Rapport - Insyn Sverige

Stockholms Läns Landsting
Stockholms Stad
Beställarkontor Vård
Läkemedelsgenomgångar
på Stadshagsgården
2003
Beställaravdelning Stockholm
Kungsholmens
stadsdelsnämnd
1
Rapport
Läkemedelsgenomgångar på Stadshagsgården;
Linnéagården och sjukhemsavdelningar 8-11.
Sammanfattning av resultaten
Antalet läkemedel minskade från 9,8 till 8,3 st per person (Fig 1). Även
läkemedelskostnaden minskade med drygt 1000 kr per 12 månaders behandling och
individ (Fig 2). Troligen hade antalet läkemedel och läkemedelskostnad kunnat
sänkas ännu mer om man hade haft mer tid. En uppföljning är inte tillräckligt för att
kunna göra några större förändringar. När det gäller äldre människor bör man göra
ändringar i läkemedelsbehandlingen varsamt och ta en sak i sänder. Ett antal
dosminskningar påbörjades men läkemedlet hann inte sättas ut inom ramen för detta
arbete.
Enligt de kvalitetsindikatorer som Socialstyrelsen just nu har under beredning och
som används i dataprogrammet Monitor, så ökade kvaliteten på
läkemedelsbehandlingen hos de boende på Stadshagsgården. Det gäller samtliga
kvalitetsindikatorer utom en – interaktioner av D-typ där det inte fanns någon vare sig
före eller efter läkemedelsgenomgångarna. Indikatorn ”Läkemedel som kan orsaka
förvirring, icke antikolinerga” minskade mest vilket torde vara positivt då många av
vårdtagarna var dementa och därmed är mer känsliga för denna typ av läkemedel.
(Fig 3).
Användningen av psykofarmaka har generellt minskat, särskilt syns det i antalet
vårdtagare som ordinerats tre eller fler psykofarmaka samt det antal som ordinerats
neuroleptika. En av avdelningarna hade vårdtagare med tidigare känd psykisk
sjukdom vilket motiverar användningen av bl a neuroleptika (Fig 4).
Ett antal läkemedelsrelaterade problem (LRP) upptäcktes, där ”vid behovs
medicinering som ej används” och ”läkemedel utan eller med oklar indikation” var
klart dominerande. De 48 vårdtagarna hade tillsammans 375 olika läkemedel innan
genomgången och bland dessa upptäcktes 118 st LRP. Varje vårdtagare hade
således 2,5 problem. Med anledning av de vanligaste LRP som upptäcktes så var
”utsättning av läkemedel” den klart vanligaste åtgärden och i 9 av 10 fall bedömdes
resultatet som ”oförändrat” (Fig 5-7).
En enkätutvärdering (Bilaga 1) av arbetet med läkemedelsgenomgångarna gjordes.
Enkäten skickades/delades ut till alla som deltagit. Dessvärre svarade ingen av
kontaktpersonerna utan svar erhölls från 3 av 5 sjuksköterskor samt läkaren. En viss
tolkning av svaren i enkäterna kan göras. Det är tydligt att man sätter stort värde på
att systematiskt gå igenom de äldres läkemedelsbehandling, att team-modellen
uppskattas och att det är värdefullt att göra en symtomskattning av vårdtagaren. Man
har också omvärderat sin uppfattning av nyttan av läkemedelsgenomgången till att
vara (ännu?) mer positivt inställd nu efteråt. Man ser också, för sin egen del, ett
utbildningsvärde i att arbeta med läkemedelsgenomgångar.
2
Bakgrund
Flera studier i Stockholms läns landsting och i övriga landet pekar på behovet av
kvalitetsförbättringar i läkemedelsbehandling och –hantering hos äldre.
Politisk enhet såväl inom kommun och landsting finns att genomföra
läkemedelsgenomgångar.
Uppdraget
Läkemedelsgenomgångarna gjordes på uppdrag av Kungsholmens stadsdelsnämnd
och (dåvarande) Norra Stockholms sjukvårdsområde.
Apotekets insatser finansierades vardera till hälften.
Syfte och mål
Syfte:
Förbättra kvaliteten i läkemedelsbehandlingen.
Mål:
Öka kunskapen i läkemedelsanvändning och –hantering.
Minska antalet läkemedelsrelaterade problem.
Minska antalet läkemedel.
Minska läkemedelskostnaden.
Metod och genomförande
Läkemedelsgenomgång bedrivs i ett team bestående av läkare, sjuksköterska,
kontaktperson samt apotekare. I teamet analyseras och diskuteras patienten med
särskild inriktning på läkemedel. Innan genomgången görs en skattning av patientens
symtom som sedan kan ligga till grund för de eventuella åtgärder man vidtar med
läkemedelsbehandlingen. Apotekaren dokumenterar arbetet i dataprogrammet
Monitor.
På Stadshagsgården gjordes läkemedelsgenomgångarna i samband med att 48 av
vårdtagarna skulle föras över till att få sina läkemedel via Apodos. En
grundgenomgång och en uppföljning, ca 2 veckor senare, per vårdtagare
genomfördes. Vid uppföljningen upprättades dosrecept och leverans av apodosförpackade läkemedel startade så snart det var möjligt. Medelåldern bland
vårdtagarna var 86 år och bestod till 90% av kvinnor. Arbetet gjordes under januarimars 2003 och enligt team-modellen som beskrivs ovan.
Tidsåtgången för arbetet i teamet beräknas till 36 timmar. Till detta kommer
förberedelsetid, främst för sjuksköterska/kontaktperson för att göra symtomskattning
av vårdtagaren samt för apotekaren att mata in och bedöma läkemedelslistan i
dataprogrammet Monitor. Tid har även lagts på förberedande informationsmöten för
personalen på Stadshagsgården.
Medverkande:
Teamet har bestått av öl Eva Pilenvik, Stockholmsgeriatriken, apotekare Karin
Jarnehammar, Apoteket St Görans sjukhus, sjuksköterskorna Marita Machnow
(Linnéagården), Berit Andersson (avd 8), Yordanos Araya (avd 9), Lena Forsberg
(avd 10) och Irene Kenne (avd 11) samt i de flesta fall respektive vårdtagares
kontaktperson.
3
Resultat
Fig 1. Antal läkemedel per person
12
10
antal läkemedel
8
Antal vid behovs läkemedel
6
Antal läkemedel stående ordination
4
2
0
Före läkemedelsgenomgång
Efter läkemedelsgenomgång
Fig 2. Läkemedelskostnad för 90 dagar
2500
2000
kronor
1500
1000
500
0
Före läkemedelsgenomgång
Efter läkemedelsgenomgång
Läkemedelskostnaden har minskat med 256 kr per 90 dagars behandling, dvs med 1024 kr
per vårdtagare och år.
4
Kvalitetsanalys enligt Socialstyrelsen
(För närmare beskrivning av kvalitetsindikatorerna, se Remissversion 2002-05-08 som finns att hämta
på www.sos.se).
Totalt antal läkemedel/kombinationer (hos 48 vårdtagare) som uppfyller Socialstyrelsens kriterier.
Fig 3. Kvalitetsanalys av läkemedelsbehandlingen
Före läkemedelsgenomgång
..
ko
nd
fa
rm
e
O
be
ak
lä
ns
a
m
od
pl
ig
ia
ze
ris
pi
kf
ne
yl
ld
Po
r
be
te
nt
ha
ie
nd
lla
lin
C
g
-in
te
ra
kt
io
ne
r
D
A
ub
nt
b
ik
le
ol
rin
in
ga
er
r
ga
lä
ke
m
ed
el
Efter läkemedelsgenomgång
gv
e
rk
a
le
r
rf
Lå
n
Tr
e
Lä
k
em
ed
el
so
m
ka
el
le
n
or
sa
ka
ps
y
fö
rv
i
rr
in
totalt antal hos 48 vårdtagare
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Fortsättning kvalitetsanalys, några exempel.
Exempel på vanligt förekommade
läkemedel/kombinationer
Läkemedel som kan orsaka förvirring,
icke antikolinerga
Oxascand, Stesolid, Dexofen
Långverkande bensodiazepiner
Potentiella C-interaktioner
Stesolid
Demens+neuroleptika
Demens+långverkande bensodiazepin
Kombination av neuroleptika och
SSRI/antidepressiva läkemedel
Dubbleringar
Flera olika laxermedel, neuroleptika.
Antikolinerga läkemedel
Atarax, Disipal
Olämplig/riskfylld behandling
För indikatorn ”Tre eller fler psykofarmaka” anges hur många av vårdtagarna som berörs.
5
Alla ”träffar” på kvalitetsindikatorerna är inte relevanta för den enskilda vårdtagaren. Exempel på detta
är dubblering (av bl a laxermedel) och C-interaktioner. Ett annat exempel är indikatorn ”Långverkande
bensodiazepiner” där Stesolid klysma är ordinerat vid behov mot kramper.
En annan indikator är ”Potentiella D-interaktioner” där det inte fanns någon varken före eller efter
läkemedelsgenomgångarna.
Användningen av psykofarmaka
% av vårdtagarna med minst ett (1) läkemedel inom gruppen
Fig 4. Användningen av psykofarmaka
70
60
Före läkemedelsgenomgång
% av vårdtagarna
50
Efter läkemedelsgenomgång
40
30
20
10
0
Lugnande medel
och ataraktika
Antidepressiva
Sömnmedel och
lugnande medel
Neuroleptika
Vårdtagaren kan vara ordinerad flera läkemedel inom olika psykofarmaka-grupper. Siffran anger de
vårdtagare som är ordinerade minst ett läkemedel inom någon av grupperna.
6
Läkemedelsrelaterade problem
Varje åtgärd som vidtogs klassificerades med ett läkemedelsrelaterat problem. Totalt upptäcktes 118
st, dvs ca 2,5 problem per vårdtagare. Diagrammet visar de 5 vanligast förekommande problemen.
Fig 5. Läkemedelsrelaterade problem.
45
40
Antal hos 48 vårdtagare
35
30
25
20
15
10
5
0
Vid behovs
medicinering som ej
används
Läkemedel utan eller
med oklar indikation
Läkemedel ej i
baslistan
Utebliven eller för
dålig effekt
Ny indikation
För varje identifierat läkemedelsrelaterat problem vidtogs en åtgärd där cirkeldiagrammet visar de
vanligaste i procentuell fördelning.
Fig 6. Åtgärder vid läkemedelsrelaterade problem
Byte av läkemedel
5%
Övrigt
5%
Insättning av läkemedel
6%
Dosminskning
14%
Utsättning av läkemedel
56%
Byte till baslistepreparat
14%
7
Resultatet av varje vidtagen åtgärd graderades i ”bättre”, ”sämre” eller ”oförändrat”. Cirkeldiagrammet
visar den procentuella fördelningen av dessa resultat. I 9 av 10 fall bedömdes vårdtagarens tillstånd
som oförändrat.
Sämre
6%
Bättre
3%
Fig 7. Resultaten av åtgärder vid
läkemedelsrelaterade problem
Oförändrat
91%
De vanligaste läkemedelsgrupperna
Baseras på de läkemedelsgrupper som stod för de flesta ordinationerna vid grundgenomgången.
Fig 8.
80
70
Före läkemedelsgenomgång
% av vårdtagarna
60
Efter läkemedelsgenomgång
50
40
30
20
10
0
Laxantia
Lugnande
medel,
ataraktika
Sömnmedel
och lugnande
medel
Loop-diuretika
Opioider
För mer information kontakta
Roswitha Abelin, Apoteket AB Distrikt Stockholm tel 070 – 343 51 28
Kerstin Callinggård, Kungsholmens stadsdelsförvaltning, tel 508 08 033
Åke Pehrsson, Beställarkontor Vård, tel 737 31 43.
8
Bilaga 1.
Tyck till om Läkemedelsgenomgången!
För att kunna utvärdera arbetsmetoden är det viktigt för oss att veta vad du tycker.
Vi hoppas därför att du vill fylla i denna enkät – efter läkemedelsgenomgången.
Kryssa i dina svar!
Inget
värde alls
Hur bedömer du:
Varken
eller

Mycket
stort värde


Vet
ej
1. Värdet av en systematisk genomgång av patientens alla
läkemedel och diagnoser med ett team*






2. Värdet av att göra en symtomskattning av patienten före
läkemedelsgenomgången






3. Värdet av informationen kring patientens problem som du fick i
diskussionen tillsammans med teamet






4. Värdet av apotekarens läkemedelskunskap och information om
patientens eventuella läkemedels-relaterade problem






5. Utbildningsvärdet för din del






*Team består vanligen av läkare, sjuksköterska, patientens kontaktperson och apotekare
6. Har din uppfattning om värdet av läkemedelsgenomgångar förändrats?
Ja, negativt 
Oförändrad 
Ja, positivt 
Du är:
 Sjuksköterska
 Vårdbiträde  Annat:_______________
Du
Ha Du har tjänstgjort på boendeenheten: ___________________________________________
Antal år:
 mindre än ett år
 mellan ett och två år
 längre än två år
Övriga synpunkter och förslag på förbättringar:
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
Fortsätt gärna på baksidan

Tack för dina svar!
Ditt namn: _____________________________________________________________________
9