Innehållsförteckning
Kollektivavtal för den privata undervisningssektorn
§ 1 Avtalets omfattning .................................................................................. 3
§ 2 Arbetets ledning och fördelning samt rätten att organisera sig.......... 3
§ 3 Hur anställning inleds.............................................................................. 4
§ 4 Hur anställning upphör ........................................................................... 4
§ 5 Lön ............................................................................................................. 6
§ 6 Arbetstid.................................................................................................... 6
§ 7 Mertids- och övertidsarbete .................................................................... 9
§ 7 a Arbetstidsbank .................................................................................... 11
§ 8 Ersättning för kvälls- och nattarbete ................................................... 11
§ 9 Utryckningspenning och fri beredskap................................................ 11
§ 10 Lördagsarbete....................................................................................... 12
§ 11 Söndagsarbete....................................................................................... 12
§ 12 Resekostnader och dagtraktamenten................................................. 13
§ 13 Semester ................................................................................................ 13
§ 14 Semesterpremie .................................................................................... 20
§ 15 Sparad ledighet..................................................................................... 21
§ 16 Lön för sjuktid...................................................................................... 22
§ 17 Läkarundersökningar.......................................................................... 25
§ 18 Kort tillfällig frånvaro ......................................................................... 26
§ 19 Familjeledigheter.................................................................................. 29
§ 20 Arbets- och skyddskläder .................................................................... 30
§ 21 Förtroendeman ..................................................................................... 30
§ 22 Utbildning ............................................................................................. 30
§ 23 Sammankomster på arbetsplatsen ..................................................... 31
§ 24 Centralorganisationsavtal ................................................................... 32
§ 25 Inkassering av medlemsavgifter ......................................................... 32
§ 26 Avgörande av meningsskiljaktigheter ............................................... 32
§ 27 Gällande förmåner ............................................................................... 33
§ 28 Fredsplikt och påföljder för avtalsbrott ............................................ 33
§ 29 Giltighetstid........................................................................................... 33
Avtal om undervisningspersonalens löner och arbetstid ......................... 35
Avtal om löner för administrativ och stödtjänstepersonal ...................... 55
Lön till administrativ och stödtjänstepersonal ......................................... 62
Svårighetsgruppering i lönesystemet för administrativ och
stödtjänstepersonal ............................................................................... 63
Avtal om lokala avtal ................................................................................... 67
Tilläggsprotokoll över lokala avtal............................................................. 69
Utbyte av semesterpremien mot ledig tid .................................................. 71
Avtal om arbetstidsbank.............................................................................. 74
Förtroendemannaavtal ................................................................................ 78
Utbildningsavtal ........................................................................................... 87
Underteckningsprotokoll över förnyande av kollektivavtalet för den
privata undervisningssektrorn ............................................................ 90
AVTAL OM IBRUKTAGANDE AV ARBETSTIDSBANK
(avtalsmodell)......................................................................................... 97
Bildningsarbetsgivarna rf, Undervisningssektorns fackorganisation rf,
Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund JYTY rf samt Förbundet för
den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf
KOLLEKTIVAVTAL
§ 1 Avtalets omfattning
1. Med detta avtal fastställs arbetsvillkoren för tjänstemän anställda i
privata läroanstalter och studiecentraler vilka är medlemmar i
Bildningsarbetsgivarna rf.
Avtalet gäller dock inte:
a) läroanstaltens ledning såsom verkställande direktören och
motsvarande tjänstemän, vilka företräder arbetsgivaren när
löner och arbetsvillkor fastställs för de tjänstemän som berörs
av detta kollektivavtal.
Tillämpningsanvisning:
Med detta avses sådana personer i företagets ledning, vars
huvudsakliga uppgift är att företräda arbetsgivaren och som har
en självständig och ansvarsfull ställning i organisationen.
b) tillfälliga föreläsare i undervisningsarbetet.
§ 2 Arbetets ledning och fördelning samt rätten att
organisera sig
1. Arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet samt anställa och
avskeda tjänstemän oberoende av om de är organiserade eller inte.
2. Rätten att organisera sig är ömsesidigt okränkbar.
3
§ 3 Hur anställning inleds
1. Om prövotid skall avtalas i arbetsavtalet. Prövotiden fastställs enligt
arbetsavtalslagen och den är högst fyra månader. Vid visstidsanställningar under 8 månader får prövotiden vara högst hälften av den tid
anställningen varar (t.ex. vid en anställning på 6 månader får prövotiden vara högst 3 månader).
Under prövotiden kan arbetsavtalet hävas av vardera parten utan uppsägningstid. Anställningen upphör då vid utgången av den arbetsdag,
under vilken meddelande om hävning gavs. Hävningen får dock inte
ske på grunder nämnda i 2 § 1 punkten i kapitel 2 i arbetsavtalslagen
eller annars på osakliga grunder.
Om arbetsgivaren för tjänstemannen ordnar särskild utbildning i
anslutning till arbetet vilken fortgår utan avbrott över fyra månader,
kan man avtala om en prövotid på högst sex månader.
2. Arbetsavtalet skall göras upp skriftligt med beaktande av
bestämmelserna i 3 § i kapitel 1 och 4 § i kapitel 2 i arbetsavtalslagen.
3. Arbetsgivarens företrädare informerar den nya tjänstemannen om
organisations- och förhandlingsförfarandet inom branschen och ger
uppgifter om tjänstemännens förtroendemän på arbetsplatsen och var
de är anträffbara. Förtroendemannen har rätt att granska de skriftliga
avtalen för de tjänstemän som hör till berörda organisation.
4. Avtal för viss tid kan slutas på de grunder som nämns i 3 § i kapitel
1 i arbetsavtalslagen. Om visstidsavtal slutits på andra än ovan
nämnda grunder eller om avtal för viss tid utan grund upprepade
gånger slutits, anses avtalet vara ett arbetsavtal som gäller tills vidare.
§ 4 Hur anställning upphör
1. Om inte annat avtalats i bestämmelserna för de enskilda läroanstalterna, tillämpas, när arbetsgivaren säger upp arbetsavtalet
följande uppsägningstider, vilka är beroende av hur länge
anställningen fortgått:
4
-
14 dagar, när anställning varat högst 1 år
1 månad, när anställningen varat över 1 år men högst 4 år
2 månader, när anställningen varat över 4 år, men högst 8 år
4 månader, när anställningen varat över 8 år, men högst 12 år
6 månader, när anställningen varat över 12 år
När en tjänsteman säger upp ett arbetsavtal är uppsägningstiden
följande, om inte bestämmelserna för de enskilda läroanstalterna
medför annat:
- 14 dagar, om anställningen varat högst 5 år
- 1 månad, om anställningen varat över 5 år
Uppsägningstiden börjar löpa dagen efter uppsägningen.
2. När arbetsgivaren säger upp en tjänsteman skall det ske bevisligen,
om så fordras skriftligt, varvid orsaken till uppsägningen skall anges.
3. Om en tjänsteman, som anställts tills vidare slutar utan att följa
uppsägningstiden, är han skyldig att till arbetsgivaren betala ett belopp
motsvarande lönen för den tid uppsägningstiden inte följts. Detta
gäller inte fall, när tjänstemannen enligt lag och detta avtal har rätt att
häva arbetsavtalet eller annars avsluta anställningen utan
uppsägningstid.
4. Ett arbetsavtal för viss tid upphör utan uppsägningstid när den
överenskomna arbetsperioden är slut. Om arbetsperiodens längd inte
fastslagits enligt kalendertid, skall arbetsgivaren meddela tjänstemannen när anställningen väntas upphöra, när detta beror på sådan
omständighet som tjänstemannen inte känner till.
5. Tjänsteman som anställts tills vidare kan permitteras med
iakttagande av 14 dagars anmälningstid.
6. Arbetsavtalslagen och lagen om samarbete i företag bestämmer
grunderna för uppsägning och permittering samt förfarandet.
5
§ 5 Lön
1. Om lönegrunder, lön och löneutbetalning har avtalats i löneavtalet.
2. Om tjänstemannen och arbetsgivaren inte kommit överens om
annat, betalas lönen till den penninginrättning tjänstemannen anvisar,
så att den kan lyftas på förfallodagen.
När lönen förfaller till betalning en sådan dag då
penninginrättningarna håller stängt, anses närmast föregående dag
som förfallodag, då tjänste-mannen skall kunna lyfta lönen.
Sådana tillägg som bestäms enligt det arbete som utförts under
beräkningsperioden betalas senast före utgången av den
kalendermånad som följer på beräkningsperioden.
Om tjänsteman, när han inleder sin anställning, har tjänstgöringstid
som berättigar till erfarenhetstillägg, beviljas tilläggen och
förhöjningarna omedelbart från anställningsförhållandets början. Nya
erfarenhetstillägg betalas från och med följande månad sedan rätt till
tilläggen uppstått.
3. När daglönen räknas ut utgående från månadslönen används som
divisor antalet dagar i respektive kalendermånad.
4. Lönen till deltidsanställd fastställs i proportionen mellan den
avtalade arbetstiden och den maximala arbetstiden.
Protokollsanteckning: De tjänstemän, som fram till
31.10.2007 har ett gällande deltidstillägg på 5 %, får behålla
tillägget.
§ 6 Arbetstid
1. Den ordinarie arbetstiden i kontorsarbete är i genomsnitt 7 och 1/4
timmar per dygn och högst 36 och 1/4 timmar i veckan.
6
2. Den ordinarie arbetstiden i annat arbete än kontorsarbete är i högst
9 timmar i dygnet och i nattskift högst 10 timmar samt högst 38 ¼
timmar i veckan.
Protokollsanteckning:
Arbetstiden kan verkställas genom olika arbetstidsarrangemang
på samma sätt som systemet med gottgörelse i fritid så att
- antalet arbetstimmar per dag kan variera de olika
veckodagarna eller
- arbetstiden inom ramen för utjämningsperioden kan
arrangeras så att tjänstemannen har möjlighet till en längre
samman-hängande ledighet.
3. Den ordinarie arbetstiden per vecka kan också ordnas så, att den i
genomsnitt är den som nämns ovan i punkterna 1 och 2. För detta skall
på förhand uppgöras ett system för utjämning av arbetstiden, under
vilken arbetstiden jämnas ut till nämnda genomsnitt. Den ordinarie
arbetstiden får inte under en enda vecka i utjämningsperioden
överstiga 48 timmar och arbetstiden skall jämnas ut under en period
om högst 26 veckor.
Den ordinarie arbetstiden per dygn kan i uppgifter enligt punkt 1
tillfälligt förlängas med högst en timme. En tillfällig förlängning av
arbetstiden antecknas i arbetsskiftsförteckningen när den görs upp.
3a. Den ordinarie arbetstiden i uppgifter enligt punkt 2 kan också
arrangeras så att den under läroanstaltens terminer eller arbetsperioder
är i snitt 42 timmar i veckan under förutsättning att den ordinarie
arbetstiden under en 52 veckor lång period jämnas ut till i snitt 38
timmar 15 minuter per vecka.
Man ska lokalt avtala om ibruktagandet av ett sådant arbetstidssystem
och det kan tas i bruk i anställningar som gäller tillsvidare eller i
visstidsanställningar på minst 12 kalendermånader.
4. Då arbetsavtalet upphör mitt under en utjämningsperiod i ett
arbetstidssystem enligt punkt 3 eller 3a och arbetstiden inte har
jämnats ut till i snitt 38,25 timmar per vecka, betalas för
överskridande arbetstimmar
7
a. enkel lön för ordinarie arbete om
- arbetsgivaren har rätt att avsluta arbetsavtalet av omständighet som
beror på arbetstagaren eller
- om arbetstagaren själv säger upp arbetsavtalet
b. med 50 % förhöjd lön om
- arbetstagaren har rätt att häva arbetsavtalet eller om
- arbetsgivaren säger upp arbetsavtalet av ekonomiska skäl eller
produktionsorsaker.
För arbete som utförts utöver 8 timmar i dygnet betalas dock med 50
% förhöjd lön i punkt a och b.
När arbetsavtalet upphör mitt under en utjämningsperiod och
veckoarbetstiden för en heltidsanställd arbetstagare underskrider 38,25
timmar dras de icke utförda arbetstimmarna av arbetstagarens lön.
Tillämpningsanvisning:
Ifall arbetstagarens arbetstid är i enlighet med punkt 1, ska
arbetstiden jämnas ut så att den i genomsnitt är 36,25
timmar per vecka.
5. När arbetet utförs på exkursioner och under läger- och kursresor
eller under motsvarande förhållanden kan arbetstagaren och
arbetsgivaren komma överens om att arbetstiden och ersättningen för
arbetstid fastställs avvikande från detta kollektivavtal. Då ska man om
möjligt före resan göra upp en arbetstidsplan, av vilken framgår den
tid som räknas som arbetstid och eventuell beredskapstid.
Dagtraktamente betalas enligt § 12 i kollektivavtalet.
6. Arbetsveckan ordnas så att den i genomsnitt är fem dagar.
7. Den ordinarie arbetstiden per dygn ordnas, om det inte finns
grundad orsak att förfara på annat sätt, sammanhängande med
undantag för en vilopaus. Vilopausen kan genom lokalt avtal vara en
halv (1/2) - en (1) timme. Om tjänstemannen fritt får avlägsna sig från
arbetsplatsen under vilopausen, räknas den inte som arbetstid.
Tjänstemannen måste då verkligen ha möjlighet att avlägsna sig från
arbetsplatsen.
8
8. Gårdskarlars arbetstid bestäms enligt punkt 2, dock så att man
lokalt kan avtala om att ordna arbetstiden avvikande från punkt 3 och
3a inom ramen för systemet för utjämning av arbetstiden.
9. Undervisningspersonalens arbetstid bestäms enligt separat avtal.
10. Jul- och midsommaraftonen är lediga dagar, om inte läroanstaltens
verksamhet föranleder annat.
11. Sådana veckor då en söckenhelg, första maj eller självständighetsdagen infaller på annan vardag än lördag, förkortas den ordinarie
arbetstiden med de arbetstimmar som infaller på söckenhelgen.
Var och en ovan nämnd dag förkortar den ordinarie arbetstiden per
vecka eller per utjämningsperiod med den genomsnittliga dagliga
arbetstiden (den kollektivavtalsenliga veckoarbetstiden/5).
12. Oändamålsenligt korta arbetsskift skall undvikas. Man skall inte
tillämpa arbetsskift som är kortare än fyra timmar, om inte
arbetstagarens behov eller annan grundad orsak, såsom arbetets natur,
kortvarigt arbetsförhållande eller annat godkänt skäl i anslutning till
användningen av arbetskraften förutsätter detta.
§ 7 Mertids- och övertidsarbete
1. Som mertidsarbete räknas arbete som utförs efter den ordinarie
arbetstiden men inte utöver den längsta i lagen tillåtna ordinarie
arbetstiden. För mertidsarbete, som utförs mellan den i § 6 punkt 1
och 2 nämnda maximala ordinarie arbetstiden och den i lagen nämnda
maximala ordinarie arbetstiden betalas med 50 % förhöjd lön. För
mertidsarbete som utförs av deltidsanställd betalas enkel timlön per
utförd arbetstimme.
2. Dygnsövertid är det arbete som utförs utöver den lagenliga
ordinarie maximala arbetstiden per dygn och övertid får utföras inom
de begränsningar lagen anger. För dygnsövertid betalas för de två
första timmarna med 50 % förhöjd lön och för de därpå följande
timmarna med 100 % förhöjd lön.
9
Protokollsanteckning:
Om det arbete tjänstemannen utför fortgår över dygnsskiftet,
räknas arbetet, när tilläggs- och övertidsersättningarna räknas ut
som arbete under föregående dygn, tills tjänstemannens
ordinarie arbetstid normalt börjar. Timmarna beaktas alltså inte
när det senare dygnets ordinarie arbetstid räknas ut.
3. Med veckoövertidsarbete avses arbete, som inte är dygnsövertid
och som utförs utöver det i lagen nämnda maximala antalet
arbetstimmar i veckan eller när genomsnittlig veckoarbetstid tillämpas
under perioden och för det betalas för de åtta första timmarna med 50
% förhöjd lön och för de därpå följande timmarna med 100 % förhöjd
lön.
Protokollsanteckning:
När tjänstemannen inte på grund av sjukdom, olycksfall, resa på
arbetsgivarens anmodan, permittering av ekonomiska skäl och
produktionsorsaker eller på grund av deltagande i utbildning
arrangerad av arbetsgivaren eller avsedd i utbildningsavtalet
kunnat utföra det antal timmar som motsvarar veckoarbetstiden
och därför måste komma på arbete på dag som enligt
utjämnings-systemet för arbetstiden är fridag, ersätts det arbete
som utförs på fridag som avtalats beträffande veckoövertid.
4. För utförda timmar som inom utjämningssystemet överskrider de i
arbetsskiftsförteckningen antecknade timmarna per dygn (jfr
dygnsövertid):
- betalas för de två första timmarna med 50 % förhöjd lön och
- för därefter utförda timmar med 100 % förhöjd lön.
För övriga utförda timmar utöver de i arbetsskiftsförteckningen
antecknade arbetsskiften (jfr veckoövertid) betalas med 50 % förhöjd
lön.
5. Den lön som betalas för mertids- och övertidsarbete (grunddel och
förhöjningsdel) kan genom avtal mellan arbetstagare och arbetsgivare
bytas ut till motsvarande fritid eller överföras till arbetstidsbanken.
Tiden skall då förlängas med samma procenttal som
penningersättningen skulle ha förhöjts.
10
6. När man räknar ut ersättningen för timbaserad arbetstid fås den
enkla timlönen så att månadslönen i arbete enligt arbetstidslagen
divideras med 163. I kontorsarbete fås den enkla timlönen så att
månadslönen divideras med 153.
§ 7 a Arbetstidsbank
Arbetstidsbanken kan tas i bruk för de tjänstemän som omfattas av
kollektivavtalets § 6 (personal som omfattas av arbetstidslagen).
Bestämmelserna om arbetstidsbanken ingår i ett separat protokoll över
systemet med arbetstidsbank (sid. 70).
§ 8 Ersättning för kvälls- och nattarbete
1. För arbete som utförs mellan klockan 18.00 och 21.00 betalas till
tjänstemannen ett särskilt kvällstillägg om 15 % för varje faktisk
arbets-timme. Det räknas ut enligt timlönen i avtalets § 7 punkt 6.
2. För arbete som utförs mellan klockan 21.00 och 06.00 betalas till
tjänstemannen ett särskilt nattillägg om 30 % för varje faktisk arbetstimme. Det räknas ut enligt timlönen i avtalets § 7 punkt 6. Ifall
arbets-skiftet slutar senare än klockan 06.00 betalas nattillägg i alla
fall till slutet av arbetsskiftet.
3. Ersättningarna skall betalas i pengar, om man inte tillsammans
avtalar om att de ges som motsvarande ledig tid eller att de överförs
till arbetstidsbanken.
§ 9 Utryckningspenning och fri beredskap
1. Som ersättning för den olägenhet som kallelse till utryckningsarbete
orsakar betalas till tjänstemannen en utryckningspenning som från
1.8.2014 är 11,43 €. Utryckningspenning betalas till en arbetstagare
som arbetsgivaren kallar till arbete under arbetstagarens fritid utan att
han beordrats vara i beredskap eller att han på förhand har informerats
om sådant arbete.
11
2. För annan beredskap än utifrån bostaden betalas en timersättning,
som enligt beredskapen och den förpliktelse den innebär är 15 - 30 %
av den enkla timlönen.
3. Ifall tjänstemannen enligt sitt avtal är skyldig att vistas i sin bostad,
därifrån man vid behov kan kalla honom till arbete, betalas ersättning
som är 50 % av hans timlön.
4. Ersättningarna skall betalas i pengar, om man inte tillsammans
avtalar om att de ges som motsvarande ledig tid eller att de överförs
till arbetstidsbanken (gäller inte utryckningsersättning).
§ 10 Lördagsarbete
För lördagsarbete betalas, utöver övrig lön för den tiden, som
lördagsförhöjning för arbetade timmar med 25 % förhöjd grundtimlön
för arbete mellan 06.00 och 20.00. Lördagsförhöjning betalas inte för
den tid som tjänstemannen är berättigad till söndagsersättning.
Ersättningarna skall betalas i pengar, om man inte tillsammans avtalar
om att de ges som motsvarande ledig tid eller att de överförs till
arbetstidsbanken.
§ 11 Söndagsarbete
1. För söndagsarbete, varmed avses arbete utfört på söndag, annan
kyrklig högtidsdag, första maj och självständighetsdagen, betalas,
utöver annan lön för den tiden, som söndagsförhöjning enkel
grundlön. Söndagsersättning betalas också de dagar som föregår
nämnda dagar mellan klockan 20.00 och 24.00 samt för arbete på
påsklördagen, midsommaraftonen och julaftonen.
Ersättningarna skall betalas i pengar, om man inte tillsammans avtalar
om att de ges som motsvarande ledig tid eller att de överförs till
arbetstidsbanken.
12
Övriga bestämmelser om arbete på söndag ingår i 33 § i arbetstidslagen.
§ 12 Resekostnader och dagtraktamenten
1. Tjänsteman, som på arbetsgivarens anmodan blir tvungen att resa,
ersätts för resekostnaderna med tillämpning av skattestyrelsens vid
rådande tidpunkt gällande direktiv.
Arbetsresan ska göras med det förmånligaste till buds stående
färdmedlet och färdsättet.
§ 13 Semester
1. Tillämpningsområde
1. Tjänstemannens semesterförmåner bestäms i enlighet med
gällande semesterlag och enligt detta avtal, om bestämmelserna
nedan inte föranleder annat.
2. Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på administrativoch stödpersonal samt på sådan undervisningspersonal, vars
arbetstid bestäms enligt 20 § i avtalet om
undervisningspersonalens löner och arbetstid.
I övrigt har en tjänsteman som hör till undervisningspersonalen
rätt till semester, om man avtalat om detta i bestämmelserna i
den separata bilagan om enskilda läroanstalter. Då bestäms
rätten till semester, semesterersättning och semesterpremie i
enlighet med bestämmelserna för de enskilda läroanstalterna.
3. Den kalkylerade semestern för undervisningspersonal i
arbetstid med undervisningsskyldighet och ersättningen för
semesterdag för visstidsanställd tjänsteman bestäms i enlighet
med punkt 10 och 11 i denna paragraf.
13
Tillämpningsanvisning:
Undervisningspersonal i arbetstid med undervisningsskyldighet omfattas inte av bestämmelserna om semester
eller av semesterlagen, utan till deras
arbetstidsarrangemang hänför sig ett sommaravbrott som
motsvarar semester.
Beträffande undervisningspersonal i folkhögskolor med
totalarbetstid och yrkeshögskolor finns bestämmelser om
undervisningspersonalens rätt till lediga perioder motsvarade
semester i vederbörande bilaga.
2. Definitioner
1. Semesterkvalifikationsår är den tidsperiod som inleds 1.4 och
utgår 31.3.
2. Semesteråret är det kalenderår, under vilket kvalifikationsåret
utgår.
3. Semesterperiod är den tidsperiod som inled 2.5 och utgår den
30.9.
4. Semesterdagar är vardagar. Som vardagar räknas vid
tillämpningen av detta avtal inte lördagar, söndagar, kyrkliga
högtidsdagar, julaftonen, midsommaraftonen,
självständighetsdagen eller första maj.
5. En hel kalendervecka förbrukar fem semesterdagar.
Söckenhelger förbrukar inte semesterdagar. I de punkter i
semesterlagen, där man använder begreppen 12, 18 eller 24
vardagar, avses i detta avtal 10, 15 respektive 20 vardagar.
6. Full semesterkvalifikationsmånad är en kalendermånad som
berättigar till semester.
7. Sparad ledighet är en del av semestern som flyttas fram till
en senare tidpunkt.
14
3. Semesterns längd och intjäning
1. Längden på tjänstemans semester bestäms enligt följande:
a) Tjänsteman, vars anställningsförhållande före utgången av
det kvalifikationsår som föregår semesterperioden har varat
utan avbrott under ett år, intjänar semesterdagar för varje full
semesterkvalifikationsmånad enligt tabellen nedan:
Fulla kvalifikations1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
månader
Antal semesterdagar 2 4 5 7 9 10 12 14 15 17 19 20
b) Tjänsteman, vars anställningsförhållande före utgången av
det kvalifikationsår som föregår semesterperioden har varat
utan avbrott minst ett år, intjänar semesterdagar för varje full
semesterkvalifikationsmånad enligt tabellen nedan:
Fulla kvalifikationsmånader
Antal semesterdagar
1 2 3 4
5
6
7
8
9
10 11 12
3 5 7 9 11 13 15 18 20 24 26 30
c) Tjänsteman, vars anställningsförhållande före utgången av
det kvalifikationsår som föregår semesterperioden varat
oavbrutet minst ett år och som för undervisningspersonalens
vidkommande har till erfarenhetstillägg berättigande tjänsteår
och för övrig personals vidkommande vid utgången av mars har
minst 15 tjänsteår, hos samma arbetsgivare eller i motsvarande
bransch, eller i uppgift som är till väsentlig nytta för den
nuvarande uppgiften, intjänar semesterdagar för varje full
semesterkvalifikationsmånade enligt tabellen nedan:
Fulla kvalifikations1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
månader
Antal semesterdagar 3 5 8 10 13 16 19 23 25 30 33 38
15
2. Minimilängden av semestern
Arbetstagarens faktiska semester är alltid minst den samma som
den hade varit enligt semesterlagen.
Tillämpningsanvisning:
Semesterlönen och semester-ersättningen räknas dock alltid
ut enligt tabellerna ovan och bestämmelserna om semesterlön och semesterersättning (§ 13 punkterna 8 och 9).
4. Full semesterkvalifikationsmånad
En full kvalifikationsmånad bestäms enligt 6 § i semesterlagen.
Tillämpningsanvisning:
För undervisningspersonalens del likställs med dagar i arbete de
dagar för vilka arbetsgivaren betalar lön med undantag för
lördagar och söndagar.
5. Hur semester ges
1. Semester ges den tid arbetsgivaren bestämmer.
2. Om alla arbetsdagar i kalenderveckan är semesterdagar,
fastställs hela kalenderveckan från måndag till söndag som
semester. En full kalendervecka förbrukar fem semesterdagar.
Söckenhelger förbrukar inte semesterdagar.
3. Varje semesterdag förbrukar i ordinarie arbetstid det
genomsnittliga dagliga antalet arbetstimmar per vecka eller
period.
4. En tjänsteman med deltidsanställning som i genomsnitt
arbetar färre än fem kalenderdagar per vecka får semester, så att
antalet arbetsdagar som ingår i semestern och antalet
semesterdagar blir lika stora.
16
6. Semesterlön till månadsavlönade
Lönebeloppet
1. Till arbetstagaren betalas för semestern normal
arbetsavtalsenlig månadslön.
Arbetstidsersättningar
2. En arbetstagare med månadslön och vars ordinarie arbetstid
omfattar söndags-, kvälls-, natt- eller lördagsarbete, har rätt att i
sin semesterlön och semesterersättning få ett tillägg
motsvarande ovan nämnda arbets-tidsersättningar.
Utryckningspenning och ersättning för beredskap är inte
ersättningar som betalas för arbetstid varför de inte beaktas när
semesterlönen eller semesterersättningen räknas ut.
Arbetstidsersättningarna beaktas sålunda, att semesterlönen,
som räknas ut på den egentliga månadslönen, höjs med det
procenttal som anger med hur många procent de under
kvalifikationsåret utbetalda arbetstids-ersättningarna är av för
samma tid betald lön för ordinarie arbetstid.
6 a. Hur semesterlönen fastställs då arbetstiden och lönen ändras
under kvalifikationsåret
Semesterlönen fastställs enligt 12 § i semesterlagen när
arbetstagarens arbetstid och motsvarande lön har ändrats
under kvalifikationsåret och ändringen har varat
sammanlagt minst en kalendermånad eller sammanlagt i en
eller flera delar minst 30 kalenderdagar.
Den procentbaserade semesterlönen till en arbetstagare
med månadslön räknas ut med användning av följande
procenttal:
-
9 procent i fall avsedda i § 13, punkt 3.1 a,
13 procent i fall avsedda i § 13, punkt 3.1 b och
16 procent i fall avsedda i § 13, punkt 3.1 c
17
Ifall ändringarna sker först efter det att kvalifikationsåret
har löpt ut innan semestern eller del av den börjar, räknas
semesterlönen ut enligt den månadslön som har fastställts
för arbetstiden under kvalifikationsåret.
7. Betalning av semesterlön till tjänstemän med månadslön
Semesterlönen betalas till tjänstemannen på den ordinarie
lönebetalningsdagen.
8. Hur semesterersättningen räknas ut
Semesterersättningen per semesterdag är till en tjänsteman med
månadslön 1/21-del av månadslönen.
Då semesterlönen fastställs för en tjänsteman med
månadslön enligt den procentbaserade uträkningen i punkt
6a är semesterersättningen per semesterdag semesterlönens
belopp dividerad med de antal semesterdagar som intjänats
under semesterkvalifikationsåret.
9. Semesterlönen till arbetstagare som inte har månadslön
Semesterlönen till en person som får annan lön än månadslön
räknas ut enligt 12 § i 3 kapitlet i semesterlagen
(procentbaserad semesterlön 9 % eller 11,5 %), om det inte i
bestämmelserna för enskilda läroanstalter har avtalats
annorlunda i fråga om undervisningspersonalen (m.a.o.
timlärare).
10. Kalkylerad semester för undervisningspersonal
1. Även om undervisningspersonal som har arbetstid med
undervisningsskyldighet inte på grund av
arbetstidsarrangemangen har rätt till semester har man, bl.a. för
att fördela förmånerna i sjukförsäkringslagen avtalat om en s.k.
kalkylerad semester som börjar 16.6. Längden på den
kalkylerade semestern räknas ut så att man multiplicerar
semesterkvalifikationsårets fulla kvalifikations-månader med
18
det hela tal som motsvarar procenttalet i punkt 1 i § 14. Det på
detta sätt uträknade beloppet divideras med två. Om resultatet
inte blir ett helt tal, avrundas resultatet till närmaste hela tal.
2. Alla dagar i den kalkylerade semestern är vardagar (måndaglördag, med undantag för midsommaraftonen).
11. Semesterdagsersättning för undervisningspersonal anställd för viss
tid
1. Om en visstidsanställd tjänsteman har varit i
anställningsförhållande hela arbetstiden under hela läsåret eller
terminen, betalas till denne, när anställningen upphör full lön
för två dagar i semesterersättning för varje full
semesterkvalifikationsmånad. Semesterersättningen minskas av
anställningsförhållandets sommaravbrottsdagar.
Tillämpningsanvisning:
Full lön enligt punkten ovan utgår i enlighet med lönen den
tidpunkt anställningen upphör.
2. Med visstidsanställd tjänsteman avses också timlärare i
huvudsyssla.
12. Flyttning av semester på grund av arbetsoförmåga
Arbetstagarens rätt att flytta semestern bestäms enligt 25 §
i semesterlagen.
Tillämpningsanvisning:
Rätten att flytta fram semester gäller semestrar enligt §
13 i detta kollektivavtal.
Arbetstagaren ska, då han/hon ber om att semestern ska
flyttas fram, uppvisa läkarintyg eller annan tillförlitlig
utredning som arbetsgivaren bestämmer.
19
Ifall arbetstagaren inte ber om att semestern ska flyttas
fram, övergår inte rätten till dagpenningen enligt
sjukförsäkringslagen till arbetsgivaren.
§ 14 Semesterpremie
Ifall man inte i bestämmelserna för de enskilda läroanstalterna har
avtalat annat tillämpas semesterbestämmelserna i denna paragraf
också på undervisningspersonalen med undantag för undervisningspersonalen i folkhögskolor med totalarbetstid, idrottsinstitut och
yrkeshögskolor samt på timlärare i bisyssla.
Semesterpremiens belopp
1. Semesterpremien för en tjänsteman med månadslön är
-
4 procent i fall som avses i punkt 3.1 a i § 13,
5 procent i fall som avses i punkt 3.1 b i § 13 och
6 procent i fall som avses i punkt 3.1 c i § 13
av den månadslön som betalas för den månad som föregår
betalningen av semesterpremien multiplicerad med antalet fulla
semesterkvalifikationsmånader.
Om semesterlönen till en arbetstagare med månadslön
fastställs på procentbasis enligt moment 4 i 10 § i
semesterlagen, betalas semesterpremien dock i enlighet med
bestämmelserna ovan.
2. I andra avlöningsformer är arbetstagarens semesterpremie 50
procent av semesterlönen.
Betalning av semesterpremien
3. Semesterpremien betalas i samband med lönen för juli.
20
4. Semesterpremien betalas också när anställningen upphör på
det sätt som man har avtalat om i fråga om betalning av lön när
anställningen upphör.
5. Tjänsteman och lärare med total arbetstid, vars anställning
utan avbrott pågått kortare tid än fyra månader, har inte rätt till
semesterpremie. Tjänsteman som inte iakttar uppsägningstiden
eller häver en visstidsanställning har inte heller rätt till
semesterpremie.
§ 15 Sparad ledighet
Avtal
1. Systemet med sparad ledighet bestäms enligt 27 § och enligt
bestämmelserna nedan. Användning av sparad ledighet kräver
skriftligt avtal mellan arbetsgivaren och tjänstemannen. I
avtalet ska man konstatera det maximala antalet dagar som
sparas samt när sparad ledighet senast måste tas ut. Avtalet kan
ingås för högst fem år.
2. Man ska avtala om att spara ledighet senast när
tjänstemannen bereds tillfälle att säga sin åsikt om
semestertidpunkten.
Dagar som kan flyttas
3. Man kan spara den del av semestern som överstiger 15 dagar
av den semester som bestäms enligt punkt 3 i § 13
- högst 5 dagar enligt punkt a
- högst 10 dagar enligt punkt b och
- högst 15 dagar enligt punkt c
Hur ledigheten tas ut
4. Sparad ledighet hålls vid tidpunkt som man separat avtalar
om. Ifall man inte kan avtala om tidpunkten för sparad ledighet,
skall tjänstemannen senast fyra månader före ledighetens början
21
meddela om detta. Sparad ledighet ges som hela dagar om man
inte avtalat annorlunda.
5. Man kan avtala om att den ledighet som tas ut från
arbetstidsbanken helt eller delvis kan slås ihop med sparad
ledighet.
Sparad ledighet som inte har tagits ut
6. När en anställning upphör ska ersättning för sparad ledighet
som inte har hållits betalas enligt bestämmelserna om
semesterersättning.
Arbetsoförmåga då den sparade ledigheten börjar och under
ledigheten
7. Arbetstagarens rätt att flytta fram sparad ledighet på
grund av arbetsoförmåga fastställs enligt § 13, punkt 12 i
detta kollektivavtal.
§ 16 Lön för sjuktid
1. Om tjänstemannen på grund av sjukdom eller olycksfall är
oförmögen att arbeta och han inte orsakat detta avsiktligt eller genom
grovt förvållande, har han rätt att, när anställningen fortgår, av
arbetsgivaren få full lön för varje fall av arbetsoförmåga enligt
följande:
-
-
22
om anställningen utan avbrott fortgått under en månad för
högst den karenstid som avses i sjukförsäkringslagen
för högst fyra veckor om anställningen utan avbrott fortgått
minst en månad, men dock inte tre år för högst 28
kalenderdagar (4 veckor)
för högst fem veckor om anställningen utan avbrott fortgått
minst tre år, men dock inte fem år för högst 35
kalenderdagar (5 veckor)
-
-
för högst sex veckor om anställningen utan avbrott fortgått
minst fem år, men dock inte tio år för högst 42
kalenderdagar (6 veckor)
för högst åtta veckor om anställningen utan avbrott fortgått
minst tio år för högst 56 kalenderdagar (8 veckor).
Om frånvaron beror på en olycka som inträffat i arbetet, våld som
riktats mot arbetstagaren under arbetet eller yrkessjukdom, betalas lön
för sjuktid för 84 kalenderdagar (12 veckor).
2. Om tjänstemannen inom 30 dagar på nytt insjuknar i samma sjukdom, räknas den tid för vilken lön betalas som om det vore fråga om
en och samma sjukdomsperiod. Lön för sjuktid betalas dock, när
samma sjukdom återkommer, för minst den karenstid som avses i
sjukförsäkringslagen.
3. Rätten till dagpenning för sjuktiden enligt sjukförsäkringslagen
övergår till arbetsgivaren till den del den inte överstiger den lön
tjänstemannen får för samma tid.
Beträffande undervisningspersonal som inte har rätt till semester,
övergår rätten till dagpenningen enligt sjukförsäkringslagen inte till
arbetsgivaren för den kalkylerade semestertid som börjar 16.6 och inte
heller till sådan undervisningspersonal på vilken tillämpas bilagan om
yrkeshögskolor i kollektivavtalets löneavtal, för de 30 första
vardagarna under sommarperioden.
Vid annan tid, när det är avbrott i läroanstaltens undervisningsarbete
på grund av lov, betalas dagtraktamente eller annan i punkt 5 avsedd
ersättning till arbetsgivaren, när tjänstemannen varit berättigad till
dagtraktamente eller annan ersättning, men tjänstemannen inte har
ansökt om ledighet på grund av arbetsoförmåga.
Protokollsanteckning:
På basis av det avtal centralorganisationerna ingått 6.3.1975
betalas till tjänsteman, som enligt 43 § i hälsovårdslagen (s.k.
karantänfall) har beordrats vara frånvarande från sitt arbete, lön
för frånvarotiden i enlighet med bestämmelserna om lön för
sjuktid.
23
4. Om den dagpenning som avses i sjukförsäkringslagen inte betalas
på grund av tjänstemannen själv, eller om den betalas till ett mindre
belopp än vad han enligt sjukförsäkringslagens 16 och 17 § skulle
vara berättigad till, har arbetsgivaren rätt att från sjuktidslönen dra av
den del som på grund av tjänstemannens förfarande helt eller delvis
blivit obetald som dagpenning enligt sjukförsäkringslagen.
5. När tjänstemannen på grund av arbetsoförmåga får annan
dagpenning eller därmed jämförbar ersättning enligt lag eller på grund
av försäkring som arbetsgivaren bekostat, övergår rätten till
ersättningen eller dagpenningen för sjuktiden till arbetsgivaren till den
del dagpenningen inte överstiger den lön tjänstemannen får för samma
tid.
Om lönen för sjuktid betalts innan någon annan av ovannämnda
ersättningar betalts, har arbetsgivaren rätt att lyfta ersättningen eller
återfå beloppet av tjänstemannen, dock inte till större belopp än det
arbetsgivaren betalt.
6. Tjänsteman som, av orsaker som nämns i punkt 1, är förhindrad att
vara i arbete, är skyldig att omedelbart meddela arbetsgivaren därom
samt om tidpunkten när hindret beräknas upphöra.
7. Tjänstemannen skall på anmodan förete läkarintyg eller annan av
arbetsgivaren godkänd utredning över sin arbetsoförmåga. Om arbetsgivaren anger vilken läkare tjänstemannen skall anlita, betalar han
kostnaderna för läkarintyget.
8. Lön för sjuktid betalas även när tjänsteman som har rusmedelsproblem frivilligt sökt sig till anstaltvård sedan han först kommit
överens om vården med arbetsgivaren.
9. Arbetstagare med månadslön, i vars ordinarie arbetstid ingår
söndags-, kvälls-, natt- eller lördagsarbete, har rätt att få ovan nämnda
arbetstidsersättningar inräknade i sjuklönen. Lönen för sjuktid höjs
med samma procenttal som de varit i lönen för föregående löneperiod.
24
§ 17 Läkarundersökningar
Arbetsgivaren minskar inte tjänstemannens lön i följande fall:
1. Tjänstemannen genomgår läkarundersökning som är nödvändig för
konstaterande av sjukdom samt laboratorie- och
röntgenundersökningar till vilka läkaren i samband med
undersökningen remitterat honom. Detta gäller även arbetsoförmåga
på grund av läkarundersökning samt av sjukdomssymptom föranledd
observation eller undersökning på sjukhus.
2. Tjänstemannen besöker läkare på grund av tidigare konstaterad
sjukdom. Detta gäller följande fall:
-
tjänstemannen är i behov av läkarundersökning då sjukdomen fortgår
-
kronisk sjukdom som förutsätter läkarbesök och det är
fråga om undersökning av specialist för fastställande av
vården
-
läkarundersökning som fordras för fastställande av vård av
annan tidigare konstaterad sjukdom om sådan läkartjänst
inte är tillgänglig utom arbetstid
-
arbetsoförmåga på grund av vårdåtgärd som fordras för
vård av cancer.
3. För den tid som åtgår till vård av akut tandsjukdom, om tandsjukdomen före vårdåtgärd orsakar sådan arbetsoförmåga som fordrar vård
samma dag eller under samma arbetsskift. Härvid förutsätts att
arbetsoförmågan och det akuta vårdbehovet påvisas med intyg utfärdat
av tandläkare.
4. För tid som åtgått till medicinska undersökningar av gravid tjänsteman, om inte tjänstemannen fått tid till mottagningen utom arbetstid.
5. När tjänstemannen under anställningen genomgår sådana, i statsrådets beslut om lagstadgad företagshälsovård nämnda hälsounder25
sökningar, som godkänts i planen för företagshälsovården. Lönen
minskas inte för den tid som åtgår till resorna för dessa
undersökningar.
Detta gäller även undersökningar enligt lagen om skydd för unga
arbetstagare samt sådana undersökningar som förutsätts beträffande
smittsamma sjukdomar eller som föranleds av arbetsgivaren eller när
de föranleds av att arbetstagaren inom företaget förflyttas till andra
arbetsuppgifter inom företaget som fordrar läkarundersökning.
Arbetsgivaren ersätter tjänsteman som skickas på i föregående stycke
nämnda undersökningar, eller som vid dessa remitteras till efterkontroll, för nödvändiga resekostnader. Om undersökningarna eller
efterkontrollen görs på annan ort, betalar arbetsgivaren även dagtraktamente.
Förutsättningen för att bestämmelserna skall tillämpas, är att undersökningarna och kontrollerna ordnats så att onödig förlust av arbetstid
undviks och att undersökningarna inte har kunnat skötas utom
arbetstid samt att arbetsgivaren meddelats om dem på förhand.
§ 18 Kort tillfällig frånvaro
1. Vid plötslig sjukdom i tjänstemannens familj strävar man efter att
ge honom möjlighet till en kortvarig tillfällig frånvaro utan lön.
Tjänste-mannens semesterförmån minskas inte av sådan frånvaro.
2. När ett under tio år gammalt barn eller ett handikappat barn
plötsligt insjuknar, betalas lön till barnets vårdnadshavare eller till den
förälder som har ansvar för barnets underhåll för högst tre arbetsdagar
enligt bestämmelserna om lön för sjuktid för sådan tillfällig kort
frånvaro som är nödvändig för att ordna vård eller för att själv vårda
barnet.
Tillämpningsanvisning:
För att lön skall betalas till annan än ensamförsörjare förutsätts
att den ena av vårdnadshavarna på grund av sitt förvärvsarbete
26
och sin arbetstid eller annat tvingande hinder inte har möjlighet
att ordna vård eller själv vårda barnet.
Enligt kollektivavtalets bestämmelser om betalning av lön för
sjuktid skall en utredning över frånvaron företes. Vid behov
skall intyg företes över den andra vårdnadshavarens hinder att
vårda barnet.
Tjänsteman som av ovan nämnda orsak är förhindrad att arbeta,
är skyldig att utan dröjsmål meddela arbetsgivaren om
frånvaron, och om möjligt när hindret beräknas upphöra.
Om tjänstemannen nödvändigt måste vara borta från arbetet för
att vårda barnet längre tid än den som nämns i punkt 2, ordnas
möjlighet till frånvaro utan lön.
Frånvaro av ovan nämnda orsaker minskar inte tjänstemannens
semesterförmåner.
Med förälder som har ansvar för barnets underhåll avses den av
barnets biologiska föräldrar, hos vilken barnet inte bor eller
som inte är barnets vårdnadshavare.
3. Tjänstemannen bereds möjlighet till kortvarig, högst en dags
tillfällig frånvaro vid nära anhörigs död och begravning. Sådan
frånvaro minskar inte tjänstemannens semesterförmåner.
Tillämpningsanvisning:
Med nära anhöriga avses i detta sammanhang föräldrar, moroch farföräldrar, svärföräldrar, barn, make/maka, sambo samt
syskon.
Med svärföräldrar avses också en sambos föräldrar, om
man på samborna tillämpar lagen om hävning av
sambornas gemensamma ekonomi
4. Tjänstemannen får en ledig dag med lön för sin egen vigsel och
registrering av parförhållande, om vigseln/registreringen infaller på
hans arbetsdag.
27
5. Tjänstemannen får en ledig dag med lön på sin 50- och 60-årsdag,
om bemärkelsedagen infaller på hans arbetsdag.
6. När värnpliktig tjänsteman deltar i uppbåd minskas inte hans lön.
7. Om tjänsteman deltar i reservövning eller civiltjänstens
kompletterande utbildning, betalas till honom skillnaden mellan lönen
och reservistlönen för deltagardagarna, om de skulle ha varit
arbetsdagar. För lediga dagar görs inte avdrag.
8. Kvinnlig tjänsteman som frivilligt gör sin militärtjänst beviljas
ledighet utan lön för tjänstgöringstiden. Under denna tid intjänas inte
förmåner som grundar sig på anställningsförhållandet.
9. För tjänsteman som är medlem i kommunfullmäktige eller -styrelse
eller i vid stats- eller kommunalval tillsatt lagstadgad valnämnd eller
-kommitté minskas inte semesterförmånerna på grund av att mötena
för ovan nämnda organ hålls under hans arbetstid. Om möte för ovan
nämnda organ hålls under arbetstagarens arbetstid, betalas till honom
skillnaden mellan lönen och den av kommunen betalda ersättningen
för inkomstbortfall om ersättningen för bortfallet eventuellt
understiger lönebeloppet. Skillnaden betalas efter att tjänstemannen
företett utredning över det belopp som kommunen betalat som
ersättning för inkomstbortfallet.
10. Tjänsteman bereds tillfälle att delta i möten ordnade av kollektivavtalets undertecknarorganisation och centralorganisationens beslutande organ. Sådan frånvaro minskar inte tjänstemannens lön.
11. Tjänsteman, vars barn lider av svår sjukdom, och som enligt 10
kapitlet i sjukförsäkringslagen har rätt till specialvårdspenning vilken
beviljas för vård och rehabilitering av svårt sjukt barn, har rätt till
frånvaro från arbetet för att delta i sådan vård av barnet, rehabilitering
eller vårdhandledning som avses i beslutet. Frånvaron är oavlönad.
12. Tjänstemannen skall komma överens med arbetsgivaren om
frånvaro som avses i denna paragraf.
28
§ 19 Familjeledigheter
1. Arbetstagarens moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt
vårdledighet bestäms på basis av arbetsavtalslagen och
sjukförsäkrings-lagen.
Protokollsanteckning:
Förhandlingar om meningsskiljaktigheter om tillämpning och
tolkning av samt brott mot detta avtal förs i enlighet med
kollektivavtalets § 26.
Protokollsanteckning:
Partiell vårdledighet för lärare med undervisningsskyldighetsarbetstid verkställs på det sätt som arbetsgivaren och
läraren avtalar om. Om avtal inte nås fastslås som lärarens
under-visningstimmar 4/5 av undervisningsskyldigheten.
Partiell vårdledighet för lärare med totalarbetstid beviljas i
samma förhållande av undervisningstimmarna och den övriga
arbetstiden som de nämnda delarna av arbetstiden utgör av
totalarbetstiden per vecka.
2. Till tjänstemannen betalas full lön för en period om 72 vardagar
från moderskapsledighetens början.
Om oavlönad frånvaro, som börjat innan moderskapsledigheten
började, fortgår under moderskapsledigheten är arbetsgivaren inte
skyldig att betala lön för denna tid. Detta gäller inte oavlönad frånvaro
i samband med graviditeten.
Till tjänstemannen betalas full lön från början av faderskapsledigheten
för en period om 6 vardagar.
För den tid arbetsgivaren betalar lön under moderskapsledigheten,
betalas moderskapspenningen enligt 28 § i sjukförsäkringslagen till
arbetsgivaren med undantag för semestern. För sådan undervisningspersonal som inte har rätt till semester, övergår rätten till
dagpenningen enligt sjukförsäkringslagen inte till arbetsgivaren för
den s.k. kalkyl-erade semestern som börjar 16.6, och inte för sådan
29
undervisningspersonal, på vilken tillämpas bilagan gällande löneavtal
för undervisningspersonal i yrkeshögskolor för de 30 första
vardagarna av sommarledighetsperioden.
Om rätten till moderskapspenningen förverkas på grund av
tjänstemannens försummelse, avdras den del som motsvarar den
förlorade moderskapspenningen från lönen.
Vid annan tid, när undervisningsarbetet är avbrutet i läroanstalten på
grund av semester, betalas moderskaps- eller föräldrapenning till
arbetsgivaren när tjänstemannen har varit berättigad till moderskapseller föräldraledighet, men inte anhållit om ledighet.
3. När tjänstemannen är ledig utöver den lagstadgade moderskaps-,
faderskaps- eller föräldraledigheten, räknas denna frånvaro inte som
likställd med arbetstid vid fastställandet av sådana förmåner som är
bundna till anställningsförhållandets längd, då inte annat stadgats i lag
eller avtalats separat.
§ 20 Arbets- och skyddskläder
Om arbetsgivaren eller arbetet förutsätter att tjänstemannen i sitt
arbete använder en viss dräkt eller skyddskläder eller skodon,
anskaffar och vårdar arbetsgivaren dem.
§ 21 Förtroendeman
På förtroendemannen tillämpas det bifogade förtroendemannaavtalet.
§ 22 Utbildning
Beträffande personalutbildning, gemensam utbildning och
fackföreningsutbildning tillämpas det bifogade utbildningsavtalet.
30
§ 23 Sammankomster på arbetsplatsen
1. Registrerad underförening till förbund som är part i detta kollektivavtal eller dess på arbetsplatsen verkande avdelning, fackklubb eller
motsvarande, har möjlighet att utom arbetstid (innan arbetstiden
börjar, under matpausen eller omedelbart efter arbetstiden, samt enligt
separat överenskommelse, även under veckovilan) på av arbetsgivaren
angiven plats ordna möten i frågor som gäller
anställningsförhållandena på arbetsplatsen under följande
förutsättningar:
a) Man skall komma överens med arbetsgivaren om möte på
arbetsplatsen eller i denna paragraf avsedd annan plats, om
möjligt tre dagar före mötet.
b) Arbetsgivaren anvisar en mötesplats, antingen på arbetsplatsen eller i dess närhet, som han förfogar över och som är
lämplig för ändamålet. Om sådan plats inte finns, skall man vid
behov förhandla om saken för att finna en ändamålsenlig
lösning. Vid val av mötesplats skall man fästa uppmärksamhet
på bl.a. att bestämmelserna om arbetarskydd, arbetshygien och
brandsäker-het kan följas, och att mötet inte stör
affärsverksamheten eller produktionen.
c) Den organisation som reserverat lokalen och arrangerar
mötet ansvarar för ordningen och för möteslokalens snygghet.
Organisationens förtroendevalda skall närvara vid mötet.
d) Mötesarrangörerna har rätt att till mötet kalla
representanter för förbund som är part i kollektivavtalet och
underförening till sådant förbund som representanter för
centralorganisationerna.
e) Arbetstagarförbundet och dess i 1 stycket i denna paragraf
nämnda underförening får sätta upp sina kungörelser och
meddelanden på arbetsplatsen på en för ändamålet uppsatt
anslagstavla.
31
§ 24 Centralorganisationsavtal
1. Som en del av detta kollektivavtal tillämpas följande
centralorganisationsavtal:
Rekommendationen rörande reducering av de olägenheterna
alkohol och narkotika medför i arbetslivet
Protokollet om plikt
Grupplivförsäkringsavtalet
2. Om dessa avtal ändras, avtalas separat om ändringarnas ikraftträdande.
§ 25 Inkassering av medlemsavgifter
1. Arbetsgivaren uppbär i samband med lönebetalningen, om tjänstemannen gett fullmakt till det, medlemsavgiften till undertecknarorganisationerna. Tjänstemannen får vid årets slut för beskattningen
ett intyg över den innehållna summan.
2. Arbetsgivaren redovisar de inkasserade medlemsavgifterna enligt
anvisningar till det bankkonto förbundet uppgett.
§ 26 Avgörande av meningsskiljaktigheter
1. Arbetsgivaren och tjänstemännens förtroendeman skall förhandla
om meningsskiljaktigheter beträffande tillämpningen och tolkningen
av detta avtal eller brott mot det.
2. I de fall när de lokala förhandlingarna leder till resultat skall
parterna göra upp en promemoria med en kort redogörelse för
förhandlingarna och underteckna den. Om de lokala förhandlingarna
inte leder till resultat och den ena parten vill lämna frågan till
förbundens avgörande skall en promemoria göras upp och
undertecknas av båda parterna. Av promemorian skall kort framgå
meningsskiljaktigheten och fakta om den samt parternas ståndpunkt.
32
3. Lokala förhandlingar skall inledas inom två veckor om man inte
kommer överens om annat och förhandlingarna mellan undertecknarorganisationerna förs inom tre veckor efter det någondera parten har
meddelat om saken, om inte annat avtalas.
4. Om samförstånd inte nås vid förhandlingarna mellan avtalsparterna
kan ärendet lämnas till arbetsdomstolen för avgörande.
§ 27 Gällande förmåner
Detta avtal berör inte sådana förmåner som grundar sig på avtal
mellan arbetsgivaren och tjänstemannen eller på direktionsbeslut,
vilka inte grundat sig på gällande funktionärskollektivavtal och dess
bilagor.
§ 28 Fredsplikt och påföljder för avtalsbrott
Alla stridsåtgärder som riktar sig mot detta avtal i dess helhet eller
mot någon enskild bestämmelse i det är förbjudna.
§ 29 Giltighetstid
1. Detta avtal gäller från 1.4.2014 till 31.1.2017 och därefter ett år i
sänder, om det inte senast sex veckor innan det löper ut skriftligt sägs
upp av någondera parten.
2. Den som säger upp avtalet skall i samband med uppsägningen
lämna en promemoria över ändringsförslagen till den andra parten.
3. Bestämmelserna i detta avtal gäller tills ett nytt avtal trätt i kraft,
eller tills förhandlingarna mellan avtalsparterna förklarats avslutade av
endera parten.
Helsingfors den 25 oktober 2013
BILDNINGSARBETSGIVARNA rf
33
UNDERVISNINGSSEKTORNS FACKORGANISATION rf
OFFENTLIGA OCH PRIVATA SEKTORNS
FUNKTIONÄRSFÖRBUND JYTY rf
FÖRBUNDET FÖR OFFENLIGA SEKTORN OCH
VÄLFÄRDSOMRÅDENA JHL rf
34
Avtal om undervisningspersonalens löner och arbetstid
§ 1 Tillämpningsområde
1. Detta avtal tillämpas på anställningsförhållanden för
undervisningspersonal nämnd i 1 § i kollektivavtalet för den privata
undervisningssektorn och studiecentraler.
2. Beträffande villkoren för undervisningspersonal i tjänsteförhållande i läroanstalter tillämpas dessutom bestämmelserna för de
enskilda läroanstalterna i den separata bilagan till avtalet.
3. Arvodesgrunden enligt detta avtal tillämpas också då läraren har
beordrats att utföra motsvarande uppgifter, som lokalt benämns
annorlunda än i avtalet.
4. Anställningsvillkoren för lärare i yrkesläroanstalt bestäms fortfarande av de avtalsbestämmelser som tillämpas i läroanstalten i fråga
31.12.1998 om inte annat har avtalats i kollektivavtalet. Utbildnings/studieområdena likställs med läroanstaltsformerna 31.12.1998 enligt
följande:
Läroanstalt
Utbildning/studieområde
Vissa
yrkesläroanstalter
Övriga studieområden inom teknik- och
trafik förutom sjöfart, med undantag för den
utbildning som ges i tekniska läroanstalter
Turism, restaurangbranschen, huslig
ekonomi
Social- och hälsovård/skönhetsvård
Natur-/gårdsbruk, trädgårdsskötsel och
fiskeri samt andra naturresurser, kultur/
hemslöjd och konstindustri
Handelsläroanstalter
Handel och administration
Tekniska läroanstalter Studieområden inom teknik och trafik i
tekniska läroverk, även för rektors och
biträdande rektors vidkommande
35
Social- och hälsovårdsläroanstalter
Social- och hälsovårdsbranschen
Skogsbruks- och
träproduktionsläroanstalter
Natur-/skogsbruk, träproduktion samt andra
naturresurser
5. Då en yrkesläroanstalt förmedlar utbildning såväl på
ungdomsstadiet som för vuxna, bestäms lärarens anställnings-villkor
från och med 1.8.2012 enligt följande:
x Om läraren undervisar på ungdomsstadiet för minst 50 % av
undervisningsskyldigheten, tillämpas på villkoren för
anställningsförhållandet bilagorna gällande yrkesläro-anstalter.
x Om undervisningen på ungdomsstadiet blir mindre än vad som
nämns ovan, kan arbetsgivaren på lärarens anställningsvillkor
tillämpa kollektivavtalet för vuxen-utbildningscenter.
§ 2 Lönegrunder
1. Undervisningspersonalens lön fastställs enligt detta avtal och
avtalsbestämmelserna för de olika läroanstalterna i bilagan till avtalet.
2. Om tjänsteinnehavarens grundlön fastslås inom ramen för lönetabellen skall man, när grundlönen fastslås, beakta uppgiftens
svårighetsgrad och ansvarsfullhet. Dessutom skall man beakta
tjänsteinnehavarens ställning i organisationen, läroanstaltens/ skolans
storlek samt verksamhetsställenas/ läroanstalternas antal och lokala
förhållanden. Därtill skall man, när grundlönen fastslås, beakta
tjänsteinnehavarens färdighet och förmåga att klara av uppgiften.
Protokollsanteckning:
Avtalsbestämmelsen skall tillämpas också då, när uppgifternas
svårighetsgrad och ansvarsfullhet, tjänsteinnehavarens ställning
i organisationen, läroanstaltens/skolans storlek eller tjänsteinnehavarens färdighet och förmåga att klara sin uppgift ökar
under anställningen.
Ändamålsenligt är inte att enbart använda lönetabellens nedre
gräns utan hela lönetabellen används. Avsikten är att personer
som har och/eller behärskar svårare uppgifter, placeras närmare
den övre gränsen i lönetabellen.
36
Lönetabellens övre gräns kan överskridas.
3. Grundlönen för en lärare som beviljats dispens bestäms i enlighet
med den grundlön som fastställts för behörigheten enligt de
behörighetsvillkor (inte övergångsbestämmelsernas) som gällde när
dispensen beviljades.
4. Vid indelningen av verksamhetsenheternas placering tillämpas från
början av avtalsperioden den allmänna dyrortsklassificering av
kommunerna som statsrådet fastställt.
5. Lärarens grundlön enligt dyrortklassificeringen bestäms av den
enhet där läraren huvudsakligen arbetar (den läroanstalt där han
undervisar de flesta timmarna).
Protokollsanteckning: Med grundlön avses de löner i euro som
anges för de enskilda läroanstalterna i bilagan till kollektivavtalet och vilka hänför sig till examen och behörighet (eller
lön som fastslagits på basis av lönetabellen) utan tillägg och
som nedan anges:
1. Gymnasieundervisning och grundskoleundervisning samt
vuxengymnasier
§ 2 punkt 1 och 2, § 3 punkt 1, § 9, § 10 punkt 1-4,
§ 12, § 38 punkt 1, § 44 punkt 1,
2. Läroanstalter för fritt bildningsarbete
§ 1, punkt 1, § 4 punkt 1och 2, § 11 punkt 1, § 14
punkt 1-3,
§ 18 punkt 1, § 21 punkt 1, § 25 punkt 1och 2,
3. Idrottsinstitut
§ 1 punkt 1, § 3 punkt 1-3,
4. Musikläroanstalter
§ 1 punkt 1, 4 § punkt 1 och 2, § 10,
5. Bildkonstskolor och multiprofessionell konstutbildning
- lönerna bestäms från med 1.6.2006 fortfarande enligt
C-lönetabellerna,
6. Vissa yrkesläroanstalter
§ 1 a punkt 1, § 3 punkt 1-3,
7. Handelsläroanstalter
37
§ 1 punkt 1, § 4 punkt 1,
8. Social- och hälsovårdsläroanstalter
§ 1 punkt 1, § 3 punkt 1 och 2,
9. Skogs- och trähushållningsläroanstalter
§ 1 punkt 1, § 3 punkt 1 och 2,
10. Yrkeshögskolor
§ 4 punkt 1
§ 2a Avdrag för avsaknad av behörighet
1. Till tjänsteinnehavare, som inte har den behörighet som fastställts
för tjänsten, betalas grundlön som är minst 4 % och högst 25 % lägre
än den grundlön som fastställts för tjänsten.
2. Till tjänsteinnehavare, som inte har den behörighet som fastställts
för tjänsten och vars grundlön bestäms enligt lönetabellen, betalas lön
som är 4 – 25 % lägre än den undre gränsen för grundlönen i
tabellönen som betalas till behörig tjänsteinnehavare.
Protokollsanteckning:
Med den behörighet som definierats i behörighetsvillkoren
avses i lag/förordning stadgad behörighet (i andra än
övergångsbestämmelserna). Om den i lag eller förordning
stadgade examen/ examensnivån som krävs för en viss tjänst är
alternativa görs avdrag för avsaknad av behörighet enligt den
examensnivå personen avlagt. Ifall arbetsgivaren separat har
fastställt den examensnivå som krävs, görs avdraget enligt
denna.
Arbetsgivaren beslutar om avdrag för avsaknad av behörighet.
Det tillämpas på nya anställningsförhållanden från 1.1.1997.
Bestämmelserna tillämpas på anställningar som ingåtts före
1.1.1997 och som utan avbrott pågår hos samma arbetsgivare
från 1.8.1997. Lönen till en tjänsteinnehavare/timlärare som har
en sådan tillsvidareanställning kan inte med stöd av detta avtal
sänkas så länge som hans tjänsteförhållande pågår utan avbrott i
samma uppgift.
38
3. Avdrag för avsaknad av behörighet tillämpas inte i gymnasier och
grundskolor, i Steiner-skolor, i vuxengymnasier, och gymnasier med
vuxenlinje, i folkhögskolor och arbetar- och medborgarinstitut liksom
inte heller på timlärare i studiecentraler och lärare vid idrottsinstitut.
§ 3 Årsbundet tillägg
Bestämmelsen har slopats/ersatts med bestämmelserna i § 3 om
erfarenhetstillägg 1.3.2012.
§ 3 Erfarenhetstillägg
Tillämpning
Bestämmelserna om erfarenhetstillägg tillämpas på alla läroanstalter.
På yrkeshögskolor och folkhögskolor med totalarbetstid tillämpas inte,
med undantag för rektorer, bestämmelserna i punkt 1 och 2 om
erfarenhetstillägg.
Erfarenhetstilläggets belopp
1. Till undervisningspersonalen hörande tjänsteman i huvudsyssla
betalas erfarenhetstillägg så som man nedan separat har avtalat om i
bestämmelserna för enskilda läroanstalter.
2. Erfarenhetstilläggen till tjänstemän i undervisningspersonalen
bestäms enligt grundlönen och för timlärare i huvudsyssla utgående
från högst det arvode som motsvarar undervisningsskyldigheten i
nämnda ämne, samt på basis av den totala summan av tidigare
erfarenhetstillägg.
3. Till erfarenhetstillägg berättigar tjänstgöring som lärare/ rektor i
huvudsyssla hos inhemsk eller utländsk arbetsgivare eller i uppgift
som motsvarar tjänsten och som är av väsentlig nytta för
tjänstemannen i nuvarande uppgifter.
Tillämpningsanvisning:
Sådan tjänstgöring som enligt de 29.2.2012 gällande
bestämmelserna har godkänts som tid som berättigar till
39
årsbundna tillägg, godkänns som tid som berättigar till
erfarenhetstillägg.
4. När olika tjänstgöringstider räknas ut för erfarenhetstilläggen
beaktas de kalendermånader under vilka tjänstemannen varit anställd
hos samma arbetsgivare i minst 18 kalenderdagar.
5. När tjänstgöringsåret för undervisningspersonalens del delas upp i
två eller flera terminer är tjänstgöring under en månad så många delar
av tjänstgöringen hela året som det ingår månader i ett läsår i läroeller uppfostringsanstalter.
6. Rätten till erfarenhetstillägg börjar från och med början av den
månad då rätten uppnås.
7. Som tid som berättigar till erfarenhetstillägg godkänns också
frånvaro för vilken tjänstemannen fått lön eller dagpenning-, särskild
moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldradagpenning
enligt sjukförsäkringslagen.
8. Studieledighet enligt lagen om studieledighet (273/79) i högst 30
dagar under kvalifikationsåret godkänns för erfarenhetstillägg. En
förutsättning är att tjänstemannen efter studieledigheten omedelbart
återvänt till samma arbetsgivare.
Övergångsbestämmelser
Det nya systemet med erfarenhetstillägg träder i kraft 1.3.2012.
Systemet skall tas i bruk senast 31.5.2012, då lönerna korrigerade
enligt det nya systemet betalas retroaktivt från 1.3.2012.
I vissa yrkesläroanstalter tillämpas på lärarna de 29.2.2012 gällande
bestämmelserna om årsbundna tillägg och årsförhöjningar ända till
31.7.2012. I vissa yrkesläroanstalter träder det nya systemet med
erfarenhetstillägg i kraft för lärarna 1.8.2012. Man skall övergå till
systemet med erfarenhetstillägg senast 31.11.2012, då lönerna
korrigerade enligt det nya systemet betalas retroaktivt från 1.8.2012.
40
§ 4 Språktillägg
1. I en tvåspråkig kommun kan man till en lärare, vars arbetsuppgifter
förutsätter att han behärskar bägge inhemska språken, och som har
goda språkkunskaper i det inhemska språk som inte är hans
modersmål, betala språktillägg
19,20 euro (från 1.8.2014)
i månaden för god muntlig kunskap och
24,64 euro (från 1.8.2014)
i månaden för god muntlig och skriftlig kunskap.
2. Till lärare som fullständigt behärskar de bägge inhemska språken
kan man i språktillägg betala
38,37 euro (från 1.8.2014) i månaden.
§ 5 Tillägg för språkkunskap
1. Tillägg för språkkunskap (Lag om allmänna språkexamina
964/2004 och förordningen 1163/2004) betalas om läraren, när han
sköter sina uppgifter har väsentlig fördel av kunskaper i andra språk
än modersmålet. Tillägg för språkkunskap betalas inte om
behörighetsvillkoren för tjänsten uttryckligen förutsätter kunskaper i
främmande språk.
2. Tillägg betalas beroende av språkexamens nivå:
från 1.8.2014
grundnivå
mellannivå
högsta nivå
19,20 euro/månad
38,37 euro/månad
74,62 euro/månad
§ 6 Vikariat och lön till tjänsteman som delvis är befriad från
arbetsuppgiften
1. Till vikarie som sköter en högre avlönad tjänst betalas
löneskillnaden för den tid vikariatet varar.
41
2. Lönen till lärare som delvis är befriad från sitt arbete är lägre i
samma förhållande som hans arbetstid är kortare jämfört med full
arbetstid.
Tillämpningsanvisning:
Undervisningsskyldigheten motsvarar full arbetstid.
§ 7 Årsförhöjningar
Bestämmelsen har slopats/ersatts med bestämmelserna om
erfarenhetstillägg från 1.3.2012 enligt § 3.
§ 8 Söckenhelgernas inverkan på undervisningsskyldigheten för
lärare i yrkesläroanstalt
Från undervisningsskyldigheten för lärare i yrkesläroanstalt avdras
kalkylmässigt undervisningsskyldighet motsvarande en dag för
trettondagen, första maj och självständighetsdagen (i tekniska läroverk
endast trettondagen) då de infaller på annan vardag än lördag.
9 § Hur övertimarvodet räknas ut
1. En lärares årliga övertimarvode räknas ut enligt grunden för
övertimarvodet som fås när erfarenhetstillägg läggs till den enligt § 2
betalda grundlönen och efter eventuellt avdrag för avsaknad av
behörighet.
2. Det månatliga arvode som motsvarar en övertimme fås så att
övertimarvodesgrunden multipliceras, i enlighet med bestämmelserna
för de enskilda läroanstalterna, med den koefficient för
övertimarvodet som finns i samband med grundlönen och den erhållna
summan divideras med det fastslagna antalet oavkortade veckotimmar
som är lärarens undervisningsskyldighet (i allmänbildande
läroanstalter är divisorn undervisningsskyldigheten – 1,5 timmar) och
det på detta sätt erhållna beloppet avrundas med en cents noggrannhet.
3. Det arvode som skall betalas för en övertimme (priset på en timme)
fås så att man multiplicerar arvodet för en månad med talet 12 och
dividerar det med antalet arbetsveckor vid den berörda läroanstalten. I
musikläroanstalter är dock divisorn 35, och för lärarhandledning vid
grundskolor är den 30 och i vuxengymnasier 33.
42
4. Om den undervisning som sköts som övertimmar inte pågår hela
läsåret, betalas arvode enligt hållna timmar, varvid antalet timmar som
är lika med läroanstaltens arbetsveckor berättigar till ett
årsveckoövertimarvode och färre timmar till motsvarande del av
arvodet. Övertimmar som inte hållits dras av lärarens lön enligt ovan
nämnda grund.
§ 10 Hur en lärd grad likställs med examen
När lönen fastslås likställs graden för kandidat i humanistiska ämnen
och kandidat i naturvetenskapliga ämnen med examen för kandidat i
humanistiska ämnen och kandidat i naturvetenskapliga ämnen.
§ 11 Tillägg för doktorsexamen
Till rektor, lärare och timlärare i huvudsyssla, vilka har avlagt
doktorsexamen betalas ett examenstillägg som är 4 % av den
kollektivavtalsenliga grundlönen.
§ 12 Arvode för skötsel av annan lärares timme
Ifall en lärare åläggs att jämsides med sin egen timme eller annan
avlönad uppgift sköta en annan lärares klass, betalas i arvode 30 % av
övertimlönen för den egna tjänsten.
§ 13 Förhör av privatelev
Till lärare som arrangerar förhör av privatelever betalas i arvode 31,76
euro. Arvodet omfattar ersättning för förberedelse av förhöret,
korrigerings- och bedömningsarbete samt vid behov för övervakning.
Förhöret omfattar skriftligt och muntligt förhör, arbetsprov och
omtagning av prov. Om flera än en privatelev samtidigt deltar i
förhöret, betalas till läraren full ersättning per elev för de första tre
eleverna, hälften av arvodet för den fjärde till och med den nionde
eleven och en fjärdedel av arvodet från och med den tionde eleven.
§ 14 Planeringsarbete för yrkesläroanstalt
1. Planeringsarbete inräknas i lärarens undervisningsskyldighet i vissa
yrkesläroanstalter 1,5 timmar i veckan och i Suomen Liikemiesten
Kauppaopisto 1 timme i veckan.
2. I planeringsarbetet ingår deltagande i avdelningsmöten och motsvarande möten, deltagande i sådana möten och överläggningar
43
mellan lärare som gäller undervisnings- och fostringsfrågor, kontakter
med det lokala näringslivet och liknande intressentgrupper, kontakter
med elevernas föräldrar samt uppgifter som hänger samman med
planering av undervisning och utveckling av läroanstaltens
verksamhet.
3. Denna paragraf gäller förutom lärare som är tjänsteinnehavare,
lärare som utgående från sina undervisningstimmar och övriga
uppgifter blir timlärare i huvudsyssla samt de deltidsanställda
tjänstemän som har timmar som berättigar till minst huvudsyssla och
tillämpningen av paragrafen förutsätter att berörda lärares
tjänsteförhållande varar över en vecka utan avbrott i läroanstalten.
§ 15 Gemensamma lärare
1. Ifall arbetsgivaren har ålagt tjänsteinnehavaren undervisningsskyldighet enligt de olika undervisningslagarna och/eller annat arbete i
annan än den egna läroanstalten eller i samma undervisningsområde
och/eller annat arbete i flera administrativt självständiga läroanstalter,
tillämpas på honom bestämmelserna om gemensamma lärare i denna
paragraf om inte annat föranleds av moment 2. Anställningsvillkoren
för tjänsteinnehavaren bestäms enligt den skola eller läroanstalt, där
tjänsten är tillsatt eller placerad (primär läroanstalt).
2. Denna paragraf tillämpas på lärare gemensamma för grundskolan
och gymnasiet eller för gymnasier endast ifall läraren förutom i
nämnda läroanstalter undervisar enligt nämnda lag i annan läroanstalt
av lägre nivå än högskola.
3. Till gemensam lärare, som undervisar vid två eller flera verksamhetsenheter som ligger minst 1 kilometer från varandra, betalas ett
tillägg som är 8 % av grundlönen.
4. Om en gemensam lärare i medeltal minst fyra gånger i veckan byter
enhet under dagen för att hålla sina undervisningstimmar och
avståndet mellan enheterna är minst en kilometer, eller om han från
sin bostad eller från den verksamhetsenhet som ligger närmast
bostaden reser till en annan eller till andra enheter genom att använda
kortaste möjliga rutt, sammanlagt minst 140 km i veckan, betalas till
honom ett tillägg på 12 % som räknas ut på grundlönen.
44
5. Om antalet arbetsveckor per år vid en sekundär och en primär
läroanstalt avviker från varandra, räknas undervisningsskyldigheten
för läraren som antalet undervisningstimmar per år.
6. En gemensam lärare som undervisar minst en tredjedel av sin
undervisningsskyldighet i den sekundära läroanstalten, är skyldig att i
denna utföra annat arbete enligt de stadganden och bestämmelser som
gäller denna läroanstalts lärare i proportion till antalet
undervisningstimmar han håller i läroanstalten.
7. Ersättningen för resekostnader för gemensam lärare fastslås enligt §
12 i kollektivavtalet.
8. Om den gemensamma lärarens primära läroanstalt är en grundskola
eller ett gymnasium, tillämpas avtalsbestämmelsernas § 22 moment 1
för gymnasier och grundskolor endast på undervisningen vid nämnda
läroanstalter, dock inte på undervisningen vid andra läroanstalter.
16 § Timlärare i huvudsyssla
1. Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas på privata gymnasier,
grundskolor, handelsläroanstalter, yrkesläroanstalter, social- och
hälsovårdsläroanstalter musikläroanstalter, lantbruksläroanstalter,
läroanstalter för huslig ekonomi, läroanstalter för hemslöjd och
konstindustri, och i tekniska- och trafikläroanstalter.
2. Lönesystemet för timlärare i huvudsyssla grundar sig på lönesystemet för tjänsteinnehavare på det sätt som man avtalat om i denna
paragraf.
3. En timlärare är i huvudsyssla om han undervisar i en eller flera
statliga läroanstalter under högskolenivå, i kommunalt gymnasium
eller grundskola, i privat gymnasium eller i skola som ersätter
grundskola eller motsvarande skola, eller i enligt lagen till statsandel
eller -bidrag berättigad kommunal eller privat yrkesläroanstalt, eller i
musikläroanstalt, sammanlagt i snitt minst 16 klasstimmar, i
läroanstalter som tillämpar sexdagars skolvecka 20 klasstimmar, i
vuxengymnasier 14 klasstimmar eller i tekniska läroanstalter 18
klasstimmar i veckan. Med klasstimme avses i detta sammanhang
45
även sådana uppgifter utanför klassen, för vilka betalas
årsveckotimarvode.
Förutsättningen för att timmarna skall räknas ihop, är att man avtalat
om detta innan anställningen börjar. I tillsvidareanställningar börjar
räkningen sedan uppsägningstiden löpt ut.
4. Om en timlärare undervisar i två eller flera läroanstalter så, att det
antal timmar som motsvarar hans kalkylerade undervisningsskyldighet, dock minst 16 (eller 20, 18 eller 14, se föreg.
moment) veckotimmar, uppfylls vid någon av dessa läroanstalter, är
han i bisyssla vid de andra.
5. Grundlönen för en timlärare i huvudsyssla är grundlönen för
motsvarande tjänsteinnehavare, om inte annat har bestämts i de
enskilda läroanstalterna. Om en timlärare undervisar i samma läroanstalt i ämnen där en tjänsteinnehavare har annan grundlön, beräknas
en vägd grundlön för honom för bestämning av lönen. Från
grundlönen för en timlärare i huvudsyssla görs avtalade avdrag för
avsaknad av behörighet och till grundlönen läggs avtalade
kompetenstillägg om man inte redan beaktat dem i grundlönen.
6. När lönen till timlärare i huvudsyssla betalas används divisorn 12
för det årliga arvodet.
7. Till timlärare i huvudsyssla betalas erfarenhetstillägg på samma
grunder som till motsvarande tjänsteinnehavare. Om en timlärare i
huvudsyssla undervisar i ämnen, för vilka han har rätt till olika stora
erfarenhetstillägg, bestäms hans erfarenhetstillägg enligt de timmar
han undervisar mest i. Om timmarna i de olika ämnena är lika många,
bestäms antalet erfarenhetstillägg enligt det som är fördelaktigare för
timläraren.
8. En timlärare i huvudsyssla har rätt till erfarenhetstillägg på det sätt
som man i bestämmelserna i de enskilda läroanstalterna avtalat om för
timlärare i huvudsyssla.
9. Timlärare i huvudsyssla har rätt till erfarenhetstillägg,
kallortstillägg, skärgårdstillägg samt till dyrortstillägg enligt
46
dyrortsklassificeringen för de timmar som motsvarar en motsvarande
tjänsteinnehavares undervisningsskyldighet, och om en timlärare i
huvudsyssla undervisar färre timmar, för det verkliga antalet timmar.
För timmar som överskrider ovan nämnda timmar betalas
kallortstillägget enligt den billigare dyrortsklassen.
10. Ifall en timlärare inte har det antal timmar som motsvarar en
tjänsteinnehavares undervisningsskyldighet, betalas till honom lön
som motsvarar hans antal timmar av tjänsteinnehavarens
undervisningsskyldighet.
11. En timlärares kalkylerade undervisningsskyldighet är densamma
som motsvarande tjänsteinnehavares undervisningsskyldighet. Om
timläraren undervisar i ämnen där undervisningsskyldigheten är en
annan, beräknas för honom en vägd kalkylerad undervisningsskyldighet.
12. För de timmar som överskrider den kalkylerade undervisningsskyldigheten betalas ett övertimarvode som räknas ut enligt § 9 och
som bestäms i varje läroanstalt enligt 5 momentet och i övrigt enligt
samma grunder som för en tjänsteinnehavare.
13. För en timlärare i huvudsyssla som är beroende av timmar i två
eller flera läroanstalter bestäms löneklassen och den kalkylerade
undervisningsskyldigheten som ovan stadgas. I varje läroanstalt
räknas den andel timmar, för vilka grundlön betalas, allmänna tillägg
och erfarenhetstillägg samt den andel timmar för vilka betalas
övertimarvode enligt moment 12.
14. Timlärare i huvudsyssla har rätt att få semesterpremie på samma
grunder som motsvarande tjänsteinnehavare.
15. Tjänsteförhållandet för timlärare eller person med visstidsanställning, som upphör i slutet av terminen eller under därpå följande
semester, anses vara sammanhängande, om det inleds i början av
följande termin antingen vid samma eller en annan läroanstalt.
47
§ 17 Semesterrätt och semesterersättning för tjänstemän
anställda för viss tid
Bestämmelsen har flyttats 1.3.2012. Se § 13, punkt 10 och 11 i
kollektivavtalet för den privata undervisningssektorn.
§ 18 Timlärare i bisyssla
1. För en timlärare i bisyssla utgår arvode för varje timme han håller.
Den löneklass som är grund för timlärarens arvode är den samma som
den ovägda löneklass som är grunden för lönen till timlärare i
huvudsyssla och den ovägda undervisningsskyldigheten som är grund
för lönen till motsvarande timlärare i huvudsyssla, om inte annat har
bestämts i de enskilda läroanstalterna.
Avtalsändring för musikläroanstalter
På timlärare i bisyssla tillämpas dock avtalsbestämmelserna för
timlärare i huvudsyssla
– när timlärarens i bisyssla anställning gäller tills vidare eller
den är tidsbunden så att den pågår minst hela läsåret och
– att läraren inte är heltidsanställd i en annan läroanstalt eller i
en annan arbetsgivares tjänst.
När ovan nämna förutsättningar uppfylls tillämpas avtalsbestämmelserna för timlärare i huvudsyssla från anställningens
början under hela den tid den pågår.
För tjänstgöring enligt denna punkt intjänas till
erfarenhetstillägg berättigande tjänstgöringstid i samma
förhållande som undervisningstimmarna är av det antal timmar
som i läroanstalten berättigar till huvudsyssla.
2. Timarvodet för timlärare räknas ut enligt § 9.
3. För timlärare i bisyssla betalas ett timarvode enligt dyrortsklass I i
en kommun som hör till dyrortsklass I om hans timantal vid statlig,
kommunal eller till statsandel berättigad privat läroanstalt under
högskolenivå är minst det som förutsätts för huvudsyssla.
48
4. Om timlärare i bisyssla deltar i repetitionsövningar i reserven,
befolkningsskyddsutbildning eller kompletteringsutbildning som
arbetsgivaren förordnat, betalas arvode för denna tid enligt antalet
timmar i arbetsschemat under denna tid.
§ 19 Personligt lönetillägg
1. Till en tjänsteman kan betalas ett personligt lönetillägg utgående i
första hand från tjänstemannens personliga kunskaper och personliga
arbetsresultat. Tillägget kan betalas för omfattande behörighet,
personliga kunskaper och personliga arbetsresultat. Arbetsgivaren
fattar beslut om utbetalning av tillägget. Ingen övre eller undre gräns
har fastslagits för tillägget.
2. Personligt tillägg beviljas tills vidare eller för viss tid, dock högst
för den tid tjänstemannen sköter samma uppgift hos samma
arbetsgivare. När den tid som berättigar till erfarenhetstillägg uppfylls
minskar det personliga tillägget i motsvarande grad. Personligt tillägg
som beviljats tills vidare kvarstår i övrigt som en del av
tjänstemannens totallön och utbetalningen kan upphöra när grunderna
för utbetalningen inte längre föreligger.
§ 20 Arbetstiden och semestern för undervisningspersonal som
följer total arbetstid
1. Om man i bestämmelserna för de enskilda läroanstalterna avtalat att
bestämmelserna i denna paragraf tillämpas på rektorn, lärare och övrig
undervisningspersonal, tillämpas total arbetstid på läroanstaltens
rektor, lärare och övrig undervisningspersonal, varvid arbetstagaren i
fråga iakttar bestämmelserna om kontorsarbetstid i tillämpliga delar,
dock med beaktande av den specialkaraktär rektorns, lärares och övrig
undervisningspersonals arbete har.
2. Av arbetets specialkaraktär följer: Rektorns, lärares och övrig
undervisningspersonals uppgifter består delvis av uppgifter, vars
placering är svår i ett noga avgränsat arbetstidsschema eller i den
dagliga arbetstiden och delvis av uppgifter som kan utföras annanstans
än på den egentliga arbetsplatsen. Dessutom varierar arbetsmängden
betydligt under läsåret. Av den orsaken blir rektorns, lärares och övrig
undervisningspersonals arbetstid flexibel under olika tider av läsåret
och avviker t.o.m. dagligen från den arbetstid som nämnts ovan.
49
3. Rektors, lärares och övrig undervisningspersonals rätt till semester
fastslås enligt semesterbestämmelserna i kollektivavtalet.
§ 20 a Undervisningspersonalens arbetstid
1. Antalet undervisnings- och skolarbetsdagar, lektionernas längd,
placeringen av lärarnas undervisnings- och annan arbetstid bestäms
enligt den lagstiftning som gällde 31.12.1998 och enligt den
vedertagna praxis som framgår av arbetsplanen eller motsvarande
dokument.
2. När lärarens arvodesgrund bestäms som övertidsarvode eller tid
som inräknas i undervisningsskyldigheten enligt kalkylerad
arbetsmängd skall arbetsgivaren och läraren tillsammans på förhand
kalkylera det antal timmar som står till förfogande för arbetet.
§ 20 b Arbete i anslutning till distansundervisning
Arbete som hänför sig till annan elevs än elev i yrkesläroanstalt
distansundervisning inräknas i lärarens undervisningstimmar så, att
1,5 timmar distansundervisning motsvarar en undervisningstimme.
§ 21 Full lön
1. Lönen för arbetsledighet med lön samt semesterpremien och
ersättningen nämnd i § 9 punkt 2 i förtroendemannaavtalet räknas ut
på basis av lärarens fulla lön.
2. Med lärares fulla lön avses grundlönen inklusive alla månatliga,
regelbundet återkommande lönetillägg, tilläggsarvoden och
ersättningar övertimmarna medräknade.
§ 22 Vissa andra uppgifter än undervisning i klass som förordnas
lärare
1. Om en lärare i yrkesläroanstalt förordnas att sköta följande
uppgifter:
-
50
en undervisningsperiod som utförs som distansundervisning
(utarbetande av övningsuppgifter, korrigering, kommentarer,
vid behov personlig handledning och praktiska arrangemang för
perioden),
-
-
planerings- och konsultationsuppgifter i anslutning till
avgiftsbelagd service,
handledningsuppgifter för elevers självstudier (annan
handledning än den som ges i klass),
uppgifter i samband med arrangerande av yrkesexamina/
fristående prov samt uppgifter vid mottagning av och
bedömning av examen,
slutarbeten (handledning, granskning osv.)
eller annan uppgift som arbetsgivaren förordnar i anslutning till
utvecklingen av på skollagstiftningen eller lokala förhållanden
grundad undervisnings- och fostringsverksamhet i läroanstalten
eller utbildningssektorn.
betalas till tjänsteinnehavaren arvode som motsvarar arbetet. Som
grund för arvodet används den ersättning som är grund för lärarens
eget övertimarvode.
Tillämpningsanvisning:
När man fastslår det antal timmar som är grund för ersättningen
skall man beakta att det är fråga om annat arbete än
undervisning i klass, varvid arvodet för en övertimme
motsvaras av 1,5 timme annat arbete.
2. Om lärarens undervisningsskyldighet inte annars fullgörs, kan
uppgiften, för vilken arvode betalas så att det motsvarar
övertimarvode för 38 timmar, inräknas i lärarens undervisningsskyldighet som en årsveckotimme.
3. Om ovan avsedda uppgift åläggs lärare med total arbetstid, inräknas
den i hans undervisningsskyldighet.
Tillämpningsanvisning:
Den arbetsmängd som motsvarar en undervisningsskyldighetstimme är 2 timmar för lärare med total arbetstid.
§ 22 a Handledning av elev som lär sig genom arbete
Handledning av elev i yrkesläroanstalt som lär sig genom arbete
inräknas i lärarens undervisningsskyldighet.
51
§ 23 Mångvetenskaplig läroanstalt
Arbetsvillkoren för lärare i mångvetenskaplig läroanstalt bestäms
enligt den läroanstalt för vilken tjänsten har inrättats. För timlärare i
huvudsyssla fastslås en vägd undervisningsskyldighet och en vägd
löneklass enligt de timmar han håller i de olika läroanstalterna.
§ 24 Tillägg för undervisning på kvällar, veckoslut och under lov
1. Till lärare i huvudsyssla och timlärare i huvudsyssla i yrkesläroanstalt betalas i ersättning för timmar som hålls fr.o.m. klockan 16.30
ett tillägg för undervisning på kvällen/natten som är hälften av
lärarens övertimarvode (1/38). Tillägget för kvällsundervisning för
lärare med total arbetstid är hans ordinarie lön dividerad med 153.
2. Ett tillägg lika stort som tillägget för undervisning på kvällar betalas
också för timmar som hålls på lördag och söndag samt söckenhelg
(tillägg för undervisning på veckoslut) och för undervisning som äger
rum under den tid läroanstalten har lov (tillägg för undervisning på
lov).
Tillämpningsanvisningar:
Med läroanstaltens lov avses höst-, jul-, sport- och påsklov samt
sommaravbrottstiden. Den sommarperiod som ingår i
utbildningen av lantbruksföretagare i lantbruksläroanstalter och
i läroanstalter för huslig ekonomi berättigar inte till tillägg för
undervisning på lov.
Tillägg för undervisning på lov betalas inte till lärare som anställts
endast för den tid lovet varar.
Tillägg enligt denna paragraf kan betalas ut endast på en grund för
samma arbete.
3. Undervisningstimmar under lov i ersättande skolor och i gymnasier
multipliceras för uträkning av det totala antalet timmar och för lön
med 2 och de kan inräknas i undervisningsskyldigheten.
§ 25 Yrkeshögskolor (bestämmelsen har slopats 1.4.2014)
52
§ 26 Förtroendemans regelbundna befrielse från arbete och
ersättning för inkomstbortfall
1. För tjänsteman som är förtroendeman reserveras befrielse från
arbetet av den tid som hör till undervisningsarbetet och till
tjänstemannen betalas förtroendemannaersättning från 1.4.2014 enligt
följande:
Antal anställda
som företräds
– 19
20 - 59
60 - 129
130 - 159
160 -
Arvode
62,00 €
78,00 €
91,00 €
91,00 €
102,00 €
Befrielse
2
2
3
4
5
Det antal anställda som förtroendemannen företräder fastslås per läsår.
3. Om förtroendemannens suppleant med stöd av meddelande till
arbetsgivaren sköter förtroendemannauppdraget då förtroendemannen
är förhindrad att göra det under huvuddelen av en kalendermånad,
betalas ersättning för månaden i fråga till suppleanten.
§ 26 a Arbetarskyddsfullmäktigs arvode
Till lärare som är arbetarskyddsfullmäktig betalas arvode från
1.4.2014 som följer:
Antal anställda
som företräds
10 - 100
101 - 200
201 -
Arvode
33,00 €
43,00 €
59,00 €
Arbetarskyddsfullmäktigen har rätt till lagenlig befrielse från sina
ordinarie arbetsuppgifter. För en lärare som har arbetstid med
undervisningsskyldighet är befrielsen 30 timmar med undervisningsskyldighet per läsår. Om arbetarskyddsfullmäktigens
verksamhetsperiod inte pågår hela läsåret, räknas befrielsen ut i
förhållande till undervisningsveckorna.
53
Arbetarskyddsfullmäktigens befrielse kan ersättas med övertimarvode.
Till en lärare som är arbetarskyddsfullmäktig betalas för arbete utfört
utom arbetstiden (t.ex. möten och inspektioner) lön för ordinarie
arbete eller övertimarvode till lärare som har arbetstid med
undervisningsskyldighet.
Tillämpningsanvisning:
När man fastställer det antal timmar som utgör grunden för
ersättningen ska man beakta att det är fråga om annat arbete än
undervisning i klass, varvid ett övertimarvode motsvarar 1,5
timmar arbete.
§ 27 Giltighetstid
Detta avtal gäller som kollektivavtalet.
Helsingfors den 25 oktober 2013
BILDNINGSARBETSGIVARNA rf
UNDERVISNINGSSEKTORNS FACKORGANISATION rf
OFFENTLIGA OCH PRIVATA SEKTORNS
FUNKIONÄRSFÖRBUND JYTY rf
FÖRBUNDET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH
VÄLFÄRDSOMRÅDENA JHL rf
54
Avtal om löner för administrativ och stödtjänstepersonal
§ 1 Tillämpningsområde
Detta avtal tillämpas på den administrativa och stödtjänstepersonalens
anställningsförhållanden enligt § 1 i kollektivavtalet för
undervisningspersonal.
§ 2 Lönebestämmelser
1. Tjänstemannens lön fastställs som månadslön på basis av uppgifternas
svårighetsgrad och personliga faktorer på här avtalat sätt.
Tillämpningsanvisning:
Lönen till en person i läroavtalsutbildning bestäms dock i enlighet
med svårighetsgrupperingen på basis av arbetets svårighetsgrad
dock med beaktande av den kompetens personen i
läroavtalsutbildning har och behovet av ledning samt uppgiftens
innehåll och ansvar.
2. Lönen, som grundar sig på den svårighetsgrad till vilken
tjänstemännens uppgifter räknas och eventuell erfarenhet som skall
beaktas, skall fastställas vid anställningens början.
3. Lönebestämmelserna tillämpas på personer i arbetspraktik som hänför
sig till studierna så, att minimilönen är 85 % av det lägsta lönebeloppet i
svårighetsgruppen i fråga.
4. Lönen till elev i grundskola, gymnasium eller yrkesläroanstalt är
under semesterperioden (1.6 – 15.8) minst 70 % av det lägsta
lönebeloppet i svårighetsgruppen i fråga. Denna lön kan tillämpas i
högst 2,5 månader på samma arbetstagare.
5. Till praktikant som inte har yrkeskunskap eller behörighet för
branschen betalas minst 80 % av det lägsta lönebeloppet i
svårighetsgruppen i fråga, dock högst under 2 månader.
55
§ 3 Lön baserad på uppgiftens svårighetsgrad samt
uppgiftsbunden lönedel
1. Lönen utgående från uppgiftens svårighetsgrad fastslås i enlighet med
i avtalsbilagan angiven svårighetsgruppering, för varje svårighetsgrupp
avtalad lägsta lön och eventuellt uppgiftsbunden lönedel.
2. Svårighetsgruppen för tjänstemannens uppgifter och eventuella
motiveringar till en uppgiftsbunden lönedel reds ut på initiativ av
arbetsgivaren och förtroendemannen som representerar de anställda,
eller när förtroendeman inte valts, en representant för personalen.
3. En uppgiftsbunden lönedel betalas utgående från den inbördes
svårighetsgraden för tjänster i samma svårighetsgrupp, hur mångsidiga
uppgifterna är och när de kräver särskilt kunnande samt på basis av
eventuella deluppgifter som räknas till en högre svårighetsgrupp.
4. En uppgiftsbunden lönedel som betalas ut på ovan nämnda grunder
fastställs i procent beräknat på svårighetsgruppens lägsta lönebelopp.
5. När svårighetsgraden för de uppgifter tjänsten omfattar ändras och när
svårighetsgruppen ändras, omprövas svårighetsgruppen och den
uppgiftsbundna lönedelen. I vilket fall som helst företas ovan nämnda
bedömning regelbundet, dock minst en gång om året. När uppgifternas
svårighet ökar sänks dock inte den personliga lönen.
6. Initiativet till justering av svårighetsgruppen för tjänstemannens
uppgifter och uppgiftsbunden lönedel kan tas av förman, tjänstemannen
själv eller på hans begäran den förtroendeman som representerar honom.
§ 4 Erfarenhetstillägg
Till tjänstemannen betalas erfarenhetstillägg som räknas ut på
svårighetsgruppens lönebelopp ökat med en eventuell uppgiftsbunden
lönedel. Erfarenhetstillägget fastslås som nedan:
Tjänstgöringsår
2 år
5 år
8 år
11 år
56
Tillägg
4%
8%
12 %
16 % (erfarenhetstillägget är högst 16 %)
Som tid berättigande till erfarenhetstillägg anses den totala tiden man är
anställd hos samma arbetsgivare i samma uppgifter (t.ex. ekonomisk
administration, kosthåll, fastighetsvård). Ifall arbets-uppgifternas
svårighet väsentligt förändras (mer än en svårighetsnivå inom samma
uppgiftsområde) eller tjänstemannen flyttar från ett uppgiftsområde till
ett annat (t.ex. från fastighetsvård till ekonomisk administration eller
motsv.) kan den tidigare erfarenheten omvärderas. Anställningstid hos
en annan arbetsgivare beaktas förutsatt att det är fråga om en erfarenhet
som är till väsentlig nytta i arbetsuppgifterna.
Frånvarotid, för vilken tjänstemannen fått lön eller dag-, moderskaps-,
faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen godkänns
också som tid berättigande till erfarenhetstillägg.
Högst 30 kalenderdagar studieledighet enligt lagen om studieledighet
godkänns under kvalifikationsåret som tid berättigande till
erfarenhetstillägg.
§ 5 Individuell lönedel (från 1.3.2012)
1. Till arbetstagaren kan betalas en individuell lönedel, som
grundar sig på arbetstagarens personliga kompetens,
arbetsprestationer och samarbetsförmåga. Grunderna för den
individuella lönedelen ska vara rättvisa och sporrande och
arbetstagaren ska själv med sin arbetsprestation kunna påverka
en faktor som är grund för den individuella lönedelen.
Tillämpningsanvisning: Faktorer som är grund för den
individuella lönedelen kan vara bl.a. arbetets kvalitet,
omsorgsfullhet, resultat och effektivitet, innovativitet,
initiativtagande självständigt arbete, samarbets- och
interaktionsförmåga, utvecklingsförmåga och -vilja samt
flexibilitet.
2. Man förhandlar årligen om principerna för användning av den
individuella lönedelen med förtroendemannen och grunderna för
lönedelen reds ut för personalen enligt normal personalpraxis. I
förhandlingarna ska man också granska hur lönedelen verkställs.
Arbetsgivaren fattar beslut om betalningen av individuell lönedel.
Lönedelen har inte en fastställd undre eller övre gräns.
57
3. Den individuella lönedelen beviljas tillsvidare eller för viss tid,
dock högst för den tid tjänstemannen sköter samma uppgift. Då
uppgifternas svårighet ändras, bedöms lönedelen på nytt. Annars
kvarstår en individuell lönedel som beviljats tillsvidare, ifall
grunderna för beviljandet inte har slopats.
§ 5 a Avtalslön (från 1.3.2012)
1. Man kan avtala om att till arbetstagaren betala en avtalslön
(totallön), som kan omfatta de tillägg och lönedelar som man
definierat i löneavtalet för administrativ och stödpersonal.
2. För arbetstagaren kan därtill via olika systemändringar
uppkomma en lön som överskrider den kollektivavtalsenliga
lönen (t.ex. s.k. garantilön), som behandlas som ovan nämnda
avtalslön.
§ 6 Utbildningstillägg
För utbildning som räknas som en extra merit med tanke på skötseln av
uppgifterna betalas utbildningstillägg. Tillägget är högst 15 % beräknat
på svårighetsgruppens lägsta lönebelopp. När uppgifternas
svårighetsgrad ändras omprövas tillägget. I första hand betalas
utbildningstillägget för yrkesexamen eller tilläggsutbildning med
anknytning till uppgifterna och om vilken avtalats med arbetsgivaren.
Före utbildningen skall man avtala om hur examen eller utbildningen
inverkar på lönen.
§ 7 Ändring av uppgifternas svårighetsgrad
När tjänstemannens uppgifter ändras till sin svårighetsgrad justeras
svårighetsgruppen. Initiativet till justering av grupperingen kan tas av
tjänstemannen själv, den förtroendeman som representerar honom eller
tjänstemannens förman.
§ 8 Miljötillägg
Som ett särskilt uppgiftsbaserat tillägg kan man betala ett timtillägg för
arbete som är speciellt tungt eller smutsigt eller som utförs under svåra
förhållanden. Tillägget kan vara högst 35 % av tjänstemannens timlön.
Om de uppgifter som tillägget betalas för återkommer regelbundet kan
man avtala om att tillägget betalas som ett fast månatligt eurobelopp.
58
§ 9 Vikariat och extra uppgifter
1. Till den som vikarierar i en högre avlönad tjänst betalas
löneskillnaden för vikariattiden.
2. När uppgifterna beror på semestrar betalas dock ingen ersättning.
3. Om man med tjänstemannen kommer överens om någon annan extra
uppgift utöver hans arbetsavtal avtalar man samtidigt om
tilläggsersättningen.
Tillämpningsanvisning:
Extra uppgifter i denna punkt är i huvudsak till sin karaktär
tidsbundna eller så hör de inte regelbundet till tjänstemannens
ordinarie arbetsuppgifter. Förutsättningen är att de extra
uppgifterna inte har beaktats när uppgiftens svårighetsgrad har
bedömts.
I denna punkt nämnda uppgifter kan vara t.ex. extra uppgifter vid
sidan av det egna arbetet, introduktion av nya arbetstagare,
handledning av personer i läroavtalsutbildning som lär sig genom
arbete samt i samband med utbildning för fristående examen
handledning av personer i arbetspraktik från olika läroanstalter
samt alkoholutservering och cateringverksamhet. Detta förutsatt
att extra uppgifter inte har beaktats vid bedömningen av
uppgiftens svårighet.
§ 10 Språktillägg
1. I en tvåspråkig kommun kan en tjänsteman, vars arbete kräver
behärskande av båda de inhemska språken, få språktillägg om han har
goda kunskaper i det av språken som inte är hans modersmål:
19,20 euro (från 1.8.2014)
i månaden för god muntlig kunskap och
24,64 euro (från 1.8.2014)
i månaden för god muntlig och skriftlig kunskap.
59
2. Till en tjänsteman som fullständigt behärskar de bägge inhemska
språken kan man i språktillägg betala
38,37 euro (från 1.8.2014) i månaden.
§ 11 Tillägg för språkkunskap
1. Tillägg för språkkunskap (Lag 964/2004 och förordning 1163/2004
om allmänna språkexamina) betalas när det är till avsevärd nytta för
skötseln av tjänsteinnehavarens uppgifter att han behärskar något språk
utöver modersmålet. Tillägget betalas dock inte ifall det hör till
kompetensvillkoren för tjänsten att innehavaren skall behärska ett
främmande språk.
2. Tillägget betalas utgående från språkexamensnivån:
från 1.8.2014
grundnivå
mellannivå
högsta nivå
19,20 euro/månad
38,37 euro/månad
74,62 euro/månad
§ 12 Särskilda bestämmelser för enskilda läroanstalter (slopad)
§ 13 Förtroendemannaersättning
1. Till förtroendeman betalas förtroendemannaersättning från 1.4.2014
enligt följande:
Antal anställda
som företräds
– 19
20 – 59
60 – 159
160 –
Arvode
62,00 €
78,00 €
91,00 €
102,00 €
Antalet tjänstemän som företräds konstateras per läsår.
2. Om förtroendemannens suppleant, enligt meddelande till
arbetsgivaren, under huvuddelen av en kalendermånad sköter
förtroendemannauppdraget när förtroendemannen är förhindrad till detta
betalas ersättning till suppleanten för månaden i fråga.
60
§ 13 a Arbetarskyddsfullmäktigs arvode
Till arbetarskyddsfullmäktig betalas arvode från 1.4.2014 som följer:
Antal anställda
som företräds
10 – 100
101 – 200
201 –
Arvode
33,00 €
43,00 €
59,00 €
Till arbetarskyddsfullmäktig betalas för arbete utfört utom arbetstiden
(t.ex. möten och inspektioner) lön för ordinarie arbetstid.
§ 14 Giltighetstid
Avtalet är i kraft som kollektivavtalet.
Helsingfors den 25 oktober 2013
BILDNINGSARBETSGIVARNA rf
UNDERVISNINGSSEKTORNS FACKORGANISATION rf
OFFENTLIGA OCH PRIVATA SEKTORNS
FUNKIONÄRSFÖRBUND JYTY rf
FÖRBUNDET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH
VÄLFÄRDSOMRÅDENA JHL rf
61
Lön till administrativ och stödtjänstepersonal
Svårighetsgruppernas lägsta lönebelopp, euro/månad
Obs! Löner från 1.4.2014 till 1.8.2014 finns på Bildningsarbetsgivarna
rf:s webbsidor.
Löner 1.8.2014
Svårighetsgrupp
1
2
3
4
5
6
1 558,06 1 687,09 1 822,31 1 979,21 2 136,12 2 322,96
Löner 1.8.2015
Svårighetsgrupp
62
1
2
3
4
5
6
1 562,73 1 692,15 1 827,78 1 985,15 2 142,53 2 329,93
Svårighetsgruppering i lönesystemet för administrativ
och stödtjänstepersonal
Svårighetsgrupp 1
Allmän beskrivning av uppgiften
Tjänsten består av biträdande uppgifter som upprepat löses på
samma sätt.
Oberoende – omdöme – ansvar
Uppgifterna utförs enligt klara direktiv och rutiner.
Utbildning – erfarenhet
Behövliga kunskaper och färdigheter uppnås arbetshandledning
eller arbetsplatspraktik.
Tillämpningsanvisning:
Arbetstagaren har alltid en närmaste chef eller annan avtalad
ansvarig person som vid behov ger detaljerade anvisningar och
övervakar arbetsprestationen eller slutresultatet.
Svårighetsgrupp 2
Allmän beskrivning av uppgiften
Tjänsten består av uppgifter som förutsätter yrkeskunskap och som
utförs utgående från erfarenhet.
Oberoende – omdöme – ansvar
Uppgifterna utförs med tillämpning av allmänna direktiv
Utbildning – erfarenhet
Behövliga kunskaper och färdigheter förvärvas genom
arbetserfarenhet eller yrkesutbildning
Tillämpningsanvisning:
Arbetstagaren arbetar enligt givna allmänna anvisningar.
Arbetstagaren kan sin arbetsuppgift och kan arbeta rätt
självständigt. Den närmaste chefen eller en annan ansvarig person
ser till att arbetstagaren får tillräckliga anvisningar för sitt dagliga
arbete och avgör tillvägagångssättet i förändrade eller avvikande
63
förhållanden. Chefen eller en annan ansvarig person finns inte
nödvändigtvis i samma enhet eller arbetar under samma arbetsskift.
Svårighetsgrupp 3
Allmän beskrivning av uppgiften
Tjänsten består av uppgifter som förutsätter krävande yrkeskunskap
och val av tillvägagångssätt
Oberoende – omdöme – ansvar
Uppgifterna utförs i huvudsak självständigt med tillämpning av
allmänna direktiv.
Utbildning – erfarenhet
Behövliga kunskaper och färdigheter förvärvas genom
yrkesutbildning eller omfattande arbetserfarenhet.
Tillämpningsanvisning:
Arbetstagaren har ansvar för slutresultatet eller helheten av
uppgiften eller arbetet. Arbetets slutresultat har definierats, men
sättet att utföra arbetet kan variera. Arbetstagaren kan själv fatta
beslut om i t.ex. hur och i vilken ordning arbetsuppgifterna utförs
och utförandet grundar sig på arbetstagarens yrkeskunskap.
Arbetstagaren upptäcker själv eventuella problem och kan lösa dem.
Svårighetsgrupp 4
Allmän beskrivning av uppgiften
Tjänsten består av skötsel av delfunktion eller uppgifter med
anknytning till anlitande av sakkunskap. Uppgiften förutsätter också
nya lösningsmodeller.
Oberoende – omdöme – ansvar
Uppgifterna utförs självständigt. Ansvaret grundar sig på
självständiga lösningar och det kan inbegripa ekonomiskt och
chefsansvar.
64
Utbildning – erfarenhet
Behövliga kunskaper och färdigheter förvärvas genom utbildning på
institut- eller högskolenivå eller genom arbetserfarenhet.
Tillämpningsanvisning:
Med skötsel av delfunktioner avses t.ex. i fråga om ekonomiförvaltningen löneadministration eller bokföring, i fråga om kosthåll
närmast husmors uppgifter, i fråga om fastighetsskötsel service och
underhåll av fastigheterna på praktisk nivå.
Chefsansvaret är närmast utövande av praktisk arbetsledning – order
om vad som ska göras och vem som gör arbetet. Ekonomiskt ansvar
betyder t.ex. att arbetstagaren svarar för anskaffningar och
kostnaderna för dem inom ramen för en given budget. Det
ekonomiska ansvaret omfattar också rapporteringsskyldighet.
Svårighetsgrupp 5
Allmän beskrivning av uppgiften
Tjänsten består av skötsel, planering och utveckling av delfunktion
eller uppgifter som förutsätter teoretiska kunskaper i anslutning till
sakkunskap. Uppgifterna förutsätter också planering och utveckling
av nya lösningar.
Oberoende – omdöme – ansvar
Uppgifterna utförs självständigt. Ansvaret grundar sig på
självständiga lösningar och inbegriper ekonomiskt och
personalansvar.
Utbildning – erfarenhet
Behövliga kunskaper och färdigheter förvärvas genom högskoleutbildning eller annan lämplig utbildning eller omfattande
arbetserfarenhet.
Tillämpningsanvisning:
I denna svårighetsgrupp tillämpar personen inte enbart kunskaper
utan han kan också skapa nytt och utveckla verksamheten.
Uppgiften kan inbegripa personalansvar t.ex. så att personen i fråga
65
deltar i anställning av personal men det slutliga beslutsfattandet om
rekrytering kan fattas av någon annan.
Svårighetsgrupp 6
Allmän beskrivning av uppgiften
Tjänsten består av ledning eller utveckling av funktion eller
delfunktion eller förutsätter djupgående teoretiska kunskaper i
anslutning till sakkunskap. Uppgifterna består av planering och
utförande av lösningar som förutsätter både teoretiskt och praktiskt
kunnande.
Oberoende – omdöme – ansvar
Uppgifterna utförs självständigt. Ansvaret grundar sig på
självständiga lösningar och inbegriper ekonomiskt, personal- eller
expertansvar.
Utbildning – erfarenhet
Behövliga kunskaper och färdigheter förvärvas i första hand genom
högskoleutbildning eller annan lämplig utbildning och omfattande
arbetserfarenhet.
66
Avtal om lokala avtal
§1
I enlighet med detta avtal kan man lokalt avtala avvikande om
bestämmelserna i det gällande kollektivavtalet, såvida grundad orsak
förutsätter det.
Lokalt avtal kan ingås inom gränserna för lagstiftningen och kollektivavtalet. Man kan inte lokalt avtala allmänt om hela kollektivavtalet eller
en väsentlig del av det såsom åsidosättande av löne- och
arbetstidssystemet liksom inte heller om undervisningspersonalens
undervisningsskyldighet. Detta avtal gäller inte när man avtalar
annorlunda om minimivillkoren för löne- och andra ekonomiska
fördelar, om vilka man avtalat i tilläggsprotokollet till detta avtal.
§2
Förhandlings- och avtalsparter kan vara arbetsgivare som är bunden av
kollektivavtalet eller hans företrädare och avtalsorganisationerna
underlydande registrerad lokal förening som berörs av frågan, eller
förtroendeman som företräder de tjänstemän, som berörs av frågan.
Avtalsparterna konstateras innan förhandlingarna inleds. Dessutom kan
kollektivavtalsparterna komma överens om lokala avvikelser från
kollektivavtalet.
§3
I förslaget till lokalt avtal skall man nämna vilken punkt i kollektivavtalet man vill avtala om samt ange grunderna för att man avviker från
kollektivavtalet. Lokalt avtal skall för att vara giltigt, ingås skriftligt och
det skall framgå vem avtalet gäller, vilken punkt i kollektivavtalet och
vad man avtalat om. Avtalet kan ingås för viss tid eller tillsvidare. I det
senare fallet kan avtalet sägas upp med iakt-tagande av tre månaders
uppsägningstid. Sedan ett visstidsavtal varit i kraft ett år kan det sägas
upp som tillsvidareavtal. Lokalt avtal skall sändas till avtalsparterna för
godkännande.
67
§4
Lokalt avtal träder i kraft vid överenskommen tidpunkt, dock först sedan
avtalsparterna i detta avtal har godkänt avtalet. Kollektiv-avtalsparterna
har härvid möjlighet att ändra avtalet eller häva det. Ett ändrat lokalt
avtal träder i kraft vid den tidpunkt kollektivavtals-parterna kommit
överens om.
§5
Ett lokalt avtal har samma rättsliga verkan som det kollektivavtal
kollektivavtalsparterna ingått.
§6
Meningsskiljaktigheter om tolkningen av detta avtal och de lokala avtal
som grundar sig på det avgörs såsom meningsskiljaktigheter om
kollektivavtalet.
§7
Detta avtal gäller som kollektivavtalet.
Helsingfors den 25 mars 2010
BILDNINGSARBETSGIVARNA rf
UNDERVISNINGSSEKTORNS FACKORGANISATION rf
OFFENTLIGA OCH PRIVATA SEKTORNS
FUNKIONÄRSFÖRBUND JYTY rf
FÖRBUNDET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH
VÄLFÄRDSOMRÅDENA JHL rf
68
Tilläggsprotokoll över lokala avtal
§1
Undertecknade organisationer är ense om att man lokalt kan avtala
avvikande från det kollektiv- och löneavtal organisationerna undertecknat om minimivillkoren gällande löne- och andra ekonomiska
förmåner på det sätt som man kommit överens om i detta protokoll.
§2
Avtals- och förhandlingsparter kan vara av kollektivavtalet bunden
arbetsgivare eller hans företrädare och avtalsorganisationerna underlydande registrerad lokal arbetstagarförening, som berörs av frågan, eller
förtroendemannen som företräder de tjänstemän som berörs av frågan.
Dessutom kan kollektivavtalsparterna lokalt avtala om avvikelser från
kollektivavtalet.
§3
En förutsättning för att man skall kunna sluta ett avtal enligt § 1 ovan är
att det föreligger en grund enligt arbetsavtalslagens 3 § 7 kapitlet (s.k.
ekonomiskt skäl eller produktionsorsak).
Vid förhandlingar om avtal som avses i detta protokoll följer arbetsgivaren samarbetslagen och centralorganisationernas samarbetsavtal i
fråga om de uppgifter som skall lämnas för förhandlingarna. Vid behov
kan parterna anlita sakkunniga.
§4
I övrigt tillämpas vad kollektivavtalsparterna kommit överens om
beträffande lokala avtal.
Helsingfors den 28 oktober 2007
BILDNINGSARBETSGIVRNA rf
UNDERVISNINGSSEKTORNS FACKORGANISATION rf
OFFENTLIGA OCH PRIVATA SEKTORNS
FUNKIONÄRSFÖRBUND JYTY rf
69
FÖRBUNDET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH
VÄLFÄRDSOMRÅDENA JHL rf
70
Utbyte av semesterpremien mot ledig tid
Man har avtalat om följande tillämpningsanvisning för utbyte av
semesterpremien mot ledig tid i enlighet med tilläggsprotokollet till
avtalet om lokala avtal:
§ 1 Plan för ledigheten
Tjänstemannen och arbetsgivaren gör tillsammans upp en skriftlig plan
för utbyte av semesterpremien i enlighet med bifogade tabell.
§ 2 Hur ledigheten ges
Den lediga tiden skall ges senast före utgången av mars följande år ifall
man inte avtalar annorlunda eller ledigheten sammanslås som en del av
den sparade ledigheten enligt semesterlagen.
§ 3 Insjuknande under ledigheten
När tjänstemannen insjuknar under sin lediga tid avbryts ledigheten så
att den från och med följande dag är sjukfrånvaro. Den återstående
lediga tiden flyttas till en senare överenskommen tidpunkt. Om
sjukfrånvaron slutar innan den avtalade ledigheten slutar, fortsätter
ledigheten så som avtalats.
Tillämpningsanvisning:
Arbetsgivaren ska omedelbart informeras om insjuknandet (jfr
meddelande om insjuknande enligt semesterlagen), om inte
vägande hinder föreligger för att anmälningsskyldigheten fylls.
Intyg över arbetsoförmågan företes för arbetsgivaren i enlighet
med praxis på arbetsplatsen.
§ 4 Moderskaps- eller faderskapsledighet under ledigheten
Om tjänstemannens rätt till moderskaps- eller faderskapsledighet börjar
under den avtalade semesterpremieledigheten, ändras den till
moderskaps- eller faderskapsledighet.
71
§ 5 Anställningsförmåner
Under den lediga tiden intjänas semester, erfarenhetstillägg och
motsvarande förmåner på samma sätt som under semesterdagarna.
§ 6 Lön
Tjänstemannens lön under den lediga tiden är lika stor som om han hade
varit i arbete.
§ 7 Ledighet som inte tagits ut
När anställningen upphör betalas en den flyttade semesterpremien, men
inte betalda semesterpremien eller den semesterpremie som motsvarar
den outtagna avlönade ledigheten.
§ 8 Annullering av avtalet
Om arbetsgivaren under avtalsperioden efter att ha ingått avtal om att
byta ut semesterpremien mot ledig tid permitterar, säger upp eller
överför en tjänsteman till deltidsarbete av ekonomiska eller
produktionsorsaker återgår avtalet om utbyte av semesterpremien mot
ledig tid.
§ 9 Visstidsarbetsavtal
Avtal om utbyte av semesterpremien mot ledig tid skall inte ingås för en
tjänsteman med ett arbetsavtal för viss tid som man vet att upphör under
avtalsperioden.
§ 10 Inverkan på pensionens belopp
Ifall utbyte av semesterpremien mot ledig tid kan inverka på storleken av
tjänstemannens nära förestående pension borde en sådan tjänsteman
lämnas utanför avtalet om utbyte mot ledig tid.
72
§ 11 Ledighetens längd
Ledighetens längd bestäms så, att för varje arbetsdag som har bytts ut
mot ledighet minskas semesterpremien med 4,0 % beräknat på
månadslönen.
§ 12 Övergångsbestämmelse
På ibruktagandet av de nya bestämmelserna om utbyte av
semesterpremien mot ledighet tillämpas övergångsbestämmelserna i §
13, punkt 12 i kollektivavtalet för den privata undervisningssektorn.
Helsingfors den 23 november 2011
BILDNINGSARBETSGIVARNA rf
UNDERVISNINGSSEKTORNS FACKORGANISATION rf
OFFENTLIGA OCH PRIVATA SEKTORNS
FUNKIONÄRSFÖRBUND JYTY rf
FÖRBUNDET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH
VÄLFÄRDSOMRÅDENA JHL rf
73
Avtal om arbetstidsbank
Arbetstidsbank enligt denna paragraf kan tas i bruk för tjänstemän
som omfattas av § 6 i kollektivavtalet (personal som omfattas av
arbetstidslagen).
Användning av arbetstidsbank förutsätter skriftligt avtal mellan
tjänstemannen och arbetsgivaren. Initiativet till arbetstidsbanken kan
tas av antingen tjänstemannen eller arbetsgivaren.
I avtalet ska man konstatera vilka tillägg och ersättningar för arbetstid
kan deponeras i arbetstidsbanken, hur mycket arbetstid man kan spara
och när den tid som sparats i arbetstidsbanken ska tas ut som ledighet.
Protokollsanteckning:
Kollektivavtalsparterna rekommenderar att avtalet uppgörs
enligt den avtalsmodell parterna gemensamt utarbetat.
I arbetstidsbanken kan man spara ersättningar för mertids- och
övertidsarbete, ersättningar för kvälls-, natt-, lördags- och söndagsarbete samt ersättningar bör beredskapstid (bilaga: omvandlingstabell
för arbetstidsersättningar). En tjänsteman kan ha högst 300 timmar i
arbetstidsbanken.
Man ska avtala om överföring av ersättningar för mertids- och
övertidsarbete, ersättningar för kvälls-, natt-, lördags- och söndagsarbete samt ersättningar bör beredskapstid till arbetstidsbanken senast
i det sammanhang då man avtalar om att de utförs.
Avtalet kan ingås så att det gäller tillsvidare eller för viss tid.
Ledigheten hålls vid en separat avtalat tidpunkt och lönen för
ledigheten fastställs enligt den lön som gäller när ledigheten hålls. Om
man inte når avtal om tidpunkten för ledigheten, ska tjänstemannen
senast fyra månader före ledighetens början meddela on tidpunkten för
ledigheten.
74
Protokollsanteckning:
Om tjänstemannens lön t.ex. på grund av ändringar av
kollektivavtalet ändras mitt under ledigheten, träder ändringen i
kraft avtalsenligt.
Protokollsanteckning:
Ledighet som tas ut från arbetstidsbanken hålls i första hand
som hela dagar.
Bokföring enligt arbetstidslagen eller annan tillförlitlig bokföring ska
hållas över den tid som deponeras i arbetstidsbanken. Tjänstemannen
ska lätt kunna kontrollera arbetstidsbankens saldo.
Ledighet som tas ut från arbetstidsbanken minskar inte tjänstemannens
semester- och andra förmåner, som fastställs på basis av
anställningens längd.
Om tjänstemannen insjuknar under ledigheten, avbryts den och
ledigheten blir sjukfrånvaro från början av följande kalenderdag. Den
ledighet som inte hållits skjuts fram till en senare tidpunkt som man
avtalar om. Om sjukfrånvaron upphör innan den avtalade ledigheten
slutar, fortsätter ledigheten som avtalat.
Protokollsanteckning:
Arbetsgivaren ska omedelbart meddelas om insjuknandet (jfr
meddelande om insjuknande enligt semesterlagen), om det inte
föreligger vägande hinder för att anmälningsskyldig-heten kan
uppfyllas. Intyg över arbetsoförmågan företes för arbetsgivaren
i enlighet med praxis på arbetsplatsen.
Om tjänstemannens rätt till moderskaps- eller faderskapsledighet
börjar under den avtalade arbetstidsbanksledigheten, ändras ledigheten
till moderskaps- eller faderskapsledighet.
Avtalet kan ändras med gemensamt avtal. Ändringarna ska göras
skriftligt.
Avtalet om arbetstidsbanken kan ömsesidigt sägas upp. Uppsägningen
ska göras skriftligt eller på annat bevisligt sätt.
75
När arbetsgivaren säger upp avtalet har arbetstagaren rätt att använda
den sparade tiden enligt det ursprungliga avtalet.
När arbetstagaren säger upp avtalet är uppsägningstiden 4 månader,
varefter arbetsgivaren har rätt att betala ersättning för den i arbetstidsbanken sparade arbetstiden enligt samma tidtabell för hur ersättningen
skulle ha betalats, om den sparade arbetstiden hade tagits ut som
ledighet.
När anställningen upphör ersätts den i arbetstidsbanken sparade
arbetstiden i pengar enligt samma tidtabell som man avtalat om för
betalning av slutlikviden och eventuella semesterersättningar.
Kollektivavtalsparterna tillsätter en gemensam uppföljningsgrupp,
vars uppgift är att under avtalsperioden samla in erfarenheter om hur
systemet med arbetstidsbank lämpar sig för avtalsbranschen. På basis
av de erfarenheter man har fått innan avtalsperioden löper ut görs
gemensamt behövliga avtalsändringar och anvisningar.
Avtalet träder i kraft 1.1.2008.
Helsingfors den 25 mars 2010
BILDNINGSARABETSGIVARNA rf
UNDERVISNINGSSEKTORNS FACKORGANISATION rf
OFFENTLIGA OCH PRIVATA SEKTORNS
FUNKIONÄRSFÖRBUND JYTY rf
FÖRBUNDET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH
VÄLFÄRDSOMRÅDENA JHL rf
76
Bilaga till avtalet om arbetstidsbank
Tabell för omvandling av arbetstidsersättningar
Hur arbetstidsersättningar omvandlas till tid
Arbetstidsersättning
Ersättningen
( i procent)
Grunddelen för mertids- och
övertidsarbete
Förhöjningsdelen för mertidsoch övertidsarbete
Övertidsarbete
Ersättning för kvällsarbete
Ersättning för nattarbete
Ersättning för lördagsarbete
Ersättning för söndagsarbete
Ersättning för beredskapstid
Ersättning för beredskapstid
Ersättning för beredskapstid
Ersättning för beredskapstid
Ersättning för beredskapstid
0%
Minuter
i arbetstid
”timme för timme”
dvs. enligt utförd
arbetstid
50 %
100 %
15 %
30 %
25 %
100 %
15 %
20 %
25 %
30 %
50 %
30
60
9
18
15
60
9
12
15
18
30
77
Förtroendemannaavtal
Inledning
Förtroendemannasystemet är en del av kollektivavtalssystemet, och
avsikten med det är att främja verkställandet och tillämpningen av de
avtal parterna slutit. Avsikten med avtalet är att meningsskiljaktigheter
mellan arbetsgivaren och tjänstemännen, beroende på tolkningen och
tillämpningen av avtalen, skall kunna avgöras på ett snabbt och ändamålsenligt sätt. Viktigt är även att tjänstemännen och arbetsgivaren
behandlar frågor som hänför sig till anställningsförhållandena samt att
arbetsfreden upprätthålls och främjas på det sätt kollektivavtals-systemet
förutsätter.
Ett lokalt förhandlingsförfarande som ordnas och sköts på ett ändamålsenligt sätt minskar lokala friktionsfaktorer och kan därmed
väsentligt bidra till att arbetsgivarens mål nås och att tjänstemännens
säkerhet och trivsel ökar. Lokalt förhandlingsförfarande kan bli en
nyttig, ömsesidigt fungerande informationskanal i personalfrågor och
sålunda en del av företagets informations- och deltagarsystem.
§ 1 Avtalets tillämpningsområde
Detta avtal gäller medlemmar i Bildningsarbetsgivarna rf och hos dem
anställda tjänstemän som är medlemmar i det arbetstagarförbund som
undertecknat avtalet.
§ 2 Förtroendeman
1. Med förtroendeman avses i detta avtal den förtroendeman och vice
förtroendeman som valts av de i varje undertecknarorganisation
organiserade tjänstemän som är bundna av kollektivavtalet, och som
utnämnts av fackorganisationen.
Varje läroanstalt har rätt att välja en i punkt 1 avsedd förtroendeman.
2. Huvudförtroendeman kan väljas när man i läroanstalten har kommit
överens om en förtroendemannaorganisation till vilken hör flera
förtroendemän per region, verksamhetsställe eller avdelning.
78
3. Förtroendemannen för läroanstalten väljs av de i läroanstalten
anställda organiserade tjänstemän, som hör till den undertecknarorganisation som omfattas av kollektivavtalet.
Kollektivavtalsparterna kan avvikande från ovan avtala följande:
Protokollsanteckning 1:
Om samma arbetsgivare i sin tjänst har tjänstemän som omfattas
av flera kollektivavtal, men som hör till samma organisation, kan
man avtala om att välja en gemensam förtroendeman för de olika
kollektivavtalsbranscherna.
Protokollsanteckning 2:
Om arbetsgivare som bedriver samma verksamhet hör till samma
sammanslutning och omfattas av samma kollektivavtal, kan man
avtala om att en gemensam förtroendeman väljs.
4. När det med tanke på lokala förhandlingar och förtroendemannasystemet är ändamålsenligt kan man lokalt avtala om att i en stor eller
regionalt spridd läroanstalt välja flera i detta avtal avsedda förtroendmän för dess självständiga regionala eller funktionella enheter. Om man
på lokal nivå inte når samförstånd om förtroendemannasystemet eller
antalet förtroendemän, kan ärendet lämnas för förhandlingar mellan
avtalsparterna.
5. För förtroendemannen kan väljas en vice förtroendeman, som när
förtroendemannen är förhindrad i stället för honom sköter förtroendemannauppgifterna, och som under denna tid har förtroendemans
rättigheter och skyldigheter.
6. Förtroendemannen bör vara anställd vid berörda läroanstalt som
omfattas av kollektivavtalet och vara medlem i en arbetstagarorganisation som är bunden av detta kollektivavtal, samt vara insatt i
förhållandena på arbetsplatsen.
Protokollsanteckning:
Om man enligt 3 punkten avtalat om gemensam förtroende-man,
skall han arbeta inom något av de gemensamma
kollektivavtalsområdena.
79
7. När verksamheten i läroanstalten eller dess verksamhetsenhet
väsentligt minskar eller ökar, eller när rörelsen överlåts, fusioneras eller
bolagiseras eller annan därmed jämförbar organisationsändring företas,
skall förtroendemannaorganisationen ändras i enlighet med principerna i
detta avtal så att den motsvarar den nya situationen.
§ 3 Val av förtroendeman
1. Val av förtroendeman kan förrättas på arbetsplatsen och alla
organiserade arbetstagare skall beredas tillfälle att delta. Arrangerandet
och förrättandet av valet får dock inte störa arbetet. Överenskommelse
om platsen och tiden för valet skall träffas med arbets-givaren minst 14
dygn innan valet förrättas. Förtroendemannen, eller då han är förhindrad,
vice förtroendemannen, om sådan valts, sköter närmast om
valförrättningen. Tiden som åtgår till valförrättningen räknas som tid
använd för förtroendemannauppgifter.
2. Fackavdelning, fackklubb eller motsvarande, eller arbetstagarorganisationen meddelar skriftligt arbetsgivaren om den valda
förtroendemannen och en eventuell vice förtroendeman för honom samt
om deras avgång eller avskedande.
§ 4 Förtroendemannens arbetsförhållande
1. Förtroendemannen har, om inte detta avtal föranleder annat, i sitt
arbetsförhållande samma ställning som de andra tjänstemännen.
Förtroendemannen är skyldig att personligen iaktta allmänna arbetsvillkor, arbetstider, arbetsledningens order och arbetsplatsens
ordningsbestämmelser.
2. Förtroendemannens möjligheter att utveckla sig och avancera i sitt
yrke får inte försämras av förtroendemannauppgiften.
3. Tjänsteman som är förtroendeman får inte, då han handhar detta
uppdrag eller med anledning därav, förflyttas till sämre avlönat arbete än
det han hade då han blev vald till förtroendeman. Han får inte heller
förflyttas till mindre värt arbete, om arbetsgivaren kan erbjuda honom
annat arbete motsvarande hans yrkeskunskaper. Han får inte heller
avskedas från sitt arbete på grund av förtroendemannauppgiften.
80
4. Om personalen minskas eller permitteras av ekonomiska skäl eller
produktionsorsaker, skall man iaktta en sådan ordning att förtroendemannen sist blir föremål för en sådan åtgärd. Om man inte kan erbjuda
förtroendemannen arbete som motsvarar hans yrke eller kompetens, kan
man avvika från denna bestämmelse. Om förtroendemannen anser, att
han sagts upp eller permitterats i strid med bestämmelserna ovan, har
han rätt att kräva att organisationerna reder ut frågan.
5. I övrigt skall inte förtroendemans arbetsavtal sägas upp utan
iakttagande av det samtycke som fordras av majoriteten av tjänstemännen enligt 10 § 1 mom. i kapitel 7 i arbetsavtalslagen. Samtycket
reds ut på initiativ av den arbetstagarorganisation som är part i
kollektivavtalet.
6. Förtroendemans anställning får inte hävas på grund av sjukdom ens på
basis av hävningsgrunderna i 1 § i kapitel 8 i arbetsavtalslagen utan
iakttagande av den uppsägningstid som gäller när anställning avslutas.
7. När grunderna för hävning av förtroendemans anställning bedöms, får
han inte försättas i sämre ställning än de övriga tjänstemännen.
8. Bestämmelserna i denna avtalspunkt tillämpas även på tjänsteman
som varit huvudförtroendeman eller läroanstaltens förtroendeman i sex
månaders tid sedan förtroendemannauppdraget upphört.
9. Förtroendemannen meddelas om att anställningen upphör minst en
månad innan den kollektivavtalsenliga uppsägningstiden börjar. I det
meddelande om anställningens upphörande som ges förtroende-mannen,
antecknas orsaken till uppsägningen. Arbetsgivaren meddelar även
fackavdelning, fackklubb eller motsvarande, eller arbetstagarorganisationen om det meddelande som getts förtroendemannen.
10. Om förtroendemannens arbetsavtal hävts i strid med detta avtal, skall
arbetsgivaren i ersättning till förtroendemannen betala minst tre
månaders och högst 30 månaders lön. Ersättningen skall bestämmas
enligt samma grunder som stadgats i arbetsavtalslagens 2 § kapitel 12.
Som en ersättningshöjande faktor skall man beakta att rättigheterna i
detta avtal kränkts. Om domstolen överväger om det finns förutsättningar för anställningens fortbestånd eller återupptagande av redan
81
avslutad anställning, och anställningen trots detta inte återupptas, skall
detta betraktas som ett synnerligen vägande skäl när ersättningen
fastslås.
§ 5 Förtroendemannens uppgifter
1. Förtroendemannens huvudsakliga uppgift är att representera de
organiserade tjänstemän som är bundna av kollektivavtalet i fråga när
det gäller tillämpningen av kollektivavtalet.
2. Förtroendemannen representerar ovan nämnda tjänstemän i fråga om
tillämpningen av arbetslagstiftningen samt i allmänhet i frågor i
anslutning till relationerna mellan arbetsgivare och tjänstemän och
läroanstaltens utveckling. Förtroendemannens uppgift är även att
upprätthålla och utveckla förhandlingsverksamheten och samarbetet
mellan företaget och personalen.
§ 6 Förtroendemannens rätt att få information
1. Om oklarheter eller meningsskiljaktigheter uppkommer om tjänstemannens lön eller andra frågor i samband med anställningen, skall förtroendemannen få alla uppgifter som kan inverka på utredningen av
meningsskiljaktigheterna.
2. Förtroendemannen har rätt att skriftligt eller på annat avtalat sätt
kvartalsvis få följande uppgifter om de tjänstemän i läroanstalten som
han företräder när anställningen börjar och då uppgifterna ändras:
- tjänstemannens namn
- när anställningen börjar och om den är en heltids- eller
deltidsanställning
- grunden för en visstidsanställning och hur länge den varar
- lönegrupp eller motsvarande, till vilken tjänstemannen eller det arbete
han utför hör.
3. Förtroendemannen har rätt att två gånger om året få uppgifter om
antalet hel- och deltidsanställda i läroanstalten. Detta gäller även
personal som under en halvårsperiod separat kallats till arbete och annan
tillfällig personal.
82
Förtroendemannen får på begäran en utredning över vilka uppgifter som
samlas in när personal anställs.
4. Om för läroanstalten enligt § 2 ovan har valts flera förtroendemän,
avtalar arbetsgivaren och förtroendemännen sinsemellan om de principer
enligt vilka uppgifterna delas mellan förtroendemännen.
5. Förtroendemannen har samma rätt som arbetarskyddsfullmäktigen att
ta del av den förteckning som uppgörs över nöd- och söndagsarbete,
övertidsarbete och förhöjd lön för sådant arbete.
6. Förtroendemannen bör hålla de uppgifter konfidentiella, som han får
enligt ovan, för att kunna sköta sitt uppdrag.
§ 7 Befrielse från arbete
1. Om det antal tjänstemän förtroendemannen företräder, deras omsättning eller antalet verksamhetsställen förutsätter att förtroendemannen beviljas befrielsen från sitt ordinarie arbete för att sköta
förtroendemannauppgifterna, kan man avtala om tillfällig eller
regelbundet återkommande befrielse.
Vid behov kan kollektivavtalsparterna avtala om principerna för och
omfattningen av befrielsen från arbetet.
2. Arbetsgivaren och förtroendemannen kommer överens om när ovan i
punkt 1 nämnda befrielse från arbetet ges. Härvid skall man beakta
företagets funktionella förutsättningar samt att förtroendemannauppgifterna kan skötas på ett ändamålsenligt sätt.
§ 8 Förvarings- och arbetsrum
1. Förtroendemannen har rätt att få förvaringsrum för handlingar och
kontorsmaterial som han behöver för sina uppgifter. Förtroendeman för
enskilda läroanstalter och för regionala verksamhetsenheter har vid
behov, när han skall sköta förtroendemannauppgifter som han kommit
överens om med arbetsgivaren, rätt att utan ersättning använda sådant
ändamålsenligt arbetsrum som kan anvisas honom, ifall arbetsgivaren
förfogar över sådant rum. Förtroendemannen har rätt att använda
normalt kontorsmaterial för förtroendemannauppgifterna.
83
2. Förtroendemannen har rätt att använda normalt kontorsmaterial mm.
för förtroendemannauppgifterna inklusive ADB-apparatur jämte
programvara samt Internetförbindelse (e-post), samt telefon som
arbetsgivaren har gett för skötseln av arbetsuppgifterna.
§ 9 Ersättning för inkomstbortfall
1. Arbetsgivaren ersätter den inkomst, som förtroendemannen förlorar
under arbetstid antingen under lokala förhandlingar med arbets-givarens
företrädare eller i andra uppgifter som han kommit överens om med
arbetsgivaren.
2. Om förtroendemannen utför uppgifter som han kommit överens om
med arbetsgivaren utom den ordinarie arbetstiden, betalas för denna tid
lön för ordinarie arbetstid och i fråga om lärare som har arbetstid med
undervisningsskyldighet betalas övertimarvode.
Tillämpningsanvisning:
När man fattar beslut om det antal timmar som är grund för
övertimarvodet ska man beakta att det är fråga om annat arbete än
undervisning i klass, varvid arvodet före en övertimme motsvarar
1,5 timmar arbete.
Vid behov kan kollektivavtalsparterna avtala om grunderna för
ersättningen och ersättningsbeloppet.
3. Om förtroendemannen blir tvungen att resa för att sköta de uppgifter
han kommit överens om med arbetsgivaren, betalas ersättning för
resekostnaderna i enlighet med praxis i företaget.
§ 10 Förtroendemannautbildning
1. Organisationerna har i det gällande utbildningsavtalet avtalat om
deltagande i utbildning.
2. Arbetsgivaren och förtroendemannen skall under den tid förtroendemannauppdraget varar reda ut om upprätthållandet av
förtroendemannens yrkeskunskap för tidigare eller motsvarande arbete
förut-sätter sådan yrkesutbildning som arrangeras också för andra arbetstagare.
84
§ 11 Förhandlingsordning
1. I frågor som gäller arbetets utförande och de tekniska
arbetsarrangemangen bör tjänstemannen omedelbart vända sig till
arbetsledningen.
2. Meningsskiljaktigheter om avlöning och andra arbetsvillkor bör
utredas lokalt mellan arbetsgivaren eller hans företrädare och
förtroendemannen eller tjänstemannen själv.
3. Det är skäl att inleda och föra lokala förhandlingar utan oskäligt
dröjsmål.
4. En promemoria skall göras upp vid lokala förhandlingar ifall endera
parten ber om det. Promemorian görs upp och undertecknas i två
exemplar, ett för vardera parten.
5. Om man vid lokala förhandlingar i läroanstalten inte når enighet om
meningsskiljaktigheten, iakttas förhandlingsordningen i kollektivavtalet.
6. Ifall arbetsgivaren inte själv sköter förhandlingarna med
förtroendemannen, meddelas förtroendemannen vem som är
arbetsgivarens representant, hans verksamhetsområde och befogenheter,
om de regionalt eller för personalfrågornas vidkommande är begränsade
till vissa sakgrupper.
7. Om meningsskiljaktigheten gäller anställningens upphörande för i
detta avtal avsedd förtroendeman, skall lokala förhandlingar och
förhandlingar mellan förbunden dessutom inledas och föras utan
dröjsmål sedan grunden för upphörandet har bestridits.
§ 12 Giltighetstid
1. Detta avtal träder i kraft den 1.11.2007 och gäller tills vidare. Avtalet
kan sägas upp med iakttagande av sex veckors uppsägningstid.
2. Den organisation som vill ändra avtalet skall till den andra parten
lämna ett skriftligt ändringsförslag, varefter organisationerna förhandlar
om frågan.
85
Helsingfors den 2 mars 2011
BILDNINGSARBETSGIVARNA rf
UNDERVISNINGSSEKTORNS FACKORGANISATION rf
OFFENTLIGA OCH PRIVATA SEKTORNS
FUNKIONÄRSFÖRBUND JYTY rf
FÖRBUNDET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH
VÄLFÄRDSOMRÅDENA JHL rf
86
Utbildningsavtal
§ 1 Utbildningsarbetsgrupp
Förbunden har tillsatt en utbildningsarbetsgrupp för verkställandet av
den fackföreningsutbildning som avses i avtalet. Båda parterna utser
behövligt antal representanter till arbetsgruppen.
Utbildningsarbetsgruppen godkänner kurser för ett kalenderår i sänder.
Vid behov kan kurser godkännas även under kalenderåret.
Innan beslut fattas om godkännande av en kurs, skall utbildningsarbetsgruppen få en utredning över kursens undervisningsprogram,
tidpunkt, plats, målgrupp, deltagare och övriga uppgifter som arbetsgruppen eventuellt ber om. En förutsättning för att kursen skall
godkännas är ett gemensamt konstaterat utbildningsbehov. Utbildningsarbetsgruppen har möjlighet att följa med undervisningen på de kurser
den godkänt.
Minst två månader innan den första kursen börjar informerar förbunden
om de kurser utbildningsarbetsgruppen godkänt för följande år.
§ 2 Facklig fortbildning, tilläggsutbildning och omskolning
Då arbetsgivaren ger tjänstemannen facklig utbildning eller skickar
honom på kurser som har anknytning till hans yrke, ersätts de av
utbildningen föranledda kostnaderna och inkomstbortfallet för ordinarie
arbetstid. Sker utbildningen utom arbetstid, räknas kurstiden inte som
arbetstid, men tjänstemannen får ersättning för de direkta kostnaderna.
Parterna konstaterar att man enligt statsrådets principbeslut
rekommenderar att i snitt minst 3 dagar om året ska användas för
utbildning av personalen med beaktande av bl.a. personalens
arbetsuppgifter och utbildning samt i vilket utvecklingsskede
arbetsgemenskapens verksamhet befinner sig i.
§ 3 Gemensam utbildning
Den gemensamma utbildning som förutsätts i samarbetsavtalen ges i
allmänhet på de enskilda arbetsplatserna. Man kommer lokalt överens
om deltagande i utbildningen i samarbetsorganen på arbetsplatserna,
87
eller om sådana inte finns, avtalar arbetsgivaren och förtroende-mannen
om det. Deltagande i utbildningen ersätts som utbildning enligt § 2.
§ 4 Fackföreningsutbildning
1. Anställningens fortbestånd och anmälningstider
Tjänstemannen ges tillfälle att, utan att anställningen avbryts, delta i en
av utbildningsarbetsgruppen godkänd, högst en månad lång kurs, om
arbetsgivaren och den tjänsteman som vill gå på kurs gemensamt
konstaterat behovet av utbildningen och om deltagandet i kursen kan ske
utan att företaget förorsakas påtaglig olägenhet.
I nekande fall meddelas förtroendemannen minst tio dagar innan kursen
börjar om orsaken till att befrielse skulle föranleda påtaglig olägenhet.
Anmälan om avsikt att delta i en kurs skall göras så tidigt som möjligt.
Om kursen pågår högst en vecka, skall anmälan göras minst tre veckor
innan kursen börjar och om det är fråga om en längre kurs, minst sex
veckor före kursens början.
Utbildning i arbetarskydd riktas speciellt till arbetarskyddsfullmäktige.
2. Parterna rekommenderar att vice förtroendemannen och vice
arbetarskyddsfullmäktigen bereds möjlighet att vid behov delta i
fackföreningsutbildning utan inkomstbortfall.
Om det är fråga om vice förtroendemannen eller 1:a vice
arbetarskyddsfullmäktigen, som företräder minst 60 arbetstagare, har
han rätt att under ett kalenderår delta i en grundkurs, för vilken
inkomstbortfall ersätts för högst tre arbetsdagar.
2. Ersättningar
Förtroendeman, arbetarskyddsfullmäktig och medlem i arbetarskyddskommission får, utan att deras lön minskas, delta i punkt 1 nämnda
kurser och som godkänts av utbildningsarbetsgruppen. Inkomstbortfall
ersätts dock inte för längre tid än en månad. En förutsättning för att
inkomstbortfallet skall ersättas är dessutom, att kursen i fråga hänför sig
till deltagarens samarbetsuppgifter i företaget och att arbetsgivaren och
deltagaren har konstaterat att det förhåller sig så.
88
Förutom förtroendemännen ersätts dessutom ordförandena i registrerade
underföreningar eller avdelningar på arbetsplatsen samt medlemmar i
samarbetsorganen för inkomstbortfallet, om kursen godkänts för detta.
§ 5 Sociala förmåner
Deltagande i fackföreningsutbildning som nämns i § 4 minskar inte
semester-, pensions- eller andra därmed jämförbara förmåner.
§ 6 Giltighetstid
Detta avtal träder i kraft 1.11.2007 och gäller tills vidare. Avtalet kan
sägas upp med iakttagande av sex veckors uppsägningstid.
Helsingfors den 23 november 2011
BILDNINGSARBETSGIVARNA rf
UNDERVISNINGSSEKTORNS FACKORGANISATION rf
OFFENTLIGA OCH PRIVATA SEKTORNS
FUNKIONÄRSFÖRBUND JYTY rf
FÖRBUNDET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH
VÄLFÄRDSOMRÅDENA JHL rf
89
Underteckningsprotokoll över förnyande av
kollektivavtalet för den privata undervisningssektorn
Undertecknade organisationer har avtalat om förnyandet av
kollektivavtal om arbetsvillkor och löner för de arbetstagare som är
anställda vid privata läroanstalter och studiecentraler vilka är
medlemmar i Bildningsarbetsgivarna rf enligt följande villkor:
1. GILTIGHETSTID
Detta avtal är i kraft 1.4.2014 – 31.1.2017.
2. LÖNEHÖJNINGAR UNDER AVTALSPERIODEN
Avtalsperiodens första period
Avtalsperiodens första period är från 1.4.2014 till 31.1.2016, under
vilken två lönehöjningar verkställs, 1.8.2014 och 1.8.2015.
Höjningarna 1.8.2014
Undervisningspersonal 1.8.2014
De kollektivavtalsenliga grundlönerna till undervisningspersonal
höjs i enlighet med bilaga 1 (generell höjning yrkeshögskolor 0,53
% och övriga lärargrupper 0,70 %). (Kommentar: bilagan 1 har
inte tryckts på denna bok. Ändringar i grundlöner har lagts till
kollektivavtalstexten.)
Ifall en person som hör till undervisningspersonalen utöver ovan
nämnda lönedelar får av arbetsgivaren fastställd lönedel, höjs den
inte separat.
Övriga individuella löner eller avtalslöner höjs totalt med högst 20
€, om lönen till en heltidsanställd arbetstagare inte via
lönebestämmelserna i kollektivavtalet höjs med minst 20 €.
90
Administrativ och stödpersonal 1.8.2014
De lägsta lönesummorna i tabellönerna för administrativ och
stödpersonal höjs med 20 € enligt bilaga 2. Ifall en person som hör
till den administrativa eller stödpersonalen får en lönedel som
fastställts i euro, höjs den inte separat. (Kommentar: bilagan 2 har
inte tryckts på denna bok. Ändringar i de lägsta lönesummorna i
tabellönerna har lagts till kollektivavtalstexten.)
Övriga individuella löner eller avtalslöner höjs totalt med högst 20
€, om lönen till en heltidsanställd arbetstagare inte via
lönebestämmelserna i kollektivavtalet höjs med minst 20 €.
Höjningarna träder i kraft från höjningsdatumet eller från början av
den lönebetalningsperiod som följer efter detta datum.
Höjningarna 1.8.2015
Undervisningspersonal
De kollektivavtalsenliga grundlönerna till undervisningspersonal
höjs med en generell höjning om 0,4 %, med 0,3 % för de lärare på
vilka tillämpas arbetstid enligt § 20 i arbetstids- och löneavtalet för
lärare.
Individuella löner eller avtalslöner höjs sammanlagt med 0,4 %,
och lönerna för dem som omfattas av semesterlagen med 0,3 %.
Administrativ och stödpersonal
De lägsta lönesummorna i tabellönerna för administrativ och
stödpersonal höjs med 0,3 %.
Individuella löner eller avtalslöner höjs med 0,3 %.
Avtalsperiodens andra period
Avtalsperiodens andra period är från 1.2.2016 till 31.1.2017.
Lönehöjningens storlek och tidpunkt under den andra perioden
91
fastställs enligt punkt 2.3 i tillväxt- och sysselsättningsavtalet på
det sätt som arbetsmarknadsorganisationerna kommer överens om,
såvida inte parterna avtalar annat om höjningssättet senast
31.10.2015.
3. ÖVRIGA ÄNDRINGAR
Utöver ovan nämnda lönehöjningar ändras texten i kollektivavtalet
från 1.4.2014 på det sätt som framgår av bilaga 3. (Kommentar:
bilagan 3 har inte tryckts på denna bok. Avtalade ändringar har
lagts till kollektivavtalstexten.)
4. ARBETSGRUPPER
Under avtalsperioden arbetar följande arbetsgrupper:
4.1 Textarbetsgruppen
Arbetsgruppen fortsätter det arbete som påbörjades under
föregående avtalsperiod och målet är att sammanslå
kollektivavtalet till en bok och bearbeta bestämmelserna i
kollektivavtalet till modernt språk utan att innehållet i
kollektivavtalet ändras. I detta sammanhang kan man avtala om
eventuella ändringar av kollektivavtalet.
Arbetsgruppen bereder dessutom förslaget om att sammanslå
texterna för undervisningspersonal så, att bestämmelserna för de
enskilda läroanstalterna slås ihop under samma punkt i avtalet.
Arbetsgruppens arbete ska vara klart till 31.5.2015.
4.2 Arbetsgrupp för utveckling av lönesystemet för administrativ och
stödpersonal
Arbetsgruppens uppgift är att utveckla svårighetsgrupperingen i
lönesystemet för administrativ och stödpersonal med utnyttjande
av det grundarbete som har utförts våren 2013. Arbetsgruppen
92
bedömer därtill under avtalsperioden eventuella andra
ändringsbehov av lönesystemet och utvecklar enligt behov
lönebestämmelserna så, att ändringarna kan tas i bruk från början
av nästa avtalsperiod.
Arbetsgruppens arbete ska vara klart till 31.5.2015.
4.3 Arbetsgrupp gällande undervisningspersonalens arbetstids- och
lönesystem
Arbetsgruppens uppgift är att bedöma arbetstids- och
lönebestämmelserna för lärare och eventuellt förnya dem.
Arbetsgruppen utreder särskilt bl.a. hur TUTKE-projektet inverkar
på arbetstidssystemen i yrkesläroanstalter.
Arbetsgruppens uppgift är därtill att reda ut och bereda en reform
av bilagan som gäller musikläroanstalterna och att förenhetliga
bestämmelserna så att samma löne- och arbetstidsbestämmelser
gäller lärare som utför samma arbete.
Partena förtydligar därtill också enskilda bestämmelser och
definierar vid behov på nytt bestämmelserna om timlärare,
bestämmelserna om ersättningar för sommarledighet i
folkhögskolor som tillämpar totalarbetstid samt behov av att
förnya övriga eventuella bestämmelser som uppstår under
arbetsgruppens arbete.
Arbetsgruppen ska sitt förslag till eventuell ändring av
bestämmelserna före 30.10.2014.
4.4 Samarbetsarbetsgrupp för samarbets- och arbetarskyddsfrågor
En arbetsgrupp tillsätts för avtalsperioden 1.4.2014 - 31.1.2017
med uppgift att granska samarbetsförfarandet gällande samarbete
och arbetarskydd. Arbetsgruppen har till uppgift att:
- granska antalet olycksfall och sjukfrånvarofall samt följa med
hur antalet utvecklas och vid behov reda ut eventuella sätt att
minska dem
93
- reda ut hur nuvarande arbetstidssystems flexibilitet används
samt behovet av att utveckla och ta i bruk andra flexibla
arbetstidsformer, som kan främja arbetshälsa och minska
sjukfrånvaro
- följa med arbetsmarknadens centralorganisationers och
arbetssäkerhetscentralens livscykelprogram och hur arbetet med
det elektroniska verktyget som görs för detta ändamål
framskrider. Informera vardera partens medlemskår om arbetets
framskridande samt följa med eventuellt ibruktagande av
åldersprogram
- följa med personalrepresentanternas verksamhetsförutsättningar
och vid behov göra förslag i anslutning till dem
4.5 Statistikarbetsgrupp
Parterna tillsätter en arbetsgrupp för statistiksamarbete för
avtalsperioden, med uppgift att värdera och utveckla
läroanstalternas lönestatistikföring och utnyttjande av
statistikuppgifterna.
5. PRINCIPEN MED KONTINUERLIGT
FÖRHANDLINGSFÖRFARANDE
Parterna iakttar principen med kontinuerligt
förhandlingsförfarande under avtalsperioden så att de förhandlar
om frågor som uppstår om behovet av ändringar av avtalen på den
andra partens förslag.
Efter underteckningsprotokollet av den 23.11.2011 gällande
föregående avtalsperiod har följande underteckningsprotokoll
uppgjorts:
x Fördelning av undervisningspersonalens justeringsmån/
lokala pott 28.2.2012
x Fördelning av den lokala potten för administrativ och
stödpersonal 25.4.2012
x Senareläggning av användningen av justeringsmånen för
undervisningspersonalen i specialyrkesläroanstalter 4.6.2012
94
x Fördelning av justeringsmånen/den lokala potten för
undervisningspersonal - vissa yrkesläroanstalter 14.6.2012
x Precisering angående kostnadsöversyn 31.10.2012
x Fördelning av justeringsmånerna för administrativ och
stödpersonal 6.3.2013
x Fördelning av justeringsmånerna för undervisningspersonal
22.3.2013
x Senareläggning av användningen av justeringsmånen för i
specialyrkesläroanstalter 9.10.2013
Användningen av senarelagda justeringsmåner till försök med
årsarbetstid i specialyrkesläroanstalter är ett projekt som inte ännu
är slutfört. I övrigt har de i protokollen ovan nämnda åtgärderna
verkställts och/eller införts i kollektivavtalen.
6. ARVODET TILL FÖRTROENDEMÄN OCH
ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGE
Arvodet till förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige höjs
under avtalsperioden 1.4.2014 - 31.1.2017 enligt bilaga 4.
(Kommentar: bilagan 4 har inte tryckts på denna bok. Avtalade
ändringar har lagts till kollektivavtalstexten.)
7. SYSSELSÄTTNINGS- OCH TILLVÄXTAVTALETS TÄCKNING
Om centralorganisationerna 25.10.2013 eller därefter konstaterar
att det 30.8.2013 undertecknade sysselsättnings- och tillväxtavtalets täckning inte är tillräcklig eller om centralorganisationerna
inte annars förbinder sig till sysselsättnings- och tillväxtavtalet,
träder detta förhandlingsresultat inte i kraft.
Ifall man i förhandlingarna mellan centralorganisationerna på
arbetsmarknaden inte når enighet om avtalsperiodens andra period
1.2.2016 - 31.1.2017 senast 15.6.2016, förhandlar parterna i detta
avtal före 31.10.2015 om lönehöjningarna för den andra
avtalsperioden. Ifall man inte når ett avtal i förhandlingarna har
parterna rätt att säga upp avtalet så att det löper ut i slutet av den
95
första avtalsperioden 31.1.2016, sålunda att uppsägningen ska ske
senast 30.11.2015.
Helsingfors den 25 oktober 2013
BILDNINGSARBETSGIVARNA rf
UNDERVISNINGSSEKTORNS FACKORGANISATION rf
OFFENTLIGA OCH PRIVATA SEKTORNS
FUNKIONÄRSFÖRBUND JYTY rf
FÖRBUNDET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH
VÄLFÄRDSOMRÅDENA JHL rf
96
AVTAL OM IBRUKTAGANDE AV ARBETSTIDSBANK
(avtalsmodell)
1. Parter
Arbetsgivare/ läroanstalt
FO-nummer
Arbetstagare
Personbeteckning
2. Syfte
Parterna har i enlighet med § 7a i kollektivavtalet för den privata undervisningssektorn
avtalat om ibruktagande av arbetstidsbank.
3. Giltighetstid
Avtalet gäller
F tillsvidare från___.___ 20___ .
F för viss tid till ___.___ 20___ .
4. Delfaktorer i
arbetstidsbanken
Man kan spara följande ersättningar i arbetstidsbanken:
Ersättning för arbetstid
Ja
Nej
Grunddelen för mertids- och
övertidsarbete
Förhöjningsdelen för mertids- och
övertidsarbete
Ersättning för kvällsarbete
Ersättning för nattarbete
Förhöjning för lördagsarbete
Förhöjning för söndagsarbete
Ersättning för beredskapstid
Man kan avtala om överföring av ovan nämnda delfaktorer till arbetstidsbanken då man
avtalar om att de utförs.
5. Maximalt antal
sparade timmar
Man kan spara högst ___________ timmar i form av arbetstidsersättningar.
(ifyllnadsanvisning: antalet timmar kan vara högst 300)
6. Man har avtalat
följande om
ledighet
De i arbetstidsbanken sparade timmarna kan tas ut som ledighet enligt följande:
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
(ifyllnadsanvisning: ledigheten ska hållas senast inom 3 år från utgången av det kalenderår, då arbetstid har
sparats i banken. Om man inte har avtalat annat om hur ledigheten hålls, ska arbetstagaren senast fyra
månader innan ledigheten tas ut meddela om när ledigheten börjar.)
Som huvudregel ska arbetstid som sparats i arbetstidsbanken tas ut som ledighet. I
undantagsfall, om ledighet inte kan hållas under ovan nämnda tidsperiod, ersätts tiden
i pengar till tjänstemannen.
97
7. Bokföring i arbetstidsbanken
Arbetsgivaren för bok över tid som sparas i arbetstidsbanken, som tjänstemannen kan
kontrollera och som verkställs enligt följande:
8. Uppsägning av
avtalet
Ett avtal som gäller tillsvidare kan ömsesidigt sägas upp enligt avtalet om
arbetstidsbank i kollektivavtalet. Att avtal för viss tid upphör när avtalstiden har löpt ut.
9. Underskrift
Ort och tid
Arbetsgivarens underskrift
98
Arbetstagarens underskrift
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
GYMNASIE- OCH GRUNDSKOLEUNDERVISNING .........................................2
VUXENGYMNASIUM OCH VUXENLINJE VID GYMNASIUM.................... 24
Läroanstalter för fritt bildningsarbete
FOLKHÖGSKOLOR ............................................................................................... 33
FOLKHÖGSKOLOR MED TOTALARBETSTID ............................................. 37
MEDBORGAR- OCH ARBETARINSTITUT....................................................... 43
TIMLÄRARE (I FOLKHÖGSKOLOR, MEDBORGAR- OCH
ARBETARINSTITUT) SAMT STUDIECENTRALER ....................................... 48
IDROTTSINSTITUT................................................................................................ 53
MUSIKLÄROANSTALTER ................................................................................... 61
BILDKONSTSKOLA OCH MULTIPROFESSIONELL
KONSTUTBILDNING ............................................................................................. 70
Yrkesläroanstalter
VISSA YRKESLÄROANSTALTER ...................................................................... 74
HANDELSLÄROANSTALTER.............................................................................. 83
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSLÄROANSTALTER ......................................... 89
SKOGSBRUKS- OCH TRÄHUSHÅLLNINGSLÄROANSTALTER................ 93
YRKESHÖGSKOLOR............................................................................................. 99
GYMNASIE- OCH GRUNDSKOLEUNDERVISNING
§ 1 Definitioner
1. Tillämpningsområde
Denna del tillämpas på grundundervisning, gymnasieundervisning, i
Steiner-skolor samt i grundundervisningen av utvecklingshämmade och i
skolhem.
2. Indelning av grundundervisningen
Denna bilaga tillämpas på den undervisning som ges i grundskolor:
- i årskurserna 1 - 6 samt förskoleundervisning som ges till andra än de
elever som omfattas av förlängd läroplikt
- i årskurserna 7- 9 och tilläggsundervisning (årskurs 10).
- specialundervisning i enlighet med den undervisning som avses i 17 § i
lagen on grundskoleundervisning.
3. Blandgrupp
En blandgrupp är antingen en lågstadie- eller högstadiegrupp eller
gymnasiegrupp beroende på om det i gruppen finns flera elever i
årskurserna 1-6 eller i årskurserna 7-9 eller gymnasieelever. Om det finns
lika många elever tillämpas bestämmelserna för den högre lönegrunden.
DAGSKOLOR
REKTORER
§ 2 Grundlön, erfarenhetstillägg och undervisningsskyldighet (från 1.8.2014)
Protokollsanteckning: I marginalen framför lönebestämmelserna finns en 6-siffrig
nummerserie som är den kod som används när uppgifterna för den årliga lönestatistiken
lämnas.
011064
011065
2
1. Grundskola
Grundlön
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
3 707,21 – 4 413,47 euro
3 605,11 – 4 291,89 euro
2. Gymnasium
Grundlön
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
3 864,31 – 4 846,74 euro
3 757,92 – 4 713,40 euro
3. Erfarenhetstillägg
Erfarenhetstilläggen är:
Erfarenhetsår
Erfarenhetsprocent
3 år
5%
5 år
5%
8 år
5%
13 år
9%
20 år
6%
Erfarenhetstilläggen räknas ut på totalbeloppet av grundlönen och tidigare
intjänade erfarenhetstillägg.
4. Rektors undervisningsskyldighet i grundskola
2-11 veckotimmar
5. Rektors undervisningsskyldighet i gymnasium
2-9 veckotimmar
6. Uppgifter som inräknas i undervisningsskyldigheten
I rektors undervisningsskyldighet kan förutom undervisningstimmar,
demonstrationstimmar och stödundervisningstimmar också inräknas andra
uppgifter.
7. Bestämningsgrund för antalet undervisningstimmar och löneklass
Då antalet undervisningstimmar och grundlönen fastställs beaktas det som
avtalats i § 2 punkt 2 i avtalet om undervisningspersonalens löner och
arbetstid.
§ 3 Skolhemsföreståndare och skolföreståndare (från 1.8.2014)
1. Grundlön
011261
Föreståndare
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
3 226,97 euro
3 138,25 euro
2. Erfarenhetstillägg
Erfarenhetstilläggen är:
Erfarenhetsår
Erfarenhetsprocent
3 år
5%
5 år
5%
8 år
5%
13 år
5%
20 år
6%
Erfarenhetstilläggen räknas ut på totalbeloppet av grundlönen och tidigare
intjänade erfarenhetstillägg.
3
3. Undervisningsskyldigheten för speciallärare som är skolans föreståndare
minskas med 6-8 timmar i veckan och till honom betalas lön som är 20 %
högre än grundlönen.
4. Föreståndarens arbetstid, semester och övertimmar bestäms enligt § 20 i
löne- och arbetstidsavtalet.
5. Föreståndares och skolföreståndares ersättning för tid bunden av arbete
vardag
lördag
söndag
12,91 euro (från 1.8.2014)
26,05 euro (från 1.8.2014) och
38,97 euro (från 1.8.2014).
Ersättningen justeras motsvarande den generella höjningen.
§ 4 Tolkning av läropliktens utveckling
Till rektorn betalas lön enligt § 13 i löneavtalet för undersökning av
utvecklingen av läroplikten.
§ 5 Arbetstid, semester och övertimmar
Rektorns arbetstid, semester och övertimmar bestäms enligt § 20 i löne- och
arbetstidsavtalet. När semesterkvalifikationsmånaderna fastslås beaktas
också den tid han tjänstgjort som lärare i huvudsyssla i läroanstalten.
BITRÄDANDE REKTORER
§ 6 Koefficienten för biträdande rektors undervisningsskyldighet
011151
1. Till lärare som är biträdande rektor betalas ett tillägg som är 16 – 24 %
beräknat på grundlönen enligt § 10.
Protokollsanteckning: När man 1.8.2006 övergår till det nya systemet skall det
nya procentbaserade arvodet motsvara det tidigare arvodet.
Ovan nämnda höjning beaktas inte som grund för övertimarvode.
2. Undervisningsskyldigheten för lärare som är biträdande rektor minskas
enligt följande: koefficient för undervisningsskyldigheten 0,3 – 0,8.
3. Avrundning
Om undervisningsskyldigheten för en biträdande rektor inte blir ett helt tal,
4
avrundas undervisningsskyldigheten med en halv timmes noggrannhet. Ifall
två hela tal ligger lika nära, sker avrundningen till det lägre talet.
4. När antalet undervisningstimmar och grundlönen fastställs beaktas vad
som avtalats i § 2 punkt 2 i avtalet om undervisningspersonalens löner och
arbetstid.
§ 7 Arvode till biträdande rektor som sköter rektors administrativa uppgifter
Om den biträdande rektorn förordnats att utöver sin egen tjänst sköta de
administrativa uppgifter som hör till rektorn under avbrott i arbetet, betalas
lön till honom som till lärare enligt § 28.
§ 8 Skolföreståndare (Steiner-skola, Rinnekoti)
1. Steiner-skola
Om skolan inte har rektorstjänst, kan undervisningsskyldigheten för lärarkårens vice ordförande eller för den ansvarige läraren minskas högst som
följer: koefficient för undervisningsskyldighet 0,3 – 0,8.
När koefficienten fastställs tillämpas vad som bestäms i moment 3 och 4 i §
6.
2. Rinnekoti
Till speciallärare som verkar som skolans föreståndare betalas för ledning
av skolan 16 % högre lön beräknad på grundlönen och undervisningsskyldigheten minskas med två veckotimmar.
§ 9 Föreståndare och biträdande föreståndare (Toivolakoti, Pipola)
Minimilön (från 1.8.2014)
- statistikkod
Dyrortklass I
Dyrortklass II
Föreståndare
011259
3 015,07 euro
2 932,39 euro
Biträdande föreståndare
011154
2 478,89 euro
2 410,83 euro
Erfarenhetstilläggen är:
Erfarenhetsår
Erfarenhetsprocent
3 år
5%
5 år
5%
8 år
5%
13 år
5%
20 år
6%
Erfarenhetstillägget räknas ut på totalbeloppet av grundlönen och tidigare
intjänade erfarenhetstillägg.
5
Undervisningsskyldigheten för biträdande föreståndare, som är skolans
föreståndare eller som har lärarbehörighet är 6-8 timmar i veckan.
Arbetstid, semester och övertimmar
Biträdande föreståndares arbetstid, semester och övertimmar bestäms enligt
§ 20 i löne- och arbetstidsavtalet.
LÄRARE
§ 10 Grundlön och erfarenhetstillägg (från 1.8.2014)
1. Lektor och studiehandledare (gymnasium)
012151
a. Högre högskoleexamen och behörighet som lärare vid gymnasium eller
tidigare äldre lektors behörighet
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
- grundlön
2 915,53 euro
2 835,14 euro
- övertimarvodeskoefficient
0,821
0,844
012150
b. Behörighet som lärare i grundundervisning eller tidigare behörighet som
lärare vid gymnasium
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
-grundlön
2 803,17 euro
2 726,29 euro
- övertimarvodeskoefficient
0,831
0,855
012145
c. Högre eller lägre högskoleexamen
Dyrortsklass I
-grundlön
2 401,30 euro
- övertimarvodeskoefficient
0,864
012139
Dyrortsklass II
2 343,66 euro
0,885
d. Annan än ovan nämnd
-grundlön
- övertimarvodeskoefficient
Dyrortsklass I
2 040,14 euro
0,908
Dyrortsklass II
1 994,04 euro
0,930
2. Lektor (grundskola)
012249
6
a. Högre högskoleexamen och behörighet som lärare i grund-/
gymnasieundervisning eller tidigare äldre lektors behörighet
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
-grundlön
2 713,48 euro
2 640,76 euro
- övertimarvodeskoefficient
0,838
0,861
012248
b. Behörighet som lärare i grundundervisning eller tidigare behörighet som
lärare vid grundskola/gymnasium
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
- grundlön
2 601,13 euro
2 533,71 euro
- övertimarvodeskoefficient
0,852
0,875
012244
c. Högre högskoleexamen
- grundlön
- övertimarvodeskoefficient
012242
Dyrortsklass II
2 224,11 euro
0,913
Dyrortsklass I
2 172,51 euro
0,899
Dyrortsklass II
2 121,10 euro
0,921
Dyrortsklass I
2 040,14 euro
0,908
Dyrortsklass II
1 994,04 euro
0,930
d. Lägre högskoleexamen
- grundlön
- övertimarvodeskoefficient
012239
Dyrortsklass I
2 278,14 euro
0,892
e. Annan än ovan nämnd
- grundlön
- övertimarvodeskoefficient
3. Speciallärare och specialklasslärare
012349
a. Högre högskoleexamen och behörighet som speciallärare
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
- grundlön
2 713,48 euro
2 640,76 euro
- övertimarvodeskoefficient
0,838
0,861
012348
b. Lägre högskoleexamen och behörighet som speciallärare
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
- grundlön
2 601,13 euro
2 533,71 euro
- övertimarvodeskoefficient
0,852
0,875
012347
c. Behörighet som speciallärare eller högre högskoleexamen och behörighet
som lärare vid grundskola/gymnasium
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
- grundlön
2 541,83 euro
2 478,11 euro
- övertimarvodeskoefficient
0,852
0,874
012346
d. Behörighet som lärare vid grundskola/gymnasium
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
- grundlön
2 453,25 euro
2 392,86 euro
- övertimarvodeskoefficient
0,863
0,885
7
012341
e. Annan än ovan nämnd
- grundlön
- övertimarvodeskoefficient
Dyrortsklass I
2 130,96 euro
0,900
Dyrortsklass II
2 080,81 euro
0,922
f. Övriga bestämmelser
012341
Om lärare för gravt utvecklingshämmade har lämplig utbildning på minst
institutnivå är grundlönen
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
-grundlön
2 130,96 euro
2 080,81 euro
- övertimarvodeskoefficient
0,900
0,922
012344
och om han därtill har 35 studieveckor i specialstudier är grundlönen
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
-grundlön
2 278,14 euro
2 224,11 euro
- övertimarvodeskoefficient
0,892
0,913
4. Klasslärare
012449
a. Högre högskoleexamen, behörighet som ämneslärare samt behörighet
som lärare i grundskola/gymnasium
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
-grundlön
2 713,48 euro
2 640,76 euro
- övertimarvodeskoefficient
0,838
0,861
012448
b. Behörighet som ämneslärare och behörighet som lärare i grundskola/
gymnasium
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
-grundlön
2 601,13 euro
2 533,71 euro
- övertimarvodeskoefficient
0,852
0,875
012446
c. Behörighet som lärare i grundskola/gymnasium
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
-grundlön
2 453,25 euro
2 392,86 euro
- övertimarvodeskoefficient
0,863
0,885
012435
d. Annan än ovan nämnd
-grundlön
- övertimarvodeskoefficient
8
Dyrortsklass I
1 903,86 euro
0,925
Dyrortsklass II
1 861,50 euro
0,9475.
Erfarenhetstillägg (från 1.4.2013)
a. Grundskola och gymnasium (med undantag för Steinerskolor)
Erfarenhetstilläggen är:
Erfarenhetsår
Erfarenhetsprocent
3 år
6%
5 år
6%
8 år
7%
13 år
8%
20 år
6%
5 år
6%
7 år
6%
10 år
7%
15 år
8%
20 år
6%
b. Steinerskolor
Erfarenhetsår
Erfarenhetsprocent
En lärare i Steinerskolor, som har avlagt för tjänsten lämpad högskoleexamen eller examen på institutnivå får inräkna två år av utbildningstiden
som tid som berättigar till erfarenhetstillägg.
Erfarenhetstilläggen räknas ut på totalbeloppet av grundlönen och tidigare
intjänade erfarenhetstillägg.
6. Förskolelärare
Till förskolelärare som har barnträdgårdslärarexamen, socionomexamen
(yrkeshögskola), socialpedagogexamen eller handledarexamen inom
socialbranschen betalas lön enligt samma grunder som till klasslärare med
grundskole-/gymnasielärarbehörighet.
7. Lärarutbildning för Steiner-skolor
En person som innehar en tjänst som motsvarar lektors tjänst i grundskola
har rätt till högre lön på basis av att han avlagt viss examen, förutom i detta
avtal nämnda examina också på basis av de studier i Steinerskolornas
lärarutbildningsanstalt, vilka utbildningsstyrelsen anser vara tillräckliga.
8. Tilläggsarvode för specialisering
Till en timlärare med behörighet i det andra inhemska språket eller i
främmande språk eller till klasslärare som avlagt stadgade specialiseringsstudier i det andra inhemska språket eller i ett främmande språk, i
modersmålet eller i matematik och som innehar lärartjänst och undervisar i
nämnda språk eller i sitt specialiseringsämne betalas ett tilläggsarvode för
specialisering, som är 4 % av grundlönen enligt § 10. Tillägget betalas inte
till en lärare vars grundlön fastställs enligt punkt 4a eller 4b.
9
9. Tillägg för nybörjarundervisning
Till klasslärare eller speciallärare, vars basundervisningsgrupp till minst 2/3
omfattar förskoleelever som får förskoleundervisning eller första eller andra
årskursens elever, betalas tillägg för nybörjarundervisning som är 3 % av
grundlönen enligt § 10. Tillägget betalas inte till en lärare vars grundlön
fastställs enligt punkt 4a eller 4b.
10. Studiehandledare i grundskola
Vad som i detta avtal stadgats om lektor gäller även för studiehandledare i
grundskola.
11. Tjänstgöringstid som berättigar till årsförhöjning
Bestämmelsen har slopats 1.3.2012.
§ 11 Undervisningsskyldighet
Undervisningsskyldighet i veckan
1. Lektor (gymnasium)
- modersmålet och litteratur
16,5
- finska som andra språk
16,5
- det andra inhemska språket, främmande språk,
informationsteknik
19,5
- matematik, fysik, kemi, bildkonst, musik
20,5
- religion, filosofi, livsåskådning, psykologi, historia,
samhällslära, biologi och geografi, hälsokunskap
21,5
- huslig ekonomi, textilslöjd, teknisk slöjd,
elevhandledning
22,5
- gymnastik
23,5
- undervisningsskyldigheten i A1- 2 och B1-språk är
en veckotimme mindre än ovan avtalat
- övriga valbara ämnen som inte direkt hänför sig till
ovan nämnda ämnen
23,5
2. Lektor (grundskola)
- modersmålet och litteratur
- finska som andra språk
- det andra inhemska språket och främmande språk
- informationsteknik
- matematik, fysik, kemi, bildkonst, musik
- elevhandledning
- religion, livsåskådning, filosofi, historia, samhällslära,
biologi, geografi, huslig ekonomi, merkantila ämnen,
hälsolära
- handarbete, gymnastik
10
18,5
18,5
20,5
19,5
21,5
22,5
23,5
24,5
2
- textilslöjd, teknisk slöjd, gymnastik, jord- och
skogsbruk och trädgårdsskötsel
- andra ämnen
24,5
23,5
3. Specialundervisning
- lärare för specialklass, speciallärare
(utvecklingshämmade)
- speciallärare
22,5
24,5
4. Klassundervisning
- klasslärare
- förskolelärare
24,5
24,5
5. Eurytmi i Steiner-skola
19,5
6. Fullgörande av undervisningsskyldigheten
Om undervisningsskyldigheten för ordinarie eller temporär lärare eller
timlärare i huvudsyssla inte blir fullgjord under läsåret, betalas dock till
läraren för hela läsåret full grundlön eller årslön jämte erfarenhetstillägg
samt till timlärare i huvudsyssla för hela läsåret ett arvode som svarar mot
gränsen för huvudsyssla.
7. Om en lektor undervisar i två eller flera ämnen med olika undervisningsskyldighet eller är en s.k. blandlektor (§ 15) fås lektorns undervisningsskyldighet så att antalet veckotimmar i de olika ämnena avvägs till en
genomsnittlig undervisningsskyldighet. Om den genomsnittliga
undervisningsskyldigheten inte blir ett helt tal, avrundas undervisningsskyldigheten med en halv timmes noggrannhet. Ifall två tal ligger lika nära,
sker avrundningen till det lägre talet.
§ 12 Lektor i elevhandledning
Utan hinder av vad som ovan avtalats om lektors lön och arbetstid, kan
lektor i elevhandledning och representant för arbetsgivaren avtala följande:
Arbetstid
Arbetstiden för lektor i elevhandledning fördelas på bunden arbetstid och
arbetstid som inte är bunden. Av den årliga bundna arbetstiden skall minst
40 och högst 80 timmar (elevhandledning) placeras på annan tid än under
elevernas skoldag.
Den årliga bundna arbetstiden är 1 200 timmar. Av denna arbetstid kan
lektor i elevhandledning beordras att hålla högst 494 undervisningstimmar i
klass per läsår. Om den bundna arbetstiden med lärarens samtycke på
11
arbetsgivarens order överstiger 1 200 timmar, betalas för varje timme 1/153
av månadslönen.
Lön (från 1.8.2014)
Lönen till lektor i elevhandledning bestäms lokalt inom ramarna för
löneskalan nedan:
015156
015159
015155
015158
015143
015146
a. Högre högskoleexamen och behörighet som grundskole-/gymnasielärare
eller tidigare äldre lektors behörighet
- under 15 år som berättigar till erfarenhetstillägg
Dyrortsklass I
2 829,60 – 3 075,38 euro
Dyrortsklass II
2 752,03 – 2 991,04 euro
- minst 15 år som berättigar till erfarenhetstillägg
Dyrortsklass I
3 075,38 – 3 558,62 euro
Dyrortsklass II
2 991,04 – 3 460,68 euro
b. Behörighet som grundskole-/gymnasielärare
- under 15 år som berättigar till erfarenhetstillägg
Dyrortsklass I
2 765,64 – 2 986,03 euro
Dyrortsklass II
2 689,65 – 2 903,72 euro
- minst 15 år som berättigar till erfarenhetstillägg
Dyrortsklass I
2 986,03 – 3 291,50 euro
Dyrortsklass II
2 903,72 – 3 201,00 euro
c. Annan än ovan nämnd
- under 15 år som berättigar till erfarenhetstillägg
Dyrortsklass I
1 936,25 – 2 274,48 euro
Dyrortsklass II
1 892,08 – 2 212,08 euro
- minst 15 år som berättigar till erfarenhetstillägg
Dyrortsklass I
2 061,00 – 2 461,76 euro
Dyrortsklass II
2 010,24 – 2 394,18 euro
Löneklassen för lektor i elevhandledning kan av vägande skäl bestämmas
till högst 8 % högre än den övre gränsen av löneskalan.
Om lektorn i elevhandledning har elevhandledares utbildning, höjs den
nedre och övre gränsen med 4 %.
När man fastställer grundlönen för lektor är lönen för föregående läsår i sin
helhet jämförelselön så, att föregående läsårs timmar och uppgifter samt den
12
lön som betalts används för antalet avlönade timmar och uppgifter. I ny
totallön betalas grundlön som är minst lika stor som den lön i eurobelopp
som tidigare betalades.
Erfarenhetstillägg
Erfarenhetsår
Erfarenhetsprocent
3 år
5%
5 år
5%
8 år
5%
13 år
5%
§ 13 Lärarkoefficient i gymnasium
1. Lärarens klasstimmar multipliceras med 1,10 för att man skall få det
totala antalet timmar som är grund för lönen.
2. Med klasstimmar avses här de klasstimmar som hålls i ämnet, elevhandledning i klass, stödundervisningstimmar och förberedelse av
demonstrationstimmar.
3. Koefficienttimmarna för demonstrationer uträknas med 1,10 av det
oförhöjda timantalet för demonstrationer. Demonstrationsförberedelsetimmar bestäms enligt § 23.
4. Om en lärare i en grundskola eller en gemensam lärare för grundskola
och gymnasium undervisar i gymnasium, gäller ovan nämnda även honom
för gymnasietimmarnas vidkommande.
§ 14 Samplaneringsskyldighet
Förutom de undervisnings- och andra uppgifter som fastslagits för läraren
skall han, beroende på hur detta verkställts i skolan, delta 2-5 timmar per
två veckor i samplanering av undervisningen, förhandlingar per ämnes- och
sakgrupp, samarbetet mellan hem och skola samt i uppgifter rörande
planering och utveckling av skolans verksamhet.
§ 15 Blandlektorstillägg
Till lektor som har skyldighet att undervisa eller till vars undervisningsskyldighet hör timmar i både dag- och kvällsskola, betalas ett tillägg för
blandlektor som är 3 % beräknat på grundlönen enligt § 10.
§ 16 Förhöjning för grundskola
Till innehavare av lärartjänst i gymnasium i vars undervisningsskyldighet
13
inräknas timmar i grundskola, betalas ett tillägg som är 4 % räknat på
grundlönen enligt § 10.
§ 17 Förhöjning för gymnasium
Till innehavare av lärartjänst i grundskola i vars undervisningsskyldighet
inräknas timmar i gymnasium betalas ett tillägg som är 4 % räknat på
grundlönen enligt § 10.
§ 18 Elev i förskoleklass
Till klasslärare som i sin undervisningsgrupp har en eller flera elever i
förskoleklass utöver lågstadieeleverna, betalas ett tillägg som är 3 % räknat
på grundlönen enligt § 10.
§ 19 U-områdestillägg
1. Till person som innehar lärartjänst i landskommunerna i Lapplands län, i
Kemijärvi eller Kuhmo stad eller i Hyrynsalmi, Kuivaniemi, Kuusamo,
Pudas-järvi, Puolanka, Ristijärvi, Sotkamo, Suomussalmi, Taivalkoski,
Houtskär, Iniö, Korpo, Gustavs, Nagu, Rymättylä eller Velkua kommun,
betalas ett U-områdestillägg som är 3 % räknat på grundlönen enligt § 10.
2. Den förhöjning som man avtalat om i denna paragraf beaktas inte när
arvodet för övertimmar fastslås.
§ 20 Löneklasser i enskilda skolor (från 1.8.2014)
1. Till en lärare som åläggs att sköta en separat uppgift i anknytning till
utveckling, planering eller administration av undervisningen i skolan,
betalas utgående från uppgiftens svårighetsgrad och ansvarsnivå ett separat
tillägg i euro.
2. I de enskilda skolorna tillämpas för ovan nämnda ändamål följande
belopp per månad från 1.8.2014:
Elever
- 200
201 - 400
401 - 600
601 - 800
801 - 1000
1001 -
14
Dyrortsklass I
359,76 €
600,05 €
838,97 €
1 079,26 €
1 319,55 €
1 439,02 €
Dyrortsklass II
350,13 €
583,57 €
817,00 €
1 050,42 €
1 283,86 €
1 400,57 €
3. Om en grundskola och ett gymnasium verkar tillsammans, bestäms
kvoten enligt det sammanlagda antalet elever.
4. Vissa administrativa uppgifter (Steiner-skola)
I undervisningsskyldigheten för den lärare som är ordförande eller
sekreterare för lärarkåren kan inräknas högst en veckotimme för dessa
uppgifter.
§ 21 Anskaffnings- och skötseluppgifter i färdighets- och konstämnen (från
1.8.2014)
Till lärare i färdighets- och konstämnen betalas för anskaffning och skötsel
av tillbehör och material per skola (grundskola och gymnasium
tillsammans)
i dyrortsklass I
377,15 €
i dyrortklass II
366,86 €
om antalet basundervisningsgrupper är färre än 9 och
i dyrortsklass II
565,71 €
i dyrortsklass II
548,57 €
om antalet basundervisningsgrupper är 9 eller flera
§ 22 Minskning av undervisningsskyldigheten
1. Lärare som undervisar i två eller flera enheter.
Undervisningsskyldigheten för lärare som undervisar i två eller flera enheter
minskas med en veckotimme, om han enligt arbetsplanen byter
undervisnings-enhet under dagen.
Protokollsanteckning:
Om avståndet mellan enheterna är under en kilometer, genomförs
inte minskningen.
Om läraren enligt arbetsplanen byter enhet under dagen i genomsnitt minst
tre gånger i veckan är minskningen en och en halv veckotimme, om bytet av
enhet i genomsnitt sker minst fem gånger i veckan är minskningen två
årsveckotimmar och om bytet i genomsnitt sker minst åtta gånger är
minskningen två och en halv årsveckotimme. Alternativt om läraren, när
han reser från sin bostad eller från bostaden närbelägen enhet till en annan
enhet eller andra enheter genom att använda kortaste möjliga vägval, måste
resa minst 30 kilometer i veckan, minskas undervisningsskyldigheten med
en veckotimme, och därtill med en halv årsveckotimme för varje påbörjade
50 kilometrar beräknade enligt ovan.
15
2. Minskning för sammansatt klass
Den årliga undervisningsskyldigheten för en klasslärare, som undervisar en
grupp där det ingår elever från en eller flera årskurser, minskas med en
veckotimme.
3. Om undervisningsgruppen omfattar en eller flera elever i förskoleklass
minskas undervisningsskyldigheten också med en timme.
§ 23 Uppgifter som räknas till undervisningsskyldigheten i gymnasium
1. Av det arbete som utförs utöver de egentliga timmarna i klass får till
undervisningsskyldigheten räknas timmar enligt följande.
2. Utöver koefficienten för enskilda lärare anvisas i arbetsplanen som grund
för lärarnas lön 20 veckotimmar per gymnasium och 0,16 veckotimmar per
elev. När man fastslår de timmar som anvisas i arbetsplanen beaktas arbetets
svårighetsgrad och ansvar samt lärarens deltagande i de muntliga förhör
som hålls i anslutning till gymnasieexamen och förberedande korrigering av
proven i studentexamen samt de specialuppgifter som läraren förordnats.
Som grund för arvodet för klassföreståndare används månadsarvodet i euro,
vilket för en hel veckotimme är 141,50 € i månaden (från 1.8.2014).
3. Hur demonstrationstimmar räknas ut
I undervisningsskyldigheten för lektor i fysik och kemi inräknas de
förberedelsetimmar per vecka som behövs för dessa ämnen, en femtedel av
under-visningstimmarna i fysik och kemi.
Ersättningen för demonstration kvarstår oförändrad för lektorer som övergår
från privat läroverk till gymnasium.
4. Demonstrations- och laborationstimmar i biologi mm.
I undervisningsskyldigheten för lärare som undervisar i biologi, jordbruk,
skogsbruk och trädgårdsskötsel inräknas de timmar som behövs för
förberedelse av demonstrations- och laborationstimmar i dessa ämnen, en
tjugondedel av de hållna timmarna i dessa ämnen.
5. Lektor eller timlärare i huvudsyssla som klassföreståndare i lågstadium
Ifall en lektor eller en timlärare i huvudsyssla har ålagts att handha en klass
i lågstadiet och han undervisar i minst hälften av timmarna, minskas hans
undervisningsskyldighet med en veckotimme.
6. Elevhandledning och yrkesvägledning
Kontaktlärare i yrkesvägledning får för arbete utanför skolan och för
16
uppgifter som kontaktlärare för yrkesvägledning i anslutning till
elevhandledning samt för introduktionen i arbetslivet och i motsvarande
arrangemang för introduktionsperioden i undervisningsskyldigheten inräkna
en halv timme i veckan per basgrupp om 16 elever för uppgiften.
7. Avrundning av timmarna
Om det antal timmar som inräknas i undervisningsskyldigheten inte blir ett
helt tal, avrundas det kalkylerade talet till närmaste hela tal. Om två hela tal
ligger lika nära, avrundas timmarna uppåt.
Protokollsanteckning: Beräkningssättet ändrades inte i denna punkt i
samband med de ändringar av undervisningsskyldigheten som trädde i
kraft från 1.8.2006.
8. De i § 23 nämnda uppgifterna inräknas också i
undervisningsskyldigheten för gemensam tjänsteinnehavare för grundskola
och gymnasium och för tjänsteinnehavare i ersättande skola liksom för
lärare i gymnasium.
9. Arbete orsakat av gymnasiediplom och muntliga förhör ersätts så att 1,5
timmar motsvarar en undervisningstimme.
§ 24 Uppgifter som inräknas i undervisningsskyldigheten i grundskola
1. Lärarhandledning
För lärarhandledningstimme i grundskola betalas arvode som utgår enligt
övertimarvodesgrunden för lärarens tjänst.
2. Skötsel av bibliotek
1. För skötsel av skolans bibliotek får läraren i fråga ett arvode motsvarande
1-4 årsveckoövertimmar.
3. Skötsel av samlingar
För skötsel av samlingar i biologi, fysik och kemi får berörda lektor en
ersättning motsvarande arvodet för en årsveckoövertimme.
4. Arrangerande av musikframträdanden
För arrangerande av skolans gemensamma musikframträdanden får berörda
lektor en ersättning motsvarande arvodet för en årsveckoövertimme. Om
ordnandet av skolans gemensamma musikframträdanden i en skola med
minst sex lärare i arbetsplanen bestämts som en uppgift för en klasslärare,
specialklasslärare eller speciallärare, får han likaså en ersättning som
motsvarar arvodet för en årsveckoövertimme.
17
5. Klassföreståndaruppgifter
Till en lektor som är klassföreståndare betalas för
klassföreståndaruppgifterna ett månadsarvode som är 118,60 € per månad
(från 1.8.2014).
6. Ledning och övervakning av kosthåll
För ledningen och övervakningen av kosthållet i en grundskola betalas till
den lärare i huslig ekonomi som i arbetsplanen ålagts denna uppgift, en
ersättning motsvarande arvodet för en årsveckoövertimme.
7. Skötsel av AV-läromedel, föreståndare för språklaboratorium och
ansvarig person för datautrustning
1. För skötseln av audiovisuella läromedel betalas till den lärare som ålagts
uppgiften 1-2 årsveckotimmar.
2. För uppgifterna som föreståndare för språklaboratorium betalas till den
lärare som ålagts uppgiften ett timarvode, som fås genom att den totala
lönen divideras med 150.
3. För skötsel och övervakning av datautrustning betalas till den som ålagts
uppgiften som ansvarig en ersättning om en veckotimme enligt lärarens
egen
övertimarvodesgrund och i högstadier, där datateknik läses som ett tillvalsämne, en ersättning som motsvarar två veckotimmar.
8. Elevkårens handledare
För uppgiften som handledare för elevkår på högstadiet betalas till den
lärare som ålagts uppgiften en ersättning om 0,5-2 veckotimmar enligt hans
egen övertimarvodesgrund.
9. Övervakning av hemuppgifter
För tillsynstimme som ordnats för hemuppgifter eller andra studier då elev
på grund av skjuts eller något annat arrangemang av skolarbetet är tvungen
att
vänta i skolan, får läraren, förutsatt att tillsynen inte sker i samband med
någon annan avlönad arbetsuppgift, en ersättning motsvarande arvodet för
en årsveckoövertimme för klasslärare.
10. Handledning av elever på elevhem
För en timme fritidshandledning för elever vid elevhem får lärare en
ersättning motsvarande arvodet för en årsveckoövertimme för klasslärare.
18
11. Förhör av privatelev och prövning av framsteg av läroplikten
Till en rektor eller lärare betalas för i lagen om grundläggande undervisning
38 § avsett förhör i anslutning till examen och för prövning av framsteg som
avses i 26 § moment 2 i lagen om grundläggande undervisning i arvode
36,30 euro per förhör (från 1.8.2014).
Om flera elever deltar i förhöret, betalas till läraren fullt arvode för de tre
första eleverna, hälften av arvodet från och med den fjärde till och med den
nionde eleven och 1/4 av arvodet från och med den tionde eleven.
12. Ersättning för elevhandledning och uppgifter i anslutning till
yrkesvägledning
För personlig elevhandledning och handledning i smågrupper samt för
informations- och andra uppgifter, betalas arvode för sammanlagt två
timmar per vecka per basgrupp vid högstadium, för de första sex
basgrupperna och arvodet för en halv timme i veckan för varje påbörjad
grupp om 16 elever.
Kontaktlärare i yrkesvägledning i anslutning till elevhandledning får en
halv timme i veckan för varje påbörjad grupp om 16 elever i högstadiet.
För arrangemang i samband med introduktionen i arbetslivet en halv timme
i veckan för varje påbörjad grupp om 16 elever.
13. Förberedelse av demonstrationstimmar
I undervisningsskyldigheten för lektor och speciallärare som på
motsvarande klasser i högstadiet undervisar i biologi, jordbruk, skogsbruk
och trädgårds-skötsel inräknas de timmar som behövs för förberedelse av
demonstrations- och laborationstimmar i dessa ämnen, en tjugondedel av de
timmar som hålls i dessa ämnen.
I undervisningsskyldigheten för lektor i fysik och kemi och speciallärare för
elever på motsvarande klasser i högstadiet, inräknas de timmar som behövs
för förberedelse av demonstrationstimmar i dessa ämnen en femtedel av
fysik- och kemitimmarna per vecka.
14. Korsgående användning av vissa ersättningar
Om arbetsgivaren anser det vara ändamålsenligt, kan av ersättningarna
nämnda ovan i 2-, 3, 7- och 8-punkterna bildas en gemensam timme, arbetsgivaren kan dela denna timme för skötsel av uppgifterna på annat sätt än
vad som stadgats i punkterna i fråga.
19
§ 25 Uppgifter som kan räknas till undervisningsskyldigheten
Om en lärare inte kan anvisas det antal timmar som hans undervisningsskyldighet förutsätter, inräknas uppgifterna uppräknade i § 23 och 24 till
behövliga delar i lärarens undervisningsskyldighet.
§ 26 Uppgifter vilka ersätts separat
1. Arvode för klubbarbete
Till lärare betalas för klubbtimmar arvode enligt den egna övertimarvodesgrunden.
2. Skötsel av jävig rektors uppgifter
Till lärare som åläggs att vid studentskrivningar sköta rektors uppgifter då
rektorn är jävig att sköta dem, betalas arvode för varje timme motsvarande
den totala lönen dividerad med 150.
§ 27 Uppgifter som ersätts separat i skolhem
1. Kvot för specialuppgifter
Till lärare betalas arvode enligt övertimarvodesgrunden för specialuppgifter
som har godkänts i skolans läroplan. Skolan har till sitt förfogande högst 20
timmar i veckan för vilka ersättning för specialuppgifter betalas samt därtill
en timme per påbörjad grupp om åtta elever.
2. Klubbverksamhet
För ledning av i skolans läroplan godkänd frivillig klubb för främjande av
skolarbetet som hålls utom den dagliga skoltiden, får läraren ersättning
motsvarande arvodet för en årsveckoövertimme i enlighet med timmarna
under läsårets arbetsveckor.
3. Uppgifter som inräknas i undervisningsskyldigheten
Om läraren inte kan anvisas det antal timmar som
undervisningsskyldigheten förutsätter, kan ovan nämnda uppgifter i
behövlig omfattning inräknas i lärarens undervisningsskyldighet så, att
antalet timmar under läsårets arbets-veckor motsvarar lärarens
årsveckotimmar.
§ 28 Arvode till lärare som sköter administrativa rektorsuppgifter
Om en lärare vid sidan av sin egen tjänst åläggs att sköta de administrativa
uppgifter som hör till rektorstjänsten under tiden för avbrott i rektorns
tjänste-utövning, betalas till honom, om förordnandet gäller minst tre dagar,
i allmänhet högst en vecka, för denna tid skillnaden mellan timantalet
20
beräknad enligt mittpunkten för den oavkortade undervisningsskyldigheten
i tjänsterna såsom övertimmar enligt lärarens egen övertimarvodesgrund.
§ 29 Hur lönen för tjänsteinnehavarens vikarie fastslås
1. För vikariat som varar högst fem skolarbetsdagar betalas till vikarien
timarvode enligt hållna timmar i enlighet med vikariens egen behörighet.
2. Om vikariatet varar längre än fem skolarbetsdagar och vikariatet infaller
under en tid då undervisningstimmarna är färre än undervisningsskyldigheten, betalas till vikarien för de timmar som hållits motsvarande
andel av den ordinarie lönen enligt följande formel
Antalet hållna timmar samt
den ordinarie
mängden särskilda uppgifter
x lönen under vikariatet
totalantalet timmar som hör till undervisningsskyldigheten i
tjänsten under vikariatet
3. Om det timantal som tjänsteinnehavarens vikarie har under den tid han
sköter tjänsten är större än undervisningsskyldigheten, betalas till honom
utöver den ordinarie lönen ett övertimarvode för de timmar som överstiger
undervisningsskyldigheten.
§ 30 Skyldigheten att delta i utbildning och planeringsarbete
Läraren är skyldig att delta i kompletteringsutbildning eller planeringsarbete
som han kommit överens om med arbetsgivaren 18 timmar under läsåret.
Arbetsgivaren kan ålägga läraren, om han anser det vara befogat, att delta i
skolans planeringsarbete utöver annan för detta ändamål i avtalet reserverad
arbetstid så, att 1,5 timmar arbete motsvarar arvodet för en övertimme.
§ 31 Övertimmar
1. För timmar utöver undervisningsskyldigheten betalas övertimarvode till
lärare.
2. Timmar i gymnasium som utförs utöver timmarna i grundskola inräknas i
undervisningsskyldigheten efter grundskolans timmar i
undervisningsskyldigheten samt timmar i grundskola som utförs utöver
timmarna i gymnasium efter gymnasiets timmar.
3. Arvodesgrunden för klasslärares på högstadiet eller i specialundervisning
hållna övertimmar är densamma som arvodesgrunden för lektor eller
specialundervisning.
21
4. Arvodesgrunden för speciallärares på lågstadiet eller högstadiet hållna
övertimmar är densamma som arvodesgrunden för klasslärare eller lektor.
TIMLÄRARE
§ 32 Timarvode till förflyttad lärare
Ifall läraren förflyttats i samband med skolväsendets grundande i kommun
eller med stöd av 3 a § i lagen om besättande av vissa lärartjänster eller
befattningar utan att de lediganslås (552/79) från tjänst eller befattning som
äldre lektor till befattning i ersättande skola, betalas till honom för timlärartimmar i gymnasium ett timarvode som motsvarar övertimarvodet för en
äldre lektor i gymnasiet.
§ 33 Timlärare i huvudsyssla
1. Timlärares anställningsvillkor är desamma som för tjänsteinnehavare, om
inte annorlunda avtalats nedan.
(statistikkod: samma som för motsvarande lektorer/lärare: när
koden för lektor är 012151, är koden för timlärare 012551)
2. Undervisningsskyldigheten för timlärare i gymnasium är samma som för
motsvarande tjänsteinnehavare (från 1.8.2006).
VISSA ANDRA BESTÄMMELSER
§ 34 Privatelevers tentamensavgifter i gymnasium och vuxengymnasium
1. För varje förhör betalas till den förhörande läraren ett arvode om 40,62
euro (från 1.8.2014). Förhöret omfattar skriftligt, muntligt och förnyat
förhör.
Om flera än en privatelev i samma årskurs deltar i förhör i samma läroämne
betalar eleverna enligt följande:
1 - 3 elever
4 - 9 elever
10 - 20 elever
21- elever
fullt arvode och för därpå följande
1/2 arvode
1/4 arvode
1/6 arvode
2. Till den lärare eller timlärare som övervakar det skriftliga förhöret betalas
för varje timme ett övervakningsarvode som fastställs så, att lärarens fulla
lön divideras med 150.
22
3. Till rektor betalas i moment 1 nämnt arvode för 1 - 4 elever utan iakttagande av differentiering.
4. För korrigering av studentexamensprov betalas lön enligt grunderna i
moment 1 för varje enskilt prov. Beträffande främmande språk anses
korrigeringen utgöra ett prov.
5. Avtalet gäller också person, som efter den egentliga studentexamen eller
som i sin egen skola efter förhör som följer på den egentliga studentexamen
i ett separat prov tar om ett godkänt prov eller kompletterar studentexamen,
eller som deltar i studentexamen eller därtill hörande separat prov avsett i
11 § 1 momentet i förordningen om yrkesinriktad eller annan motsvarande
utbildning och utgående från av undervisningsministeriet eventuellt
utfärdade tilläggsstudier.
§ 35 Ersättning för resekostnader
1. Lärare som undervisar vid två eller flera enheter får ersättning för
kostnader för resor mellan enheterna och för resan från och till bostaden till
den del resan överstiger sex kilometer.
2. Ifall läraren en dag undervisar i endast en skola, ersätts resekostnaderna
till den del som resan från lärarens bostad till den längre bort belägna skolan
förorsakar större kostnader än resan från lärarens bostad till den enhet som
ligger närmare.
3. Timlärare ersätts endast för resorna mellan skolorna.
§ 36 Klubbarvode i vissa fall
Om klubben hålls av person som inte är lärare eller timlärare i huvudsyssla i
skolan, betalas till honom arvode som är lika stort som det timarvode som
skulle betalas till honom om han vore timlärare i bisyssla i skolan.
§ 37 Timarvode till förflyttade lärare
Ifall läraren förflyttats i samband med skolväsendets grundande i kommun
eller med stöd av 3 a § i lagen om besättande av vissa lärartjänster eller
befattningar utan att de lediganslås (552/79) från tjänst eller befattning som
äldre lektor till befattning i ersättande skola, betalas till honom för timlärartimmar i gymnasium ett timarvode som motsvarar övertimarvodet för en
äldre lektor i gymnasiet.
23
VUXENGYMNASIUM OCH VUXENLINJE VID GYMNASIUM
REKTORER OCH BITRÄDANDE REKTORER
§ 38 Rektors grundlön, erfarenhetstillägg och undervisningsskyldighet (från
1.8.2014)
011065
1. Grundlön
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
3 864,31 – 4 846,74 euro
3 757,92 – 4 713,40 euro
2. Erfarenhetstillägg
Erfarenhetstilläggen är:
Erfarenhetsår
Erfarenhetsprocent
3 år
5%
5 år
5%
8 år
5%
13 år
9%
20 år
6%
Erfarenhetstillägget räknas ut på totalbeloppet av grundlönen och tidigare
intjänade erfarenhetstillägg.
3. Undervisningsskyldighet
Rektorns undervisningsskyldighet är 100 – 300 timmar i året.
4. Bestämningsgrunder för undervisningstimmarna och grundlönen
När undervisningstimmarna och grundlönen fastställs inom ramen för den
nedre och övre gränsen beaktas vad som är avtalat i § 2 punkt 2 i avtalet om
löner och arbetstid för undervisningspersonal.
§ 39 Uppgifter som inräknas i undervisningsskyldigheten
1. Andra uppgifter än undervisningstimmar, demonstrationstimmar och
stödundervisningstimmar kan också inräknas i rektorns undervisningsskyldighet.
2. Rektorn och biträdande rektorn får därtill, liksom lärare, i sin
undervisningsskyldighet inräkna handledning av övningar i modersmålet
samt av speciell orsak yrkesvägledning.
3. Undervisning på sommaren inräknas i rektorns undervisningstimmar.
24
§ 40 Arbetstid, semester och övertimmar
Rektorns arbetstid, semester och övertimmar fastställs enligt § 20 i löneoch arbetstidsavtalet. När semesterkvalifikationsmånaderna fastslås beaktas
också den tid som han tjänstgjort som lärare i huvudsyssla vid samma
läroanstalt.
§ 41 Arvodet till lärare som är biträdande rektor (statistikkod 011151)
1. Grundlönen till lärare som är biträdande rektor är 20 % högre än annars.
2. Ovan nämnda procentuella höjning beaktas inte i grunden för
övertimarvodet.
§ 42 Minskning av undervisningsskyldigheten för lärare som är biträdande rektor
1. Undervisningsskyldigheten för lärare som är biträdande rektor minskas
enligt följande: Koefficient för undervisningsskyldigheten 0,3 – 0,8.
2. Ifall biträdande rektorns undervisningsskyldighet inte blir ett helt tal
utjämnas undervisningsskyldigheten med en halv siffras noggrannhet, om
två tal ligger jämnt, avrundas undervisningsskyldigheten till det lägre talet.
3. När undervisningstimmarna fastställs inom ramen för den undre och övre
gränsen beaktas vad som är avtalat i § 2 punkt 2 i avtalet om löner och
arbetstid för undervisningspersonal.
§ 43 Arvode för administrativa rektorsuppgifter
Om en lärare vid sidan av sin egen tjänst åläggs att sköta de administrativa
uppgifter som hör till rektorstjänsten under tiden för avbrott i rektorns
tjänste-utövning, betalas till honom, om förordnandet gäller minst för tre
dagar, i allmänhet högst för en vecka, för denna tid skillnaden mellan
timantalet beräknad enligt mittpunkten för den oavkortade undervisningsskyldigheten i tjänsterna såsom övertimmar enligt lärarens egen
övertimarvodesgrund.
25
LÄRARE
§ 44 Grundlöner och erfarenhetstillägg (från 1.8.2014)
1. Lektor vid vuxengymnasium
012151
a. Högre högskoleexamen och behörighet som lärare i
grundskola/gymnasium eller tidigare äldre lektors behörighet
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
- grundlön
2 915,53 euro
2 835,14 euro
- övertimarvodeskoefficient
0,821
0,844
012150
b. Behörighet som lärare i grundundervisning eller tidigare behörighet som
lärare vid gymnasium
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
-grundlön
2 803,17 euro
2 726,29 euro
- övertimarvodeskoefficient
0,831
0,855
012145
c. Högre eller lägre högskoleexamen
Dyrortsklass I
-grundlön
2 401,30 euro
- övertimarvodeskoefficient
0,864
012139
Dyrortsklass II
2 343,66 euro
0,885
d. Annan än ovan nämnd
-grundlön
- övertimarvodeskoefficient
Dyrortsklass I
2 040,14 euro
0,908
Dyrortsklass II
1 994,04 euro
0,930
2. Erfarenhetstillägg (från 1.4.2013)
Erfarenhetstilläggen är
Erfarenhetsår
Erfarenhetsprocent
3 år
5%
5 år
6%
8 år
8%
13 år
8%
20 år
6%
3. Tjänstgöringstid som berättigar till årsförhöjning
Bestämmelsen har slopats 1.3.2012.
§ 45 Blandlektors tillägg
Till lektor som har skyldighet att undervisa i eller till vars undervisningsskyldighet hör timmar i både dag- och kvällsskola, betalas ett tillägg för
blandlektor som är 3 % räknat på grundlönen enligt § 44.
26
§ 46 Förhöjning för grundskolenivå
Till innehavare av lärartjänst vid vuxengymnasium eller vid vuxenlinje i
gymnasium, som fått förhöjd grundlön för undervisning i grundskola,
betalas ett tillägg som är 4 % räknat på grundlönen enligt § 44.
§ 47 Hur lönen för tjänsteinnehavarens vikarie fastslås
1. För vikariat som varar högst fem skolarbetsdagar betalas till vikarien
timarvode enligt hållna timmar i enlighet med vikariens egen behörighet.
2. Om vikariatet varar längre än fem skolarbetsdagar och skötseln av
tjänsten infaller under en tid då undervisningstimmarna är färre än
undervisningsskyldigheten, betalas till vikarien för de timmar som hållits
motsvarande andel av den ordinarie lönen enligt följande formel:
Antalet hållna timmar
samt mängden särskilda
uppgifter under vikariatet
x
den ordinarie lönen
totalantalet timmar som hör till undervisningsskyldigheten
i tjänsten under vikariatet
3. Om det timantal som tjänsteinnehavarens vikarie har under den tid han
sköter tjänsten är större än undervisningsskyldigheten, betalas till honom
utöver den ordinarie lönen därtill övertimarvode för de timmar som
överstiger undervisningsskyldigheten.
§ 48 Samplaneringsskyldighet
Utöver den undervisning och de övriga arbetsuppgifter som ålagts en lärare
i huvudsyssla läraren skall han, beroende på hur detta verkställs i skolan
under 2-5 timmar per två veckor delta i samplanering, i gruppförhandlingar
ämnes- och sakvis, i samarbetet mellan hem och skola samt i planeringen av
under-visningen och utförandet av arbetsuppgifter som hänför sig till
utvecklingen av skolans verksamhet.
§ 49 Undervisningsskyldighet (från 1.8.2006)
1. Undervisningsskyldigheten är för lärare vid vuxengymnasium eller vid
vuxenlinje i gymnasium 18,5 timmar i veckan, i A- 1 och 2 och B1-språk
dock en veckotimme mindre.
2. Den årliga undervisningsskyldigheten fås genom att undervisningsskyldigheten per vecka multipliceras med 33.
27
För varje gemensam, alternativ eller valbar kurs (28 lektioner) får lärare till
sin undervisningsskyldighet lägga en årsveckotimme (33 timmar) för
undervisning, muntligt slutförhör i gymnasium och för preliminär
granskning av studentexamensproven och för andra än ovan nämnda kurser
31 timmar.
3. Om timmarna för en kurs är flera eller färre än 28 timmar, får för nämnda
uppgifter i undervisningsskyldigheten inräknas timmar i den proportion som
avses ovan.
4. Om en lärare undervisar i två eller flera ämnen med olika undervisningsskyldighet eller om han arbetar som s.k. blandlektor räknas den vägda
undervisningsskyldigheten som timmar per år.
§ 50 Uppgifter som inräknas i undervisningsskyldigheten
1. Om en lärare inte kan anvisas det antal timmar som motsvarar hans
under-visningsskyldighet, inräknas de uppgifter som nämns i § 23 och 24
till behövliga delar som timmar i undervisningsskyldigheten.
2. Arbete som utförs utöver egentliga timmar i klass får inräknas i
undervisningsskyldigheten enligt följande grunder.
3. Klassföreståndare
För klassföreståndaruppgifter en veckotimme
4. Skötsel av bibliotek
För skötsel av bibliotek tre veckotimmar.
5. Skötsel av samlingar
För skötsel av samlingar i biologi en veckotimme samt för skötsel av
samlingar i fysik och kemi en veckotimme.
6. Skötsel och övervakning av ADB-apparatur
För skötsel och övervakning av ADB-apparatur får lärare i gymnasium i sin
undervisningsskyldighet inräkna två veckotimmar utöver de egentliga
timmarna i klass och om apparaturen är gemensam med skola som ersätter
grundskola får gymnasielärare som har ålagts att sköta den gemensamma
apparaturen inräkna två och en halv timme i undervisningsskyldigheten.
7. Av timmar per vecka använda till förberedelser av demonstrationer i fysik
och kemi inräknas en femtedel av de undervisningstimmar som hållits i
under-visningsskyldigheten. Av timmar per vecka använda till förberedelser
av demonstrationer i biologi, jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel
28
inräknas i undervisningsskyldigheten en tiondedel av de hållna timmarna.
När demonstrationstimmarna räknas ut beaktas den i momentet ovan
nämnda proportionen mellan 33 och 28 timmar.
8. För arbete som kontaktläraren för yrkesvägledning sköter utom klass, en
halv timme per basgrupp vid vuxengymnasium eller vuxenlinje vid
gymnasium och för kontaktläraren för yrkesvägledning i anslutning till
elevhandledning, en halv timme i veckan per påbörjad grupp om 16 elever.
9. Klubbarvode
Till lärare betalas för klubbtimme arvode enligt hans egen övertimarvodesgrund.
10. Skötsel av AV-läromedel
För skötseln av audiovisuella läromedel betalas till den lärare som ålagts
uppgiften 1-2 årsveckotimmar.
11. För handledning och övervakning av uppgifter i modersmålet betalas till
lektor arvode för 7 timmar per kurs i modersmålet (28 timmar).
12. Till lärare i årskurslöst vuxengymnasium och årskurslös vuxenlinje med
uppgift att organisera och övervaka en sommarkurs betalas ersättning motsvarande en årsveckotimme enligt den egna övertimarvodesgrunden för
varje sommarkursavsnitt.
13. Lektor eller ämneslärare som klassföreståndare i lågstadium
Om lektor eller ämneslärare undantagsvis förordnats att sköta en klass i lågstadiet, och egen klasslärare inte beordrats för klassen, minskas lärarens
undervisningsskyldighet med en veckotimme. Arvodesgrunden för en på
detta sätt eventuellt uppkommen övertimme är klasslärarens
övertimarvodesgrund.
14. Handledare för elevkår
För uppgiften som handledare för elevkår betalas ersättning 0,5 – 1,5 veckotimmar utgående från antalet basgrupper och lärarens egen övertimarvodesgrund.
§ 51 Uppgifter som ersätts separat
Övervakning av studentskrivningar
1. Ifall en lärare övervakar studentskrivningar under den tid han inte
anvisats andra uppgifter, betalas till honom ersättning för
övervakningstimme som fås genom att lärarens fulla lön divideras med 150.
29
Föreståndare för språklaboratorium
2. Till den lärare som sköter uppgiften som föreståndare för
språklaboratorium betalas timarvode, som fås genom division av lärarens
fulla lön med 150.
Skötsel av jävig rektors uppgifter
3. Till en lärare som åläggs att sköta rektorns uppgifter i samband med
studentskrivningar, då rektorn är jävig att sköta dem, betalas full lön för
varje sådan timme dividerad med 150.
Klubbarvode
4. Till lärare betalas för klubbtimme arvode enligt hans egen
övertimarvodes-grund.
Studie- och lärarhandledning
5. På studiehandledning och lärarhandledning tillämpas det som man avtalat
om för ersättande skolas vidkommande.
§ 52 Arvode till lärare som sköter administrativa rektorsuppgifter
Om en lärare vid sidan av sin egen tjänst ålagts att sköta de administrativa
uppgifter som hör till rektorstjänsten under tiden för avbrott i rektorns
tjänsteutövning, betalas till honom, om förordnandet gäller minst för tre
dagar, i allmänhet högst för en vecka, för denna tid skillnaden mellan
timantalet beräknad enligt mittpunkten för den oavkortade undervisningsskyldigheten i tjänsterna såsom övertimmar enligt lärarens egen
övertimarvodesgrund.
Avrundning av timmarna
Om det kalkylerade antal timmar som inräknas i undervisningsskyldigheten
inte blir ett helt tal, avrundas det kalkylerade talet till närmaste hela tal. Om
två hela tal ligger lika nära, avrundas timmarna uppåt.
Protokollsanteckning:
Beräkningssättet här ändrades inte i samband med de ändringar av
undervisningsskyldigheten som trädde i kraft 1.8.2006.
För timmar utöver den på ovan nämnda sätt uträknade årliga undervisningsskyldigheten betalas övertimarvode, som är summan av den årliga
grundlönen eller årsarvodet och det dyrortstillägg som skall betalas i den
lägsta dyrorts-klassen dividerad med den årliga undervisningsskyldigheten.
30
§ 53 Kompletteringsutbildning och planeringsarbete
Läraren är skyldig att delta i kompletteringsundervisning som han kommit
överens om med arbetsgivaren eller i planeringsarbete 18 timmar per läsår.
Arbetsgivaren kan, om han anser det befogat, ålägga läraren att delta i
skolans utvecklingsarbete utöver den arbetstid som reserverats för detta i
avtalet så, att 1,5 timmar arbete motsvarar arvodet för en övertimme.
§ 54 Övertimmar
För timmar utöver undervisningsskyldigheten betalas övertimarvode till
lärare.
§ 55 Undervisningsskyldighet som inte blir fullgjord
Om det antal timmar som krävs för att undervisningsskyldigheten för
ordinarie lärare eller timlärare i huvudsyssla på grund av ovan nämnda inte
blir fullgjord under läsåret, betalas i alla fall till läraren full grundlön eller
årslön jämte erfarenhetstillägg och dyrortstillägg samt till timlärare i
huvudsyssla för hela läsåret den lön som motsvarar gränsen för huvudsyssla.
TIMLÄRARE
§ 56 Villkor för tjänsteförhållandet för timlärare i huvudsyssla
Timlärares villkor för tjänsteförhållandet är desamma som för motsvarande
tjänsteinnehavare, om inte annat avtalats nedan. Grundlönen är dock samma
som den grundlön som tjänsteinnehavare i daggymnasium har.
§ 57 Villkor för tjänsteförhållandet för timlärare i bisyssla
Grundlönen som utgör arvodesgrund för timlärare i bisyssla är densamma
som grundlönen för motsvarande timlärare i huvudsyssla och undervisningsskyldigheten samma som undervisningsskyldigheten för timlärare i
huvudsyssla.
Protokollsanteckning:
Till timlärare i bisyssla betalas timarvode enligt dyrortsklass I i kommun
som hör till dyrortsklass I, ifall hans timantal är minst det som förutsätts
för huvudsyssla i statlig, kommunal eller privat skola som åtnjuter
statsbidrag och som är under högskolenivå, medborgar- och arbetarinstitut
och yrkesinriktade om förutsätts för huvudsyssla i statlig, kommunal eller
privat skola som åtnjuter statsbidrag och som är under högskolenivå,
31
vuxenutbildningscentrer inbegripna.
När timlärare i bisyssla deltar i repetitionsövningar i reserven, i
befolkningsskyddsutbildning eller på arbetsgivarens order deltar i
kompletteringsutbildning, betalas till honom för denna tid arvode som
motsvarar det faktiska timantalet.
VISSA ANDRA BESTÄMMELSER
§ 58 Vissa andra bestämmelser
§ 34 – 37 tillämpas.
32
LÄROANSTALTER FÖR FRITT BILDNINGSARBETE
FOLKHÖGSKOLOR
REKTORER
§ 1 Grundlön, erfarenhetstillägg och undervisningsskyldighet (från 1.8.2014)
Protokollsanteckning: I marginalen framför lönebestämmelserna finns en 6-siffrig
nummerserie som är den kod som används när uppgifterna för den årliga lönestatistiken
lämnas.
021060
1. Grundlön
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
3 304,00 – 3 691,16 euro
3 212,75 – 3 589,53 euro
2. Erfarenhetstillägg
Erfarenhetstilläggen är:
Erfarenhetsår
Erfarenhetsprocent
3 år
5%
5 år
5%
8 år
5%
13 år
5%
20 år
6%
Erfarenhetstillägget räknas ut på totalbeloppet av grundlönen och tidigare
intjänade erfarenhetstillägg.
Rektorns undervisningsskyldighet är högst 305 timmar per år.
§ 2 Arbetstid och semester
Rektorns arbetstid och semester bestäms enligt § 20 i löne- och
arbetstidsavtalet.
BITRÄDANDE REKTOR OCH PROREKTOR
§ 3 Arvodet för biträdande rektor/prorektor (statistikkod 021150)
Till lärare i huvudsyssla, som i folkhögskola beordrats till biträdande rektor
eller prorektor, och som fyller behörighetskraven betalas arvode för
biträdande rektor, vilket är 8 % beräknat på grundlönen enligt § 4.
33
LÄRARE
§ 4 Grundlön och erfarenhetstillägg (från 1.8.2014)
022650
1) högre högskoleexamen
- grundlön
- övertimarvodeskoefficient
022645
Dyrortsklass I
2 506,89 euro
0,949
Dyrortsklass II
2 438,16 euro
0,976
2) Annan berörighet som avses i 18 § i förordningen om behörighetskraven för undervisningspersonal med beaktande av övergångsbestämmelserna i 27 § eller person som fått lärarbehörighet för fritt
bildningsarbete med stöd av dispens
- grundlön
- övertimarvodeskoefficient
Dyrortsklass I
2 169,29 euro
0,946
Dyrortsklass II
2 117,23 euro
1,000
Erfarenhetstillägg
Erfarenhetstilläggen är (från 1.3.2012)
Erfarenhetsår
Erfarenhetsprocent
3 år
5%
5 år
6%
8 år
7%
13 år
7%
20 år
6%
Erfarenhetstillägget räknas ut på totalbeloppet av grundlönen och tidigare
intjänade erfarenhetstillägg.
§ 5 Tillägg för speciallärare
Till lärare som avlagt examen för speciallärare betalas speciallärartillägg
som är 8 % beräknat på grundlönen enligt § 4.
§ 6 Total arbetsskyldighet
1. Lärare är skyldiga att totalt hålla följande undervisningstimmar per
arbetsår:
34
1)
i modersmålet
700 timmar
2)
för elever i främmande språk,
matematik, fysik och kemi
800 timmar
3)
4)
i religion, psykologi, historia,
litteratur, samhällslära,
ekonomi, biologi och geografi
samt med dem jämförbara ämnen
870 timmar
i övriga ämnen
870 timmar
§ 7 Den totala arbetsskyldigheten i form av undervisningsskyldighet
och övrig arbetsskyldighet
1. Undervisningsskyldighet
Lärarens arbetsskyldighet i undervisningstimmar, dvs.
undervisningsskyldigheten är minst 3/4 av den totala arbetsskyldigheten.
Om lärare nämnd i § 6 moment 1 undervisar i flera ämnen med olika
timantal, räknas hans totala undervisningsskyldighet ut så att den vägs
enligt de olika ämnena.
2. Övrig arbetsskyldighet
Övrig arbetsskyldighet, i internat behövlig och till lärarens uppgifter
hörande arbetsskyldighet, om undervisningsskyldigheten är 3/4 av den
totala arbets-skyldigheten, är 315 timmar per år.
§ 8 Delning av lärares totala arbetsskyldighet
1. Om undervisningen i ett institut av särskilda skäl kräver det, kan lärarens
i § 7 nämnda undervisningsskyldighet fastslås så att den kan överskridas
och underskridas, varvid övrig arbetsskyldighet ökas eller minskas med 1 ½
timme per undervisningstimme.
2. Lärarens undervisningsskyldighet skall dock inte minskas så att den är
mindre än 2/3 av den totala arbetsskyldigheten, om det inte av särskilda skäl
är nödvändigt att minska undervisningsskyldigheten till 1/2 av den totala
arbetsskyldigheten.
3. En till undervisningsskyldigheten hörande undervisningstimme omfattar
45 minuter och en timme som hör till arbetsskyldigheten är 60 minuter.
4. Undervisningstimmar som ingår i arbetsskyldigheten omfattar
förberedelse för undervisningen och likaså utarbetande och korrigering av
till undervisningen hörande repetitioner, prov och övriga uppgifter, med
undantag för handledning och granskning av examensarbeten i
specialkurser samt deltagande i lärarmöten.
35
5. De uppgifter som ingår i lärarens övriga arbetsskyldighet skall allmänt
definieras när den totala arbetsskyldigheten delas. Till övrig
arbetsskyldighet hör i främsta rummet av internatets karaktär föranledda
fostrings-, handlednings-, övervaknings- och vårduppgifter. Biträdande
rektorns och prorektorns uppgifter samt specialuppgifter som eventuellt
ålagts lärare, t.ex. skötsel av biblioteket, skall ordnas så att de sköts inom
ramarna för den övriga arbetsskyldigheten. Odefinierad övrig
arbetsskyldighet som lärare ålagts, utförs enligt rektorns anvisningar.
6. Den lärare som sköter uppgifterna som kontaktlärare inom
yrkesvägledningen får i sina undervisningstimmar inräkna 10 timmar per
arbetsår för varje påbörjad elevgrupp om 30 elever som är mål för hans
åtgärder.
7. För lärare, som leder examensarbeten som skall göras i en specialkurs,
skall av den övriga arbetsskyldigheten reserveras fyra timmar för
individuell handledning per elev som skriver examensarbeten.
8. Ifall läraren på grund av resor mellan de olika verksamhetsenheterna är
tvungen att i genomsnitt resa 250 km per vecka, räknas av den tid som
används för resor högst 40 timmar i året till ovan nämnda övriga arbetsskyldighet.
§ 9 Trettondagens inverkan på undervisnings- och arbetsskyldigheten
Från arbets- och undervisningsskyldigheten för en lärare i huvudsyssla i
folkhögskola skall med anledning av trettondagen, om den infaller på en
annan vardag än lördag, göras ett kalkylerat avdrag som motsvarar en dags
arbets- och undervisningsskyldighet.
§ 10 Övergång till totalarbetstid (träder i kraft 1.3.2010)
I de folkhögskolor som 1.1.2010 har omfattats av arbetstidsundervisningsskyldighet, kan övergå till att tillämpa den totalarbetstid för folkhögskolor
som träder i kraft 1.1.2010 från början av respektive läsår.
36
FOLKHÖGSKOLOR MED TOTALARBETSTID (FRÅN 1.8.2010)
REKTORER
§ 11 Grundlön, erfarenhetstillägg och undervisningsskyldighet (från 1.8.2014)
Protokollsanteckning: I marginalen framför lönebestämmelserna finns en 6-siffrig
nummerserie som är den kod som används när uppgifterna för den årliga lönestatistiken
lämnas.
021060
021061
1. Grundlön
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
3 289,03 – 3 674,46 euro
3 262,78 – 3 645,44 euro
Till rektor som har högre högskoleexamen eller som har varit rektor eller
föreståndare minst 5 år, är gränserna för grundlönen
Dyrortsklass I
3 398,61 – 3 834,59 euro
Dyrortsklass II
3 371,92 – 3 804,27 euro
2. Erfarenhetstillägg
Erfarenhetstilläggen är:
Erfarenhetsår
Erfarenhetsprocent
3 år
5%
5 år
5%
8 år
5%
13 år
5%
20 år
6%
Erfarenhetstillägget räknas ut på totalbeloppet av grundlönen och tidigare
intjänade erfarenhetstillägg.
Rektorns undervisningsskyldighet är högst 305 timmar per år.
Protokollsanteckning:
Enligt § 2 i undervisningspersonalens avtal om löner och arbetstid beaktas, då
man fastställer uppgiftens grundlön, uppgiftens svårighet och ansvarsfullhet,
tjänstemannens ställning i organisationen, läroanstaltens/skolans storlek, antalet
driftsställen/läroanstalter och lokala förhållanden samt tjänstemannens
färdigheter och förmåga att klara av uppgiften.
Enligt § 19 i samma avtal, ifall individuellt lönetillägg betalas, har man som
grund konstaterat den individuella kompetensen och de individuella arbetsprestationerna samt en omfattande behörighet, individuell kompetens och
arbetsresultat. Enligt avtalet kan grundlönen eller den övre gränsen överskridas.
37
§ 12 Arbetstid, semester och övertimmar
Rektorns arbetstid, semester och övertimmar fastslås enligt § 20 i löne- och
arbetstidsavtalet.
BITRÄDANDE REKTORER/PROREKTORER
§ 13 Lärare som är biträdande rektor/prorektor (från 1.8.2014)
021159
1. Grundlönen för lärare som är biträdande rektor/prorektor är
Grundlön
efter 3 år
efter 5 år
efter 7 år
efter 10 år
efter 15 år
Dyrortsklass I och II
3 138,01
3 326,60
3 492,93
3 667,58
3 850,96
4 082,02
2. Biträdande rektors/prorektors arbetstid och lediga perioder fastställs på
samma sätt som för lärare.
LÄRARE
§ 14 Lärares arbetstid
1. Årsarbetstiden är 1 600 timmar, sålunda att läraren för 200 – 400 timmar
får välja tiden och platsen för arbetet.
Protokollsanteckning: Den andel av arbetstiden som läraren själv
får bestämma över ska stå i förhållande till lärarens arbetsmängd i
form av undervisningstimmar, dock så att läraren får välja tiden och
platsen för arbetet i fråga om högst 400 timmar.
2. Användningen av arbetstiden fastställs i den arbetstidsplan som görs upp
i början av läsåret, terminen eller när anställningen inleds. Ifall den tid som
används för arbetet eller uppgifterna är bedömts fel eller om uppgifterna
ändras, ska arbetstidsplanen ändras. Arbetstidsplanen ska alltid granskas så
att den faktiskt motsvarar användning av arbetstid.
3. Arbetstidsplanen kan på arbetsgivarens initiativ göras upp för högst
1 680 timmar, varvid antalet lediga perioder är högst det som avtalas i § 15,
moment 1 och 2.
38
§ 15 Lediga perioder
1. En lärare ska under perioden 2.5 - 30.9 få en ledighet på minst 4 veckor
(28 kalenderdagar), under vilken arbetsgivaren inte får inplacera arbetstid.
Av de lediga perioderna ska 4 veckor ges som en sammanhängande ledighet
och de övriga i perioden om minst en vecka. Ledigheten ges under en period som är lämplig med tanke på läroanstaltens verksamhet.
2. Utöver ovan nämnda ska en lärare i enlighet med sin årsarbetstid mellan
1.10 och 30.4 få en högst 8 veckor (64 kalenderdagar) ledighet under vilken
arbetsgivaren inte får inplacera arbetstid. Ledigheten ges i perioder om
minst en vecka, och under en period som är lämplig med tanke på läroanstaltens verksamhet.
Tillämpningsanvisning: De sammanlagda ledigheterna enligt punkt
1 och 2 beror på antalet timmar enligt lärarens årsarbetstid. I en
årsarbetstid på t.ex. 1 600 timmar ingår sammanlagt 12 veckor ledighet och i en årsarbetstid på 1 680 timmar ingår sammanlagt 10
veckor ledighet.
3. Man kan med läraren komma överens om när ledigheterna hålls och om
en annorlunda indelning i perioder.
4. En lärare, som har haft annan ledighet utan lön än den som avses i 1 §, 4
kapitlet i arbetsavtalslagen, under annan tid än för honom fastställd ledig
period, avdras från lönen för följande lediga period daglönen multiplicerad
med 0,18 för varje arbetsdag som ingår i ledigheten utan lön. I fråga om en
ledighet utan lön som varar högst en vecka görs avdraget dock i samband
med följande lönebetalning.
Tillämpningsanvisning: I bestämmelsen avses med arbetsdagar,
arbetsdagar i folkhögskola. Då man räknar arbetsdagarna anses en
kalendervecka omfatta fem arbetsdagar i folkhögskolan.
Exempel: Läraren har haft ledighet utan lön under 12 arbetsdagar i
folkhögskolan i februari som har 28 kalenderdagar. Lärarens
månadslön är 3 166,20 euro, varför daglönen är 113,80 euro. Av
lönen för följande lediga period avdras alltså 0,18 * 12 * 113,08
euro, dvs. 244,25 euro.
5. Då anställningen för en lärare, som anställts för kortare tid än ett läsår,
upphör betalas till läraren för sommarledighet för varje arbetsdag som
anställningen har varat en ersättning, som räknas ut så att man multiplicerar
daglönen med talet 0,18. Om det i anställningen har ingått fastställda
39
sommarlediga dagar under perioden 2.5 – 30.9, avdras de från antalet dagar
som berättigar till ersättning för lediga sommardagar.
Tillämpningsanvisning: Då man räknar antalet arbetsdagar i
folkhögskolor anses en kalendervecka omfatta fem arbetsdagar.
Rätt till ersättning för ledig tid på sommaren har de, vars anställning
är kortare än folkhögskolans läsår (1.8 – 31.7). Ersättnings räknas ut
enligt följande: lärarens daglön * 0,18 (antalet arbetsdagar i
folkhögskolan – antalet lediga sommardagar för läraren i fråga).
Daglönen fås så att den lön läraren fått under anställningen divideras
med antalet kalenderdagar under anställningen.
Exempel: Ifall personens anställning har pågått från 15.3 till 16.6
och lediga sommardagar har fastställs för tiden 10 – 16.6, räknas
ersättningen för lediga sommardagar ut enligt följande. Personen har
under anställningsförhållandet fått 8 344,52 euro i lön och
anställningen omfattar 94 kalenderdagar. Daglönen är 8 344,53
euro/94, dvs. 88,77 euro. Anställningen omfattar 62 arbetsdagar i
folkhögskolan och 7 fastställda lediga sommardagar.
Läraren i fråga får i ersättning för lediga sommardagar 88,77 * 0,18
* (62 – 7) = 878,23 euro.
§ 16 Grundlön (från 1.8.2014)
40
022657
1) högre högskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen
Dyrortsklass I och II
Grundlön
2 954,78
efter 3 år
3 132,34
efter 5 år
3 288,97
efter 7 år
3 453,43
efter 10 år
3 626,10
efter 15 år
3 843,67
022656
2) högskoleexamen eller motsvarande lärare
Dyrortsklass I och II
Grundlön
2 887,22
efter 3 år
3 060,73
efter 5 år
3 213,76
efter 7 år
3 374,47
efter 10 år
3 543,17
efter 15 år
3 755,77
022653
3) annan examen
Dyrortsklass I och II
Grundlön
2 511,93
efter 3 år
2 662,88
efter 5 år
2 796,02
efter 7 år
2 935,82
efter 10 år
3 082,61
efter 15 år
3 267,57
2. Ifall arbetsgivaren ger läraren arbete för flera än 40 arbetsveckor (1 600
timmar), ska man till läraren för varje extra full arbetsvecka betala lönen för
en vecka.
3. Man kan också med läraren komma överens om arbete som överskrider
1 680 timmar (42 veckor) under de lediga perioderna, varvid man för varje
timme betalar lön som räknas ut så att årslönen divideras med talet 1 680.
4. Den tid som berättigar till tjänsteår bestäms så som man avtalat om i § 3 i
avtalet undervisningspersonalens löner och arbetstid gällande intjäning av
tjänstgöringstid.
För en lärare som har avlagt lämplig högskoleexamen eller examen på
institutnivå inräknas två år av utbildningstiden som tid som berättigar till
tjänstgöringsår.
5. Om man avtalat att lärarens årsarbetstid är längre än 1 600 timmar,
fastställs lönen i motsvarande förhållande.
6. En lärare som omfattas av detta avtal har inte rätt till semesterpremie.
§ 17 Övriga bestämmelser
1. För lärare som är förtroendeman reserveras dubbel så lång tid befrielse
från arbetet jämfört med vad man avtalat om i § 26 i
undervisningspersonalens avtal om löner och arbetstid.
Ikraftträdande
1. Detta avtal träder i kraft från det läsår som börjar 1.8.2010. Ifall
arbetsgivarens ekonomiska situation har försvagats på ett sätt som kan
jämföras med 3 §, kapitel 7 i arbetsavtalslagen, kan arbetsgivaren börja
tillämpa avtalet senast från det läsår som börjar 1.8.2011.
41
2. Övergång från årssemestersystem till system med lediga perioder:
I samband med ikraftträdandet av detta avtal anses den semester som de
som hör till undervisningspersonalen har intjänat efter det kvalifikationsår
som började 1.4.2009 som uttagen då man övergår till systemet med lediga
perioder från 1.8.2010.
3. Semester, som intjänats under tiden 1.4.2008 – 31.3.2009 och tidigare
men som inte ännu tagits ut, ska i första hand bekräftas att den tas ut före
31.7.2010. Beträffande den semester som inte har tagits ut före 31.7.2010,
ska en skriftlig plan eller ett skriftligt avtal ingås om ersättning i pengar
eller att semestern hålls efter 1.8.2010.
42
MEDBORGAR- OCH ARBETARINSTITUT
REKTORER
§ 18 Grundlön, erfarenhetstillägg och undervisningsskyldighet (från 1.8.2014)
Protokollsanteckning: I marginalen framför lönebestämmelserna finns en 6-siffrig
nummerserie som är den kod som används när uppgifterna för den årliga lönestatistiken
lämnas.
021060
021061
1. Grundlön
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
3 179,79 – 3 552,38 euro
3 091,97 – 3 454,59 euro
2. Till rektor som har högre högskoleexamen eller som har varit rektor eller
föreståndare minst 5 år, är gränserna för grundlönen
Dyrortsklass I
3 285,73 – 3 707,21 euro
Dyrortsklass II
3 195,39 – 3 605,11 euro
2. Erfarenhetstillägg
Erfarenhetstilläggen är:
Erfarenhetsår
Erfarenhetsprocent
3 år
5%
5 år
5%
8 år
5%
13 år
5%
20 år
6%
Erfarenhetstillägget räknas ut på totalbeloppet av grundlönen och tidigare
intjänade erfarenhetstillägg.
Rektorns undervisningsskyldighet är 75 - 100 timmar per år
Protokollsanteckning:
Enligt § 2 i avtalet om undervisningspersonalens löner och arbetstid beaktas, då
grundlönen fastställs, uppgifternas svårighet och ansvarsfullhet, tjänstemannens
ställning i organisationen, läroanstaltens/skolans storlek, antalet
driftsställen/läroanstalter och lokala förhållanden samt tjänstemannens kunnande
och förmåga att klara av sina uppgifter.
Enligt § 19 i samma avtal har som grund konstaterats, ifall individuell lönedel
betalas, personligt kunnande och personliga arbetsresultat samt omfattande
behörighet, personligt kunnande och arbetsresultat. Enligt avtalet kan
grundlönen eller den övre gränsen överskridas.
43
§ 19 Rektor i bisyssla
Lönen till rektor i bisyssla som uppfyller behörighetskraven för tjänsten står
i sådant förhållande till arbetstiden och lönen för rektor i huvudsyssla som
framgår av punkt 4 i § 5 och undervisningsskyldigheten är högst 50 timmar
per arbetsår.
§ 20 Arbetstid och semester
Rektorns arbetstid och semester bestäms enligt § 20 i löne- och arbetstidsavtalet.
BITRÄDANDE REKTORER
A. Biträdande rektorer med totallön
§ 21 Grundlön, erfarenhetstillägg och undervisningsskyldighet (från 1.8.2014)
021159
1. Grundlön
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
3 148,51 – 3 244,91 euro
3 062,18 – 3 155,29 euro
2. Erfarenhetstillägg
Erfarenhetstilläggen är:
Erfarenhetsår
Erfarenhetsprocent
3 år
5%
5 år
5%
8 år
5%
13 år
5%
20 år
6%
Erfarenhetstillägget räknas ut på totalbeloppet av grundlönen och tidigare
intjänade erfarenhetstillägg
2. Biträdande rektorns undervisningsskyldighet är 150 timmar per arbetsår.
§ 22 Avdrag för avsaknad av behörighet
För biträdande rektor, som inte uppfyller behörighetskraven för tjänsten, är
den undre gränsen för grundlönen enligt § 21, 8 % lägre eller av särskilda
skäl 16 % lägre.
§ 23 Arbetstid och semester
Biträdande rektors arbetstid och semester bestäms enligt samma grunder
som rektors arbetstid och semester.
44
B. Biträdande rektorer med arvodesbaserad tjänst
§ 24 Arvode för biträdande rektor
I medborgar- och arbetarinstitut, som inte har biträdande rektor med
totallön, betalas till innehavare av lärartjänst i huvudsyssla som uppfyller
behörighetskraven och som ålagts uppgiften som biträdande rektor, ett
tillägg som är 8 % beräknat på 25 % av grundlönen.
LÄRARE
§ 25 Grundlön och erfarenhetstillägg (från 1.8.2014)
022650
022645
1) högre högskoleexamen
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
2 506,89 euro
2 438,16 euro
2) för tjänsten lämplig lägre högskoleexamen, yrkeshögskoleexamen, eller
examen på institutnivå eller behörighet för lärartjänst med stöd av dispens
Dyrortsklass I
2 169,29 euro
Dyrortsklass II
2 117,23 euro
Erfarenhetstillägg
Erfarenhetstilläggen är (från 1.3.2012):
Erfarenhetsår
Erfarenhetsprocent
3 år
5%
5 år
6%
8 år
7%
13 år
7%
20 år
6%
Erfarenhetstillägget räknas ut på totalbeloppet av grundlönen och tidigare
intjänade erfarenhetstillägg.
Protokollsanteckning:
Enligt § 2 i avtalet om undervisningspersonalens löner och arbetstid beaktas, då
grundlönen fastställs, uppgifternas svårighet och ansvarsfullhet, tjänstemannens
ställning i organisationen, läroanstaltens/skolans storlek, antalet
driftsställen/läroanstalter och lokala förhållanden samt tjänstemannens kunnande
och förmåga att klara av sina uppgifter.
Enligt § 19 i samma avtal har som grund konstaterats, ifall individuell lönedel
betalas, personligt kunnande och personliga arbetsresultat samt omfattande
behörighet, personligt kunnande och arbetsresultat. Enligt avtalet kan
grundlönen eller den övre gränsen överskridas.
45
§ 26 Undervisningsskyldighet
1. Lärare är skyldig att hålla följande antal undervisningstimmar per
arbetsår:
- lärare i samhällsämnen, pedagogik, modersmålet,
det andra inhemska språket och främmande språk
samt i matematisk-naturvetenskapliga ämnen
- övriga lärare
530 timmar
580 timmar
2. Om en lärare undervisar i flera ämnen med olika
undervisningsskyldighet, skall hans undervisningstimmar per år räknas så
att de vägs enligt de olika ämnena.
3. En undervisningstimme omfattar 45 minuter. I undervisningstimmen
ingår förberedelse för undervisningen och likaså utarbetande och
korrigering av till undervisningen hörande repetitioner, prov och övriga
uppgifter samt deltagande i lärarmöten.
§ 27 Övrig arbetsskyldighet
1. Den övriga arbetsskyldigheten för en lärare uppgår till 350 timmar per
arbetsår. Om en lärare i medeltal reser 200 kilometer per vecka till en annan
verksamhetsenhet, inräknas av den till resor använda tiden högst 75 timmar
per år i den övriga arbetsskyldigheten.
2. En timme av övrig arbetsskyldighet omfattar 60 minuter.
3. Till den övriga arbetsskyldigheten hör beroende på institutets speciella
karaktär allmänna arrangemang, uppgörande av läroplan, utveckling av
under-visningen, studiehandledning, deltagande i elevkårsverksamheten vid
institutet samt andra liknande uppgifter.
§ 28 Trettondagens inverkan på undervisningsskyldigheten
Från arbets- och undervisningsskyldigheten för en lärare i huvudsyssla vid
medborgar- och arbetarinstitut skall med anledning av trettondagen, om den
infaller på en annan vardag än lördag, göras ett kalkylerat avdrag som
motsvarar en dags arbets- och undervisningsskyldighet.
46
§ 29 Minskad undervisningsskyldighet
1. Biträdande rektorns uppgifter
Om en lärare beordrats till biträdande rektor, kan hans undervisningstimmar
minskas, dock inte så att de understiger 400 timmar. Om en lärare beordrats
till biträdande rektor i ett institut där undervisningstimmarna är färre än
11 000 och där minst fyra innehar lärartjänst i huvudsyssla, kan lärarens
undervisningstimmar minskas, dock inte så att de understiger 300 timmar.
Om institutet har över 5 000 studerande, kan undervisningstimmarna för
den lärare som förordnats till biträdande rektor minskas om det är
synnerligen motiverat med hänsyn till mängden administrativa uppgifter,
dock inte så att undervisningstimmarna understiger 200.
2. Specialuppgifter
Om läraren har ålagts specialuppgifter, som begränsar möjligheterna att
hålla undervisningstimmar, kan lärarens undervisningstimmar minskas,
dock inte så att de understiger 400 timmar.
3. Avdelningsföreståndare
Om en lärare är förordnad till avdelningsföreståndare kan hans
undervisnings-timmar minskas till minst 400 timmar. Ifall det likväl med
hänsyn till mängden administrativa uppgifter är synnerligen motiverat, kan
undervisningstimmarna för den lärare som beordrats till avdelningsföreståndare ytterligare minskas, dock så att de inte understiger 150 timmar.
Om det likväl vid avdelningen finns över 2 000 studerande kan direktionen
minska avdelningsföreståndarens undervisningstimmar till minst 150
timmar, om detta är synnerligen motiverat med hänsyn till mängden
administrativa uppgifter.
4. Lärare som leder sitt undervisningsområde
Ifall institutet har minst 11 000 undervisningstimmar i året, kan lärarens
undervisningstimmar minskas till minst 200 timmar om läraren leder sitt
eget undervisningsområde och inom detta särskilt sköter utvecklingen av
under-visningen och undervisningsmaterialet samt handhar handledningen
av timlärarna.
47
TIMLÄRARE (I FOLKHÖGSKOLOR, MEDBORGAR- OCH
ARBETARINSTITUT) SAMT STUDIECENTRALER
§ 30 Arvodesgrunder
1. Arvodesgrunderna för timlärares timlön är (från 1.8.2014):
A) timlärare som har avlagt högre högskoleexamen eller högre
yrkeshögskoleexamen
statistikkod
Dyrortsklass I
A-arvode
B-arvode
27,32
29,66
022942
022946
Dyrortsklass II
A-arvode
B-arvode
26,69
28,95
022942
022946
B) timlärare som har avlagt lägre högskoleexamen, yrkeshögskoleexamen,
gymnastiklärarexamen, examen i bildkonst, musik, huslig ekonomi,
hemslöjd och textilslöjd eller ingenjörsexamen i läroverk
statistikkod
Dyrortsklass I
A-arvode
B-arvode
25,94
27,86
022939
022943
Dyrortsklass II
A-arvode
B-arvode
25,32
27,21
022939
022943
C) annan timlärare
statistikkod
Dyrortsklass I
A-arvode
B-arvode
25,16
26,85
022937
022941
Dyrortsklass II
A-arvode
B-arvode
24,59
26,19
022937
022941
Timarvodesgrunderna för lärare i studiecentral är följande (från 1.8.2014):
D) timlärare som avlagt högre högskoleexamen eller högre
yrkeshögskoleexamen
statistikkod
48
Dyrortsklass I
A-arvode
B-arvode
26,85
29,03
022941
022945
Dyrortsklass II
A-arvode
B-arvode
26,19
28,36
022941
022945
E) timlärare som avlagt lägre högskoleexamen, yrkeshögskoleexamen,
gymnastiklärarexamen, examen i bildkonst, musik, huslig ekonomi,
hemslöjd och textilslöjd eller ingenjörsexamen i läroverk
statistikkod
Dyrortsklass I
A-arvode
B-arvode
25,55
27,32
022938
022942
Dyrortsklass II
A-arvode
B-arvode
24,96
26,69
022938
022042
F) annan timlärare
statistikkod
Dyrortsklass I
A-arvode
B-arvode
24,87
26,38
022936
022940
Dyrortsklass II
A-arvode
B-arvode
24,31
25,75
022936
022940
2. Arvodesgrunden för konstnär som undervisar inom sitt område bestäms
enligt a)- c)-gruppen beroende på den uppskattning och erkänsla som
konstnären med sitt arbete nått internationellt, nationellt eller regionalt.
3. Timarvodet till en sådan timlärare, som förutom i detta avtal avsedd
studiecentral undervisar som timlärare minst 16 timmar per vecka i annan
statlig, kommunal eller privat läroanstalt under högskolenivå och som
åtnjuter statsbidrag, uträknas likaså på summan av grundlönen och det
dyrortstillägg som utgår för berörda ort.
4. Kör- och orkesterledare (folkhögskolor samt medborgar- och
arbetarinstitut)
Till institutets kör- och orkesterledare betalas timlön enligt b)-punkten i 1
momentet, om inte bestämmelsen i a)-punkten i 1 momentet skall tillämpas
på hans arvodesgrund.
§ 31 Kompetenstillägg
Kompetenstillägget, dvs. B-arvodet i tabellen ovan, betalas till timlärare
som
1. har lärarbehörighet för medborgar- och arbetarinstitut eller timlärare som
har särskilt stadgad behörighet, eller
2. avlagt vitsordet approbatur i vuxenpedagogik eller har pedagogiska
studier i vuxenpedagogik omfattande 35 studieveckor samt undervisat minst
100 timmar i sammanlagt minst två år vid institutet.
49
Protokollsanteckning:
Med denna ändring (punkterna 1 och 2) ändras inte innehållet i
avtalspunkten jämfört med tidigare.
3. B-arvode betalas också till de timlärare som har yrkesutbildning för det
ämne som läraren undervisar i eller som har via arbetet skaffad erfarenhet
som är av väsentlig nytta i undervisningsarbetet.
Protokollsanteckning:
Arbetsgivaren kan enligt sin prövning betala arvode enligt detta
stycke, med andra ord arbetsgivaren beslutar om när kriteriet för
västentlig nytta fylls.
§ 32 Hur anställning ingås
1. De rättigheter som baserar sig på anställningen för en timlärare börjar när
läraren i realiteten inleder sitt arbete. Arbetsavtalet skall ingås skriftligt såsom förutsätts i § 3 i kollektivavtalet för den privata undervisningssektorn.
2. Timlärare anställs för en arbetsperiod åt gången eller för en arbetsperiod
som är kortare, särskilt avtalad för viss tid.
3. Timlärare anställs för att undervisa i ämnen som avtalats i detta avtal. Till
timlärarens skyldigheter hör att förbereda undervisningstimmen, hålla
undervisningstimmen, att utföra arbeten i omedelbar anslutning till
undervisningstimmen, samt att delta i lärarmöten i enlighet med institutets
reglemente.
4. Undervisningstimmen är 45 minuter.
5. Timläraren är också vid behov temporärt skyldig att, inom sitt eget
område och vad som med hänsyn till hans utbildning och enligt hans
erfarenhet kan anses vara lämpligt, utföra övriga uppgifter i institutet som
fastställts i verksamhets- och läroplanen, och som nära ansluter sig till
institutets verksamhet. Arbetsgivaren skriver på förhand in i arbetsplanen de
timmar som separat skall ersättas. Arvodet för dessa uppgifter utgår enligt §
30.
6. Ovan nämnda timme är 60 minuter.
§ 33 Hur anställning avslutas
1. När anställningen avslutas tillämpas kollektivavtalsbestämmelserna, dock
så att uppsägningstiden ömsesidigt är 14 dygn.
50
Ett arbetsavtal för viss tid kan sägas upp mitt under avtalsperioden med
iakttagande av uppsägningstid på samma grunder som ett arbetsavtal som
gäller tillsvidare.
2. Om eleverna i studiegruppen varaktigt varit färre än sju eller om en grupp
med utvecklingshämmade elever varaktigt har färre elever än fem, kan
timläraren sägas upp (medborgar- och arbetarinstitut).
3. En timlärare kan sägas upp, om en grupp, som är avsedd att arbeta i 26
arbetsveckor, under arbetsåret sex gånger har haft färre elever än minimiantalet, men också då studiegruppen tre gånger i följd haft färre elever än
minimiantalet (medborgar- och arbetarinstitut).
4. Ifall inga elever anländer första gången en studiegrupp skall samlas, kan
timläraren sägas upp (folkhögskola samt medborgar- och arbetarinstitut).
5. En timlärare kan sägas upp om eleverna varit färre än minimiantalet tre
gånger i en grupp som samlas endast på höst- eller vårterminen (medborgaroch arbetarinstitut).
6. En timlärare kan sägas upp separat för varje studiegrupp. Studiegruppen
fortsätter under uppsägningstiden och timläraren är skyldig att under
uppsägningstiden undervisa en grupp som har färre deltagare än
minimiantalet. Om ingen studiegrupp längre finns, skall timläraren under de
timmar han hade haft under uppsägningstiden finnas på plats i institutet och
utföra övriga i § 32, moment 5 i avtalet avsedda uppgifter som rektorn
anvisat (medborgar- och arbetarinstitut).
§ 34 Semesterersättning
1. Timlärares rätt till semesterersättning bestäms enligt bestämmelserna i
semesterlagen.
2. Semesterersättningen betalas när institutets arbetsperiod slutar eller när
anställningen upphör.
3. Timläraren skall få en specifikation över semesterersättningen, av vilken
skall framgå grunden för ersättningen.
§ 35 Semesterpremie
En timlärare har rätt att få semesterpremie för de kalendermånader då han
enligt semesterlagen arbetat minst 14 dagar.
51
§ 36 Lön för sjuktid och moderskapsledighet
1. Lön för sjuktid och moderskapsledighet betalas till timlärare som i
genomsnitt undervisar minst 14 timmar i veckan.
2. När anställningens längd räknas ut anses timlärarens tjänstetid som
sammanhängande, om han varit i institutets tjänst till utgången av
föregående ordinarie arbetsperiod och då undervisat i genomsnitt 14 timmar
i veckan.
3. Rätten till moderskapsledighet och sjuktid med lön för andra än i moment
1 nämnda lärare bestäms enligt stadgandena i arbetsavtalslagen.
§ 37 Ersättning för resekostnader (tillämpas inte på studiecentraler)
1. Timlärares rätt till ersättning för resekostnader fastslås enligt
bestämmelserna i kollektivavtalet, dock med följande undantag.
2. Till timlärare, som bor i annan kommun än den där institutet är beläget,
betalas ersättning för kostnader för resan från bostaden som är belägen
utanför kommunen eller från arbetsplats utanför kommunen till institutets
verksam-hetsenhet till den del resan överstiger sex kilometer. På samma
grunder ersätts återresan och utbetalas dagtraktamente.
3. Till timlärare som bor i samma kommun betalas ersättning för kostnader
för resan från timlärarens bostad eller arbetsplats till institutets
verksamhetsenhet, dock så att ersättning betalas högst för den del resan
överstiger sex kilometer. Återresan ersätts på samma grunder.
§ 38 Lönebetalning
1. Lönebetalningsperioden är en kalendermånad. Lönen betalas senast den
7:e kalenderdagen följande månad. Lönen kan betalas via bank. Ifall
timläraren anvisar en bank på orten eller annan penninginrättning, skall
lönen betalas till denna penninginrättning.
2. Om lönen förfaller till betalning på helgdag, självständighetsdagen eller
första maj, på jul- eller midsommaraftonen eller lördag, är föregående
vardag förfallodag.
3. I samband med lönebetalningen får löntagaren en specifikation med
detaljerade uppgifter om lönegrunderna, beloppet samt innehållningar för
olika ändamål.
52
IDROTTSINSTITUT
REKTORER OCH BITRÄDANDE REKTORER
§ 1 Löneklasser, erfarenhetstillägg och undervisningsskyldighet (från 1.8.2014)
Protokollsanteckning: I marginalen framför lönebestämmelserna finns en 6-siffrig
nummerserie som är den kod som används när uppgifterna för den årliga lönestatistiken
lämnas.
1. Grundlön
031065
Rektor
Dyrortsklass I
3 878,96 – 4 430,20 euro
Dyrortsklass II
3 772,15 – 4 308,16 euro
- undervisningsskyldigheten är högst 280 timmar per år
031162
Biträdande rektor
Dyrortsklass I
3 365,48 – 3 809,59 euro
Dyrortsklass II
3 273,11 – 3 704,69 euro
- minskningen av undervisningsskyldigheten är högst 4 veckotimmar
2. Erfarenhetstillägg
Erfarenhetstilläggen är:
Erfarenhetsår
Erfarenhetsprocent
3 år
5%
5 år
5%
8 år
5%
13 år
5%
20 år
6%
Erfarenhetstillägget räknas ut på totalbeloppet av grundlönen och tidigare
intjänade erfarenhetstillägg.
§ 2 Arbetstid och semester
Arbetstid och semester bestäms i enlighet med § 20 i löne- och
arbetstidsavtalet.
LÄRARE (från 1.8.2014)
§ 3 Lärares arbetstid
1. Årsarbetstiden är 1600 timmar, så att läraren får välja tiden och
platsen för högst 400 timmar.
53
Protokollsanteckning:
Den andel av arbetstiden som läraren själv får bestämma över ska stå i
förhållande till den mängd arbetstid som resurseras som
undervisningstimmar.
§ 4 Arbetstidplan
1. I den arbetstidsplan som ska göras upp i början av läsåret, terminen
eller anställningen fastställs hur arbetstiden ska användas.
2. Ifall den tid som används för arbetet eller uppgifterna har bedömts
fel eller om uppgifterna ändras, ska arbetstidsplanen ändras.
Arbetstidplanen ska alltid justeras så att den motsvarar den faktiska
användningen av arbetstiden.
§ 5 Lediga perioder
1. Läraren har under läsåret 10 veckor ledighet.
2. Lärarens ska i enlighet med punkt 1 få en ledighet under tiden 2.5 30.9 på 4-8 veckor (28-56 kalenderdagar), under vilken arbetsgivaren
inte får placera in arbetstid. Av den lediga perioden ska två veckor ges
som en sammanhängande period övriga ledigheter ska var minst en
vecka. Ledigheten ges under en tid som är lämplig med tanke på
läroanstaltens verksamhet. För lärare i yrkesläroanstalter är längden
på den sammanhängande ledigheten dock minst fyra veckor i stället för
ovan nämnda två veckor.
3. Lärarens ska i enlighet med punkt 1 få en ledighet under tiden 1.10 30.4 på 2-6 veckor (14-42 kalenderdagar), under vilken arbetsgivaren
inte får placera in arbetstid. Ledigheten ska ges i perioder om minst en
vecka. Ledigheten ges under en tid som är lämplig med tanke på
läroanstaltens verksamhet.
4. Man kan med läraren komma överens om när ledigheten hålls och
om en annan indelning i perioder.
5. Av en lärare som har haft annan ledighet utan lön än den som avses i
1 §, kapitel 4 i arbetstidslagen under annan tid än den för honom/henne
fastställda ledigheten, dras av lönen för följande lediga period, för var
och en arbetsdag utan lön som ingår i perioden, daglönen multiplicerad
med 0,18.
54
6. När anställningen upphör för en lärare som har anställts för en
kortare tid än läsåret, betalas till läraren för sommarledighet för varje
arbetsdag som anställningen har varat, ersättning som fås så, att
daglönen multipliceras med talet 0,18. Om det i anställningen har
ingått fastställda sommarledigheter under perioden 2.5 - 30.9, avdras
de från antalet dagar som berättigar till ersättning för sommarledighet.
§ 6 Grundlön och erfarenhetstillägg (från 1.8.2014)
1a. Lärare (gymnastiska ämnen och andra ämnen)
032757 /
032857
a) högre högskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen)
grundlön
efter 3 år
efter 5 år
efter 8 år
efter 13 år
efter 20 år
032755 /
032855
Dyrortsklass II
3 206,10 – 3 521,92
3 397,57 – 3 732,37
3 566,45 – 3 917,99
3 743,78 – 4 112,89
3 967,20 – 4 358,46
4 164,19 – 4 574,97
Dyrortsklass I
3 146,81 – 3 396,03
3 334,72 – 3 598,91
3 500,46 – 3 777,86
3 674,48 – 3 965,75
3 893,75 – 4 202,50
4 087,07 – 4 411,22
Dyrortsklass II
3 060,94 – 3 302,97
3 243,69 – 3 500,26
3 404,87 – 3 674,27
3 574,12 – 3 856,99
3 787,36 – 4 087,21
3 975,37 – 4 290,18
Dyrortsklass I
2 660,73 – 2 878,67
2 819,42 – 3 050,46
2 959,40 – 3 201,99
3 106,36 – 3 361,09
3 291,55 – 3 561,55
3 454,81 – 3 738,29
Dyrortsklass II
2 587,93 – 2 800,20
2 742,25 – 2 967,28
2 878,36 – 3 114,64
3 021,28 – 3 269,38
3 201,36 – 3 464,34
3 360,12 – 3 636,23
b) högskoleexamen
grundlön
efter 3 år
efter 5 år
efter 8 år
efter 13 år
efter 20 år
032751 /
032851
Dyrortsklass I
3 297,22 – 3 621,42
3 494,16 – 3 837,85
3 667,87 – 4 028,74
3 850,27 – 4 229,18
4 080,08 – 4 481,73
4 282,70 – 4 704,39
c) annan examen
grundlön
efter 3 år
efter 5 år
efter 8 år
efter 13 år
efter 20 år
55
1b. Lärare (gymnastiska och andra ämnen) / Pajulahti ja Vierumäki
032758 /
032858
a) högre högskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen
grundlön
efter 3 år
efter 5 år
efter 8 år
efter 13 år
efter 20 år
032756 /
032856
Dyrortsklass II
3 302,97 – 3 578,58
3 500,26 – 3 792,44
3 674,27 – 3 981,06
3 856,99 – 4 179,11
4 087,21 – 4 428,66
4 290,18 – 4 648,67
Dyrortsklass I
3 219,13 – 3 497,02
3 411,39 – 3 705,98
3 580,96 – 3 890,28
3 759,01 – 4 083,79
3 983,35 – 4 327,62
4 181,14 – 4 542,59
Dyrortsklass II
3 131,43 – 3 401,66
3 318,42 – 3 604,89
3 483,34 – 3 784,13
3 656,50 – 3 972,34
3 874,69 – 4 209,48
4 067,06 – 4 418,56
Dyrortsklass I
2 727,63 – 3 146,81
2 890,35 – 3 334,72
3 033,87 – 3 500,46
3 184,56 – 3 674,48
3 374,43 – 3 893,75
3 541,83 – 4 087,07
Dyrortsklass II
2 653,03 – 3 060,94
2 811,27 – 3 243,69
2 950,83 – 3 404,87
3 097,37 – 3 574,12
3 282,01 – 3 787,36
3 444,80 – 3 975,37
b) högskoleexamen
grundlön
efter 3 år
efter 5 år
efter 8 år
efter 13 år
efter 20 år
032752 /
032852
Dyrortsklass I
3 396,03 – 3 679,18
3 598,91 – 3 899,08
3 777,86 – 4 093,03
3 965,75 – 4 296,69
4 202,50 – 4 553,29
4 411,22 – 4 779,52
c) annan examen
grundlön
efter 3 år
efter 5 år
efter 8 år
efter 13 år
efter 20 år
2. Ifall man med läraren kommer överens om en årlig arbetstid som
överskrider 1 600 timmar, dock högst 1 680 timmar, betalas till läraren
för varje full arbetsvecka som överskrider 1 600 timmar lönen för en
vecka (2,5 % av årslönen).
3. Den till erfarenhetstillägg berättigande tiden fastställs så som det i §
3 i avtalet om undervisningspersonalens löner och arbetstider har
bestämts om intjäningen av erfarenhetstillägg.
4. Ifall man med läraren har kommit överens om en längre årsarbetstid
56
än 1 600 timmar, fastställs lönen i motsvarande förhållande.
5. En lärare som omfattas av detta avtal har inte separat rätt till
semesterpremie.
§ 7 Ikraftträdande
1. Avtalet träder i kraft 1.8.2014.
§ 8 Övergångsbestämmelser
1. I fråga om de arbetstagare i undervisningspersonalen som omfattas
av denna avtalsbilaga anses den semester som intjänats efter det
kvalifikationsår som börjat 1.4.2013 som uttagna då man övergår till
systemet med lediga perioder 1.8.2014.
2. Semester som intjänats före 31.3.2013 och som inte har tagits ut ska
hållas före 31.7.2014. I fråga om de semesterdagar som inte har hållits
före 31.7.2014 ska man göra en skriftlig plan för uttagning eller ett
separat avtal om hur semesterdagarna ersätts i pengar.
3. Semesterpremie som intjänas för tiden 1.4.2014 - 31.7.2017 betalas
senast i samband med lönebetalningen för juli 2015. Man kan lokalt
avtala annorlunda om betalningen av semesterpremien.
TIMLÄRARE
§ 7 Hur anställning inleds
1. Timlärare anställs för undervisning som avses i detta avtal. Till
timlärarens skyldigheter hör lektionsförberedelse, att hålla lektioner, övrigt
arbete i omedelbar anslutning till lektionerna samt deltagande i de
lärarmöten som institutets reglemente förutsätter.
2. Lektionen är minst 45 minuter.
§ 8 Avslutande av anställning
Den ömsesidiga uppsägningstiden är 14 dygn.
§ 9 Huvudsyssla
En timlärare är i huvudsyssla om han undervisar minst 16 lektioner i veckan
i en eller flera statliga läroanstalter under högskolenivå, i kommunalt eller
57
privat läroverk eller i en kommunal eller privat yrkesläroanstalt som får
statsandel eller -understöd. Med lektioner avses här också sådana uppgifter
utom klass för vilka arvode utgår som arvode för årsveckotimmar.
§ 10 Timarvoden (från 1.8.2014)
032943
a) timlärare som avlagt högre högskoleexamen
- Dyrortsklass I
28,18 euro
- Dyrortsklass II
27,52 euro
032940
b) timlärare som avlagt lägre högskoleexamen
- Dyrortsklass I
26,67 euro
- Dyrortsklass II
26,04 euro
032938
c) annan timlärare
- Dyrortsklass I
- Dyrortsklass II
25,83 euro
25,24 euro
3. Timarvode för en timlärare som undervisar minst 16 timmar i veckan är
summan av grundlönen och det dyrortsklasstillägg som bestäms av orten i
fråga.
4. För timlärare som utöver undervisning vid institut som avses i denna
bilaga undervisar som timlärare i någon annan statlig, kommunal eller
privat skola eller läroanstalt under högskolenivå, som åtnjuter statsstöd,
som timlärare sammanlagt minst 16 timmar i veckan, beräknas timarvodet
som summan av grundlönen och det dyrortstillägg som orten i fråga
förutsätter.
5. Om en timlärare i bisyssla undervisar i skolor med både 5- och 6-dagars
skolvecka eller på gymnasiets kvällslinje eller kvällsgymnasium får han
tim-arvode förhöjt med dyrortstillägg, ifall han undervisar minst det antal
timmar som fås genom att man räknar ut det vägda timantalet enligt hållna
timmar i ovan nämnda läroanstalt.
§ 11 Kompetenstillägg (från 1.8.2014)
Till timlärare betalas timarvode enligt följande om han/hon har
1)
behörighet som folkhögskollärare
2)
behörighet som lärare i huvudsyssla i medborgar- eller
arbetarinstitut
3)
särskilt stadgad behörighet som timlärare vid idrottsinstitut
eller
58
4)
avlagt approbatur i vuxenpedagogik eller examen i vuxenpedagogikens grundstudier och sammanlagt minst två år
undervisning vid institut, och under denna tid sammanlagt
undervisat i minst hundra timmar.
032945
a) timlärare som har avlagt högre högskoleexamen
- Dyrortsklass I
29,36 euro
- Dyrortsklass II
28,67 euro
032942
b) timlärare som har avlagt lägre högskoleexamen
- Dyrortsklass I
27,64 euro
- Dyrortsklass II
26,99 euro
032940
c) annan timlärare
- Dyrortsklass I
- Dyrortsklass II
26,67 euro
26,04 euro
§ 12 Semesterersättning
1. Timlärares rätt till semesterersättning bestäms på basis av stadgandena i
semesterlagen.
2. Semesterersättning betalas när institutets arbetsperiod eller anställningen
upphör.
3. Över semesterersättningen skall ges en specifikation varav ersättningsgrunden framgår.
§ 13 Semesterpremie
1. En timlärare som undervisar minst 16 timmar får semesterpremie. För att
fastslå det genomsnittliga veckotimantalet används en kalendermånad som
utjämningsperiod.
2. Ytterligare en förutsättning för att semesterpremien skall betalas är att
tim-läraren i enlighet med semesterlagen har varit minst 14 dagar i arbete
under kalendermånaden.
§ 14 Lön för sjuktid och moderskapsledighet
1. Till en timlärare som undervisar minst 16 timmar i veckan betalas lön för
sjuktid och för moderskapsledighet.
59
2. När man räknar ut karenstider anses timlärarens tjänstgöring sammanhängande om han/hon har varit i sitt eget instituts tjänst till den föregående
ordinarie arbetsperiodens slut och då undervisat i snitt 16 timmar i veckan.
3. Övriga timlärares rätt till moderskapsledighet och sjukledighet med lön
bestäms enligt stadgandena i arbetsavtalslagen.
§ 15 Resekostnader
1. Timlärares rätt till ersättning av resekostnader bestäms enligt kollektivavtalet, dock med följande undantag.
2. Till timlärare som inte bor i institutets placeringskommun betalas reseersättningar för resor från bostaden utanför kommunen eller från hans
verksamhetsställe utanför kommunen till institutet där han arbetar, till den
del resan överskrider sex kilometer. På samma grunder ersätts återresan och
betalas dagpenning.
3. Timlärare som är bosatt i samma kommun får ersättning för sina resekostnader när han reser från sin bostad eller från verksamhetsstället till
arbetsplatsen på institutet, dock högst till den del resan överskrider sex
kilometer. På samma grunder ersätts återresan.
§ 16 Lönebetalning
1. Lönebetalningsperioden är en kalendermånad. Lönen betalas den sjunde
kalenderdagen i följande månad. Lönen får betalas via bank. Om timläraren
anvisar en bank eller annan penninginrättning på orten, skall lönen betalas
till denna penninginrättning.
2. Om lönen förfaller till betalning en helgdag, självständighetsdagen, eller
första maj, jul- eller midsommaraftonen eller en söckenlördag anses närmast
föregående annan vardag som förfallodag.
3. I samband med lönebetalningen får löntagaren en specifikation med en
detaljerad utredning av lönegrunderna, lönens storlek samt
löneinnehållningarna för olika ändamål.
60
MUSIKLÄROANSTALTER
REKTORER OCH BITRÄDANDE REKTORER
§ 1 Grundlöner, erfarenhetstillägg och undervisningstimmar
Protokollsanteckning: I marginalen framför lönebestämmelserna finns en 6-siffrig
nummerserie som är den kod som används när uppgifterna för den årliga lönestatistiken
lämnas.
1. Grundlön från 1.8.2014
041061
041060
041159
041158
Rektor
- högre högskoleexamen
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
3 517,70 – 4 310,17 euro
3 420,98 – 4 191,17 euro
- annan examen
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
3 404,28 – 4 137,15 euro
3 310,26 – 4 023,23 euro
Biträdande rektor
- högre högskoleexamen
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
3 227,94 – 3 735,17 euro
3 139,42 – 3 632,34 euro
- annan examen
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
3 134,17 – 3 589,49 euro
3 047,79 – 3 490,97 euro
Protokollsanteckning:
Enligt § 2 i undervisningspersonalens avtal om löner och arbetstid beaktas, då
man fastställer uppgiftens grundlön, uppgiftens svårighet och ansvarsfullhet,
tjänstemannens ställning i organisationen, läroanstaltens/skolans storlek, antalet
driftsställen/läroanstalter och lokala förhållanden samt tjänstemannens
färdigheter och förmåga att klara av uppgiften.
Enligt § 19 i samma avtal, ifall individuellt lönetillägg betalas, har man som
grund konstaterat den individuella kompetensen och de individuella
arbetsprestationerna samt en omfattande behörighet, individuell kompetens och
arbetsresultat. Enligt avtalet kan grundlönen eller den övre gränsen överskridas.
61
2. Erfarenhetstillägg (från 1.3.2012)
Erfarenhetstilläggen är:
Erfarenhetsår
Erfarenhetsprocent
3 år
5%
5 år
5%
8 år
5%
13 år
5%
Erfarenhetstillägget räknas ut på totalbeloppet av grundlönen och tidigare
intjänade erfarenhetstillägg.
3. Undervisningstimmar per vecka
Rektor
Biträdande rektor
2 – 10 timmar per vecka
2 – 13 timmar per vecka
§ 2 Arbetstid och semester
Arbetstid och semester fastställs i enlighet med § 20 i löne- och arbetstidsavtalet.
§ 3 Undervisningsskyldigheten för lärare som är biträdande rektor
Undervisningsskyldigheten för lärare som är biträdande rektor är 10 - 16
timmar i veckan.
Till lärare som är biträdande rektor betalas ett tillägg som är 6 % beräknat
på grundlönen enligt § 4.
LÄRARE
§ 4 Grundlön, erfarenhetstillägg och undervisningsskyldighet samt
övertimarvoden (från 1.8.2014)
Övertimarvodeskoefficienten slopad från 1.8.2010 = koefficienten är 1,000
1. Konservatorium
043152
043249
62
Dyrortsklass I
a. Överlärare
- grundlön i euro
2 701,62 – 2 882,17
Undervisningsskyldighet 20 timmar/vecka
b. Lektor – högre högskoleexamen
- grundlön i euro
2 491,30 – 2 639,88
Undervisningsskyldighet 22 timmar/vecka
Dyrortsklass II
2 627,16 – 2 803,04
2 424,53 - 2 567,07
043248
043346
043341
c. Lektor
- grundlön i euro
2 318,86 – 2 548,70
- Undervisningsskyldighet 22 timmar/vecka
2 258,74 – 2 504,92
d. Lärare i allmänna ämnen
– högre högskoleexamen
- grundlön i euro
2 212,17 – 2 318,86
2 157,70 – 2 258,74
– lägre högskoleexamen
- grundlön i euro
1 958,49 – 2 030,85
2 003,98 – 2 078,29
Undervisningsskyldigheten timmar per vecka (lärare i allmänna ämnen)
- språk och matematik
20
- gymnastik
25
- medborgarfärdighet samt
konst- och miljöfostran
21
2. Grundundervisning i musik
Övertimarvodeskoefficienten slopad från 1.8.2010 = koefficienten är 1,000
043449
043448
043444
Dyrortsklass I
a. Högre högskoleexamen
- grundlön i euro
2 491,30 – 2 639,88
Undervisningsskyldighet 23 timmar/vecka
b. Lämplig yrkeshögskoleexamen,
konservatoriepåbyggnadsexamen
eller tidigare lektors behörighet
- grundlön i euro
2 318,86 – 2 548,70
Undervisningsskyldighet 23 timmar/vecka
c. Annan lämplig examen
- grundlön i euro
2 119,91 – 2 212,17
Undervisningsskyldighet 24 timmar/vecka
Dyrortsklass II
2 424,53 – 2 567,07
2 258,74 – 2 478,82
2 069,98 – 2 157,70
3. Erfarenhetstillägg (1.4.2013)
Erfarenhetstilläggen är:
Erfarenhetsår
Erfarenhetsprocent
3 år
5%
5 år
6%
8 år
7%
13 år
8%
20 år
3%
Erfarenhetstillägget räknas ut på totalbeloppet av grundlönen och tidigare
63
intjänade erfarenhetstillägg.
4. Till lärare som har ansvar för en ämnesgrupp betalas tillägg för ämnesgruppsansvarig, vilket är 3,5 % beräknat på grundlönen enligt § 4.
När lärarens lön i övrigt fastställs beaktas de övriga grunder som nämns i §
2, moment 2 i undervisningspersonalens löne- och arbetstidsavtal.
5. Om en musikläroanstalt omfattar både en konservatorieavdelning (yrkesutbildning) och en musikinstitutsavdelning får innehavaren av
lektorstjänsten vid läroanstalten lön som konservatorielektor.
6. Undervisningsskyldigheten kan vid behov fastställas per år.
Protokollsanteckning:
Med lärare avses även ackompanjatör.
§ 5 Kompetenstillägg
För lektor och lärare som undervisar i didaktik betalas didaktiktillägg, som
är 3,5 % beräknat på grundlönen enligt § 4.
§ 6 Föreståndare för filialenhet
Till lärare som beordras till föreståndare för filialenhet betalas
tilläggsarvode för denna uppgift:
Elever i filialenheten
20 – 50
51 – 100
101 – 200
201 –
Ersättning i veckotimmar
1
2
3
4
§ 7 Tillägg för lärare som undervisar i en eller flera filialenheter
Om läraren undervisar i en eller flera filialenheter utöver huvudskolan
betalas till honom ett filialtillägg på basis av resans längd mellan bostaden
och filialenheten eller filialenheterna varje vecka. Filialtillägget räknas ut
på grundlönen enligt § 4 på följande sätt:
Resekilometrar i veckan
100 – 149
150 – 199
200 eller mera
64
Tillägg
3,5 %
7,0 %
10,5 %
Tillämpningsanvisning:
Resekilometrarna räknas som huvudregel ut för resorna till och
från huvudskolan och filialenheten eller filialenheterna, dock
högst för faktiska resor, med användning av den kortaste rutten.
M.a.o. om lärarens resa från bostaden till filialenheten är kortare
än resan från huvudskolan till filialenheten och läraren startar
resan hemifrån beräknas resekilometrarna enligt den faktiska
rutten från bostaden till filialenheten. Det har ingen betydelse
om läraren under samma dag undervisar enbart i filialenheten
eller därutöver också i huvudskolan.
§ 8 Ersättning för resekostnader
Lärare ersätts enligt § 12 i kollektivavtalet för kostnaderna för resor mellan
musikläroanstaltens olika enheter.
§ 9 Arbetstid
1. Undervisningen pågår minst 35 arbetsveckor och annat arbete högst tre
arbetsveckor. Arbetsveckan är fem dagar. Från antalet dagar dras självständighetsdagen, trettondagen och första maj när dessa infaller på annan
vardag än lördag.
2. Som annat arbete räknas utveckling av undervisningen och andra
uppgifter som arbetsgivaren anvisar på samma nivå utan direkt anknytning
till under-visningstimmarna. I annat arbete är antalet veckotimmar 30 och
timmarna är 60 minuter.
3. I stället för annat arbete kan läraren beordras att undervisa över 35
arbetsveckor. Då förkortar en undervisningstimme annat arbete med två
timmar. Ifall läraren anvisas annat arbete i över 90 timmar betalas för en
timme annat arbete arvode för en övertidstimme.
4. Man skall sträva efter att arrangera lärarens arbetstid från måndag till
fredag. Om det är nödvändigt för läroanstalten att arrangera undervisning på
lördagar eller ifall man annars kommer överens om annat med läraren skall
lärarens lediga dag vara måndag, såvida man inte på lärarens särskilda
begäran avtalar annorlunda.
65
TIMLÄRARE I HUVUDSYSSLA
§ 10 Grundlön, erfarenhetstillägg och undervisningsskyldighet från 1.8.2014
Övertimarvodeskoefficienten har slopats 1.9.2008 = koefficienten är 1,000
042543
a. Högre högskoleexamen
Dyrortsklass I
- grundlön i euro
2 108,69 – 2 196,97
Undervisningsskyldighet 22 timmar/vecka
Dyrortsklass II
2 060,55 – 2 144,27
042542
b. Lämplig yrkeshögskoleexamen, påbyggnadsexamen
vid konservatorium eller tidigare lektors behörighet
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
- grundlön i euro
2 069,67 – 2 150,91
2 022,41 – 2 100,26
Undervisningsskyldighet 22 timmar/vecka
042539
c. Annan lämplig examen
Dyrortsklass I
- grundlön i euro
1 967,17 – 2 033,28
Undervisningsskyldighet 24 timmar/vecka
042543
042538
Dyrortsklass II
1 922,83 – 1 987,13
d. Allmänna ämnen
- högre högskoleexamen
Dyrortsklass I
- grundlön i euro
2 108,69 – 2 196,97
Dyrortsklass II
2 060,55 – 2 144,27
- högskoleexamen
- grundlön i euro
Dyrortsklass I
1 939,04 – 1 999,56
- undervisningsskyldighet
- språk och matematik
- gymnastik
- övriga ämnen
Dyrortsklass II
1 895,55 – 1 954,08
20
25
21
Erfarenhetstilläggen är (från 1.4.2013):
Erfarenhetsår
Erfarenhetsprocent
3 år
5%
5 år
6%
8 år
7%
13 år
8%
20 år
3%
Erfarenhetstillägget räknas ut på totalbeloppet av grundlönen och tidigare
intjänade erfarenhetstillägg.
66
§ 10 a Timlärare i bisyssla (från 1.8.2014)
Minimiarvodet till timlärare i bisyssla fastställs enligt följande (priset för en
enskild timme och det arvode som månatligen skall betalas):
Högre högskoleexamen
- undervisningsskyldighet 22 timmar/vecka
Lämplig yrkeshögskoleexamen,
påbyggnadsexamen vid konservatorium
eller tidigare lektors behörighet
- undervisningsskyldighet 22 timmar/vecka
Annan lämplig examen
- undervisningsskyldighet 24 timmar/vecka
per timme
27,64 euro
i månaden
80,64 euro
27,15 euro
79,16 euro
23,69 euro
69,11 euro
per timme
30,43 euro
24,34 euro
28,97 euro
i månaden
88,69 euro
70,95 euro
84,46 euro
28,01 euro
22,42 euro
26,68 euro
81,72 euro
65,37 euro
77,82 euro
Allmänna ämnen
– högre
högskoleexamen
- underv.skyld. 20 h/v – språk, matematik
- underv.skyld. 25 h/v – gymnastik
- underv.skyld. 21 h/v – övriga ämnen
– högskoleexamen
- underv.skyld. 20 h/v – språk, matematik
- underv.skyld. 25 h/v – gymnastik
- underv.skyld. 21 h/v – övriga ämnen
Lönegrunden för obehörig timlärare i bisyssla är 4 – 25 % lägre än ovan
nämnda arvode.
§ 11 Examensnämnds- och planeringsuppgifter
Om timlärare utför examensnämnds- eller planeringsuppgifter, betalas för
detta arbete för varje timme arvodet för en timme enligt den egna
övertimarvodesgrunden.
§ 12 Tillägg för timlärare som undervisar vid en eller flera enheter
1. Till timlärare som undervisar minst 16 timmar i veckan i en musikläroanstalt, och om han ytterligare undervisar i en eller flera filialenheter betalas
ett filialtillägg på basis av längden av resan från huvudskolan eller bostaden
67
till filialenheten eller filialenheterna per vecka. Filialtillägget räknas ut på
grundlönen enligt § 4 på följande sätt:
Resekilometrar per vecka
100 – 149
150 – 199
200 eller mera
Förhöjning
3,5 %
7,0 %
10,5 %
2. För uträkningen av resekilometrar följs tillämpningsanvisningen i § 7.
§ 13 Ersättning av resekostnader
1. Timlärare som undervisar minst 16 timmar i veckan i en musikläroanstalt
får resekostnadsersättning, då han förflyttar sig från en musikläroanstalts
enhet till en annan, enligt § 12 i kollektivavtalet.
2. Enligt resereglementet får timlärare, som undervisar färre än 16 timmar i
veckan i en musikläroanstalt, utöver ersättningen i moment 1 ersättning för
kostnaderna för resan från bostaden till den första verksamhetsenheten på
en annan kommuns område och på motsvarande sätt för kostnaderna för
resan från den sista verksamhetsenheten inom en annan kommuns område
till bostaden.
3. Om i moment 2 nämnd timlärare undantagsvis eller på arbetsgivarens
uttryckliga order blir tvungen att övernatta annanstans än i sin bostad på
grund av arbetsuppgifter betalas dagtraktamente enligt villkoren i
resereglementet såsom för arbetsresor.
4. Om timlärare som nämns i moment 2 för att sköta arbetsuppgifter reser
120 kilometer in på en annan kommuns område från sin egentliga
arbetsplats eller från sin bostad och resan räcker minst 10 timmar, betalas
till honom en ersättning motsvarande partiellt dagtraktamente.
5. Av särskilt vägande orsaker kan en läroanstalt enligt prövning betala
partiellt dagtraktamente till i moment 2 avsedd timlärare om avståndet
mellan timlärarens bostad och hans verksamhetsställe är minst 75 kilometer
och resan räcker minst fem timmar.
Tillämpningsanvisning (5 mom. och beräkning av
resekilometrar):
Ifall det är fråga om ett undervisningsämne med få
veckotimmar, som det är nödvändigt att ordna undervisning i
p.g.a. läroplanen eller om det råder särskild brist på lärare som
undervisar i ett speciellt eller ovanligt instrument, kan
68
direktionen överväga att betala en ersättning som motsvarar
partiellt dagtraktamente för ett arbets-år även ifall villkoren 75
kilometer i en riktning och minst fem timmar sammanlagt
uppfylls. Vid uträkningen av resekilometrarna följs
tillämpningsanvisningarna i § 9 i tillämpliga delar.
69
BILDKONSTSKOLA OCH MULTIPROFESSIONELL KONSTUTBILDNING
REKTORER
§ 1 Löneklasser, erfarenhetstillägg och undervisningsskyldighet (från 1.8.2014)
051054
1. Grundlön
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
2 637,65 – 3 322,95 euro
2 565,24 – 3 231,17 euro
2. Erfarenhetstillägg
Erfarenhetstilläggen är:
Erfarenhetsår
Erfarenhetsprocent
3 år
5%
5 år
5%
8 år
5%
13 år
5%
20 år
6%
Erfarenhetstillägget räknas ut på totalbeloppet av grundlönen och tidigare
intjänade erfarenhetstillägg.
Undervisningsskyldigheten är 5 – 14 timmar i veckan.
Protokollsanteckning:
När undervisningsskyldigheten fastställs skall bl.a. skolans
under-visningsställen, läge och övrig personalstyrka i skolan
beaktas.
§ 2 Arbetstid och semester
Rektors arbetstid och semester bestäms enligt § 20 i löne- och
arbetstidsavtalet.
LÄRARE
§ 3 Löneklasser, erfarenhetstillägg och undervisningsskyldighet (från 1.8.2014)
053442
70
1. Lärare
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
2 032,19 – 2 311,18 euro
1 985,75 – 2 251,28 euro
053444
2. Om läraren har bildkonst- eller musiklärares behörighet, musikläroanstaltslärares behörighet, eller han är konstnär med pedagogisk
behörighet enligt förordning 948/1998, är minimilönerna följande
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
2 112,92 – 2 433,21 euro
2 062,83 – 2 366,51 euro
Erfarenhetstillägg (från 1.3.2012)
Erfarenhetstilläggen är:
Erfarenhetsår
Erfarenhetsprocent
3 år
5%
5 år
5%
8 år
5%
13 år
8%
20 år
3%
Erfarenhetstillägget räknas ut på totalbeloppet av grundlönen och tidigare
intjänade erfarenhetstillägg.
.
Protokollsanteckning:
Enligt § 2 i undervisningspersonalens avtal om löner och arbetstid beaktas,
då man fastställer uppgiftens grundlön, uppgiftens svårighet och ansvarsfullhet. tjänstemannens ställning i organisationen, läroanstaltens/ skolans
storlek, antalet driftsställen/läroanstalter och lokala förhållanden samt
tjänstemannens färdigheter och förmåga att klara av uppgiften.
Enligt § 19 i samma avtal, ifall individuellt lönetillägg betalas, har man som
grund konstaterat den individuella kompetensen och de individuella arbetsprestationerna samt en omfattande behörighet, individuell kompetens och
arbetsresultat. Enligt avtalet kan grundlönen eller den övre gränsen
överskridas.
§ 4 Arbetsskyldighet
Lärarens arbetsskyldighet är 790 timmar per arbetsår. Av dessa timmar är
578 undervisningstimmar och 212 övrig arbetsskyldighet som arbetsgivaren
fastslår.
Protokollsanteckning:
I övrig arbetsskyldighet ingår utveckling av undervisningen och
andra uppgifter på samma nivå utan direkt anknytning till
lektion och som myndighet med befogenhet att besluta i saken
fastslår.
§ 5 Lärare som är skolföreståndare
På grund av föreståndaruppgiften är löneklassen för lärare som är
71
skolföreståndare högre och undervisningsskyldigheten mindre omfattande
enligt följande (från 1.8.2014):
Hållna lektioner
föregående läsår
– 1000
1001 – 2000
2001 –
Ersättning
per månad
99,29 €
154,44 €
209,60 €
Minskning av
timmar per vecka
1–3
2–4
3–4
§ 6 Trettondagens förkortande effekt på arbetstiden
Från arbets- och undervisningsskyldigheten för en lärare i huvudsyssla skall
med anledning av trettondagen, om den infaller på en annan vardag än
lördag göras ett kalkylerat avdrag som motsvarar en dags arbets- och
undervisningsskyldighet.
TIMLÄRARE
§ 7 Timarvoden (från 1.8.2014)
- statistikkod 052999
1.
Till timlärare betalas för hållna lektioner en timlön som bestäms mellan
24,37 – 29,46 euro.
2.
Till en lärare som arbetar minst 16 veckotimmar betalas en timlön om
25,89 – 31,22 euro.
3.
För planering och arrangemang av utställning betalas 50 % av det i
punkt 1 nämnda arvodet.
Tillämpningsanvisning:
En undervisningstimme är 45 minuter. I övriga uppgifter är en
timme 60 minuter.
§ 8 Semesterersättning och semesterpremie
1.
En timlärare intjänar semesterpremie för fulla kvalifikationsmånader.
Timlärarens rätt till semester, semesterlön och semesterersättning bestäms
på basis av bestämmelserna i semesterlagen. Semesterersättningen betalas
när skolarbetet slutar eller när arbetsförhållandet upphör. Timläraren skall få
en uträkning av semesterersättningen jämte en specifikation över
ersättningsgrunden.
72
§ 9 Lön för sjuktid och moderskapsledighet
1.
Till en timlärare som i snitt undervisar minst 14 timmar i veckan betalas
lön för sjuktid och moderskapsledighet i enlighet med detta kollektivavtal.
Tillämpningsanvisning:
När karenstider räknas ut anses timlärarens tjänstetid som
sammanhängande ifall han har varit i tjänst i sin egen skola till den
föregående egentliga arbetsperiodens slut och då undervisat i snitt
14 timmar i veckan.
2.
Rätten till moderskapsledighet och sjukledighet med lön för andra än i
punkt 1 avsedda timlärare fastslås enligt bestämmelserna i arbetsavtalslagen.
§ 10 Tillfällig vårdledighet
Timlärare som i snitt undervisar minst 14 timmar i veckan har rätt att få
ledigt med lön (tillfällig vårdledighet) för skötseln eller arrangerandet av
skötseln av sitt akut sjuka barn på det sätt man kommit överens om i detta
kollektivavtal.
73
VISSA YRKESLÄROANSTALTER
§ 1 Tillämpningsområde
Denna bilaga tillämpas på följande utbildningsområden:
- teknik och trafik med undantag för utbildning som ges i sjöfarts- eller
tekniska läroanstalter
- turism, restaurangbranschen, huslig ekonomi
- skönhetsvård som hör till social- och hälsovårdbranschen
- kultur
- gårdsbruk, trädgårdsskötsel och fiskerihushållning inom naturbruk
REKTOR, BITRÄDANDE REKTOR OCH FÖRESTÅNDARE FÖR
VUXENUTBILDNINGEN
§ 1 a Grundlön, erfarenhetstillägg och undervisningsskyldighet (från 1.8.2014)
Protokollsanteckning: I marginalen framför lönebestämmelserna finns en 6-siffrig
nummerserie som är den kod som används när uppgifterna för den årliga lönestatistiken
lämnas.
1. Grundlön
061062
061160
061359
Rektor
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
3 447,96 – 3 902,96 euro
3 353,34 – 3 795,50 euro
Biträdande rektor
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
3 154,15 – 3 677,32 euro
3 067,04 – 3 576,05 euro
Föreståndare för vuxenutbildning
Dyrortsklass I
3 045,24 – 3 523,74 euro
Dyrortsklass II
2 961,73 – 3 426,73 euro
2. Erfarenhetstillägg
Erfarenhetstilläggen är:
Erfarenhetsår
Erfarenhetsprocent
74
3 år
5%
5 år
5%
8 år
5%
13 år
5%
20 år
6%
Erfarenhetstillägget räknas ut på totalbeloppet av grundlönen och tidigare
intjänade erfarenhetstillägg.
3. Undervisningsskyldighet
Rektor
Biträdande rektor
Föreståndare för vuxenutbildning
högst 456 timmar per år
högst 570 timmar per år
högst 350 timmar per år
§ 2 Arbetstid, semester och övertimmar
Arbetstiden, semestern och övertimmarna bestäms enligt § 20 i löne- och
arbetstidsavtalet.
§ 2 a Arvode och minskning för biträdande rektor i arvodesbaserad tjänst
1. Till lektor som beordrats till biträdande rektor betalas för denna uppgift
356,01 euro (från 1.8.2014) i månaden och hans undervisningsskyldighet
minskas enligt följande:
Antal elever
Minskning timmar/vecka
– 100
5
101 – 300
6
301 –
7
Ovan nämnda arvode justeras motsvarande de generella lönehöjningarna
och avrundas till närmaste cent.
LÄRARE
§ 3 Grundlön, erfarenhetstillägg, undervisningsskyldighet och övertimarvodeskoefficient (från 1.8.2014)
Övertimarvodeskoeffcienten har slopats från 1.8.2009 för övriga än
speciallärares del = koefficienten är 1,000
063551
063651
1. Lektor (yrkesämnen)
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
- högre högskoleexamen eller
högre yrkeshögskoleexamen
2 832,46
2 754,35 euro
- övertimarvodeskoeffcienten
för speciallärare
0,95
0,95
Undervisningsskyldigheten 26 timmar/vecka (38 veckor)
75
063549
063649
063544
063644
063545
063645
063541
063641
063539
063639
063747
063847
063744
063844
76
- ingenjör, byggnadsarkitekt,
lägre högskoleexamen,
yrkeshögskoleexamen
2 618,02
2 547,85 euro
- övertimarvodeskoefficient
för speciallärare
0,95
0,95
Undervisningsskyldighet 26 timmar/vecka (38 veckor)
- yrkeslärarexamen
eller motsvarande
2 211,21
2 158,76 euro
- övertimarvodeskoefficient
för speciallärare
0,95
0,95
Undervisningsskyldighet 25 timmar/vecka (38 veckor)
- tekniker eller motsvarande med av
undervisningsministeriet fastställda
tilläggsstudier
2 330,83
2 274,86 euro
- övertimarvodeskoefficient
för speciallärare
0,95
0,95
Undervisningsskyldighet 26 timmar/vecka (38 veckor)
- annan högsta utbildning inom
området
2 064,51
2 015,93 euro
- övertimarvodeskoefficient
för speciallärare
0,95
0,95
Undervisningsskyldighet 26 timmar/vecka (38 veckor)
- teknikerexamen eller motsvarande
1 982,02
1 937,21 euro
- övertimarvodeskoefficient
för speciallärare
0,95
0,95
Undervisningsskyldighet 27 timmar/vecka (38 veckor)
2. Lektor (gemensamma ämnen)
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
- högre högskoleexamen eller
högre yrkeshögskoleexamen
2 469,42
2 407,50 euro
- övertimarvodeskoefficient
för speciallärare
0,95
0,95
Undervisningsskyldigheten 22 timmar/vecka (38 veckor)
- annan examen
2 211,21
2 158,76 euro
- övertimarvodeskoefficient
för speciallärare
0,95
0,95
Undervisningsskyldigheten 22 timmar/vecka (38 veckor)
063747
063847
063744
063844
3. Lektor (gymnastik och hälsolära) Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
- högre högskoleexamen eller
högre yrkeshögskoleexamen
2 469,42
2 407,50 euro
- övertimarvodeskoefficient
för speciallärare
0,95
0,95
Undervisningsskyldigheten 25 timmar/vecka (38 veckor)
- annan examen
2 211,21
2 158,76 euro
- övertimarvodeskoefficient
för speciallärare
0,95
0,95
Undervisningsskyldigheten 25 timmar/vecka (38 veckor)
Protokollsanteckning:
Prissättningen ovan innehåller både tjänsteinplaceringsklass enligt
den nya förordningen om behörighetsvillkor för personal inom
undervisningsväsendet (986/1998) 13 och 14 § och
tjänsteinplaceringsklass enligt de tidigare gällande
behörighetsförordningarna för behöriga lärare.
Lärare i hantverk och konstindustri, med examen på institutnivå och
högskolexamen samt lärare i kommunikation, bildkonst, dans och
teater, med examen på institutnivå jämställs med ingenjör. Lärare
som har avlagt lämplig examen på institutnivå, som har avlagt av
Utbildningsstyrelsen godkänd examen eller minst tre års studier
inom området mediekultur jämställs med yrkeslärare. Trädgårdslärare jämställs som tidigare med högre högskoleexamen.
4. Erfarenhetstillägg (från 1.8.2012)
Erfarenhetstilläggen är:
Erfarenhetsår
Erfarenhetsprocent
3 år
5%
5 år
5%
8 år
9%
13 år
5%
15 år
6%
20 år
6%
Erfarenhetstillägget räknas ut på den sammanlagda summan av grundlönen och tidigare intjänade erfarenhetstillägg.
I fråga om erfarenhetstillägget för femton (15) år ska minst tio (10) år
av till erfarenhetstillägget berättigande tjänsteår vara tjänsteår som lärare eller rektor.
I fråga om erfarenhetstillägget för tjugo (20) år ska minst femton (15)
år av till erfarenhetstillägget berättigande tjänsteår vara tjänsteår som
77
lärare eller rektor.
5. Om någon annan än lektor (yrkesämnen) undervisar i två eller flera andra
än yrkesläroämnen beräknas hans undervisningsskyldighet så att
undervisnings-skyldigheterna per vecka i de ämnen han undervisar i avvägs
enligt det genomsnittliga antalet använda veckotimmar. Om de vägda
undervisningsskyldigheterna inte blir ett helt tal avrundas talet till närmaste
hela tal. Ifall två hela tal är lika nära avrundas undervisningsskyldigheten
till det lägre talet.
6. Undervisningsskyldigheten för lärare vid yrkesläroanstalt för
hörselskadade är två veckotimmar mindre i andra ämnen än gymnastik och
hälsolära.
7. Bestämmelsen har slopats 1.8.2012.
§ 4 Kompetenstillägg
1. Speciallärartillägg
Till lärare för specialklass som avlagt speciallärarexamen betalas
speciallärartillägg som är 22 % beräknat på grundlönen enligt § 3.
2. Tillägg för lärare som undervisar personer med läs- och skrivsvårigheter
samt kliniklärare
Till utbildad lärare som undervisar elever med läs- och skrivsvårigheter
samt till kliniklärare betalas tillägg till lärare för läs- och skrivsvårigheter
samt till kliniklärare vilket är 6 % beräknat på grundlönen enligt § 3.
3. Tillägg för elevhandledare
Till lärare med elevhandledarutbildning som arbetar som elevhandledare betalas elevhandledartillägg som är 3 % beräknat på grundlönen enligt § 3.
4. Tillägg för teckenspråk
Till en lärare på mellanstadiet som behärskar teckenspråk betalas teckenspråkstillägg som är 3 % beräknat på grundlönen enligt § 3.
§ 5 Tillägg på institutnivå
Till lektor i yrkesämnen på linje på institutnivå betalas tillägg för
institutnivå som är 6 % beräknat på grundlönen enligt § 3. Detta gäller dock
inte lärare som ger arbetsundervisning.
78
§ 6 Arvode för elevhandledning och stödundervisning
Arvode för stödundervisningstimmar och elevhandledning betalas enligt
lärarens egen övertimarvodesgrund.
§ 7 Uppgifter som ersätts separat
1. Klassföreståndararvode
Till en lärare som är klassföreståndare för en eller flera klasser betalas för
klassföreståndaruppgifterna för varje arbetsvecka i skolan, högst dock för
en timme i veckan, en ersättning som fås genom att grundlönen för tjänsten
sammanslagen med årsbundna, dyrorts-, kallorts-, skärgårdstillägg och
erfarenhetstillägg i månaden divideras med talet 150.
2. Arvode för redskapsvård
För uppgifter som läroanstalten fastställer utöver de ordinarie
undervisningstimmarna för utveckling, planering och underhåll av
undervisningsutrustning, apparatur, och material betalas arvode med stöd av
det antal timmar läroanstalten fastslagit enligt lärarens egen
övertimarvodesgrund.
Följande antal veckotimmar kan användas per läroanstalt för ovan nämnda
uppgifter:
Klasser
1 – 20
21 – 40
41 – 60
61 –
Veckotimmar
2
4
5
6
§ 8 Arvode och minskning för avdelningsföreståndare
1. Lärare som förordnats till avdelningsföreståndare får följande arvode för
uppgiften:
Klasser i avdelningen
3
4–7
8 – 11
12 –
Arvode euro/månad (från 1.8.2014)
37,99 euro
50,29 euro
62,33 euro
75,51 euro
79
2. Undervisningsskyldigheten minskas för lärare som förordnats till
avdelningsföreståndare:
Basgrupper
Minskning /vecka
3
2
4–5
3
6–7
4
8–9
5
10 –
5 + 1 för varje följande
påbörjat antal av tre basgrupper
3. Om linjerna på avdelningen är fem eller flera får avdelningsföreståndaren
ytterligare en timmes minskning per vecka utöver de ovan nämnda.
4. Ovan nämnda arvoden justeras så att det motsvarar de allmänna
höjningarna och de avrundas till hela cent.
§ 9 Arvode och minskning för entreprenad
1. Till lärare som arbetar som ansvarig arbetsledare för entreprenadarbete
inom arbetsundervisningen betalas för uppgiften som ansvarig arbetsledare
ett arvode om 50,29 euro (från 1.8.2014) i månaden; på byggnadsavdelning
dock 107,67 euro (från 1.8.2014) i månaden om
1)
entreprenadarbetet huvudsakligen utförs utanför elevernas
egentliga arbetssal,
2)
entreprenadarbetet sker som en del av undervisningen enligt den
läroplan som godkänts för läroanstalten, och
3)
undervisningen i läroanstalten är så ordnad att entreprenadarbetet är fortgående och utgör en betydande del av
undervisningen.
2. Arvodet justeras i enlighet med den generella lönehöjningen.
3. Som en tilläggsgottgörelse ges 1 timme/vecka per entreprenadklass som
hör till lärarens ansvarsområde, dock högst 4 timmar/vecka. Med
entreprenadklass avses en klass där i snitt över 30 % av elevernas
arbetsundervisningstid är entreprenadarbete utanför elevernas egentliga
arbetssal. Den första klassen kan vara entreprenadklass bara på
byggnadsbranschens studielinje. Ansvarig för entreprenad kan vara
entreprenadklass bara på byggnadsbranschens studielinje. Uppgiften som
ansvarig arbetsledare för entreprenad får inte öka lärarens intjänade timmar.
80
4. Ifall läraren är ansvarig för ledningen av flera olika arbeten gottgörs han
för den ledaruppgift som ger det största vederlaget.
§ 10 Minskning för lärare som sköter rektors uppgift
(Tillämpas bara när läroanstalten inte har någon biträdande rektor)
När rektorn är förhindrad minst en vecka får den lärare som sköter rektors
uppgifter under den tiden räkna två timmar/vecka som timmar utom hans
undervisningsskyldighet om klasserna är 18-23, tre timmar om klasserna är
24 - 29 och fyra timmar om klasserna är över 29.
§ 11 Minskning för förbindelselärare för allmänna ämnen
Undervisningsskyldigheten för lärare som sköter uppgifterna som hör till
förbindelselärare för allmänna ämnen minskas på följande sätt:
Klasser
1 – 35
36 – 60
61 –
Minskning
1 veckotimme
2 veckotimmar
3 veckotimmar
§ 12 Ledd och övervakad arbetsplatspraktik
För övervakning av arbetsplatspraktik enligt läroplanen för linjen på
institut-nivå, för granskning av praktikböcker och för övriga uppgifter i
anslutning till praktiken kan i lärarens undervisningsskyldighet inräknas
högst 16 timmar per elev och läsår.
§ 13 Minskning för biträdande rektorn för Keskuspuiston ammattikoulu (slopad)
§ 14 Övertimmar
1. För timmar som överskrider undervisningsskyldigheten betalas
övertimarvode.
§ 15 Övergångsbestämmelse 1.8.2002 för innehavare av lärartjänst som överförts
till att omfatta detta avtal
1. Om totallönen för en innehavare av lärartjänst den 31.7.2002 var större
än den nya totallönen som skall räknas ut fr.o.m. 1.8.2002 med samma antal
timmar, uppstår ett personligt lönetillägg av skillnaden.
81
2. Det personliga lönetillägget slopas motsvarande ändringar i löneklassen
eller när tjänsteinnehavaren övergår i en annan tjänst.
3. Ifall det enligt parterna kommer att orsaka läroanstalten avsevärda
ekonomiska svårigheter att följa de nya villkoren för arbetsförhållandet,
avtalar parterna om en längre övergångsperiod för läroanstalten i fråga.
§ 16 Undervisnings- och utbildningsdagar
Den kalkylerade utgångspunkten för de undervisnings- och utbildningsdagar arbetsgivaren kan bestämma om per läsår är 195 arbetsdagar. Om
självständig-hetsdagen, trettondagen eller först maj infaller på annan vardag
än lördag, minskas undervisningsdagarna med motsvarande antal dagar. Av
dessa undervisnings- och utbildningsdagar är minst fem utbildnings/planerings-dagar.
82
HANDELSLÄROANSTALTER
REKTORER, BITRÄDANDE REKTORER OCH FÖRESTÅNDARE FÖR
VUXENUTBILDNINGEN
§ 1 Grundlön, erfarenhetstillägg och undervisningsskyldighet
Protokollsanteckning: I marginalen framför lönebestämmelserna finns en 6-siffrig
nummerserie som är den kod som används när uppgifterna för den årliga lönestatistiken
lämnas.
1. Grundlön från 1.8.2014
071062
071161
071359
Rektor
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
3 447,96 – 4 457,61 euro
3 353,34 – 4 334,81 euro
Bitr. rektor
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
3 265,01 – 3 839,96 euro
3 175,24 – 3 734,23 euro
Föreståndare för vuxenutbildning
Dyrortsklass I
3 050,63 – 3 683,84 euro
Dyrortsklass II
2 966,97 – 3 582,38 euro
2. Erfarenhetstillägg
Erfarenhetstilläggen är:
Erfarenhetsår
Erfarenhetsprocent
3 år
5%
5 år
5%
8 år
5%
13 år
9%
20 år
6%
Erfarenhetstillägget räknas ut på totalbeloppet av grundlönen och tidigare
intjänade erfarenhetstillägg.
Protokollsanteckning:
Enligt § 2 i undervisningspersonalens avtal om löner och arbetstid beaktas, då
man fastställer uppgiftens grundlön, uppgiftens svårighet och ansvarsfullhet.
tjänstemannens ställning i organisationen, läroanstaltens/skolans storlek, antalet
driftsställen/läroanstalter och lokala förhållanden samt tjänstemannens
färdigheter och förmåga att klara av uppgiften.
Enligt § 19 i samma avtal, ifall individuellt lönetillägg betalas, har man som
grund konstaterat den individuella kompetensen och de individuella
arbetsprestationerna samt en omfattande behörighet, individuell kompetens och
arbetsresultat. Enligt avtalet kan grundlönen eller den övre gränsen överskridas.
83
3. Undervisningsskyldighet
Rektor
Biträdande rektor
Föreståndare för vuxenutbildning
högst 342 timmar per år
högst 570 timmar per år
högst 350 timmar per år
4. Bestämmelsen har slopats 1.3.2012.
5. Till person som överförts till rektors tjänst kan man betala 20-års
erfarenhetstillägg på basis av de 10 tjänstgöringsåren som berättigar till
höjning.
6. När undervisningsskyldigheten bestäms skall läroanstaltens storlek och
den arbetsmängd vissa uppgifter föranleder beaktas.
§ 2 Arbetstid, semester och övertimmar
Arbetstid, semester och övertimmar fastställs i enlighet med § 20 i löne- och
arbetstidsavtalet.
§ 3 Arvode och minskning för biträdande rektor i arvodesbaserad tjänst
1. Biträdande rektor i handelsläroanstalt har ett arvode om 169,01 euro
(från 1.8.2014) i månaden.
2. Minskningen av undervisningsskyldigheten är 3 timmar i veckan.
3. Arvodet justeras i enlighet med den generella lönehöjningen.
LÄRARE
§ 4 Grundlön och erfarenhetstillägg från 1.8.2014
- Övertimskoefficienten har slopats 1.8.2008 = koefficienten 1,000
1. Handelsläroanstalter
Lektor
- högre högskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen
Dyrortsklass I
Dyrortsklass I
Grundlön
2 559,88
2 489,29 euro
(statistikkoderna: lärare 073551, speciallärare 073651)
84
- lägre högskoleexamen eller yrkeshögskoleexamen
Dyrortklass I
Grundlön
2 238,29
(statistikkoderna: lärare 073547, speciallärare 73647)
Dyrortsklass II
2 182,17 euro
- annan examen
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
Grundlön
2 095,83
2 046,09 euro
(statistikkoderna: lärare 073544, speciallärare 073644)
Erfarenhetstilläggen är från 1.4.2013 ( i alla lärargrupper)
Erfarenhetsår
Erfarenhetsprocent
3 år
7%
5 år
7%
8 år
7%
13 år
8%
20 år
6%
Erfarenhetstillägget räknas ut på totalbeloppet av grundlönen och tidigare
intjänade erfarenhetstillägg.
2. ATK-instituutti (slopad från 1.8.2006)
3. Suomen Yrittäjäopisto (slopad från 1.8.2006)
Protokollsanteckning: På lärare, som 1.8.2006 var anställda vid Suomen
Yrittäjäopisto och som undervisar i ämnen som leder till yrkesinriktad
grundexamen på andra stadiet, tillämpas de bestämmelser som gällde 31.7.2006.
4. Bestämmelsen har slopats 1.3.2012.
Protokollsanteckning:
I idrott och hälsolära jämställs gymnasiets äldre lektors
behörighet i avlöningen med högre högskolexamen
5. Villkoren för timlärares arbetsförhållande bestäms i övrigt som villkoren
för timlärares tjänsteförhållande.
§ 5 Kompetenstillägg
1. Elevhandledartillägg
Till lektor som ger elevhandledning och som har elevhandledarutbildning
betalas elevhandledartillägg, som är 3 % beräknat på grundlönen enligt § 4.
85
2. Tillägg för lärare som undervisar elever med läs- och skrivsvårigheter
och för kliniklärare
Till lärare med utbildning för undervisning av elever med läs- och skrivsvårigheter och för klinikundervisning betalas tillägg för undervisning i läsoch skrivsvårigheter samt för klinikundervisning, vilket är 6 % beräknat på
grundlönen enligt § 4.
3. Speciallärartillägg
Till speciallärare som avlagt speciallärarexamen betalas speciallärartillägg
som är 22 % beräknat på grundlönen enligt § 4.
§ 6 Undervisningsskyldighet och arbetstid
1. Undervisningsskyldigheten för lärare i handelsläroanstalt:
modersmål, handelskorrespondens/kommunikation
bokföring, redovisning och ekonomisk förvaltning
övriga
16
18
19
2. Undervisningsskyldigheten kan vid behov bestämmas per år genom att
man multiplicerar undervisningsskyldigheten per vecka med antalet
arbetsveckor i läroanstalten.
3. Undervisningsskyldigheten för tjänsteinnehavare vid ATK-instituutti och
i Suomen Yrittäjäopisto har inte definierats. Tjänsteinnehavarens arbetstid
och semester bestäms enligt § 20 i löne- och arbetstidsavtalet.
§ 7 Kurskoefficient
De timmar lärare håller på yrkeskurs (annan än sysselsättnings- eller läroavtalskurs eller minst ett år lång yrkestilläggsutbildning) multipliceras med
koefficienten 1,15, dock inte de timmar som berättigar till semesterundervisningstillägg.
§ 8 Handledararvode
Lärare som beordrats till fältskolas handledare får 1/3 timmes (20 min.)
arvode för timmar då lärarkandidat får handledning av läraren i fråga.
Arvode betalas dock för högst 60 timmar om året.
§ 9 Arvode för elevhandledning och stödundervisning
Arvode för stödundervisnings- och elevhandledningstimmar betalas enligt
lärarens egen övertimarvodesgrund.
86
§ 10 Uppgifter som ersätts separat
1. Linjeföreståndararvode
Lärare som beordrats till linjeföreståndare får 149,34 euro (från 1.8.2014) i
månaden och en ersättning motsvarande ett årsveckoövertimarvode samt på
speciallinje en ersättning motsvarande två årsveckoövertimarvoden för varje
påbörjat antal av fem klasser som börjar på linjen, dock högst en ersättning
motsvarande fyra årsveckoövertimarvoden.
En förutsättning för att arvodet skall betalas är att det totala timantalet för
den lärare som beordrats till linjeföreståndare inte är mer än 1 1/2 gång så
stort som lärarens undervisningsskyldighet.
Ersättningen för linjeföreståndares uppgifter justeras i enlighet med den
generella lönehöjningen.
2. Klassföreståndararvode
Till lärare som är klassföreståndare för en eller flera klasser betalas för
klass-föreståndaruppgifterna en ersättning för varje arbetsvecka i läroanstalten som fås så att den månatliga summan av grundlönen för tjänsten i
fråga, erfarenhetstillägg och dyrortsklasstilläggen divideras med 153.
Det arvode som skall betalas för klassföreståndarens uppgifter minskas inte
av en högst sju kalenderdagar lång tjänstledighet och arvodet betalas inte
heller då till en vikarie.
§ 11 Arvode till lärare som sköter rektors och biträdande rektors uppgifter
Om en lärare beordrats att vid sidan av sin egen tjänst sköta rektors tjänst
eller de administrativa uppgifter som hör till biträdande rektorn för en tid då
rektorn eller biträdande rektorn är förhindrad att sköta sina uppgifter, ersätts
läraren för denna tid skillnaden mellan den egna undervisningsskyldigheten
och rektors eller biträdande rektors undervisningstimmar som övertimmar.
§ 12 Uppgifter som ingår i undervisningsskyldigheten
Utöver de ordinarie undervisningstimmarna får läraren i sin undervisningsskyldighet inräkna det antal timmar i veckan som direktionen fastställer för
uppgifter utom klass som hänför sig till utveckling och planering av undervisningsutrustning, apparatur och material.
§ 13 Övertimmar
För timmar utöver undervisningsskyldigheten betalas övertimarvode.
87
§ 14 Förhör av privatelever
1. Förhörsarvode för privatelever
För förhör vid privatelevers examina betalas arvode till innehavare av
rektors- och lärartjänst, till temporär tjänsteinnehavare och vikarie samt
timlärare ett arvode om 53,97 euro (från 1.8.2014) i ämne med undervisningsskyldighet om 15 - 19 veckotimmar.
Förhöret omfattar både skriftligt och muntligt förhör och arbetsprestationer
av övningskaraktär samt omtagning.
2. Övervakningsarvode vid skriftligt förhör
Vid skriftligt förhör betalas till den övervakande läraren ytterligare ett
övervakningsarvode 11,00 euro/timme (från 1.8.2014).
3. Rektors arvode per privatelev
För varje privatelev betalas i arvode till rektor 43,58 euro (från 1.8.2014).
En förutsättning för att arvodet skall betalas är att rektor kontrollerar om de
som försöker bli privatelever uppfyller de krav undervisningsmyndigheterna
ställt, godkänner dem som antas som privatelever, fastställer examensordningen, arrangerar förhöret, övervakar att förhöret motsvarar den nivå
examen kräver, samt ger betyg över avlagda examina.
4. Ovan nämnda avgifter för förhör av privatelever justeras så att de
motsvarar de generella lönehöjningarna.
88
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSLÄROANSTALTER
REKTORER, BITRÄDANDE REKTORER OCH FÖRESTÅNDARE FÖR
VUXENUTBILDNING
§1 Grundlön, erfarenhetstillägg och undervisningsskyldighet (från 1.8.2014)
Protokollsanteckning: I marginalen framför lönebestämmelserna finns en 6-siffrig
nummerserie som är den kod som används när uppgifterna för den årliga lönestatistiken
lämnas.
1. Grundlön
081061
081159
081359
Rektor
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
3 318,58 – 3 902,96 euro
3 227,33 – 3 795,50 euro
Biträdande rektor och
vuxenutbildningsföreståndare
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
3 075,66 – 3 523,74 euro
2 991,33 – 3 426,73 euro
2. Erfarenhetstillägg
Erfarenhetstilläggen är:
Erfarenhetsår
Erfarenhetsprocent
3 år
5%
5 år
5%
8 år
5%
13 år
5%
20 år
6%
Erfarenhetstillägget räknas ut på totalbeloppet av grundlönen och tidigare
intjänade erfarenhetstillägg.
3. Undervisningsskyldighet
Rektor
Biträdande rektor
Vuxenutbildningsföreståndare
högst 380 timmar per år
högst 380 timmar per år
högst 350 timmar per år
§ 2 Arbetstid och semester
Arbetstid och semester fastställs i enlighet med § 20 i löne- och
arbetstidsavtalet.
89
LÄRARE
§ 3 Grundlön och undervisningsskyldighet (från 1.8.2014)
- Övertimarvodeskoefficienten har slopats 1.9.2008 = koefficienten är
1,000.
Lektor och timlärare
1. Högre högskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen
grundlön
Dyrortsklass I
3 029,83 – 3 322,64 euro
Dyrortsklass II
2 946,80 – 3 231,51 euro
(statistikkoden för lektor är 083556 och för timlärare 082556)
2. Annan examen
Dyrortsklass I
2 845,34 – 3 100,73 euro
Dyrortsklass II
2 767,22 – 3 014,54 euro
(statistikkoden för lektor är 083554 och för timlärare 082554)
Undervisningsskyldigheten är högst 836 timmar per läsår.
Protokollsanteckning:
Enligt § 2 i undervisningspersonalens avtal om löner och arbetstid beaktas, då
man fastställer uppgiftens grundlön, uppgiftens svårighet och ansvarsfullhet,
tjänstemannens ställning i organisationen, läroanstaltens/skolans storlek, antalet
driftsställen/läroanstalter och lokala förhållanden samt tjänstemannens
färdigheter och förmåga att klara av uppgiften.
Enligt § 19 i samma avtal, ifall individuellt lönetillägg betalas, har man som
grund konstaterat den individuella kompetensen och de individuella
arbetsprestationerna samt en omfattande behörighet, individuell kompetens och
arbetsresultat. Enligt avtalet kan grundlönen eller den övre gränsen överskridas.
§ 4 Erfarenhetstillägg (från 1.3.2012)
1. Lektor och timlärare i huvudsyssla
Erfarenhetsår
Erfarenhetsprocent
3 år
5%
5 år
6%
8 år
6%
13 år
5%
20 år
4%
Erfarenhetstillägget räknas ut på totalbeloppet av grundlönen och tidigare
intjänade erfarenhetstillägg.
2. Bestämmelsen har slopats 1.3.2012.
90
§ 5 Kompetenstillägg
1. För lektor som avlagt högre högskoleexamen har tillägget flyttats till
grundlönen i § 3.
2. Till lärare som arbetar som elevhandledare och har
elevhandledarutbildning betalas tillägg för elevhandlare som är 4 %
beräknat på grundlönen i enlighet med § 3.
§ 6 Uppgifter som räknas till undervisningsskyldigheten
1. Uppgifterna för avdelningsföreståndare eller motsvarande
3 - 12 timmar per vecka beroende på avdelningens eller motsvarande enhets
storlek, undervisningsområde och andra faktorer som inverkar på
arbetsmängden.
2. Exkursionsresor
Högst tre timmar per vecka.
3. Uppgifter för den som ansvarar för fortbildningen
Högst 200 timmar per läsår.
4. Övriga specialuppgifter enligt läroanstaltens prövning.
§ 7 Arbetstid, semester och timmar som överskrider undervisningsskyldigheten
1. Arbetstid och semester
Arbetstid och semester fastslås enligt § 20 i löne- och arbetstidsavtalet.
2. Timmar som överskrider undervisningsskyldigheten
Med lärarens samtycke kan den årliga undervisningsskyldigheten
överskridas varvid lärare för de överskridande timmarna får övertimarvode.
Övertimarvodet beräknas för dem som avlagt högre högskoleexamen eller
högre yrkeshögskoleexamen på den undre gränsens grundlön i löneskalan
enligt § 3 punkt 1 och för dem som har avlagt annan examen på den undre
gränsens grundlön enligt löneskalan i § 3 punkt 2.
Undervisningsskyldigheten per vecka är 22 timmar.
§ 8 Övergångsbestämmelse
Lärare vars undervisningsskyldighet i läroanstalten 31.7.1998 har varit 840
timmar per läsår har rätt att i sin undervisningsskyldighet inräkna högst 60
91
timmar per läsår för skriftlig bedömning av eleverna så länge läraren är i
samma arbetsgivares tjänst och i motsvarande arbetsuppgift.
Lärare vars undervisningsskyldighet i läroanstalten 31.7.1998 har varit 836
timmar per läsår och som har arbetat som klassföreståndare har rätt att av
klassföreståndaruppgifterna i sin undervisningsskyldighet inräkna en timme
per vecka så länge läraren är i samma arbetsgivares tjänst och handlar
klassföreståndaruppgifter.
92
SKOGSBRUKS- OCH TRÄHUSHÅLLNINGSLÄROANSTALTER
REKTORER, BITRÄDANDE REKTORER OCH FÖRESTÅNDARE FÖR
VUXENUTBILDNINGEN
§ 1 Lön och antal undervisningstimmar för rektor, biträdande rektor och
föreståndare för vuxenutbildningen (från 1.8.2014)
Protokollsanteckning: I marginalen framför lönebestämmelserna finns en 6-siffrig
nummerserie som är den kod som används när uppgifterna för den årliga lönestatistiken
lämnas.
1. Grundlönen för rektor, biträdande rektor och föreståndare för
vuxenutbildningen fastställs lokalt inom följande löneskalor:
091062
091161
091259
Rektor
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
3 501,85 – 3 963,96 euro
3 405,72 – 3 854,81 euro
Biträdande rektor
Dyrortsklass I
Dyrortsklass II
3 310,16 – 3 578,82 euro
3 219,17 – 3 480,28 euro
Föreståndare för vuxenutbildning
Dyrortsklass I
3 092,80 – 3 203,43 euro
Dyrortsklass II
3 008,00 – 3 114,96 euro
2. Bestämmelsen har slopats 1.3.2012.
2.a Erfarenhetstillägg (från 1.3.2012)
Erfarenhetstilläggen är:
Erfarenhetsår
Erfarenhetsprocent
3 år
5%
5 år
5%
8 år
5%
13 år
5%
Erfarenhetstillägget räknas ut på totalbeloppet av grundlönen och tidigare
intjänade erfarenhetstillägg.
Protokollsanteckning:
Enligt § 2 i undervisningspersonalens avtal om löner och arbetstid beaktas, då
man fastställer uppgiftens grundlön, uppgiftens svårighet och ansvarsfullhet,
tjänstemannens ställning i organisationen, läroanstaltens/skolans storlek, antalet
driftsställen/läroanstalter och lokala förhållanden samt tjänstemannens
färdigheter och förmåga att klara av uppgiften.
93
Enligt § 19 i samma avtal, ifall individuellt lönetillägg betalas, har man som
grund konstaterat den individuella kompetensen och de individuella
arbetsprestationerna samt en omfattande behörighet, individuell kompetens och
arbetsresultat. Enligt avtalet kan grundlönen eller den övre gränsen överskridas.
3. Undervisningen per läsår för rektor, biträdande rektor och föreståndare
för vuxenutbildning slås fast lokalt inom följande timantal:
Rektor
Biträdande rektor
Föreståndare för vuxenutbildning
Undervisningstimmar per år
50 – 450
200 – 400
250 – 350
§ 2 Arbetstid och semester för rektor, biträdande rektor och föreståndare för
vuxenutbildningen
Arbetstid och semester bestäms enligt § 20 i löne- och arbetstidsavtalet.
LÄRARE
§ 3 Grundlön, erfarenhetstillägg och undervisningstimmar (från 1.8.2014)
1. Lektor (yrkesämnen)
093555
093552
093550
Dyrortsklass I
- högre högskoleexamen
3 052,10
- undervisningsskyldighet 850 timmar per år
- lämplig yrkeshögskoleexamen eller ingenjör
2 731,02
- undervisningsskyldighet 850 timmar per år
2 655,78 euro
- skogsbruksingenjör, trähushållningsingenjör
eller motsvarande tidigare examen
2 571,57
- undervisningsskyldighet 900 timmar per år
2 501,06 euro
093549
- tekniker eller examen på institutnivå 2 513,63
- undervisningsskyldighet 900 timmar per år
093547
- skosgsbruks-, sågindustrieller skivindustritekniker
2 371,15
- undervisningsskyldighet 1000 timmar per år
093545
94
Dyrortsklass II
2 968,26 euro
- utbildning för lärare i skogsarbete
2 182,65
- undervisningsskyldighet 1000 per år
2 446,28 euro
2 311,70 euro
2 130,27 euro
2. Lektor (gemensamma ämnen)
093755
- högre högskoleexamen
3 052,10
- undervisningsskyldighet 850 timmar per år
2 968,26 euro
3. Erfarenhetstillägg (från 1.3.2012)
Erfarenhetstilläggen är:
Erfarenhetsår
Erfarenhetsprocent
3 år
5%
5 år
7%
8 år
9%
13 år
9%
20 år
6%
Erfarenhetstillägget räknas ut på totalbeloppet av grundlönen och tidigare
intjänade erfarenhetstillägg.
.
3. Till skogsägarnas fältundervisningsgrupp hörande lektors (yrkesämnen;
forstmästare) lektors (yrkesämnen; skogsbruksingenjör, trähushållningsingenjör eller motsvarande tidigare examen), lektors (arbetsundervisning),
forstmästares och teknikers undervisningsskyldighet är 200 timmar mindre
än i motsvarande befattningar.
4. Bestämmelsen har slopats 1.3.2012.
§ 4 Uppgifter som räknas till lärarens undervisningstimmar
I lärares undervisningstimmar inräknas utöver klasstimmar och kurstimmar
följande uppgifter:
1. Övnings- och demonstrationstimmar samt handledning av
lärarkandidater
Övnings- och demonstrationstimmar samt tid som har använts till
handledning av lärarkandidater, dock högst 100 timmar per lärare årligen.
2. Förmannauppgifter
Avdelningsföreståndare eller förman för separat kursplats samt förman för
studielinje eller klassföreståndare.
1)
2)
För uppgift som avdelningsföreståndare eller förman för separat
kursplats 40 timmar om året per klass, dock högst 250 timmar
per år.
För uppgift som förman för studielinje eller klassföreståndares
uppgifter 40 timmar per år.
95
3. Övervakning av praktik
För övervakning av praktik enligt undervisningsplanen högst 5 timmar per
övervakningsdag samt för kontroll av praktikplaner och referat en timme
per månad, dock högst sex timmar årligen per praktikant.
4. Skötsel av undervisningsskog
Sammanlagt högst 200 timmar för skötsel av undervisningsskog per
påbörjade 1000 hektar per år i enlighet med läroanstaltens fastställda
verksamhetsplan.
5. Vissa andra uppgifter
För åskådningsundervisning, övningsarbete och anskaffning av mål för
exkursioner och för förberedelser i terrängen inklusive tid för resor i
samband med avslutande av undervisningsarbetsplats sammanlagt högst 20
timmar per klass årligen.
6. Materielvård
För anskaffning, skötsel och reparation av sågverk, fordon, maskiner,
redskap, läromedel och material samt för lärare som deltar i skötsel och
användning av ADB-apparatur och programvara är det maximala antalet
timmar som inräknas i antalet undervisningstimmar följande:
Skogsmaskinsförar- och skogsmaskinsmontörsutbildning
Såg- och skivindustritekniker - samt
trähushållningsingenjörsutbildning
Övriga studielinjer
80 timmar/klass/år
80 timmar/klass/år
40 timmar/klass/år
Minskningen fördelas på lärarna i enlighet med läroanstaltens fastställda
arbetsfördelning.
7. Kvot för specialuppgifter
Övriga uppgifter i anslutning till läroanstaltens verksamhet (t.ex. ledning
och handledning vid exkursion, ledning av elevkårens verksamhet,
övervakning av elevinternat)
Klasser
Undervisningstimmar/år
1–3
40
4–6
80
7–9
120
10 – 13
160
14 –
200
96
8. Minskning för lärare som sköter rektors eller föreståndares uppgifter
När rektor eller föreståndare är förhindrad minst en vecka får läraren när
han under denna tid sköter rektors eller föreståndares uppgifter i sin undervisningsskyldighet inräkna två timmar arbete utom klass per vecka om
läroanstaltens elevantal är högst 99, tre timmar när elevantalet är 100 - 199
och fyra timmar när elevantalet överstiger 200.
§ 5 Arvode till avdelningsföreståndare och förman för separat kursplats
Till avdelningsföreståndare och förman för separat kursplats betalas som
tilläggsarvode 47,05 euro (från 1.8.2014) i månaden.
Arvodet justeras motsvarande den generella lönehöjningen.
§ 6 Lärarutbildningsarvode
1. Till lärare som deltar i lärarutbildning betalas följande arvoden i
normalskogsläroanstalt, övningsskolor samt i lärarundervisning på svenska
(från 1.8.2014):
Rektor/föreståndare
252,23 euro/månad
Lektor (yrkesämnen, högre högskoleexamen) forstmästare och lektor
172,37 euro/månad
Lektor (yrkesämnen; ingenjör)
och ingenjör
151,68 euro/månad
Lektor (yrkesämnen; skogsbruksingenjör,
trähushållningsingenjör eller motsvarande
tidigare examen),
Lektor yrkesämnen; (tekniker)
skogstekniker och maskintekniker
124,07 euro/månad
Lektor (yrkesämnen; skogsbruks-,
sågindustri- och skivindustritekniker),
Lektor (yrkesämnen; utbildning för lärare i
skogsarbete
104,86 euro/månad
2. Arvodet betalas i övningsskolor och i svenskspråkig lärarutbildning
enbart för tid när det finns lärarkandidater i läroanstalten.
3. Arvodet justeras motsvarande den generella höjningen.
97
§ 7 Lärarens arbetstid och semester
Arbetstiden och semestern bestäms i enlighet med § 20 i avtalet om löner
och arbetstid.
98
YRKESHÖGSKOLOR
§ 1 Tillämpningsområde
1. Detta avtal tillämpas på anställningsvillkoren för överlärare, lektor och
lärare med uppgifter på heltid vid privat yrkeshögskola, och på
anställningsvillkoren för personal i pedagogiska ledar-, administrativa,
planerings-, utvecklings-, expert- och biträdande uppgifter.
2. Bestämmelserna angående semesterpremien i kollektivavtalet tillämpas
inte som en del av avtalet.
3. Som en del av avtalet tillämpas § 1, 2, och 3 i tillämpliga delar och § 4, 5,
26 och 27 i avtalet om undervisningspersonalens lön och arbetstid.
§ 2 Lärarens arbetstid
1. Arbetstiden är 1600 timmar per läsår så att personen i fråga om minst 400
timmar själv får bestämma tid och plats för arbetet.
2. Användningen av arbetstiden definieras i den arbetstidsplan som görs
upp i början av läsåret, terminen eller anställningsförhållandet. Ifall tid som
åtgått till arbete eller arbetsuppgifterna har uppskattats fel eller uppgifterna
ändras skall arbetstidsplanen ändras. Arbetstidsplanen skall alltid justeras så
att den motsvarar användningen av faktisk arbetstid.
3. Arbetstiden per läsår kan överskridas med personens samtycke, varvid
det är fråga om mertidsarbete.
Protokollsanteckning:
Den arbetstid som lärare i trafik och teknik själv får bestämma
om är 600 timmar, som man kan avtala annorlunda om med
läraren. Arbetsgivaren kan placera den tid han får bestämma om
utom 35 veckor genom avtal med läraren. Den avtalsenliga
årsarbetstiden för heltidsanställd lärare kan överskridas eller
underskridas, såvida man kommer överens om saken med
läraren.
§ 3 Arbetstid och semester för annan personal än lärare
1. Arbetstid och semester för annan personal än lärare fastslås enligt § 20 i
avtalet om lön och arbetstid för undervisningspersonal.
99
2. Årsarbetstiden kan med personens samtycke överskridas, varvid det är
fråga om mertidsarbete.
§ 4 Överlärares och lektors minimilön
1. Minimilön till överlärare och lektorer från 1.8.2014
Dyrortsklass I och II
statistikkod
utgångslön
efter 5 år
efter 10 år
efter 15 år
efter 20 år
överlärare
lektor
tillgångstillägg
överlärare
tillgångstillägg
lektor
114104
3 692,78
3 985,63
4 435,84
4 979,11
5 238,11
114205
3 314,89
3 574,12
3 926,26
4 421,70
4 615,71
114101
0,229
0,213
0,165
0,131
0,131
114202
0,277
0,262
0,230
0,181
0,185
2. Minimilönen för den som avlagt doktorsgrad är 4 % högre.
Minimilönen till den som avlagt licentiatgrad är 2 % högre.
3. Minimilönen till lärare som inte har i tjänstens behörighetsvillkor
fastslagen kompetens är 6 - 20 % lägre än ovan.
4. Om årsarbetstiden för överlärare eller lektor har slagits fast till mindre än
1 600 timmar, bestäms lönen i motsvarande proportion.
Protokollsanteckning: Avtalet tillämpas också på en person, vars
arbetstid på basis av arbetsavtalet är en annan än den som nämns
ovan.
5. För arbete som överskrider årsarbetstiden (1600 timmar) enligt
arbetstidsplanen betalas för varje timme lön som fås genom att årslönen
divideras med 1 600.
6. Den tid som berättigar till tjänsteår bestäms enligt vad som sägs om
intjäning av tjänsteår i § 3 i avtalet om undervisningspersonalens lön och
arbetstid, utom utbildningstid.
7. Lönen till språklärare vid yrkeshögskola bestäms enligt det utbildningsområde där han placerats. Om språkläraren har beordrats att undervisa inom
två eller flera utbildningsområden fastställs hans lön enligt
utbildningsområdet handel och administration.
100
8. Storleken på den individuella lönen påverkas utöver arbetsuppgifternas
svårighet, lärarens yrkesskicklighet och arbetsprestationer därtill av bl.a.
den allmänna lönenivån på orten och i branschen, av arbetsgivarens
lönepolitik liksom av lärarens individuella yrkeskompetens, arbetsresultat,
tidigare erfarenhet samt balansen mellan utbud och efterfrågan på
arbetsmarknaden.
Då kan en del av den individuella lönen bestå av ett tillgångstillägg.
Minimibeloppet av tillägget, som betalas till lärare och överlärare placerade
i utbildningsområdet för teknik och kommunikation, fås så att man
multiplicerar den kollektivavtalsenliga minimilönen för överlärare och
lektorer med koefficienten enligt tabellen.
När uppgiften ändras bedöms rätten till tillgångstillägg på nytt.
§ 5 Minimilön till annan personal än lärare
1. Pedagogisk personal inom administration, ledning, planering utveckling
och expertis som utför särskilt krävande uppgifter har samma minimilön
som överlärare inom motsvarande utbildningsområde.
2. I krävande uppgifter enligt punkt 1 är minimilönen den samma som för
lektor inom motsvarande utbildningsområde.
3. Minimilönen för andra pedagogiska expertuppgifter är högst 30 % lägre
än för lektorer inom utbildningsområdet i fråga.
4. Ersättningen som skall betalas för mertidsarbete per timme till dem som
inte är i ledande ställning fås så att årslönen divideras med 1 600.
§ 6 Ledig period för lärare
1. Lärare skall under perioden 2.5 - 30.9 ges en 8 veckor (56 kalenderdagar)
lång ledig period under vilken arbetsgivaren inte får förlägga arbetstid.
Friperioden kan ges i två delar. I naturresursutbildningen kan man på grund
av områdets karaktär avvika från tidsättningen ovan.
2. Läraren skall 1.10 - 30.4 ges en ledig period om 4 veckor (28 kalenderdagar) under en från yrkeshögskolans verksamhets synpunkt lämplig tid
(t.ex. i samband med jul, nyår och de studerandes lov) och den kan ges i
högst fyra perioder.
3. Med personens samtycke kan man avtala annorlunda om tidpunkterna för
ledigheterna och periodiseringen.
101
4. När ett tjänsteförhållande upphör för en lärare som anställts för kortare
tid än ett läsår betalas till honom som sommarledighetsersättning en
ersättning för varje arbetsdag (må - fre) vid yrkeshögskolan som
tjänsteförhållandet pågått. Ersättningen räknas ut genom att man dividerar
daglönen med 0,18. Ifall i arbetsförhållandet har ingått fastställda lediga
sommardagar inom tiden 2.5 - 30.9, subtraheras de från antalet dagar som
berättigar till sommarledighetsersättning.
§ 7 Ersättning för arbete kvällar/nätter och veckoslut/söckenhelger
1. För arbete enligt arbetstidsplanen klockan 18.00 - 7.00 betalas en
arbetstids-ersättning om minst 30 % av den i § 4 punkt 5 uträknade
timlönen. Man kan avtala annorlunda med personen i fråga beträffande
arbetstidsersättningen.
2. För arbete enligt arbetstidsplanen under veckoslut eller söckenhelg
betalas en arbetstidsersättning som är minst 50 % av den i § 4 punkt 5
uträknade timlönen. Man kan avtala annorlunda med personen i fråga
beträffande arbetstidsersättningen.
3. Ersättning enligt punkterna 1 och 2 ovan betalas inte till i § 5 punkt 1
avsedd person i ledande ställning.
§ 8 Timlärare i huvudsyssla
1. Lönen till timlärare, vars arbetstid bestäms enligt § 2, fastställs på samma
grunder som för överlärare och lektorer
2. En deltidsanställd timlärares arbetstid är minst 760 timmar per läsår eller
minst 19 timmar i veckan i genomsnitt. En deltidsanställd timlärares andel
av självvald?? arbetstid och arbetsplats är 25 % av den arbetsavtalsenliga
arbetstiden.
3. Timlönen till deltidsanställd timlärare bestäms enligt § 4 och är lägre i
samma förhållande som de för läraren anvisade arbetstiden är kortare än full
arbetstid (1 600 timmar).
§ 9 Övriga bestämmelser
Befrielsen per vecka från arbetet för förtroendeman är dubbel i
arbetstidsplanen jämfört med befrielsen från arbetet för förtroendeman
enligt § 26 i avtalet om löner och arbetstid för undervisningspersonal.
§ 10 Övergången till det nya arbetstids- och lönesystemet (har slopats)
102
§ 11 Hur överlärare och lektorer, som under övergångsperioden har kortare
arbetstid än 1 600 timmar, övergår till full arbetstid
De överlärare och lektorer, vars arbetstid före 1.8.2007 har varit kortare än
1 600 timmar, övergår senast 1.8.2008 till full arbetstid, ifall det
verksamhetsmässigt och ekonomiskt är möjligt i läroanstalten.
Protokollsanteckning:
En lärare kan om han/hon så önskar avtala om en arbetstid som är
kortare än full arbetstid. De lärare, vars arbetstid är kortare än den
fulla arbetstiden enligt § 2, har enligt 5 §, 2 kapitlet i
arbetsavtalslagen rätt att få mera arbete.
103
