omvårdnad vid prostatacancer

Hälsa och samhälle
OMVÅRDNAD VID
PROSTATACANCER
En systematisk litteraturstudie
JULIA SIMON
SILVA HADZIOSMANOVIC
Examensarbete
Kurs HT 02
Sjuksköterskeprogrammet
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
Januari, 2005
e-post: [email protected]
OMVÅRDNAD VID
PROSTATACANCER
En systematisk litteraturstudie
Julia Simon
Silva Hadziosmanovic
Simon, J. & Hadziosmanovic, S. Omvårdnad vid prostatacancer. En systematisk
litteraturstudie. Examinationsarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola:
Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005.
Att få cancerdiagnos är påfrestande för både kropp och själ. Diagnosen prostata
cancer kan hota manligheten och integritet samt kan försvaga självförtroende och
självkänsla. Detta är en litteraturstudie om omvårdnad av personer som drabbats
av prostatacancer. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa och sammanställa
bästa tillgängliga vetenskapliga bevis som kan ligga till grund för en god omvårdnad för personer som drabbats av prostatacancer. Vår ambition var att ta reda på
vilka omvårdnadsåtgärder som kan ha god effekt på patienter med prostatacancer
och om dessa finner grund i den vetenskapliga litteraturen.
Resultat: Att bedöma patientens kontinensgrad, att identifiera patientens behov av
information pre- och postoperativt, att lyssna aktivt till patienters och anhörigas
sjukdomsberättelse och att ge psykologiskt stöd kan bidra till lägre sjuklighet,
förhöjd livskvalitet, patient empowerment och tillfredsställelse. Ett intressant fynd
är att det är tryggt att sätta ut kateter redan dag tre eller fyra postoperativt, vilket
inte är rutin idag enligt vår erfarenhet.
Nyckelord: onkologisk omvårdnad, patientundervisning, prostatacancer, prostatectomi, psykologiskt stöd, urinvägsinfektion.
1
NURSING CARE FOR
PERSONS WITH
PROSTATIC CANCER
A systematic literature review
Julia Simon
Silva Hadziosmanovic
Simon, J. & Hadziosmanovic, S. Nursing Care for Persons with Prostatic Cancer.
A systematic literature review. Degree Project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing
Department, 2005.
To get a cancer diagnosis is straining for body and soul. Prostatic cancer diagnosis
can be a threat to a person’s manhood and integrity and can weaken self-esteem.
This is a systematic literature review about nursing care for persons with prostatic
cancer. The aim of this literature review is to elucidate and compile the best available scientifically evidence that can set the ground for a good nursing care for
persons with prostatic cancer. Our ambition was to find out which nursing interventions that can be effective on patients with prostatic cancer and if these
interventions are well grounded in the scientifically literature.
Results: To estimate the continence level, to identify patient’s pre- and postoperative information’s needs, to listen carefully to the patient’s and relatives’ life story
and to give psychological support can promote lower morbidity, enhance life
quality, patient empowerment and satisfaction with care. An interesting finding is
the fact that it’s safe to remove urinary catheters day three or four after surgery,
which is not the case in today’s nursing care, according to our experience.
Keywords: oncologic nursing, patient education, prostate cancer, prostatectomy,
psychological support, urinary tract infection.
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
5
BAKGRUND
Epidemiologi
Anatomi och fysiologi
Patofysiologi
Stadieindelning
Symtom och diagnos
Behandling
Sjuksköterskans roll
5
5
6
7
7
7
7
8
SYFTE
9
FRÅGESTÄLLNING
9
METOD
10
1. Precisera problemet för utvärdering
2. Precisera studiernas inklusions – och exklusionskriterier
3. Formulera en plan för litteratursökning
Tilldelning av sökningsresurser
Identifiering av relevanta litteraturkällor
Fastställande av huvuddrag i sökningen
Utveckling av liknande strategier för varje sökning
4. Genomför litteratursökningen och samla in de studier som möter
inklusionskriterierna
5. Tolka bevisen från de individuella studierna
6. Sammanställ bevisen
7. Formulera rekommendationer baserade på bevisens kvalitet
10
10
11
11
11
11
12
12
12
12
13
RESULTAT
1. Att bedöma kontinens
2. Att identifiera patientens behov av information pre- och
postoperativt
3. Att lyssna aktivt till patient/anhörigas sjukdomsberättelse
4. Att ge psykologiskt stöd
13
14
DISKUSSION
Resultatdiskussion
Att bedöma kontinens
Att identifiera patientens behov av information
pre- och postoperativt
Att lyssna aktivt till patient/anhörigas
sjukdomsberättelse
Att ge psykologiskt stöd
16
16
17
3
14
15
15
17
17
18
Metoddiskussion
Sökning
Granskning
Sammanställning
19
19
19
19
RESULTATTABELLER
21
REFERENSER
26
BILAGOR
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
29
31
32
34
4
INLEDNING
Att få cancerdiagnos är påfrestande för både kropp och själ. Diagnosen prostata
cancer kan hota manligheten och integritet samt kan försvaga självförtroende och
självkänsla. Eftersom sjukdomen är på frammarsch och är den vanligaste manliga
cancerform finner vi att en litteraturstudie om prostatacancer är aktuell (Järhult &
Offenbartl, 2002). Idag är vi människor mer hälsomedvetna och har större möjligheter att skaffa information om sjukdomar, vilket ställer högre krav på sjuksköterskor, att också vi ska skaffa information. Därmed krävs att sjukvårdspersonal uppdaterar ständig och kontinuerlig sina kunskaper med hjälp av tillgängliga
vetenskapliga bevis på alltmer effektiva medicinska och omvårdnadsåtgärder.
Tillförlitliga litteratursammanställningar kan vara ett viktigt redskap genom vilket
aktuell kunskap lätt kan göras tillgänglig för hälso- och sjukvårdspersonalen.
BAKGRUND
Prostatacancer är mannens vanligaste cancerform. Trots att den i regel är mycket
långsamt progredierande, är den ändå den vanligaste orsaken till cancerdöd bland
män (Lundberg, 1994). Prostatacancer leder ofta till urininkontinens, vilket kanmedföra negativa konsekvenser för individens känslomässiga och sociala liv.
Urinbesvären kan innebära en viss begränsning av individens dagliga och sociala
aktiviteter och bidra till depression och oro. Självbilden påverkas av sjukdomens
dysfunktioner som för många innebär förlorad manlighet (Fan, 2002).
Personer som drabbas av prostatacancer kan ha mångfacetterade behov som kräver professionellt omhändertagande. En oerhört stor resurs utgörs av själva
familjen, hustrur i synnerhet. De fyller rollen av informell vårdgivare. Därefter
kommer sjukvårdspersonal, speciellt sjuksköterskor som är formella vårdgivare.
Eftersom sjukdomsbilden är så komplex måste sjuksköterskor inneha stor medicinsk kunskap samt visa en stor empatisk kompetens för att möta personers
vårdbehov.
Epidemiologi - Etiologi
År 2002 drabbades 7866 män av prostatacancer i Sverige. Detta kan jämföras med
1515 män år 1958. (se figur 1). Antalet diagnostiserade fall av prostatacancer har
ökat kraftigt, framför allt under det senaste årtiondet. Det anses främst bero på att
man allt oftare mäter blodkoncentrationen av PSA (prostataspecifikt antigen) och
därmed upptäcker fler fall av prostatacancer i tidigt skede. (Cancer i siffror, 2001)
5
Antalet nya prostatacancerfall i Sverige under åren 1958-1999. Ur Prostatacancer.nu.
Figur 1.
I hela världen diagnostiserades cirka 543 000 fall av prostatacancer år 2000. Sjukdomen är betydligt vanligare i Europa, USA, Canada och Australien än i Asien
(Cancer i siffror, 2001). Germino (2001) betonar att prostatacancerincidensen är
signifikant högre hos afroamerikaner än hos övriga amerikaner. Eftersom prostatacancer är en hormonberoende sjukdom kan testosteron nivåerna i serum visa
varför afroamerikaner löper större risk att drabbas än andra. Dessutom deltar dessa män inte heller i regelbunden screening och de med lägre socioekonomisk
status har begränsad tillgång till sjukvård, likaså ringa kunskap om hur man upptäcker cancersjukdomen i tidigt stadium, som visar sig i deras uppfattning om
smärta som första symtom på prostatacancer. Faktorer som anses ha stor betydelse
för hur olika spritt sjukdomen är kostfaktorer, intag av fett, genetiska faktorer,
livsstilsfaktorer, miljön och sysselsättningen (Ibid).
Anatomi – fysiologi
Prostata är den största av könskörtlarna och väger ca 20 g. Den ligger under urinblåsa och urinröret passerar genom prostata. Prostata innehåller talrika körtlar som
tömmer sitt sekret i urinröret under ejakulationen genom kontrahering av muskulatur i prostata. Sekretet innehåller mognadsfaktorer och näringsämnen som gör
att spermierna är rörliga och fruktsamma när de lämnar urinröret. Hos äldre män
sker inte sällan en tilltagande förstoring av prostata, vilket kan leda till att urinröret kläms till och det blir svårare att kasta vatten (Bjålie et al, 2001).
Figur 2. Prostatans läge under manens urinblåsa. Ur Infomedica (2004)
6
Testiklarnas celler producerar flera manliga könshormoner, androgener, varav
testosteron är det viktigaste. Testosteron bidrar till utveckling av könskarakteristika, stimulering av spermieproduktion och maskulint beteende, m.m. Testikelproduktionen regleras av hypofysens hormoner LH och FSH (Bjålie et al, 2001).
Patofysiologi
Det är cellernas arvsmassa, DNA, som kontrollerar celltillväxten. När celltillväxten inte följer det normala mönstret blir den okontrollerad och tumör bildas. Tumören börjar växa inuti prostatakörteln för att sedan sprida sig till intilliggande
organ och andra delar av kroppen. Nya tumörer uppstår och dessa kallas för metastaser. Prostatacancer kan sprida sig till lymfkörtlar och skelett och därmed bli
malign eller elakartad. Om cellerna delar sig snabbt blir tumören mer aggressiv
och svårbehandlad (Infomedica, 2004).
Stadieindelning av prostatacancer
Prognos och val av behandling beror på tumörens spridningsgrad. TNM –systemet
är det vanligaste graderingssystemet (TNM står för tumour nodes metastases).
En tumör kallas primär (T) och den klassificeras delvis enligt hur palpabel eller
synlig den är, delvis hur pass stor den är, om den är begränsad till prostata (T2)
eller växt genom kapseln (T3) och invaderat andra strukturer (T4). Tumör i regionala lymfkörtlar i lila bäckenet betecknas med N. Tumör i lokala lymfkörtlar klassas beroende på frånvaro (N0) respektive närvaro (N1) av dottersvulster och deras
storlek i cm (N2 – N3). Tumör i andra organ betecknas med M och bedöms enligt
frånvaro (M0) eller närvaro (M1) av metastaser (SBU, 1995, s 31).
Symtom - diagnos
I tidiga skeden brukar prostatacancer vara asymtomatisk. Ofta växer tumören i
delar som ligger längst bort från urinröret, därför har sjukdomen smygande förlopp. Det kan ta tid innan tumören blir så stor att den trycker mot urinröret och ger
symtom som urinträngningar, försvagad urinstråle, svårigheter att helt tömma
blåsan och efterdropp. Inte sällan uppstår urinretention som innebär att blåsan blir
avstängd och inte kan tömmas. Därvid får patienter svåra akuta smärtor i nedre del
av buken och en stark utspänd, sprängande blåsa. Samma symtom finner man vid
godartad förstoring av prostatakörteln. Smärtor i skelettet tyder på att cancern har
spridit sig (Järhult & Offenbartl, 2002).
Tumören upptäcks vanligen genom palpation per rektum eller genom upptäckt av
en ökad förekomst av prostataspecifikt antigen, PSA, i blodet. Även ultraljudsundersökning kan vara ett aktuellt hjälpmedel vid diagnostisering (Bengmark et al,
2001).
Behandling
Tyvärr är PSA inte helt specifikt för prostatacancer utan förhöjda värden kan även
påvisas vid godartade prostatasjukdomar. Nästan alla män över 50 års ålder uppvisar en godartad allmänförstoring av prostata, benign prostatahyperplasi, som
kräver kirugiskt ingrepp, transurethral prostataresektion (TURP). Vid ingreppet
tas bort hyperplastisk vävnad (Bengmark et al, 2001).
Hos 10 % av alla äldre män som genomgår TURP finner man cancerceller tillsammans med den godartade prostatahyperplasin. Den effektivaste behandlingsmetoden när det gäller att förhindra spridning av cancer är radikal prostatektomi,
7
då hela prostatakörteln samt sädesblåsorna opereras bort. Två risker är förenade
med detta ingrepp: männen blir ofta impotenta och urininkontinenta (Järhult & Offenbartl, 2002). Andra behandlingsalternativ för prostatacancer
är strålbehandling och hormonell behandling. Som regel är den grupp patienter
som får strålbehandling eller radioterapi något äldre än dem som genomgår radikal kirurgi. Även vid strålbehandling är risken för impotens eller erektil dysfunktion stor. Radioterapi är att föredra för de patienter som inte kan genomgå prostatectomi men även denna intervention är laddad med en del biverkningar som
frekventa miction, inkontinens, rektal irritation, diarré och trötthet (Templeton,
2003). Metastaserad prostatacancer går oftast inte att bota. I sådana fall behandlas
det med hormonell behandling. Den kan ses som rent palliativ, symtommildrande
och smärtlindrande. Endokrin behandling sker antingen via subkapsulär orkidektomi, dvs. testiklar avlägsnas eller genom tillförsel av GnRH – agonister som
upphäver hypofysens LH produktion och därmed testosteronproduktion (Lundberg, 1994).
Sjuksköterskans roll i vård av prostatacancer patienter
Diagnosbeskedet prostatacancer kan framkalla reaktioner och känslor av oro och
depression, rädsla för både döden, det okända och den förändrade kroppsbilden
(Fan, 2002). Då måste sjuksköterskan vara lyhörd och kunna identifiera cancerpatienters behov av information, stöd, handledning genom krisen. Efter prostatakirurgi upplever patienter mångfaldiga symtom, inklusive urininkontinens, smärtsamma kramper i urinblåsa, trötthet, avtagande fysisk funktion, impotens och
minskad libido. Symtomen påverkar inte endast patienten utan också partnern.
(Robinson et al, 1999) I sådana fall ska sjuksköterska kunna hjälpa patienten att
hantera sjukdomsrelaterade symtom samt hjälpa båda partner att ta sig genom den
svåra situationen (Germino, 2001). Genom strukturerad patientundervisning får
patienterna hjälp att skaffa copingstrategier som gör att de hanterar bättre sin situation och har kontroll över sjukdomen (Robinson et al, 1999). Coping kan
definieras som förmågan att reducera avbrott i dagliga aktiviteter (Germino,
2001).
Förutom att hjälpa patienterna att bemästra olika symtom kan sjuksköterskan
bidra till att höja dessa patienters livskvalitet. Urininkontinens efter radikal prostatektomi kan innebära ett allvarligt problem som lämnar män modfällda, besvikna och emotionell distraherade (Germino, 2001). Behovet av att ha urinkateter
efter prostatektomi uppfattas av patienten som mycket besvärande och irriterande.
För att patienten ska klara perioden med självkateterisering eller kvarkateter så
bra som möjligt är det mycket viktigt att han får den information och upplärning
han behöver (Almås, 2002). Sjuksköterskan ger mycket information till patienten
men hon har själv också mycket att lära sig. I och med att människor är mer hälsomedvetna och har större tillgång till information, framförallt via Internet,
behöver sjuksköterskan vara lika uppdaterad i sina kunskaper. Hon behöver också
kunna bedöma om patienten har fått rätt information eftersom det kan förekomma
olika tillförlitlig information på Internet. För att utöva så god omvårdnad som
möjligt behöver sjuksköterskan känna till de senaste rönen inom omvårdnadsforskningen. Här kan evidensbaserad omvårdnad vara ett viktigt redskap
(Templeton, 2003).
8
Evidensbaserad omvårdnad definieras som:
• Ett förhållningssätt och en vilja att tillämpa bästa tillgängliga vetenskapliga bevis som underlag för vårdbeslut.
• En process för att systematiskt sammanställa, kvalitetssäkra, värdera,
tolka och tillämpa befintliga forskningsresultat
Figur 3. Definition evidensbaserad omvårdnad. Ur Willman & Stoltz (2002, s 16).
Evidensbaserad omvårdnad är en process som innebär att sjuksköterskan använder
sig av vetenskapliga resultat inom omvårdnadsforskningen som komplement till
andra kunskaper, klinisk expertis. Att tillämpa evidensbaserad omvårdnad i den
dagliga verksamheten innebär att sjuksköterskan kombinerar de bästa tillgängliga
bevis med patientens önskemål och förväntningar i att fatta beslut om vilka omvårdnadsinsatser som blir aktuella. Dessutom behöver sjuksköterskan ta hänsyn
till resurstillgång, organisatoriska och ekonomiska förutsättningar som råder inom
vården. Se figur 4.
Figur 4. Illustration av evidensbaserad omvårdnad i vårdsituation. Ur Willman &
Stoltz (2002, s 24)
Denna systematiska litteraturstudie är tänkt att belysa och sammanställa bästa
tillgängliga vetenskapliga bevis som kan ligga till grund för en god omvårdnad för
prostatacancerpatienter. Med god omvårdnad menar vi den typ av omvårdnad som
kan ge lägre sjuklighet och mortalitet och som kan höja patientens livskvalitet
(QoL).
SYFTE
Syftet med denna studie var att identifiera vilka omvårdnadsåtgärder som har någon betydelse/effekt för att förbättra vården av personer som drabbats av prostata
cancer.
FRÅGESTÄLLNING
Vilka omvårdnadsåtgärder vid omvårdnaden av personer som drabbats av prostatacancer kan sägas ha god effekt utifrån den vetenskapliga litteraturen?
9
METOD
Vi har utgått ifrån SBU – rapporten (1993), skriven av Goodman, som beskriver
tillvägagångssättet för att finna och utvärdera evidensbaserad kunskap. (Figur 5)
Tillvägagångssättet för att systematiskt försöka finna och bedöma relevant vetenskaplig litteratur innefattar följande sju steg:
1.
2.
3.
4.
Precisera problemet för utvärdering
Precisera studiernas inklusions – och exklusionskriterier
Formulera en plan för litteratursökning
Genomför litteratursökningen och samla in de studier som möter inklusionskriterierna
5. Tolka bevisen från de individuella studierna
6. Sammanställ bevisen
7. Formulera rekommendationer baserade på bevisens kvalitet.
Figur 5. Översikt över tillvägagångssättet för att finna och bedöma relevant vetenskaplig litteratur. Ur Willman & Stoltz (2002, s 51).
1. Precisera problemet för utvärdering
I vår formulering av frågeställningen har vi använt oss av Flemmings (1998) artikel, där hon har utarbetat en struktur för att ställa en fokuserad strukturerad frågeställning. Flemmings struktur består av 4 komponenter: Population, Intervention,
Counterintervention och Outcome. I vår frågeställning är populationen prostatacancer patienter och interventioner och resultat presenteras i tabell 1:
Situation
Intervention
Personer som
drabbats av prostatacancer
Alla förekommande
Counter intervention
Outcome
Upplevelser / tillfredsställelse.
Lägre sjuklighet.
Förhöjd livskvalitet.
Patient empowerment.
Tabell 1. Struktur för formulering av forskningsfråga. Ur Flemming (1998).
2. Precisera inkluderings- och exklusionskriterier
För att precisera problemet måste en avgränsning göras. Inklusions- och exklusionskriterierna för studier specificeras innan den formella sökningen sätts igång
(SBU, 1993).
Inklusionskriterier
Eftersom prostatacancer är en form av cancer och det finns många andra former
utöver denna, har vi inkluderat andra cancerformer i den utsträckning som de undersöks tillsammans med prostatacancer. Vi har inkluderat alla former av interventioner kring omvårdnaden av prostatacancer patienter. Endast
10
omvårdnadsåtgärder inkluderades, även om dessa kan utföras av andra sjukvårdsrepresentanter än sjuksköterskor. Artiklar på engelska har inkluderats i sökningen.
Exklusionskriterier
I vår sökning har vi exkluderat andra cancerformer, såvida prostatacancer inte var
med i studien. Ingen avgränsning vad gäller ålder gjordes.
3. Formulera en plan för litteratursökning
En plan utformades för en innehållsrik litteratursökning som skulle återge så
många relevanta studier som möjligt. Denna plan upprättades i samstämmighet
med frågeställning och inklusionskriterier enligt följande:
1. Tilldelning av sökningsresurser (pengar och tid)
2. Identifiering av relevanta litteraturkällor
3. Fastställande av huvuddrag i sökningen
4. Utveckling av liknande strategier för varje sökning (SBU, 1993)
Tilldelning av sökningsresurser
Litteraturstudier kan vara kostsamma, beroende på omfattning. Vi visste att det
kostar att beställa artiklar och därmed kostade vi på en liten summa pengar. All
sökning genomfördes på Malmö högskola, där vi hade tillgång till datorer och
databaser. Denna resurs har vi utnyttjat för fullt. Att söka litteratur på ett systematiskt och vetenskapligt sätt kräver tid. Vi satte upp en deadline/slutpunkt för
vår litteratursökning som tog ungefär 2 veckor. Under denna tid har vi samlat data
och påbörjat artikelgranskning.
Identifiering av relevanta litteraturkällor
I jakten efter relevant litteratur har vi utgått från böcker i Malmö högskolans bibliotek, tidskrifter från Medicinska centralbiblioteket (Malmö), databaser på Internet och besök på urologiavdelning. Ur tillgängliga databaser har vi gjort en
avgränsning till medicinska databaser. Dessa innehåller referenser till omvårdnadsvetenskaplig litteratur. MEDLINE, Blackwell (Synergy), PubMed och
CINAHL genomsöktes. Alla innehåller mycket omvårdnadsvetenskapligt material. I dessa kunde vi få fram författare, titel, abstract och ibland artiklar i fulltext
(gäller främst genom Blackwell). Fritextsökningar i Cochrane Library och Elin
gav inga resultat. Vi har läst igenom referenslistorna till alla artiklarna och där har
vi hittat ytterligare två artiklar som passar in i vår studie. Goodman (SBU, 1993)
säger att sådana manuella sökningar kan säkerställa sökningen. Andra, för metoden, relevanta tidsskrifter där vi har sökt manuell, har varit: Evidence-Based
Nursing, Nursing Standard, Journal of Advanced Nursing och Urology. Där hittade vi två artiklar till som vi bedömde relevanta. Besöket på urologiavdelningen
gav oss möjlighet att höra om rutinmässiga åtgärder som styr vården av prostatacancer patienter. Där fick vi en PM (pro memo) som innehåller en förteckning
över pre-, peri- och postoperativa åtgärder i samband med radikal prostatectomi
(se bilaga 1). Sjuksköterskorna på avdelningen gav oss intrycket av att vilja veta
mer om hur dessa åtgärder kan standardiseras till en standardvårdplan.
Fastställande av huvuddrag i sökningen
I och med att tidsåtgången för denna litteraturstudie är begränsad har vi satt punkt
för ytterligare sökning när vi har uppnått vad vi har bedömt som tillförlitlighet i
sökningen. Detta innebär att det är mindre sannolikt att ytterligare sökningar skulle ge ett så starkt resultat att tyngden i de redan insamlade materialet helt skulle
11
förändras. Trots detta har vi gjort flera kontinuerliga sökningar för att se om något
nytt tillkommit.
Utveckling av liknande strategier för varje sökning
Det är viktigt att ha liknande strategier för varje sökning (SBU, 1993). Att söka i
en bibliografisk databas för relevant information är som att göra screening på en
population med en viss åkomma. I vår sökning har vi strävat efter hög sensitivitet
genom att använda så relevanta ordkombinationer som möjligt. Se bilaga 2 med
sökträdet. Målet var att sökningen skulle också ha hög specificitet genom att undvika kombinationer som inte hade med vårt syfte och frågeställning att göra. Våra
huvudsökning har gjorts i CINAHL och Medline som har väldigt lika söksystem.
Inför varje sökning har vi gått till thesaurus för att hitta nyckelord , t ex MESH termer och definitioner för våra nyckelord. Vi fann att våra nyckelord sammanföll
med nyckeltermerna i thesaurus.
Eftersom randomiserade kontrollstudier (RCT) kan förväntas ge bästa vetenskapliga bevis för mätning av effektivitet har vi bestämt oss att huvudsakligen söka
randomiserade studier. Dessa randomiserade studier förväntas ge bästa svar på vår
fråga. Därför har vi använt oss av Cullums förslag till sökstrategi i databasen
MEDLINE för att identifiera RCT inom omvårdnad (Wilman & Stoltz, 2002, s
66). Se bilaga 2 för vår sökträd. Vi har kompletterat vår systematiska databassökningen med internationella och nationella sökmotorer av Internet. Genom sökmotorn Google via Internet (2004) har vi hittat information om prostatacancer
som var främst avsedd för patienter. Vår bakgrund bygger till viss del på denna
information. På SBU:s hemsida hittade vi statistiska uppgifter om incidens av
prostatacancer samt kostnader för olika behandlingar.
4. Genomföra litteratursökningen och samla in de studier som möter
inklusionskriterierna
Efter den uppsatta tiden för sökning, nämligen två veckor har vi samlat in ungefär
elva artiklar som uppfyllde våra kriterier. Huvudsökningen gav 65 träffar. Efter att
ha läst alla 65 abstrakts (varav två svenska som visade sig vara irrelevanta) valde
vi ut sju relevanta artiklar. Den manuella sökningen i referenslistor och tidsskrifter
resulterade i fyra artiklar som vi lagt till de ursprungliga sju artiklarna. Det blev
alltså totalt elva artiklar som inkluderades. Nästa steg blev att granska varje artikel
för sig och tolka bevisen.
5 & 6. Tolka och sammanställa bevisen från studierna
En systematisk granskning är nödvändig för att bedöma studiernas kvalitet. En
tillförlitlig systematisk granskning hjälper granskare att tolka evidens på ett konsistent och opartiskt sätt (SBU, 1993). Från de redan beskrivna databaserna har vi
sorterat, värderat och kvalitetsgranskat de vetenskapliga fynden var för sig och
oberoende av varandra. Resultaten från denna granskning har sammanfattats i ett
granskningsprotokoll i slutet på denna litteraturstudie. För att fastställa styrkan på
de enskilda studierna har vi använt oss av tregradig skala, där hög kvalitet betecknas med I, medel kvalitet med II och låg kvalitet med III, se tabell 2.
12
I = hög
II = medel
RCT Prospektiv randomiserad
Kontrollerad studie. Väl
planerad och genomförd
studie med god beskrivning
av material, metod och
behandlingsteknik.
CCT Klinisk kontrollerad studie.
Innehåller samtida kontrollgrupp utan randomisering.
välplanerad och genomförd
studie med god beskrivning
av material, metod och behandlingsteknik.
Q
Studie med kvalitativ analys av
data. Väldefinierad frågeställning,
relevant urval samt välbeskriven
undersökningsgrupp och kontext.
Metod och analys välbeskriven
och genomförd, resultatet är logisk
och begripligt. God kommunicerbarhet.
III = låg
Randomiserad kontrollerad
Studie med få deltagare och
/eller för många delstudier.
Otillräckligt beskrivet eller
Stort bortfall. Bristfälligt
Resultatredovisning.
Få deltagare, brister i
genomförande, tveksamma
statistiska metoder och
mättinstrument. Dålig beskrivning av intervention/
behandling.
Dåligt/vagt formulerad
frågeställning, undersökningsgrupp för liten/otillräckligt beskriven, metod/
analys ej tillräckligt beskriven eller bristfällig
resultatredovisning.
Tabell 2. Klassificering av studier (Källa: SBU & SSF. (1999). Evidensbaserad
omvårdnad – Behandling av personer med schizofreni. Stockholm. s 48 – 49)
7. Formulera rekommendationer baserade på bevisens kvalitet.
I slutet på resultatavsnittet kommer vi att formulera rekommendationer i den mån
det identifierade vetenskapliga materialet är av god kvalitet och relevant för
svensk hälso- och sjukvård och i den mån vi har tillräckligt underlag.
RESULTAT
Som resultat av vår systematiska sökning i databaserna MEDLINE och CINAHL
har vi fått 65 träffar och granskat alla de 65 abstrakts (varav 2 svenska som visade
sig vara irrelevanta). Vi har valt ut 7 relevanta artiklar som motsvarade våra inklusionskriterier och granskade dem med hjälp av två kvalitetsbedömningsprotokoll
(se bilaga 3 och 4) för studier med kvantitativ respektive kvalitativ metod. Till
dessa tillkommer 4 artiklar funna via manuellsökning. Sammanlagt har 11 artiklar
granskats och dessa ligger till grund för resultatredovisningen nedan. Granskningsprotokollen innehåller detaljer beträffande studiernas författare, titel, syfte,
metod, resultat, deltagande och klassificering. De flesta studier är från USA (5)
och resten från Hong Kong (2), England (1), Kanada (1), Holland (1) Australien
(1). Inga svenska studier passade in på våra kriterier. Den noggranna kvalitetsgranskning och klassificering av studierna har mynnat ut i fyra huvudteman:
1. Att bedöma kontinens.
2. Att identifiera patientens behov av information pre- och postoperativt.
3. Att lyssna aktivt till patient/anhörigas sjukdomsberättelse.
4. Att ge psykologiskt stöd.
13
1. Att bedöma kontinens
Sjuksköterskans roll i uppföljning av patientens grad av kontinens/inkontinens
kan leda till att patienten bli fri från kateter tidigare. Detta kan underlätta för patienterna och kan höja deras livskvalitet postoperativt. Denna åtgärd kan visa sig
vara kostnadseffektiv. Urininkontinens som är det vanligaste symtomet efter prostatektomi uppges vara ett av de största bekymren för personer som opererats för
sin prostatacancer. Detta framgår tydligt av de tre studier som står till grunden för
detta tema. Samtliga studier har utgått ifrån en kvantitativ analys av data. Två studier, Koch at al (2003) och Patel & Lepor (2003) bedömts ha låg kvalitet och en
studie, MacDonald & Thompson (1999) med hög kvalitet.
Två studier, Koch at al (2003) och Patel & Lepor (2003) handlar om kateterutsättning dag tre eller fyra postoperativt. Enligt Koch är behovet av postoperativ kateterisering inte tillräckligt utvärderat. Patienterna i studien uppgav att kateter var
den största anledning till obekvämlighet och irritation. I samband med kateter
utsättning gjordes ett lågtryckscystogram som skulle utesluta extravasal urinläkage och försäkra tättförsluten anastomos. I Kochs (2003) studie har 365 patienter
genomgått radikal prostatektomi. Av dessa har 263 cancerpatienter (72 %) fått
kateter utdragna dag tre eller fyra postoperativt. Anledningar till att resten fick
behålla kateter var: cystogram som visat signifikanta urinläkage (21 %), utbrett
anastomos (1 %), ileus och andra komplikationer (6 %) som krävde förlängd vårdtid. Studiens resultat visar att det är tryggt att sätta ut urinkateter i de flesta
patienter redan tre till fyra dagar efter prostatektomi.
Lepor et al (2003) gjorde en liknande studie med 151 patienter som genomgick
cystogram tre eller fyra dagar efter prostatectomi. Hos 116 patienter (76, 8 %)
visades det ingen extravasation. Av dessa har 114 patienter (98, 3 %) fått kateter
utdragna. Eftersom 22 patienter med utdragen kateter dag tre eller fyra postoperativt utvecklade akut urinretention inom 48 timmar, fick dessa patienter katetern
återinsatt. Två tredjedelar av patienter med tidigt kateterutsättning (postop dag tre
eller fyra) blev urinkontinenta efter tre månader utan att behöva ett enda inkontinensskydd på ett dygn. Lepor drog slutsatsen att de flesta män uppnår en vattentätt
anastomos redan efter tre till fyra dagar postoperativt. Dessutom har kateterutdragning ingen negativ effekt på urinkontinensen. MacDonald (1999) tog upp i sin
studie en intressant aspekt i samband med kateterutsättning. Studien gick ut på att
utvärdera effekten av kateterutsättning vid midnatt jämfört med tidigt på morgonen (enligt rutiner). Resultaten visar att patienter som blev kateterfria på natten
fick snabbare hemgång än de andra som fick det på morgonen och interventionen
visade sig därmed vara kostnadseffektiv.
2. Att identifiera patientens behov av information pre- och postoperativt.
Moore & Estey (1999) har undersökt mäns pre- och postoperativa bekymmer i
samband med prostatectomi där 68 personer blev intervjuade 8 veckor efter operation. Mäns bekymmer preoperativt var: väntan på slutgiltig diagnos, att bemästra
prostatacancer, val av behandling och postoperativa bekymmer: hantera kateter,
smärta och inkontinens och acceptera erektil dysfunktion. Den viktigaste faktorn
som påverkade patientens anpassning till postoperativa komplikationer och återhämtning var brist på kunskap. Denna studie betonar vikten med att identifiera
patientens behov av information som är sjuksköterskans roll i patientundervisningen. Faithfull et al (2001) har utvärderat en postoperativ uppföljning av patienter som genomgick radioterapi. Interventionsgruppen var handledd av sjuksköterskor. Under besöken fokuserade sjuksköterskor på att utforska individers
14
förståelse av deras cancerdiagnos, symtom och sjukdom. Patienter fick information och praktiska råd om hur de kunde känna igen tidiga symtom, vad de kunde
förvänta sig av behandlingen och hur de kunde hantera eventuella bekymmer.
Efter de 12 veckor som studien varade var patienter i interventionsgruppen signifikant mer tillfredsställda med informationen än kontrollgruppen som fick
sedvanlig eftervård. Män i interventionsgruppen kände sig mer informerade, tyckte att deras bekymmer togs på allvar och uppskattade att deras familjer inkluderades i konsultationer. Dessutom har interventionen visat sig vara kostnadseffektiv, drygt 31 % billigare än kontrollgruppens kostnader.
Callaghan et al (1998) har inte bara undersökt vilken typ av information som är
nödvändig att ge utan på vilka sätt den kan ges. Studiens syfte var att mäta effekten av specifik preoperativ information på postoperativ ångestnivå, tillfredsställelse med information och analgetikabehov hos kinesiska män som väntade på
prostata transuretral resektion. Män i interventionsgruppen som fick information
både skriftlig och i form av video hade lägre ångestnivå postoperativt och de var
mer tillfredsställda med information än kontrollgruppen som bara fick information
i form av video. Inga signifikanta skillnader i analgetikabehov uppmätes.
3. Att lyssna aktivt till patient/anhörigas sjukdomsberättelse
Maliski et al (2002) uppmärksammar vikten av att lyssna till patienters upplevelse
av sjukdom från diagnos till behandling. Eftersom även relationen till livskamraten påverkas har den ”friska”partner en hel del att berätta. De 20 par som
intervjuats berättar hur deras uppfattning om prostatacancer har ändrats dramatisk,
från ”dödsdom” till ”god cancer”. Med denna nya inställning har par kunnat satsa
energi på att samla in så mycket kunskap om sjukdomen som möjligt för att sedan
bestämma sig för vilken behandling som är bäst. Kunskapen om prostatacancer
har ingett en utmaning till att kämpa mot den istället för att betrakta den som ett
hot. Studiens metod att intervjua patienter tillsammans med sina partners har resulterat i värdefulla förslag till copingstrategier: kuskapsinhämtning från bibliotek, bokhandel och Internet samt bearbetning av funnen information tillsammans
med partner och vårdgivare. Dessa copingstrategier har lett patient och anhöriga
till slutsatser att all cancer inte är dödlig, att just prostatacancer har ett långsamt
förlopp innan den sprider sig och att den är botlig. Detta ingav hopp och bemyndigade dem att gå vidare och välja behandlingsalternativ.
4. Att ge psykologiskt stöd
Diagnosbeskedet prostatacancer kan ha negativa psykologiska effekter på dem
som drabbats av denna cancertyp. Weber et al (2004) har undersökt effekten av
första ”dyadiska” intervention för prostatacancer patienter. Varje individ i experimentgruppen (n =15) kopplades till en före detta patient så de formade ett
”dyadiskt” par. Interventionen gick ut på att genom socialt stöd kunna hjälpa patienter att hantera bättre de biverkningar som radikal prostatectomi ger, bl a urin –
och sexuell dysfunktion, vilken bidrar till depression. Individer i experiment/dyadisk gruppen var mindre deprimerade efter fyra av åtta veckor. De hade
färre besvär med sexuell dysfunktion och tillfrisknade dubbelt så fort som kontrollgruppen. Männen föredrog en-och-en mötena framför stora stödgrupper.
Dyadisk intervention är i jämförelse med vanliga stödgrupper ett innovativt, kostnadseffektivt och acceptabelt sätt som kan höja bemästringsstrategier och sänka
depression hos prostatacancer drabbade. Interventionen kan integreras i praktiken
med minimala ansträngningar och förberedelser.
15
Meyer & Mark (1995) har gjort en metaanalys av 45 randomiserade studier med
vuxna cancerpatienter. Följande psykosociala interventioner utvärderades: inlärning av copingstrategier som muskelavslappningsträning, meditation, hypnos och
biofeedback. Biofeedback är en teknik eller ett hjälpmedel som kan identifiera
kontrollera och påverka inre kroppsfunktioner och spänningstillstånd. Med hjälp
av biofeedback kan man träna vissa organ till en bättre funktion, t ex lära sig avslappning (Socialdepatementet, 1987). De ovannämnda psykosociala interventioner uppvisade goda effekter på emotionell och funktionell anpassning samt
hantering av behandlings- och sjukdomsrelaterade symtom.
Yung et al (2002) har gjort observationer på hur kinesiska prostatacancer patienter
svarar på musikterapi före transuretral prostataresektion. Musik användes för att
minska ångest preoperativt. Patienter delades slumpvis i tre grupper: musikgrupp,
sjuksköterskenärvarande grupp och kontrollgrupp. Resultat visade att patienter i
musikgruppen hade lägre blodtryck och lägre ångestnivå än kontrollgruppen. Musik kan vara ett viktigt instrument i att dämpa oro preoperativt.
Den vanligaste biverkning efter prostatectomi och strålbehandling är erektil dysfunktion. Omkring 5 % av svenska män, 160 000 personer, anger att de har en
otillfredsställande erektion. Problemet är påtagligt åldersrelaterat. Män med hjärtkärlsjukdom, diabetiker och rökare är överrepresenterade (SBU, 2000). Män som
drabbats av prostatacancer skulle ha nytta av att få upplysning om läkemedel som
förbättrar erektionen. Diskussion kring sexualitet och förslag till tillgängliga effektiva läkemedel kan täcka en viktig del inom psykosocial omhändertagande av
personer med nedsatt erektionsförmåga. Incrocci et al (2003) lyfter fram kunskapen rörande de kortsiktiga effekterna av perorala läkemedel sildenafil, Viagra vid
behandling av impotens (erektil dysfunktion) efter radioterapi (strålbehandling av
prostata). Sextio patienter som provat preparatet har fått en tillfredsställande erektion. Förekommande biverkningar som huvudvärk, dyspepsi, synrubbningar och
yrsel var lindriga och övergående. Sildenafil eller Viagra har en relativ god effekt
på patienter med erektil dysfunktion.
DISKUSSION
Innan vi satte igång med sökningen undrade vi vilka omvårdnadsåtgärder som
vidtas i praktiken på en vanlig urologiavdelning med prostatacancer patienter. Av
ett PM för radikal prostatectomi framgår ett antal åtgärder, bl a preoperativa undersökningar och förberedelser och postoperativa åtgärder som tidig mobilisering,
sårdränage, smärtlindring, kateterskötsel, m.m. De åtgärder som vi har hittat vetenskapligt underlag för sammanfattade vi under rubrikerna i föregående resultatavsnitt och de kommer att diskuteras var för sig under resultatdiskussionen nedan.
Resultatdiskussion
Individer som drabbats av prostatacancer behöver en omsorgsfull vård. Enligt
hälso-och sjukvårdslagen (1982:763) skall vård ges på lika villkor för hela befolkningen. I strävan efter att erbjuda effektiv vård i ett klimat av ekonomiska
begränsningar och nedskärningar blir tillämpning av evidensbaserad omvårdnad i
västerländska sjukvårdssystemet allt viktigare (Closs & Cheater, 1999). Detta
stämmer överens med Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område
(1998:531, kap 2, 1§) som säger att den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet (Wilow, 2004). Sjuksköterskor har stor inflytande över vilken typ och
16
vilken kvalitet av vård patienter får. En utmaning för sjuksköterskor är att kunna
presentera evidensbaserad information till patienter på ett lättförståeligt sätt. Detta
gagnar patienter genom att de kan delta mer aktivt i beslut om behandlings alternativ. Denna utmaning blir ännu större i takt med att dagens patienter har större
tillgång till information. Därför är det viktigt att sjuksköterskan lyssnar aktivt till
patienten och bildar en uppfattning om hur mycket patienten redan kan om sin
sjukdom för att sedan kunna identifiera omvårdnadsbehov.
Omvårdnadsåtgärderna som studiernas resultat belyser representeras av fyra huvudteman: att bedöma kontinens, att identifiera patientens behov av information
pre- och postoperativt, att lyssna aktivt till patient/anhörigas sjukdomsberättelse
och att ge psykologiskt stöd. Nedan diskuteras resultatet i förhållande till litteratur
och information som inhämtats i samband med denna studies genomförande.
Att bedöma kontinens
Av PM-et från urologiavdelningen (UMAS) framgår tydligt att katetrar ska behållas i 3 veckor postoperativt. Detta gav oss funderingar kring varför man lämnar
kvar urinkateter efter prostatectomi i just tre veckor. Därför letade vi efter artiklar
som hade med urinkateter att göra. Denna studies mest intressanta fynd var att
man kan tryggt sätta ut kateter redan tre eller fyra dagar efter operation. Som sagt
kan sjuksköterskan påverka beslut om kateter utsättning och därmed bidra till patientens snabbare återvändning till vardagliga aktiviteter. Detta medför mindre
kostnader för både patient och sjukvård. Att t.o.m. tidpunkten för kateterutsättning
(midnatt eller tidig morgon) har viss betydelse var ny kunskap för oss. Men som
beskrivs i figur 4 måste sjuksköterskan, förutom den empiriska kunskapen, också
ta hänsyn till patientens önskemål och förväntningar. Först då kan man tala om
evidensbaserad omvårdnad. Det kan exempelvis vara möjligt att vissa patienter
föredrar att ha kateter under längre tid fast det är bevisat att det inte behövs. Det
kan t ex underlätta under natten, patienten slipper stiga upp ofta till toalett och kan
få bättre sömn.
Att identifiera patientens behov av information pre- och postoperativt
Vikten med patientinformation och utbildningsinterventioner bekräftas av faktum
att dessa står för 45 % av alla interventioner i vård av cancerpatienter medan psykologiskt stöd täcker 20 % (Germino, 2001). I studierna som vi redovisade i resultatavsnittet framgår det tydlig vilket stort behov av information männen har
inför prostatectomi och radioterapi. Alla patienter har inte lika mycket kunskap
om sin sjukdom och här kan sjuksköterska gripa in och justera eller komplettera
eventuella kunskapsluckor som patienter upplever sig ha.
Att lyssna aktivt till patient/anhörigas sjukdomsberättelse
I bakgrunden har vi betonat vikten av lyhördhet och aktivt lyssnande till patienten
och närståendes sjukdomsberättelse. Resultaet i studien av Maliski et al (2003)
bekräftar denna antagande. De intervjuade paren som deltog i studien hade mycket att berätta. Deras förmåga att utveckla copingstrategier berodde på att de skaffat
sig väldigt mycket kunskap om sjukdomen. Att de var så motiverade och ville ta
itu med cancern kan kopplas till deras sociala status. De var välbärgade och högutbildade. Frågan är hur medelklass människor hade tacklat detta problem? Eller
hur människor med låg social status och ringa utbildning hade tacklat problemet?
Beroende på vad det är för patient och familj hon har att göra med kan sjuksköterska delvis filtrera, sortera och utvärdera deras kunskap och delvis identifiera
andra nya behov.
17
Att ge psykologiskt stöd
Germino (2001) har gjort en utvärdering av senaste årtionden av forskning kring
psykosociala och edukativa interventioner för personer som drabbats av prostatacancer och hon fann att systematiska studier har varit frånvarande inom den
vetenskapliga litteraturen fram till sekelskiftet (Ibid). Weber at al (2004) har utvärderat den första dyadiska intervention på prostatacancer patienter. Tanken att
f.d. patienter kan användas som resurs verkar tilltalande för oss. Männen i studien
föredrog ”en –och- en” mötena framför de vanliga stödgrupperna. De kände större
trygghet i att prata med patienter som gick igenom samma process. Dessutom har
denna intervention visats sig kostnadseffektiv och krävde inte några stora resurser.
Meyer & Marks (1995) studie som är en meta-analys, kan betraktas som gammal
men den är ny med tanke på att forskning inom psykoonkologi är ung. Studien
handlar om cancerpatienter i allmänhet, men även prostatacancer är representerad,
en inkluderad studie handlar om cancer i manliga reproduktiva organ. Vi beslöt
oss för att inkludera meta-analysen eftersom dess resultat kan tillämpas inom vilken cancertyp som helst, exempelvis prostatacancer. Det visade sig att
psykosociala interventioner i form av muskelavslappning, biofeedback, meditation, m.m. har positiv effekt och därmed kan tillämpas inom all cancervård. Det är
en utmaning för sjuksköterskor som vårdar cancerpatienter att fördjupa sig i psykologi och psykosociologi. Deltagarna i studien av Yung et al (2002) väntade på
att genomgå transuretal prostatresektion men detta är ett kirurgiskt ingrepp precis
som prostatektomi och även dessa patienter har ångest inför varje sådant ingrepp.
Musikgruppen fick välja bland tre olika lugna musikrytmer. Musikterapi är en
väldokumenterad terapi, enligt Yung et al (Ibid). Tre musiker hade bedömt musiken som sedativ (avslappnande) och därmed passande. Att kunna välja lämplig
musik är viktig när man vill utveckla en effektiv behandling. En faktor som bidrog
till sänkt ångest och ökad relaxation var möjligheten att välja mellan flera musikstycken. Men musikval är relaterade till kultur. Denna studie gjordes på kineser
och musik har en speciell plats i deras kultur. Det är därför möjligt att musik har
större inverkan på dem än på personer med västerländskt ursprung. Människor i
olika kulturer har olika musiksmak, men det kan också vara så att i detta preoperativa skede har patientens etniska tillhörighet mindre betydelse för musikvalet.
Studien av Incrocci et al (2003) kan vara svår att placera under någon rubrik.
Kanske passar den inte under psykosocialt stöd men erektionsproblem kan vara
förödande för dessa patienter. Fungerande sexualitet är viktig för män även i äldre
dagar och att bibehålla eller förbättra erektionen kan höja deras livskvalitet avsevärt. En av sjuksköterskans uppgifter är att uppdatera sina kunskaper beträffande
effekter och biverkningar av läkemedel, där ibland Viagra. Sildenafil eller Viagra
är idag den vanligaste behandlingsformen vid erektil dysfunktion (Simonsen et al,
2002). Sexualitet kan vara ett svårt ämne att ta upp, speciellt när det gäller män.
Männen blir kanske mer öppna att berätta om sina erektionsproblem när de vet att
det finns läkemedel med god effekt. Sjuksköterskor som vårdar prostatacancer
patienter har nytta av att veta mer om Viagra för att kunna besvara frågor kring
detta läkemedel. I Incroccis et al (2003) förhållandevis nya studie hade 24 % av
patienterna fortsatt med Viagra i två år. Resten hade inte fortsatt av olika anledningar. 24 % av dem som slutat angav att det blev för dyrt med Viagra. Vi har
kollat upp hur mycket Viagra kostar i Sverige och vi fann att en tablett kostar mellan 56 – 79 kr beroende på styrka och förpackning (SBU, 2000).
18
Metoddiskussion
Nedan presenteras våra reflektioner kring den valda metoden samt diskussion
kring sökning, bearbetning och sammanställning av det vetenskapliga materialet.
Sökning
Vi har börjat datainsamlingen genom att söka med fritext i följande databaser:
Medline, Cinahl, Pubmed, Blackwell. Fritextsökningar i Cochrane Library och
Elin gav inga resultat. Våra första sökningsförsök var inte systematiska och respektive träffar bedömdes inte som relevanta. Sökord som vi använde var: prostate/prostatic cancer, psychological support, prostatectomy, urinary tract
infection, patient education, information, oncologic nursing. För att hitta bästa
tillgängliga vetenskapliga bevis har vi valt att framförallt söka efter randomiserade kontrollerade studier, RCT. Enligt Goodman är RCT bäst lämpade för att
mäta effektivitet av interventioner. Men vi har inte uteslutit andra studier. Bara för
att en studie inte är RCT betyder inte att åtgärden inte är effektiv (SBU, 1993).
Eftersom sökningen inte gav några relevanta resultat var vi tvungna att ta hjälp av
litteraturen. Där har vi hittat Cullums förslag till sökstrategi i databasen Medline
för att identifiera randomiserade studier inom omvårdnadsområdet (Willman &
Stoltz, 2002, s 66). Hennes sökstrategi står till grund för vår sökträd. Trots det
misstänker vi att det kan finnas flera relevanta som vi inte identifierat. Vi frågar
oss därför om Cullums strategi börjar bli inaktuell. En uppdatering av denna sökstrategi kan kanske behövas. Vi har även sökt i Cochrane Library men alla träffar
saknade en tydlig omvårdnadsriktning och inga relevanta artiklar beträffande omvårdnadsåtgärder har identifierats där. Ett annat sätt som har säkerställt vår
sökning är referenslistorna i de vetenskapliga artiklar som vi valt. Faktum är att
två artiklar i vår studie hämtats ifrån dessa referenslistor (Meyer & Mark, 1995,
Faithfull et al, 2001). Det gäller främst en meta-analys som kombinerar data från
olika studier och som passar in i våra inklusionskriterier. De tidskrifter där vi har
sökt manuellt är: Evidence-Based Nursing, Nursing Standard, Journal of Advanced Nursing och Urology. Detta resulterade i två relevanta studier (Koch et al,
2003, Patel & Lepor, 2003).
Några studier i vårt arbete har få deltagare. En studie med ett smalt urval kan ge
en noggrann behandlingseffekt men är inte så säker avseende generaliserbarhet.
Det kan vara anledning till att vi fick vissa statistiskt icke – signifikanta resultat.
Men detta betyder inte att effektivitet inte föreligger. Hade dessa studier haft större urval då hade de fått större styrka (SBU, 1993).
Granskning
Granskning av artiklar har vari svårt med tanke på våra begränsade erfarenheter
och kunskaper inom forskningsmetodik och statistik. Vår granskning hade säkert
sett annorlunda ut om vi hade mer kunskap. Men trots dessa begränsningar har vi
gjort en kvalitetsgranskning på varje artikel med hjälp av bedömningsmallar för
kvantitativa resp. kvalitativa studier, hämtade från Willman & Stoltz, 2002 (se
bilaga 3 och 4). Sedan har vi gjort en klassificering av artiklarna med hjälp av
kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet (SBU & SSF, 1999).
Sammanställning
Sammanställning av de elva artiklar har resulterat i fyra kategorier som vi redovisat i resultatdelen. Vi hade svårt att hålla isär de olika teman för att de går in i
varandra. Man kan till exempel inte ge information utan att lyssna till patienten
och viceversa. Vi hade önskat få betydligt fler studier som utvärderar omvård19
nadsåtgärder för personer som drabbats av prostatacancer, men vi är inte ensamma
om det. Enligt Closs och Cheater finns det inte så många randomiserade studier
inom omvårdnad som det finns inom allmän medicin. För att vara ett så stort område som omvårdnad är tillgången på omvårdnadsevidens alldeles för liten (Closs
& Cheater, 1999). Forskning inom onkologi pågår ständigt och flera experiment
är på gång. Framtida studentgenerationer kommer att få reda på dessas studiers
resultat.
20
Författare
År
Land
Callaghan
et al
1998
Hong
Kong
Titel
Syfte
Metod
Evidence-based care
of Chinese men having transurethral resection of the prostate
(TURP)
Mäter effekten av specific
preoperativ information på postoperativa förloppet hos kineser
som genomgår prostataresektion
(benign prostata hypertrofi).
Faithfull et
al
2001
England
Evaluation of nurseled follow up for patients undergoing radiotherapy
Att jämföra resultat ifråga om toxicitet, symptom, livskvalitet,
tillfredsställning med vård och
vårdkostnad mellan pat. som får
ssk-led handledning och de som
får sedvanlig vård.
Kvantitativ kontrollerad studie. Ej randomiserad.
3 instrument:
¤C – STAI: The Chinese State-Trait anxiety Inventory
¤PSQ – Patients
’Satisfaction Questionnaire
¤Patient drug record
Randomiserad studie.
Longitudinell datainsamling.
Mätinstrument:
RTOG/EORTC: observer-rated toxicity
scale
EORTC QLQ C30:
psychosocial adjustment to illness
Self-assessment questionnaire.
21
Deltaga- Resultat
re
(bortfall)
36
Signifikans på ångestnivån
(5)
postop: lägre för studiegr.
(skriftlig & muntlig info).
Signifikans på pat. tillfredsställning med info preop:
högre för studiegr.
Ingen signifikant skillnad
angående analgetika behov
mellan de 2 grupperna.
132
(17)
Ssk-handledda gruppen mer
tillfredsställd än kontrollgruppen.
31 % kostnadsreduktion för
ssk-handled intervention.
Interventionen resulterat i
förhöjd patienttillfreds ställning med vård och
kostnadseffektivitet.
Typ
Kvalitet
CCT
I
RCT
I
Incrocci
et al
2003
Holland
Efficacy of sildenafil in an open
label study as a continuation of
a double-blind study in the
treatment of erectile dys -function after radiotherapy for
prostate cancer.
Undersöka effekten av sildenafil citrat eller Viagra I
patienter med erektil dysfunction efter radioterapi av
prostatacancer.
Double-blind crossover
studie förlagd på 12 v. Efter
6 v. lades korten på bordet
och studien fortsatte i 6 v.
till med frivilliga pat.
Statistisk analys: Wilkons
matchade pair-test och
Mann – Whitney U-test.
Koch et
al
2003
USA
Early catheter removal after
radical retropubic prostatectomy: long-term followup.
Att undersöka eventuella
komplikationer och grad av
inkontinens kopplade till
tidig kateter –borttagning.
Prospektiv studie.
Mätinstrument för livskvalitet:
Los Angeles Prostate Cancer Symptom Index.
22
Signifikant ökning i medelpo- CCT
I
äng hos studiegruppen, talar
för förbättrad erektil funktion.
Placebogruppen påvisade ingen effekt.
Sildenafil (Viagra) är relativt
effektiv för pat. med erektil
dysfunktion.
77 % av pat valde att delta i
studiens andra del (open label). 24 % av pat fortsatte med
Viagra i minst 2 år efter studiens avslutning.
370 72 % av pat fick kateter utCT
(5) tagna dag 3 eller 4 postoperaIII
tivt.
Studien bekräftar att det är
tryggt att ta bort kateter på
flesta pat redan dag 3 eller 4
postop.
60
A comparison of midnight versus early
morning removal of
urinary catheters after
transurethral resection
of the prostate.
Att undersöka effekten av
kateterborttagande vid två
olika tidpunkter på dygnet
(kl.24 och 06) efter prostataresektion.
Randomiserad kontrollstudie.
Statisktiska tester använda i dataanalys: chi 2
och Wilkcoxon rank
sum.
48
(3)
Maliski et al
2003
USA
From ”Death Sentence” to ”Good Cancer”. Couples transformation of a
prostate cancer diagnosis.
Effects of psychosocial interventions with
adult cancer patients.
Att lyssna till pars upplevelser i processen från diagnos till behandling
Kvalitativ cross-sektional
ansats.
Djupintervjuer
(2 h). Grounded theory
för data -analys.
21 par
(1)
Att redovisa resultat från
randomiserade kontrollstudier som undersöker effekten av spykosociala interventioner på vuxna
cancerpatienter.
Meta – analys av 45 randomiserade studier inom
psykoonkologi. Åtgärder
kring känslomässig och
funktionell sjukdomsanpassning.
45
Resultat klargör den positiva efRCT
studier fekten som psykosociala intervenII
tioner har på emotionell och
funktionell anpassning till sjukdom
samt på behandlingsrelaterade symtom hos vuxna cancerpatienter.
Meyer &
Mark
1995
USA
23
Patienter som får katetern utdragen
kl.24 har större chans att bli utskrivna samma dag än de som får
det kl.06 (det vanligaste). Kortare
vistelse är bra för pat och den resulterar i lägre kostnader samt
bättre platsomsättning på sjukhuset.
Kunskap/vetskap om vad de kan
förvänta sig och hur de kan förbereda sig har hjälpt dem känna sig
säkrare och betrakta cancern som
en utmaning snarare än ett hot.
RCT
I
MacDonald
& Thompson
1999
Australia
Q
I
Moore
& Estey
1999
Canada
The early postoperative
concerns of men after
radical prostatectomy.
Utforska mäns bekymmer
efter prostatektomi med fokus
på upplevda komplikationer
som urin -inkontinens och
erektil dys -funktion.
Deskriptiv explorativ studie.
Semistrukturerade intervjuer
kring oro/osäkerhet angående
kateterunderhåll, smärtkontroll,
inkontinens och erektil dysfunktion.
63
(4)
Patel &
Lepor
2003
USA
Removal of urinary
catheter on post -operative day 3 or 4 after radical retro -pubic prostate ectomy.
Att undersöka om det är möjligt och tryggt att avlägsna
urin -katetern så tidigt som
dag 3 eller 4 efter radikal prostat –ektomi.
Prospektiv studie. Kirurgisk
metod (cystografi). Strukturerade intervjuer.
Kontrollgrupp (1 vecka post –
postop)
151 De flesta pat (98 % )fick katet(*) eter utsatta utan neg. effekter på
inkontinens eller anastomos
striktur.
24
Preoperativa bekymmer: att
vänta på slutdiagnos/
provresultat; att förstå prostatacancer; att välja behandling.
Postoperativa bekymmer: att
använda kateter, att bemästra
smärta, att acceptera sexuell
dysfunktion.
Allrådande bekymmer: brist på
information/
kunskap.
Q
II
CCT
III
Weber
et al
2003
USA
The effect of dyadic intervention on selfefficacy,
social support and depression for men with prostate
cancer.
Att testa effekten av ett
peer - stöd -program mellan prostatacancer nysjuka
pat. och deras peers (mer
än 3 år gammal sjukdom).
Randomiserad kontrollstudie. Experimentgrupp =
’dyadik’ grupp (nya och
gamla pat.)
Mätinstrument:
MISSB: Modified Inventory of Socially Supportive Behaviors;
SICPA: Stanford Inventory of Cancer Patient
Adjustment;
GDS: Geriatric Depression
Scale.
32
(2)
Yung
et al
2002
Hong
Kong
A controlled trial of music
and preopera -tive anxiety
in Chinese men undergoing transurethral resection
of the prostate.
Testar om musik kan ha
effekt genom att dämpa
oro preoperativt på kineser,
i väntan på operation.
Randomiserad quasi-experimentell studie med 3
grupper: musikgrupp, sskgr, kontrollgr.
Pre/post. Mättningar:
blodtryck, puls och ångestnivå.
42 Musik sänkte blodtryck i musikgr men
(12) ej i ssk-gr eller kontrollgr. Ångestnivå
var lägre i musikgr.
Musik kan vara ett viktig instrument i
att reducera preoperativ ångest hos kineser inför radikal prostatektomi.
25
Experiment/dyadik gr. mindre deprimerad efter 4 veckor (av 8); färre besvär
med sexuell dysfunktion; tillfrisknade 2
ggr så fort som kontrollgr.
Männen föredrog en-och-en mötena
framför stora stödgrupper.
Första dyadiska stöd-interv. som testas
på prostatacancer pat. Resultaten genererar viktig information nödvändig till
att standardisera denna form av stödjande omv i framtiden.
RCT
II
RCT
II
REFERENSER
Almås, H. (2002) Klinisk omvårdnad del II. Stockholm: Liber.
Bjålie, J. G., Haug, E., Sand, O., Sjaastad, Ö. V. & Toverud, K. C. (2001) Människokroppen – Fysiologi och anatomi. Stockholm: Liber.
Bengmark, S., Bergentz, S – E., Rydholm, A. & Zederfeldt, B. (2001) Kirurgi för sjuksköterskor. Studentlitteratur. Lund.
Callaghan, P., Yuk – Lung, C., King – Yu Ida, Y. & Siu – Ling, C. (1998) Evidence –
based care of chinese men having transurethral resection of the prostate (TURP). Journal of Advanced Nursing, 28(3), 576 – 583.
Cancer i siffror (2001)
>http://www.sos.se/FULLTEXT/125/2001-125-55/1prostata.pdf < 2004-11-23 kl.12.34
Closs, S. J. & Cheater F. M. (1999) Evidence for nursing practice: a clarification of the
issues. Journal of Advanced Nursing, 30(1), 10 – 17.
Faithfull, S., Corner, J., Meyer, L., Huddart, R. & Dearnaley, D. (2001) Evaluation of
nurse-led follow up for patients undergoing pelvic radiotherapy. British Journal of
Cancer, 85 (12), 1853 – 1864.
Fan, A (2002) Psychological and psychosocial effects of prostate cancer. Nursing Standard, 17 (13), 33 – 37.
Flemming, K (1998) Asking answerable questions. Evidence-Based Nursing, 1(2), 36 –
37.
Forsberg, A.& Edlund, K. (2003) Standardvårdplaner. Lund. Studentlitteratur.
Germino, Barbara B. (2001) Psychosocial and educational intervention trials in prostate
cancer. Seminars in Oncology Nursing, 17(2), 129 – 137.
Incrocci, L., Hop, W. C. J. & Slob A. K. (2003) Efficacy of sildenafil in an open – label
study as a continuation of a double – blind study in the treatment of erectile dysfunction
after radiotherapy for prostate cancer. Urology, 62(1), 116 – 120.
Infomedica – Prostatacancer (2004)
>http://www.infomedica.se/artikel.asp?CategoryID=14072< 2004-11-20 kl.13.15
Järhult, J. & Offenbartl, K. (2002) Kirurgiboken. Stockholm: Liber.
Lundberg, P (1994) Sexologi. Stockholm:Liber.
Koch, M. O., Nayee, A. H., Sloan, J., Gardner, T., Wahle, G. R., Bihrle, R. & Foster, R.
S. (2003) Early catheter removal after radical retropubic prostatectomy: long – term
followup. The Journal of Urology,169, 2170 – 2172.
26
MacDonald, C & Thompson J (1999) A comparison of midnight versus early morning
removal of urinary catheters after transurethral resection of the prostate. Wound,
Ostomy and Continence Nurses Society, 26(2) 94 – 97.
Maliski, S. L., Heilemann, M – S. & McCorkle, R. (2002) From “Death Sentence” to
“Good Cancer”. Couples’ transformation of a prostate cancer diagnosis. Nursing Research, 51(6), 391 – 397.
Meyer, T. J. & Mark, M. M. (1995) Effects of psychosocial interventions with adult
cancer patients: a meta – analysis of randomized experiments. Health Psychology,
14(2), 101 – 108.
Moore, K. N. & Estey, A. (1999) The early post-operative concerns of men after radical
prostatectomy. Journal of Advanced Nursing, 29 (5), 1121 – 1129.
Patel, R. & Lepor, H. (2003) Removal of urinary catheter on postoperative day 3 or 4
after radical retropubic prostatectomy. Urology, 61, 156 – 160.
Robinson, L., Hughes, L., Adler, D. C., Strumpf, N., Grobe, S. J. & McCorkle, R.
(1999) Describing the work of nursing: The case of postsurgical nursing interventions
for men with prostate cancer. Research in Nursing & Health, 22, 321 – 328.
SBU (1993) Litterature Searching and Evidence Interpretation for Assessing Health
Care Practices. Stockholm: Statens beredning för utvärdering av medicinska metoder,
rapport 119E.
SBU (1995) Massunderskning för prostatacancer. Stockholm: Statens beredning för
utvärdering av medicinsk metodik.
Simonsen, T., Aarbakke, J. & Hasselström, J. (2002) Illustrerad farmakologi 2. Stockholm: Natur och Kultur.
SSF & SBU (1999) Evidensbaserad omvårdnad – Behandling av personer med schizofreni. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).
SBU (2000) Alert. Nya medicinska metoder. Tidig bedömning av kostnader, risker och
nytta. Stockholm. Socialstyrelsen.
Socialdepartementet (1987) Fakta och röster om alternativ medicin. Stockholm: Allmänna Förlaget.
Statistik – prostatacancer (2004)
>http://www.prostatacancer.nu/statistik.htm< 2004-12-08 kl. 14.10
Templeton, H. (2003) The management of prostate cancer. Nursing standard, 17 (21),
45 – 53.
Weber, B. A., Roberts, B. L., Resnick, M., Deimling, G., Zauszniewski, J. A., Musil, C.
& Yarandi, H. N. (2004) The effect of dyadic intervention on self – efficacy, social
support and depression for men with prostate cancer. Psycho – Oncology, 13, 47 – 60.
27
Willman, A. & Stoltz, P. (2002) Evidensbaserad omvårdnad. Lund. Studentlitteratur.
Wilow, K. (2004) Författningshandbok för personal inom hälso-och sjukvård. Stockholm: Liber.
Yung, P. M. B., Chui – Kam, S., French, P. & Chan, T. M. F. (2002) A controlled trial
of music and preoperative anxiety in Chinese men undergoing transurethral resection of
the prostate. Journal of Advanced Nursing, 39(4), 352 – 359.
28
Bilaga1
RADIKAL PROSTATECTOMI (Vård – PM)
Vårdtid
5-7 dagar
PREOP
Inkomstdagen Inskrivning och information av läkare och ansvarig sjuksköterska.
Bedömning av risk för trycksår enligt Nortonskalan.
Blodprover enligt kirurgklinikens PM Provtagning/undersökning inför urologiska ingrepp.
Blodgruppering/Bastest enligt PM Riktlinjer för blodgruppering-BAS-test.
Preoperativa undersökningar enligt anestesiklinikens PM
Riktlinjer för preoperativa undersökningar vid CLV.
Information av sjukgymnast angående andningsgymnastik
och mobilisering.
Trombosprofylax enligt kirurgklinikens PM Trombosprofylax vid kirurgi.
Antibiotika enligt PM Antibiotika profylax vid kirurgi hos
vuxna.
Preoperativ hudförberedelse med Descutan enligt PM Preoperativa hudförberedelser Centrallasarettet Växjö.
Fastande enligt anestesiklinikens PM Fasta inför anestesi
riktlinjer.
Information om smärtbehandling enligt PM Postoperativ
smärta.
Intag av Nutricia Pre Op dryck på kvällen enligt PM Användning av Nutricia Pre Op inför elektiv kirurgi.
OPERATIONS- Intag av Nutricia Pre Op dryck på morgonen enligt PM (se ovan).
DAGEN
Ingreppet görs i narkos. EDA inlägges. Buksnitt. Operationstid ca 4-5 timmar. Inläggning av KAD och 2 sårderänage under operationen.
Sårdränagen skall vara aktiva första dygnet därefter passiva.
Patienten stannar på IVA till nästa dag.
POSTOP
Dag 1
Dag 2
Dag 3-5
Till vårdavd. Mobilisering. Patienten har KAD som skall
ligga inne i 3 veckor. Viktigt med noggrann mätning av dränageinnehållet, byte av dränagepåsar dagligen.
Får äta normalkost om patienten mår väl annars flytande
kost. Har oftast EDA för smärtlindring. Ev. dropp.
Urinmätning och vätskemätning. Ricklig dryck.
Sårdränagen dras efter ordination. Fortsatt moblisering.
EDA sitter oftast kvar 2-3 dygn. Viktigt att patienten sätts in
på smärtstillande tabletter regelbundet i samband med att
EDA dras.
29
Hem.
TÄNK PÅ
Patienten är ibland mycket trött och medtagen efter op. Risk
för post op komplikationer (tromboser, pneumoni). Katetern
skall ej avlägsnas förrän urinröret läkt ihop. (Efter 3 veckor)
Kontakta operatören vid ev kateter-krångel. Den ska vara
öppen och fästes upp mot magen. Ibland kan penis och ollon
vara svullna och missfärgas av hematom.
UTSKIVNING
Patienten behöver urinuppsamling påsar med hem och uppfästningsanordning för urinpåsen, Care-bag och tömbar
urinuppsamlingspåse + lång urinuppsamlingspåse till natten.
Byte av urinuppsamlingspåse görs 1-2ggr/v eller vid behov.
Långa påsen till natten byts varje natt.
Patienten får en tid till avdelningen för att avlägsna katetern
efter 3 veckor. Katetern dras på morgonen när patienten
kommer till avdelningen. Får även PAD-besked av läkare
den dagen. Patienten stannar kvar tills urinproduktionen
kommer igång. Kontroll av inkontinens, patienten kan
”läcka” de första dagarna. Ge broschyr om bäckenbottenträning. Skicka med blöjor, ”Slip-guard” och ”Tena-för-män”
hem för en vecka. Be patienten själv kontakta distriktssköterskan i god tid innan blöjorna tar slut.
Suturerna tas efter 14 dagar av distriktssköterskan, ibland tas
de när patienten kommer för kateterdragning på avdelningen.
Sjukskrivning
1 månad eller mer.
Återbesök
Till
30
Bilaga 2
SÖKTRÄD
# 25 Search
#15 AND #20 AND #23
65
#24 Search
#7 AND # 15 AND #22 AND #23
107
#23 Search
”prostate cancer” OR ”prostatic
neoplasms” [MESH]
22201
#22 Search
#16 OR #17 OR #18 OR #19 OR
#20 OR #21
35605
#21 Search
#20 Search
#19 Search
#18 Search
#17 Search
#16 Search
”erectile dysfunction” [MESH]
”impotence” [MESH]
”supportive therapy”
“special care needs”
“urinary catheterization”[MESH]
“patient education”
3173
4456
625
566
1767
27617
#15 Search
#8 OR #9 OR #10 OR #11 OR
#12 OR #13 OR #14
245487
#14 Search
randomly OR randomized OR
randomised OR controlled
systematic review
“randomly OR randomized OR
randomised OR controlled”
meta-analysis
double-blind method
randomized-controlled-trials
random-allocation
224377
#13 Search
#12 Search
#11 Search
#10 Search
#9 Search
#8 Search
19066
224377
21119
33
18292
12453
#7 Search
#1 OR #2 OR #3 OR #4 OR
#5 OR #6
242765
#6 Search
#5 Search
#4 Search
#3 Search
#2 Search
#1 Search
“skilled-nursing-facilities”
“nursing-research”
“nursing”
“oncologic nursing”[MESH]
“nursing-care” [MESH]
nurse-patient-relations
546
1756
241615
3841
2391
8951
Från MEDLINE + CINAHL (1998 – 2004)
31
Bilaga 3
KVALITETSBEDÖMNING FÖR STUDIER
MED KVANTITATIV METOD
Beskrivning av studien
□ RCT
□ CCT (ej randomiserad)
Forskningsmetod
□ Multicenter, antal center……………
□ Kontrollgrupp/er
Patientkarakteristika
Antal…………………………….
Ålder…………………………….
Man/Kvinna……………………..
Kriterier för exkludering
Intervention
Adekvat exkludering □ Ja □ Nej
………………………………………………
……………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………….
Vad avsåg studien att studera
D v s vad var dess primära resp sekundära effektmått……………………………
…………………………………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………….
□ Ja
Urvalsförfarandet beskrivet
Representativitet
□ Ja
□ Nej
□ Nej
32
Randomiseringsförfarande beskrivet
□ Ja □ Nej □ Vet ej
□ Ja □ Nej □ Vet ej
Likvärdiga grupper vid start
Analyserade i den grupp som de
randomiserades till
□ Ja □ Nej □Vet ej
Blindning av patienter
□ Ja □ Nej □Vet ej
Blindning av vårdare
□ Ja □ Nej □ Vet ej
Blindning av forskare
□ Ja □ Nej □ Vet ej
Bortfall
Bortfallsanalysen beskriven □ Ja □ Nej
Bortfallsstorleken beskriven □ Ja □ Nej
□ Ja □ Nej
Adekvat statistisk metod
Etisk resonemang
□ Ja □ Nej
Hur tillförlitligt är resultatet?
Är instrumenten valida
Är instrumenten reliabla
□ Ja □ Nej
□ Ja □ Nej
Är resultatet generaliserbart □ Ja □ Nej
Huvudfynd (hur stor var effekten?, hur beräknades effekten?, NNT,
konfidensintervall, statistisk signifikans, klinisk signifikans, powerberäkning)
……………………………………………………………………………………........
…………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………
Sammanfattande bedömning av kvalitet
□ Bra
□ Medel
□ Dålig
Granskare (sign.):……………………………………………………………………....
33
Bilaga 4
KVALITETSBEDÖMNING FÖR STUDIER
MED KVALITATIV METOD
Beskrivning av studien
Tydlig avgränsning/problemformulering □ Ja
□ Nej
□ Vet ej
Patientkaraktäristika
Antal …………………………….
Ålder ……………………………..
Man/kvinna ……………………...
Är kontext presenterat
□ Ja
□ Nej
□ Vet ej
Etisk resonemang
□ Ja
□ Nej
□ Vet ej
Urval
- Relevant
□ Ja
□ Nej
□ Vet ej
□ Ja
□ Nej
□ Vet ej
- Strategisk
Metod för
- urvalsförfarande tydligt beskrivet
□ Ja
□ Nej
□ Vet ej
- datainsamling tydligt beskriven
□ Ja
□ Nej
□ Vet ej
- analys tydligt beskrivet
□ Ja
□ Nej
□ Vet ej
□ Ja
□ Nej
□ Vet ej
- Råder datamättnad
□ Ja
□ Nej
□ Vet ej
- Råder analysmättnad
□ Ja
□ Nej
□ Vet ej
Kommunicerbarhet
- Redovisas resultatet klart och tydligt □ Ja
□ Nej
□ Vet ej
□ Nej
□ Vet ej
Giltighet
- Är resultatet logiskt, begripligt
-
Redovisas resultatet i förhållande
till en teoretisk referensram
□ Ja
34
□ Ja
Genereras teori
□ Nej
□ Vet ej
Huvudfynd
Vilket fenomen/upplevelse/mening beskrivs? Är beskrivning/analys adekvat o s v.
…………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………….
………………………………………………………………………………………….
………………………………………………………………………………………….
………………………………………………………………………………………….
Sammanfattande bedömning av kvalitet
□ Bra
□ Medel
□ Dålig
Kommentar
.......................................................................................................................
…………………………………………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………………….
Granskare (sign)…………………………
35