. Dessutom måste råden bli mer transparenta i sitt
funktionssätt och deras medlemmar måste kunna hållas ansvariga. En övergripande strategi
som bygger på en fullständig analys av bristerna i det nuvarande regelverket är ett viktigt mål.
Man bör härvid förlita sig på en process som involverar alla berörda parter och fullt ut
utnyttjar den hjälp som finns tillgänglig.
Strategin bör också syfta till att förstärka den institutionella kapaciteten för akademin för
meritbaserad rekrytering samt grundutbildningen och fortbildningen av domare och åklagare.
Strategin behöver vidareutvecklas och innefatta detaljuppgifter om förstärkning av ramen för
rekrytering, bedömning och disciplin samt för att övervaka och mäta framsteg, identifiera de
ansvariga institutionerna, utarbeta adekvata ekonomiska och mänskliga resurser samt en
tydlig tidsplan för genomförandet.
Ett annat prioriterat mål är att inrätta ett fungerande system för ansvarsfördelning inom
rättsväsendet. I detta sammanhang har det statliga åklagarrådet inlett ett samråd om det utkast
till professionella bedömningsregler som utfärdades i februari 2013. Det höga justitierådet har
också inlett ett samrådsförfarande om utkastet till bedömningsregler för domare och
domstolsordföranden. Genomförandet av det utkast till etisk kod för åklagare som utfärdades i
mars 2012 kommer att inledas inom kort. Det återstår att tillämpa de etiska reglerna för
domare mer systematiskt. Endast ett fåtal slutliga beslut har fattats enligt de disciplinregler
som antogs av det höga justitierådet för tre år sedan. Efter att det statliga åklagarrådet antagit
disciplinreglerna i juli 2012 bör de första disciplinförfarandena inledas inom kort.
Kampen mot korruption har varit ett centralt inslag i regeringens verksamhet sedan starten,
understött av ett budskap om ”nolltolerans”. Ett antal undersökningar har inletts, även av
korruption på hög nivå, delvis på grundval av de problematiska fall av privatiseringar som
tidigare fastställts av antikorruptionsrådet. Serbien har också gjort vissa framsteg när det
gäller kampen mot organiserad brottslighet. Den operativa samordningen och samarbetet
mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter är tillfredsställande. Serbiens
resultat när det gäller att effektivt utreda, åtala och döma personer som gjort sig skyldiga till
korruption och organiserad brottslighet måste förbättras ytterligare, och ytterligare personella
och ekonomiska resurser måste ställas till förfogande, bland annat i fråga om vittnesskydd,
finansunderrättelser och den särskilda åklagarmyndigheten för organiserad brottslighet.
Ett utkast till strategi för kampen mot korruption håller på att utarbetas för perioden 2013–
2018. Det omfattar alla berörda institutioner och berörda parter och beaktar positiva exempel
från regionen. Syftet är att tillhandahålla både en strukturell strategi för att hantera frågor
såsom bra styrelseskick, oberoende institutioner, intern och extern revision och kontroll,
skydd av uppgiftslämnare, och en sektoriell strategi för att itu med korruption i känsliga
sektorer såsom stadsplanering och fysisk planering, rättsväsendet, polis, utbildning och hälsa.
De kompletterande roller som antikorruptionsbyrån och antikorruptionsrådet har bör
definieras bättre för att underlätta genomförandet och övervakningen av strategin och det
interinstitutionella samarbetet. Regeringen räknar med att slutföra strategin under våren.
Utarbetandet av en handlingsplan ska påbörjas efter det offentliga samrådet om utkastet till
strategi.
När det gäller respekten för centrala institutioners roll och oberoende finns det fortfarande
utrymme för förbättringar. Rapporterna och rekommendationerna om oberoende institutioner
fick inte tillräcklig politisk uppmärksamhet och lämplig uppföljning. Respekten för deras roll
och oberoende måste också styrkas med tillhandahållande av tillräckliga och stabila resurser.
Ombudsmannen och kommissionären för fri tillgång till information av allmänt intresse och
8
dataskydd har börjat samarbeta med det nyligen inrättade parlamentariska kommittén för civil
kontroll av säkerhetstjänsterna, och efter deras rekommendationer antog parlamentet i februari
2013 ändringar av lagen om militär säkerhet och militära underrättelseorgan ifråga om
avlyssning av kommunikation för statens säkerhet. Serbien bör se till att landets rättliga ramar
på ett tydligt sätt skiljer mellan avlyssning under brottsutredningar och avlyssning för statens
säkerhet, i enlighet med bästa praxis i Europa.
I fråga om mediefrihet var avkriminaliseringen av förtal (se ovan) av stor betydelse. Dessutom
inrättades i januari 2013 en särskild kommission bestående av journalister, polis och
företrädare från byrån för säkerhetsinformation, med uppgift att belysa fallen av olösta mord
på journalister. När det gäller genomförandet av mediestrategin inrättades en arbetsgrupp för
att harmonisera den rättsliga ramen i syfte att undanröja befintliga motsättningar om
etablering och finansiering av medierna. Två lagar är under utarbetande: Lagen om offentlig
information och medier, som ska täcka områdena offentlig information, mediernas
ägandeförhållanden och koncentration samt ackreditering av utländska korrespondenter, och
lagen om elektroniska medier, som ska omfatta elektroniska medier och offentliga radio- och
TV-bolag. Ett första steg har redan tagits genom ändringar av lagen om offentliga företag som
innebär att möjligheten för offentliga myndigheter på alla nivåer att inrätta offentliga företag
inom mediesektorn avskaffas. Lagförslaget om offentlig information och media är för
närvarande föremål för ett offentligt samråd. Det bör garantera insyn i finansieringen och
reglera mediekoncentrationen, införa trösklar och tak och ge kommissionen för
konkurrensskydd en roll i processen. I allmänhet är det viktigt att notera att mediernas
rapporter fortfarande inte är tillräckligt analytiska och balanserade, och att självcensur
fortfarande är mycket utbrett.
Vissa framsteg kan också noteras på området antidiskrimineringspolitik där den övergripande
rättsliga ramen i stort sett är på plats. Genomförandet samt tillsynen måste dock förbättras
med hjälp av insatser från de berörda myndigheterna, bland annat när det gäller att skapa ett
mer gynnsamt läge i samhället. Erkännandet av vissa hatbrott som bottnar i etniskt ursprung,
religion eller sexuell läggning (se ovan) som försvårande omständighet är en välkommen
utveckling. En övergripande strategi för att bekämpa diskriminering för perioden 2013–2018
håller på att utarbetas och samråd hålls med berörda parter. Målet är att anta strategin under
det andra kvartalet 2013 och att följas upp med handlingsplaner för genomförandet.
Kommissionsledamoten med ansvar för skydd av jämställdhet har utfärdat en publikation om
civilrättsligt skydd mot diskriminering och en handbok för kampen mot diskriminering på
arbetsplatsen som syftar till att ge jurister och andra berörda parter relevant referensmaterial.
Ett antal bestämmelser i 2009 års serbiska lag mot diskriminering är inte i linje med EU:s
direktiv mot diskriminering från 2001, och förberedelser för en sådan anpassning har inletts.
När det gäller skyddet av homosexuella, bisexuella och transsexuella (hbt-personer) har
åtgärderna intensifierats. Behandling av diskrimineringsärenden mot hbt-personer, har överlag
varit en mer aktiv tack vare polisutbildning, utvecklingen av domstolspraxis och ett förbättrat
samarbete med hbt-personer som vittnen. Appellationsdomstolen i Novi Sad har lämnat ett
första avgörande om diskriminering på arbetsplatsen på grund av sexuell läggning.
Jämställdhetskommissionären har varit särskilt aktiv när det gäller att främja hbt-personers
rättigheter. Det har organiserats flera medvetandehöjande insatser när det gäller
antidiskrimineringsfrågor och särskilt för hbt-personers rättigheter, där man särskilt har haft
tjänstemän inom brottsbekämpningen och socialarbetare i åtanke. Ett första seminarium inom
ramen för ett regionalt projekt om hbt-personer från Europarådet 2012 hölls i december 2012 i
Belgrad. Förberedelser inför 2013 års Belgrad Pride-parad har inletts. Sådana insatser måste
vidareutvecklas och stödjas genom synliga politiska åtaganden i syfte att främja en bättre
9
integration och skydd av hbt-personer och för att förbättra toleransen och förståelsen inom det
serbiska samhället.
När det gäller skyddet av minoriteter har Serbien åtagit sig att, som en förberedelse inför 2014
års val till minoritetsråden, göra en översyn av 2009 års lag om nationella minoritetsråd för att
åtgärda en del av bristerna. Detta följer av de rekommendationer som gjorts av
ombudsmannen och kommissionären med ansvar för fri tillgång till information av allmänt
intresse när det gäller valprocessen och de regler som styr rådens sammanställning. Serbien
har också vidtagit åtgärder för att förbättra genomförandet av den rättsliga ramen på hela sitt
territorium. Åtgärderna har vidtagits för att sända TV-program på rumänska i östra Serbien
och myndigheterna har infört frivillig språkundervisning med kulturella inslag på rumänska
från och med nästa läsår, vilket föregås av pilotklasser som startar i april 2013. Regeringen
har uppmanat den serbiska ortodoxa kyrkan att inleda en dialog med den rumänska ortodoxa
kyrkan, men det har fortfarande inte gjorts några framsteg när det gäller tillgång till
religionsutövande på rumänska. I Sandzak-området har man börjat undervisa på bosniska i
vissa klasser i grundskolor och gymnasier. I södra Serbien har det efter den senaste tidens
spänningar kring uppförandet och avlägsnandet av ett minnesmärke i Presevo gjorts förnyade
ansträngningar för att återställa en effektiv dialog mellan den centrala regeringen och de
lokala myndigheterna i syfte att ta itu med alla frågor på dagordningen, inbegripet den
socioekonomiska utvecklingen i regionen. Ytterligare läroböcker har lämnats till klasserna i
albanska i södra Serbien. Från och med september 2012 har man infört möjlighet till
praktiktjänstgöring inom statsförvaltningen för medlemmar av de albanska, bosniakiska och
romska minoriteterna. Serbien måste fortsätta sina ansträngningar att genomföra den rättsliga
ramen på ett mer effektivt sätt i hela landet. Kommissionen kommer att noga övervaka
framstegen på detta område.
När det gäller romerna fortsätter Serbien att aktivt följa upp slutsatserna från Serbiens och
kommissionens gemensamma seminarium om romer i juni 2011. Ett uppföljningsseminarium
planeras äga rum senare under våren. När det gäller folkbokföring finns nu de två lagar på
plats som var nödvändiga för att registrera, eller i efterhand registrera, ”juridiskt osynliga”
personer och nya förfaranden för registrering av sådana personer har inletts från och med
december 2012. Åtgärder för positiv särbehandling har ökat inom utbildningssektorn och man
överväger fler ändringar i systemet med pedagogiska assistenter, som hittills uppgår till 175
personer. Åtgärder för att stödja möjligheterna till sysselsättning för romer har fortsatt. När
det gäller sjukvård så arbetar 75 romska kvinnor som kontakt- och stödpersoner i vårdfrågor
inom ramen för ministeriet för sociala frågor och arbete och romer kan nu registrera sig på
socialkontoret om de inte har någon fast adress. När det gäller bostäder och
tvångsförflyttningar har Serbien börjat förberedelserna inför införlivandet av relevanta
internationella normer i den nationella lagstiftningen. Det krävs oförminskade ansträngningar,
även ekonomiska, för att säkerställa att den serbiska strategin för romer genomförs fullt ut och
för att ta itu med den svåra situation som romerna befinner sig i. De är ofta är offer för
intolerans, hatiska uttalanden och t.o.m. fysiska attacker.
Den serbiska regeringen har också fortsatt med reformer som syftar till att förbättra ekonomin
och företagsklimatet. En betydande och positiv utveckling var antagandet av den nya lagen
om offentlig upphandling i slutet av 2012. Med denna lag anpassas den serbiska lagstiftningen
ytterligare till gemenskapens regelverk och ökar generellt sett effektiviteten i förfarandena för
offentlig upphandling, t.ex. genom att den offentliga upphandlingen centraliseras. Det stärker
de institutioner som ansvarar för genomförandet och övervakningen av reglerna för offentlig
upphandling. Nya regler för att förebygga korruption och intressekonflikter har införts.
Sammantaget bör denna lagstiftning leda till öppnare och effektivare upphandlingsförfaranden
10
och ökad konkurrens. Regeringen har vidtagit andra åtgärder som syftar till att förbättra
företagsklimatet, däribland avskaffande av mer än 130 skatteliknande avgifter som påverkade
affärsverksamheten, ändring av momslagen och antagande av en lag som begränsar tidsfristen
för reglering av skulder. En reform som borde ha ägt rum för länge sedan av offentligägda
företag inleddes i december 2012, med en 18-månaders tidsfrist för att avsluta
omstruktureringen. De ändringar av lagen om intern handel som antogs i januari 2013 syftar
till att minska hinder för återförsäljares marknadstillträde.
Serbien började genomföra interimsavtalet om handel och handelsrelaterade frågor den 1
januari 2009. Serbien har uppnått ett tillfredsställande resultat när det gäller att fullgöra
skyldigheterna enligt interimsavtalet och har åtagit sig att diskutera och ta itu med eventuella
olösta frågor. Serbien deltar också på ett konstruktivt sätt i stabiliserings- och
associeringsavtalets anpassningsprocess inför Kroatiens anslutning till EU. Det kvarstår
frågor inom området för statligt stöd och immateriella rättigheter. Framför allt måste man ge
fler bevis på att kommissionen för kontroll av statligt stöd är oberoende, bekräfta att alla
statliga stödåtgärder anmäls till och godkänns av denna kommission samt fortsätta att anpassa
befintliga stödordningar.
3.3.
Regionalt samarbete och bilaterala förbindelser
Efter vissa svårigheter under de första månaderna av sin ämbetsperiod har den serbiska
regeringen under de senaste månaderna börjat intensifiera kontakterna på hög nivå med
grannländerna för att återigen kunna bidra till det regionala samarbetet.
När det gäller förbindelserna med Kroatien, utgjorde Kroatiens premiärministers besök i
Belgrad den 16 januari 2013 milstolpe. Han beslutade med den serbiske premiärministern att
arbeta för att ytterligare förbättra förbindelserna och att öka samarbetet och det gemensamma
arbetet på en rad områden, bland annat EU-integration, ekonomi, flyktingar, gränsdragningar,
saknade personer och krigsförbrytelser. Ett antal möten på ministernivå har också ägt rum,
särskilt den serbiska utrikesministerns besök i Zagreb i mars, och en överenskommelse om
samarbete när det gäller EU-integration håller på att utarbetas. Förbindelserna med Bosnien
och Hercegovina är fortfarande goda. Den serbiske premiärministern besökta Sarajevo i
januari 2013 och ordföranden för Bosnien och Hercegovinas ministerråd var i Belgrad i
februari 2013. I december 2012 tog den serbiske presidenten emot ordförandeskapet för
presidentrådet i Bosnien och Hercegovina i Belgrad. Ett samförståndsavtal för samarbete på
området EU-integration undertecknades i december 2012 av de två utrikesministrarna. Ett
protokoll om samarbete när det gäller åtal mot personer som begått krigsförbrytelser, brott
mot mänskligheten och folkmord undertecknades i januari 2013 mellan den serbiske
krigsförbrytaråklagaren och åklagarämbetet för Bosnien och Hercegovina. Förbindelser med
Montenegro har förbättrats. Den serbiske presidentens besök ägde rum i januari 2013 i en
positiv anda, under vilket han underströk att Montenegros suveränitet och territoriella
integritet skulle respekteras. Förbindelserna med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien har
förbättrats. Den serbiske premiärministern besökte Skopje i januari 2013 och vid samma
tillfälle hölls ett möte mellan justitieministrarna. Man enades också om att hålla ett
gemensamt möte i maj 2013 i Belgrad. Den serbiska utrikesministern besökte Skopje i
februari 2013 och undertecknade ett samarbetsavtal om EU-integrationsprocessen med sin
motsvarighet. Serbien har också gjort framsteg när det gäller att återupprätta goda förbindelser
med Turkiet. Hur viktiga förbindelserna mellan Serbien och Turkiet är för regionen
bekräftades under president Nikolics besök i Ankara i början av februari 2013. Denna resa
föregicks av ett besök av Turkiets utrikesminister i Belgrad.
11
Serbiens förbindelser med de angränsande EU-medlemsstaterna Bulgarien, Ungern och
Rumänien förblev goda. I samband med Bulgariens utrikesminister besök i Serbien i
december 2012 slutfördes ett socialförsäkringsavtal och man beslöt också att utarbeta ett avtal
om goda grannförbindelser. Man inrättade ett gemensamt kontaktcentrum för polis- och
tullsamarbete vid gränskontrollstationen Kalotina. De serbiska och bulgariska statsministrarna
undertecknade ett avtal om genomförandet av gasförbindelsen mellan Serbien och Bulgarien.
Den serbiske presidentens besök i Ungern i november 2012 ägde rum i en positiv anda.
Serbien och Ungern har intensifierat sitt samarbete om inre frågor, som en del av de åtgärder
som vidtagits för att begränsa ökningen av ogrundade asylansökningar i EU. Serbien och
Rumänien fortsatte samarbetet om skydd av minoriteter i enlighet med sina gemensamma
protokoll från mars 2012. Samråden fortsatte under överinseende av OSSE:s höge
kommissarie för nationella minoriteter. Slutsatser drogs på om ett antal åtgärder som vidtagits
eller kommer att vidtas på områdena medier och utbildning, medan frågan om
religionsutövande inte diskuterades.
4.
SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER
Serbien har vidtagit mycket viktiga steg mot en synlig och hållbar förbättring av
förbindelserna med Kosovo, i linje med rådets slutsatser från december 2012. Serbien har
aktivt och konstruktivt deltagit i den EU-stödda dialogen med Pristina och inlett diskussioner
om alla slags frågor som måste lösas för att nå en synlig och hållbar förbättring av
förbindelserna med Kosovo.
Efter de serbiska valen uppgraderades dialogen mellan Belgrad och Pristina till en politisk
högnivåprocess under ledning av den höga representanten. Tio möten ägde rum mellan
oktober 2012 och slutet av april 2013. Ett möte hölls också den 6 februari mellan
presidenterna Nikolic och Jahjaga. Genomförandet av de överenskommelser som hittills nåtts
i dialogen har också fortsatt. Genomförandet av avtalet om Kosovos representation i regionala
forum kunde i det stora hela säkerställas. Erkännandet av Kosovo som fullvärdig medlem av
det regionala samarbetsrådet i februari 2013 utgör en milstolpe i detta sammanhang. När det
gäller den integrerade gränsförvaltningen har gemensamma tillfälliga gränsövergångsställen
vid alla sex gränsövergångar öppnats och tagits i drift. Avtalet från december 2012 om skydd
av platser som ingår i det religiösa och kulturella arvet håller på att genomföras.
Överenskommelsen om tullstämplar fortsätter att genomföras av båda sidor. Det har gjorts
stora framsteg när det gäller folkbokföringen, och genomförandet torde avslutas senast i
januari 2014. När det gäller fastighetsregistren håller båda sidor fortfarande på att vidta
nödvändiga förberedande åtgärder. Avtalet om erkännande av akademiska examensbevis
fortlöper smidigt. Serbiens samarbete med Eulex har fortsatt att förbättras på vissa områden.
De båda parterna enades också om att börja bära upp tullar och att inrätta en fond för
utvecklingen av norra Kosovo. I den andra delen av högnivådialogen, som inleddes i januari
2013, har mötena mellan premiärministrarna varit inriktade på norra Kosovo, vilket resulterat
i en parafering den 19 april 2013 av ett ”första avtal om principerna för en normalisering av
förbindelserna”. Enligt avtalet ska bland annat diskussionerna om energi och
telekommunikation mellan parterna intensifieras och slutföras före den 15 juni 2013.
12
På grundval av detta anser kommissionen att Serbien har uppfyllt huvudprioriteringen att
vidta åtgärder i riktning mot en synlig och varaktig förbättring av förbindelserna med Kosovo.
Serbien har också åtagit sig att blåsa nytt liv i reformprocessen på nyckelområdena för
rättsstatsprincipen, särskilt reform av rättsväsendet, antikorruptionspolitik, centrala
institutioners oberoende, mediefrihet, antidiskrimineringspolitik, skydd av minoriteter och
företagsklimat. De serbiska myndigheterna har gett samtliga dessa områden ny
uppmärksamhet och börjat utveckla en övergripande och långsiktig vision för dem. Reformer
på dessa områden håller på att förberedas, med fokus bl.a. på att utarbeta strategier, därmed
sammanhängande handlingsplaner och utkast till lagstiftning. Framstegen på dessa områden
måste upprätthållas på sikt. Detta är fallet särskilt i fråga om rättsväsendet, som utgör en
verklig utmaning.
Den serbiska regeringen har under de senaste månaderna visat sitt engagemang för att bidra
till regionalt samarbete, vilket har stötts genom kontakter på hög nivå med grannländerna.
Kommissionen erinrar om de undersökningsresultat och slutsatser som lades fram i yttrandet
om Serbiens ansökan om medlemskap från oktober 2011, i strategidokumentet från oktober
2012 och i 2012 års framstegsrapport om Serbien, och drar följande slutsatser:
Serbien uppfyller nu i tillräckligt hög grad de politiska kriterierna och de villkor som har
fastställts i samband med stabiliserings- och associeringsprocessen.
Kommissionen vidhåller också sin bedömning när det gäller de ekonomiska kriterierna,
skyldigheterna inom ramen för stabiliserings- och associeringsavtalet och interimsavtalet och
Serbiens beredskap att påta sig de skyldigheter som följer av ett medlemskap.
Kommissionen rekommenderar därför att förhandlingar om anslutning till Europeiska unionen
inleds med Serbien.
Kommissionen kommer att fortsätta att övervaka Serbiens framsteg när det gäller att uppfylla
kriterierna för medlemskap och de villkor som har fastställts i samband med stabiliseringsoch associeringsprocessen. Kommissionen erinrar om sin rekommendation från oktober 2012
att de steg som leder till en normalisering av förbindelserna mellan Belgrad och Pristina också
bör tas upp inom ramen för framtida anslutningsförhandlingar med Serbien. Kommissionen
kommer under anslutningsförhandlingarna att fortsätta att noga övervaka reformerna och
deras genomförande på området rättsstat och grundläggande rättigheter, särskilt när det gäller
reformen av rättsväsendet, kampen mot korruption och antidiskrimineringspolitik.
Kommissionen kommer att använda alla tillgängliga instrument på alla stadier av
anslutningsprocessen, särskilt det nya upplägg som antogs vid Europeiska rådets möte i
december 2011 när det gäller kapitlen om rättsväsendet och grundläggande rättigheter samt
rättvisa, frihet och säkerhet.
13