Effektivare
miljöledningssystem
– en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
Ett samarbetsprojekt mellan:
Naturvårdsverket
Verket för näringslivsutveckling (NUTEK)
Svenska ESF-rådet
Rapport 5304 • September 2003
Effektivare
miljöledningssystem
– en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
Ulrik Axelsson
IVL Svenska Miljöinstitutet AB
Richard Almgren
Olof Hjelm
Linköpings universitet
Naturvårdsverket
Verket för näringslivsutveckling (NUTEK)
Svenska ESF-rådet
BESTÄLLNINGAR
Ordertelefon:
Orderfax:
E-post:
Postadress:
Internet:
08-505 933 40
08-505 933 99
[email protected]
CM-Gruppen
Box 110 93
161 11 Bromma
www.naturvardsverket.se/bokhandeln
NATURVÅRDSVERKET
Tel:
www:
Postadress:
08-698 10 00 (växel)
naturvardsverket.se
Naturvårdsverket,106 48 Stockholm
ISBN 91-620-5304-3.pdf
ISSN 0282-7298
Omslagsbild:
Anders Gunér AB
© Naturvårdsverket 2003
Elektronisk publikation
Förord
Syftet med denna rapport är att ge en övergripande och samlad bild av hur tillämpningen
av miljöledningssystem i svenskt och internationellt näringsliv har utvecklats och
fungerar. Vidare har identifierade brister och problemområden lyfts fram i rapporten.
Tre frågeställningar ligger till grund för denna studie. Dessa utgår från möjligheten att
ytterligare betona ständig förbättring av miljöprestanda i miljöledningssystemen, att
stärka affärsmässigheten samt att säkerställa att produkternas (dvs. varor och tjänster)
miljöaspekter tas om hand på ett adekvat sätt. I rapporten ges förslag till åtgärder för att
avhjälpa identifierade brister och problemområden. Som grund för förslagen ligger en
analys av brister och problemområden baserad på erfarenheter från tillämpningen hittills.
Studien har initierats och finansierats av Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) med
särskilda medel från Näringsdepartementet, Naturvårdsverket och Svenska ESF-rådet.
Företrädare för dessa organisationer har även ingått i den referensgrupp som biträtt i
arbetet. Deltagare i referensgruppen har varit Cecilia Ankarstig och Stefan Nordin,
NUTEK, Bengt Davidsson och Birgitta Timm, Naturvårdsverket, Ingmar Paulsson och
Susanna Rockström, Svenska ESF-rådet och Johanna Lissinger, Kemikalieinspektionen.
Detta arbete har genomförts i samverkan mellan IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL)
och Linköpings universitet. Rapporten är framtagen av Ulrik Axelsson, IVL, och Richard
Almgren och Olof Hjelm, Linköpings universitet. Förutom författarna har även Ann
Strömberg och Cecilia Bring Procopé vid IVL samt Jonas Ammenberg och Erik Sundin
vid Linköpings universitet bidragit med betydelsefulla resultat från olika projektarbeten.
Författarna är ensamma ansvariga för rapportens innehåll, varför detta inte kan åberopas
som NUTEK:s, Naturvårdsverkets eller Svenska ESF-rådets ståndpunkt.
Vi vill rikta ett stort tack till de personer som ställt sig till förfogande för intervju och
för de som deltagit i de båda rundabordssamtalen inom projektets ram (intervjupersoner
och rundabordsdeltagarna redovisas i referensavsnittet). Rundabordssamtalen genomfördes i en positiv anda och många viktiga erfarenheter och förslag kom fram.
Vår förhoppning är att i rapporten identifierade områden och föreslagna åtgärder till
förbättring skall tas omhand och utvecklas av de aktörer som är mest berörda på längre
sikt. För att bli framgångsrikt behöver det genomföras i samarbete mellan flera aktörer,
vilka delvis är identifierade eller har deltagit i arbetet med denna rapport och i rundabordssamtalen. Intresse för ett sådant fortsatt arbete har indikerats, såväl av myndigheter,
intresseorganisationer som näringsliv. Finansiärerna till detta projekt avser att verka för
en fortsatt utveckling av miljöledningssystemens användning och praxis.
Stockholm i augusti 2003
NUTEK, Naturvårdsverket och Svenska ESF-rådet
3
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
4
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
Innehållsförteckning
Förord ................................................................................................................. 3
Sammanfattning .................................................................................................. 7
Summary........................................................................................................... 11
1 Inledning ........................................................................................................ 15
1.1 Syfte ............................................................................................................................ 16
1.2 Metod .......................................................................................................................... 16
1.3 Läsanvisning ............................................................................................................... 18
2 Strukturerat miljöarbete genom miljöledningssystem...................................... 19
2.1 Bakgrund till standardisering av miljöledningssystem ............................................... 19
2.2 Syfte med miljöledningssystem .................................................................................. 19
2.3 Miljöledningssystem enligt ISO 14001....................................................................... 21
2.4 Miljöledningssystem enligt EMAS ............................................................................. 22
2.5 Huvudaktörer i miljöledningsarbetet........................................................................... 23
3 Näringslivets tillämpning av miljöledningssystem............................................ 27
3.1 Positiva erfarenheter av miljöledningssystem............................................................. 27
3.2 Problem med tillämpningen av miljöledningssystem ................................................. 28
3.3 Förbättrad miljöprestanda genom miljöledningssystem ............................................. 29
3.4 Affärsmässiga fördelar av miljöledningssystem ......................................................... 36
3.5 Produktutvecklingsperspektiv i miljöledningssystem................................................. 39
4 Identifierade brister och problem .................................................................... 49
4.1 Brister i drivkrafter...................................................................................................... 50
4.1.1 Nationell samordning saknas ............................................................................... 50
4.1.2 Svaga drivkrafter och få krav från marknaden..................................................... 50
4.1.3 Miljöledningssystem ett stort steg att ta............................................................... 51
4.1.4 Höga kostnader och resurskrävande .................................................................... 51
4.1.5 Ledningens bristande engagemang ...................................................................... 52
4.1.6 Redovisning av miljöarbetet är outvecklat........................................................... 53
4.1.7 Processorienterad lagstiftning.............................................................................. 53
4.1.8 Svag offentlig uppbackning ................................................................................. 54
4.2 Brister i tillämpningen ................................................................................................ 55
4.2.1 Fokus på system istället för miljöprestanda......................................................... 55
4.2.2 Produkternas miljöaspekter otillräckligt behandlade ........................................... 56
4.3 Kunskapsbrister........................................................................................................... 57
4.3.1 Ovana att arbeta strukturerat med miljöfrågor ..................................................... 57
4.3.2 Brist på hjälpmedel .............................................................................................. 57
4.3.3 Tolkning av standardens krav och innehåll.......................................................... 58
5 Identifierade områden för förbättring............................................................... 59
5.1 Stärka marknadens efterfrågan och ökade kundkrav .................................................. 59
5.1.1 Miljökriterier vid offentlig upphandling .............................................................. 59
5
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
5.1.2 Miljökriterier vid privata företags inköp.............................................................. 60
5.1.3 Stärkt efterfrågan från allmänheten...................................................................... 60
5.1.4 Statlig uppmuntran............................................................................................... 60
5.2 Stärka samverkan och nationell samordning............................................................... 61
5.2.1 Nationellt nätverk för effektivare miljöledningssystem....................................... 61
5.2.2 Samverkan mellan myndigheter, företag och certifieringsorgan ......................... 62
5.2.3 Förstärkt tolkning................................................................................................. 62
5.2.4 Kompetenshöjning ............................................................................................... 62
5.2.5 Förenklade system ............................................................................................... 63
5.3 Fokusera på ständig förbättring och kommunikation.................................................. 63
5.3.1 Stärkt kommunikation om ständig förbättring ..................................................... 63
5.3.2 Underlätta jämförelser ......................................................................................... 64
5.3.3 Tydligare revisioner ............................................................................................. 64
5.3.4 Informationskälla om miljöledningssystem ......................................................... 65
6 Slutsatser ....................................................................................................... 67
Referenser ........................................................................................................ 69
Skriftliga referenser........................................................................................................... 69
Internetkällor..................................................................................................................... 72
Muntliga referenser ........................................................................................................... 73
Deltagare i rundabordssamtal............................................................................................ 78
6
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
Sammanfattning
Den internationella miljöledningsstandarden ISO 14001 och den europeiska motsvarigheten EMAS trädde i kraft i mitten av nittiotalet och sedan dess har en stor del av näringslivets miljöarbete handlat om att införa och tillämpa dessa standarder. Det finns därför
värdefulla erfarenheter att ta vara på från användning och tillämpning av dem; erfarenheter som kan utgöra en god grund att göra redan införda miljöledningssystem i företag
bättre och effektivare.
Denna rapport är en sammanfattande redovisning av flera studier som genomförts med
det gemensamma syftet att finna former för effektivisering av miljöledningssystem.
Rapporten ger en övergripande och samlad bild av hur miljöledningsarbetet i svenskt och
internationellt näringsliv har utvecklats och fungerar. Tre huvudfrågor ligger till grund för
studien, nämligen möjligheten att ytterligare betona ständig förbättring av miljöprestanda
i miljöledningssystemen, att stärka affärsmässigheten samt att säkerställa att produkternas
(dvs. varor och tjänster) miljöaspekter tas om hand på ett adekvat sätt.
I rapporten presenteras även brister och problemområden i tillämpningen av miljöledningssystem på företagsnivå samt utvecklingsbehov av stödsystem på nationell nivå. Sist
i rapporten ges förslag på områden och åtgärder som kan avhjälpa bristerna. Rapporten
kan därför utgöra underlag för fortsatta diskussioner om hur miljöledningssystemens
användning och praxis kan utvecklas på företagsnivå och hanteringssystem på nationell
nivå.
Rapporten bygger på analys av befintlig litteratur och av intervjuer med erfarna aktörer
inom området samt resultat från genomförda rundabordssamtal. Följande slutsatser har
dragits av att analysera studiens tre huvudfrågor:
Förbättras miljöprestandan genom miljöledningssystem?
Vår slutsats är att det inte i dagsläget går att besvara den generella frågan om miljöledningssystem medför en förbättrad miljöprestanda. Intervjuer tyder på att miljöledningssystem medför en förbättrad miljöprestanda men att det inte kvantitativt går att belägga. Det
finns stora variationer mellan olika företag i kvaliteten på utformningen av respektive
miljöledningssystem och hur de arbetar med ständig förbättring. Företag kan som följd av
detta enbart göra svaga framsteg med ständig förbättring men ändå av certifieringsorgan
ges eller bibehålla sitt certifikat. Detta riskerar att på längre sikt undergräva trovärdigheten för samtliga miljöledningssystem.
Ger miljöledningsarbete affärsmässiga fördelar?
Vår slutsats är att utvecklingen verkar ha gått från att ledningssystemen har ansetts vara
ett starkt konkurrensmedel till att nu vara något som företag förväntas ha. Det finns dock
indikationer på att arbetet med miljöledningssystem är lönsamt om kostnadsbesparande
åtgärder som exempelvis energibesparing och minskad resursförbrukning inkluderas. Det
är dock relativt ovanligt att företag följer upp den ekonomiska nyttan med eller kostnaderna för tillämpningen av sitt miljöledningssystem.
7
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
Externa kundkrav är ett vanligt skäl till att miljöledningssystem införs på ett företag
men det är för närvarande inte någon stark drivkraft till ständig förbättring av miljöprestandan.
Inkluderas produktperspektivet i miljöledningssystem?
Vår slutsats är att produktaspekterna är tydliga i de internationella miljöledningsstandarderna men att den praxis som vuxit fram inte är lika tydlig. Förhållandevis många företag
har som följd av miljöledningssystemet börjat infoga tydligare miljöhänsyn i produktutveckling. Däremot är det ovanligt att miljöanpassad produktutveckling ingår som en
formaliserad komponent i miljöledningssystemet. Tydligare produktfokus i miljöledningsarbetet medför att potentialen för miljöförbättrande åtgärder för flertalet företag
skulle utnyttjas. Enskilda metoder och stödverktyg för att inkludera produkter i miljöledningssystem är fortfarande relativt okända. Former för att hantera miljöpåverkan i
leverantörskedjan samt miljökommunikation kan utvecklas.
Identifierade brister och problemområden
Studien visar att det finns svagheter i tillämpningen av miljöledningssystem. Det finns
många orsaker till varför miljöledningssystem i företag är utformade och fungerar som de
gör idag. Totalt har tretton områden på övergripande systemnivå identifierats där brister
och problem finns. Dessa har i sin tur delats in i tre grupper som har diskuterats i
rundabordssamtalen.
1. Brister i drivkrafter
-
nationell samordning saknas
svaga drivkrafter och få krav från marknaden
miljöledningssystem ett stort steg att ta
höga kostnader och resurskrävande
ledningens bristande engagemang
redovisning av miljöarbetet outvecklat
processorienterad miljölagstiftning
svag offentlig uppbackning
2. Brister i tillämpningen
- fokus på system istället för prestanda
- produkternas miljöaspekter otillräckligt behandlade
3. Kunskapsbrister
- ovana att arbeta strukturerat med miljöfrågor
- brist på hjälpmedel
- tolkning av standardens krav och innehåll
8
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
Förslag på förbättringsåtgärder
I rapporten föreslås en rad åtgärder för att utveckla och förbättra miljöledningsarbetet
med utgångspunkt från de identifierade svagheterna och problemområdena.
Att stärka de svaga drivkrafterna för att bedriva ett aktivt och framåtsyftande miljöledningsarbete anses som den absolut viktigaste åtgärden. Det handlar främst om att stärka
marknadens efterfrågan samt att utveckla styrmedel som gör det ekonomiskt fördelaktigt
att bedriva ett sådant arbete. Stärkta miljökriterier i offentlig upphandling och privata
inköp av företag och privatkonsumenter pekades ut som möjliga områden. Den ekonomiska drivkraft som ligger i att inkludera miljökostnaderna i priset för en vara eller tjänst
ansågs viktig men dessa frågor bedömdes ligga utanför detta projekt.
Att åstadkomma en nationell samordning av utvecklingsinsatser kopplad till miljöledningssystem kan stärka samverkan mellan myndigheter, företag och certifieringsorgan.
Några uppgifter kan vara att samordna och driva aktiviteter som rör kompetensutveckling, tolkningsfrågor och hjälpverktyg och att utveckla en samlad informationskälla som
stöd för mindre företag, myndigheter, konsulter, revisorer etc.
Behovet av att stärka arbetet med ständig förbättring av miljöprestanda samt att öppet
kommunicera detta ses som viktigt, inte minst ur trovärdighetssynpunkt. Exempel på
föreslagna åtgärder är utvecklad redovisning av ständig förbättring, jämförelser mellan
olika företags system, tydlighet i tolkning av standardens krav och innehåll. En möjlighet
som diskuterades var frivilliga överenskommelser om ständig förbättring. Behovet av en
samlad informationskälla på i första hand Internet ansågs stor.
Exempel på förbättringsåtgärder som behöver vidtas är bland andra att:
•
förstärka fokuseringen på ständig förbättring av miljöprestanda;
•
tydliggöra produktperspektivet, bl.a. genom att inkludera produktutvecklingsprocessen;
•
stärka de affärsmässiga incitamenten för proaktivt miljöledningsarbete;
•
underlätta miljöledningsarbetet för små- och medelstora företag, bl.a. genom att
underlätta informationsinhämtning;
•
hitta modeller för att kompetensutveckla viktiga aktörer;
•
få fram enhetligare kravnivåer vid certifieringsrevisioner;
•
stärka samverkan mellan aktörer.
Vår sammantagna bedömning är att miljöledningssystem har stora fördelar som verktyg
eftersom de har en utformning som passar bra för näringslivets sätt att arbeta och
dessutom redan tillämpas i stor omfattning. Den kraft till miljöförbättrande åtgärder som
kan nås genom ett effektivt miljöledningsarbete i svenskt näringsliv nyttjas idag dock inte
fullt ut. Genom att åtgärda de brister och problem som identifierats inom detta projekt kan
förhoppningsvis miljöledningssystem bli ett än mer kraftfullt verktyg för ständig
förbättring av miljöprestanda inklusive ökad affärsnytta och produktperspektiv.
9
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
Fortsatt arbete
Genom att åtgärda identifierade brister och problemområden är det vår bedömning att
miljöledningssystemen kan bli ett än mer kraftfullt verktyg för ständiga förbättringar av
företags och andra organisationers miljöprestanda och konkurrenskraft. Tanken är att
föreslagna förbättringsåtgärder skall tas omhand och utvecklas av de aktörer som är mest
berörda. Många deltagande aktörer i projektet och rundabordssamtalen indikerar intresse
för en fortsättning. För att bli framgångsrikt behöver ett sådant arbete genomföras i
samarbete med många aktörer, inklusive näringslivet och enskilda företag. För att ett
fortsatt arbete skall bli möjligt krävs både planering och resurser. Finansiärerna till detta
projekt avser att verka för en process där rapportens slutsatser tas omhand för fortsatt
utveckling av miljöledningssystemens användning och praxis.
10
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
Summary
The international environmental management standard ISO 14001 and its European
equivalent EMAS came into force in the mid-1990s. Since then, a considerable amount of
the environmental work done by the business sector has concentrated on introducing and
applying these standards. Valuable experience is therefore to be gained from their use and
application; experience that can form a sound basis for improving environmental
management systems that have already been introduced and rendering them more
effective.
This report is a brief presentation of several studies performed with the common aim of
finding ways of rendering environmental management systems more effective. The report
provides a comprehensive overall picture of how environmental management both in
Sweden and internationally has developed and currently functions. The study broaches
three main issues, namely placing more emphasis on the continuous environmental
improvement of management systems, strengthening commercial aspects and ensuring
that the environmental attributes of products (i.e. goods and services) are taken care of in
an adequate fashion.
The report also presents the shortcomings and problem areas associated with the
application of environmental management systems on the corporate level and the
development requirements of support systems on the national level. Finally, the report
also puts forward proposals for areas and measures to combat these shortcomings. The
report can therefore constitute a basis for further discussion on how the use and practice
of environmental management systems can be developed on the corporate level and how
national administration systems can be established on the national level.
The report is based on analyses of existing literature, on interviews with experienced
actors in the field and on results from round-table discussions. The following conclusions
have been drawn with regard to the study’s three main issues:
Do environmental management systems lead to better environmental
performance?
Our conclusion is that it not currently possible to answer the general question as to
whether environmental management systems actually improve environmental performance. Interviews indicate that they do lead to better performance but that this is not
possible to substantiate quantitatively. There is considerable variation among companies
in the design quality of their environmental management systems and in how they strive
for continuous improvement. As a result, companies may perhaps be making only
sluggish progress regarding continuous improvement but still be awarded a certificate by
the certification body or be allowed to keep their existing certificate. In the long term, this
risks undermining the credibility of all environmental management systems.
11
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
Does environmental management provide commercial advantages?
Our conclusion is that the trend has gone from management systems being considered a
powerful competitive tool to now being something that companies are expected to have.
There are, however, indications that environmental management systems are profitable if
cost-cutting measures, such as greater energy efficiency and reduced resource consumption, are taken into account. It is relatively unusual however for companies to follow up
the financial benefit or monitor the costs of their environmental management system.
External customer demand is a common reason for a company to introduce an environmental management system, but is not a particularly strong driving-force behind the
continuous improvement of environmental performance.
Is the product perspective included in environmental management systems?
Our conclusion is that despite the product aspects being clearly expressed in the
international management standards, they are not as clear in the emergent practice. A
relatively large number of companies have started to incorporate more explicit environmental consideration in their product development as a result of the environmental
management system. It is, however, unusual for green product development to be
included as a formalised component of a company’s environmental management system.
A clearer product focus in environmental management systems would lead to the majority
of companies utilising the potential for implementing measures to improve the environment. Specific methods and supportive tools to include products in environmental
management systems are still relatively unknown. Ways of handling environmental
impact in the supply chain and environmental communication can be developed.
Identified shortcomings and problem areas
The study uncovers weaknesses in the application of environmental management systems.
There are many reasons for why corporate environmental management systems are
designed and work as they do today. A total of thirteen areas on the overall system level
have been identified where there are shortcomings and problems. These have been
divided into three groups. The presentation of these shortcomings and problem areas is
based on round-table discussions.
1. Weak driving forces
- no national coordination
- weak driving forces and few demands from the market
- the introduction of an environmental management system being too big a step to take
- high costs and resource-demanding
- lack of commitment from executive management
- poorly developed reporting of environmental measures
- process-oriented environmental legislation
- poor public-sector support
12
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
2. Shortcomings in application
- focus on systems rather than performance
- environmental aspects of products insufficiently dealt with
3. Lack of knowledge
- unaccustomed to dealing with environmental issues in a structured fashion
- lack of tools
- interpretation of the requirements and content of the standard
Proposals for improvement measures
The report proposes a number of measures for developing and improving environmental
management based on the identified shortcomings and problem areas.
Strengthening the weak driving forces in order to promote active and forward-looking
environmental management is seen as the single most important measure. It is primarily a
question of strengthening the market’s demand and developing instruments that make it
financially beneficial to implement such management. Strengthened environmental
criteria in public procurement and the private purchasing procedures of companies and
private consumers are singled out as possible areas. The financial driving force implied
by the inclusion of environmental costs in the price of a product or service was considered important but these issues are felt to be outside the scope of this project.
Coordinating development efforts linked to environmental management systems on a
national level may strengthen collaboration between authorities, companies and
certification bodies. Tasks may include coordinating and performing skills development
activities, interpretation issues and tools and developing a comprehensive information
source to help smaller companies, authorities, consultants, auditors, etc.
The need to reinforce efforts concerning continuous environmental improvement and
to communicate this openly is seen as important, not least from a credibility point of
view. Examples of proposed measures include the well-developed reporting of continuous
improvement, comparisons of different companies’ systems, clarity in the interpretation
of the requirements and content of the standard. One option discussed was voluntary
agreements on continuous improvement. It was felt there is a considerable need for a
comprehensive information source, primarily on the Internet.
13
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
Examples of improvement measures that need to be implemented include:
•
a stronger focus on continuous environmental improvement;
•
elucidating the product perspective; by, for example, including the product development process;
•
strengthening the commercial incentives for proactive environmental management;
•
facilitating environmental management for SMEs (small and medium-sized
enterprises), e.g. by facilitating information-gathering;
•
finding models to help develop the skills of important actors;
•
developing uniform requirement levels for certification audits;
•
strengthening collaboration among actors.
Our overall assessment is that environmental management systems are a very useful tool
since their design is ideally suited to the business sector’s working methods and their
application is already widespread. The force of environmental improvement measures
that can be achieved through effective environmental management in the Swedish
business sector is not currently utilised to its full potential. By rectifying the shortcomings
and problems that have been identified in the course of this project, environmental
management systems can hopefully become a more powerful tool for continuous
environmental improvement, including greater commercial benefit and product perspective.
Further work
By rectifying the identified shortcomings and problem areas, it is felt that environmental
management systems could be an even more powerful tool for continuous environmental
improvement and improve the competitiveness of companies and other organisations. The
idea is for the proposed improvement measures to be taken onboard and developed by the
most relevant actors. Many actors who took part in the project and the round-table
discussions showed an interest in further work in the longer term. To be successful, such
work should be implemented in partnership with many actors, including the business
sector and individual companies. For further work to be possible, both planning and
resources are required. The financiers of this project intend to promote a process whereby
the conclusions of the report will be taken onboard to further develop the use and practice
of environmental management systems.
14
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
1 Inledning
Under de senaste tio åren har en stor del av miljöarbetet inom svenskt näringsliv kretsat
kring införande och tillämpning av miljöledningssystem. Främst har detta kommit att
handla om den internationella miljöledningsstandarden ISO 14001 (ISO 14001:1996),
men även den frivilliga europeiska EMAS-förordningen (EUs frivilliga miljöstyrningsoch miljörevisionsordning, EMAS EG nr 761/2001) har haft betydelse. Både företag med
lång erfarenhet av att arbeta med miljöfrågor och företag som är ”nybörjare” inom
miljöområdet har infört miljöledningssystem. Statistik visar att cirka 47 000 certifieringar
enligt ISO 14001 totalt var genomförda i världen vid årsskiftet 2002/2003 (ISO World
2003-03-24). Motsvarande antal organisationer registrerade enligt EMAS var vid samma
tidpunkt omkring 3 800. I Sverige fanns vid slutet av februari 2003 cirka 2 700 certifikat
enligt ISO 14001 och drygt 200 organisationer som var registrerade enligt EMAS
(Challennium Information 2003-03-24 och Miljöstyrningsrådet 2003-03-24). Merparten
av dessa är vad vi brukar benämna små- och medelstora företag. Inkluderas även andra
typer av ”förenklade” icke-standardiserade miljöledningssystem, såsom miljödiplomering, kan listan över antalet företag ökas med ytterligare några hundra.
Ett miljöledningssystem syftar till att ge ett strukturerat arbetssätt som ökar möjligheten till miljöförbättringar. Miljöledningssystem bygger på målstyrning, där miljömål och
ambitionsnivå bestäms av den egna verksamheten, dvs. verksamhetsutövaren, men ett
grundläggande krav på ständig förbättring ingår. Miljöledningssystemets förmåga att bli
ett kraftfullt verktyg är därmed starkt beroende på aktörens egen målsättning och
ambition samt kundernas efterfrågan av leverantörer med ett seriöst miljöarbete, men är
även beroende av revisorernas tolkning av kraven i de aktuella systemen.
Miljöledningsstandarden ISO 14001 har utarbetats för att kunna tillämpas på samma
sätt över hela världen i såväl stora som små organisationer, tillverkande företag som
serviceföretag, privat som statlig regi. Detsamma gäller EMAS i Europa. Vid utarbetandet av standarderna togs stor hänsyn till olika länders och typer av organisationers
förutsättningar och förmåga att arbeta med miljöfrågor. Ett viktigt krav var att standarderna för miljöledningssystem inte fick utvecklas till ett handelshinder gentemot tredje
världen med försämrad konkurrensförmåga som konsekvens. Det gör att standarderna är
relativt generellt utformade och kräver en del tankearbete för att översättas till verkligheten i ett företag eller en annan organisation.
Under de senaste åren har en del negativ kritik riktats mot att miljöledningssystemen
inneburit byråkrati med mer av pappersexercis än fokusering på förbättring av miljöprestanda. Kritiken kommer från enskilda företag som har eller håller på att införa miljöledningssystem och från andra aktörer som berörs av miljöledningssystem på olika sätt.
Dessa signaler var en viktig grund för att detta projekt initierades. Det är dock viktigt att
komma ihåg att framför allt ISO 14001, trots viss kritik, under de år den funnits
tillgänglig på marknaden har vunnit stor trovärdighet som ett kraftfullt redskap för ett
effektivt miljöarbete. Det är därför av stor vikt att negativ kritik fångas upp, att den
utvärderas och att lämpliga åtgärder vidtas i syfte att bibehålla och förbättra systemens
trovärdighet, miljöeffektivitet och affärsnytta. Denna rapport är avsedd att utgöra ett
underlag för en process som leder till sådana förbättringar.
15
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
När miljöledningssystem anges i rapporten, utan förtydligande av om ISO 14001 eller
EMAS åsyftas, avses främst miljöledningssystem enligt kraven i ISO 14001 (ISO
14001:1996). Kraven i ISO 14001 och EMAS överensstämmer dock till största delen,
vilket i praktiken innebär att diskussionen även är tillämplig på EMAS.
1.1 Syfte
Syftet med denna rapport är att ge en övergripande och samlad bild av hur tillämpningen
av miljöledningssystem i svenskt och internationellt näringsliv har utvecklats och
fungerar. Vidare har identifierade brister och problemområden lyfts fram i rapporten. Tre
frågeställningar ligger till grund för denna studie. Dessa utgår från möjligheten att
ytterligare betona ständig förbättring av miljöprestanda i miljöledningssystemen, att
stärka affärsmässigheten samt att säkerställa att produkternas (dvs. varor och tjänster)
miljöaspekter tas om hand på ett adekvat sätt. I rapporten ges förslag till åtgärder för att
avhjälpa identifierade brister och problemområden. Som grund för förslagen ligger en
analys av brister och problemområden baserad på erfarenheter från tillämpningen hittills.
Rapporten skall ses som ett inlägg i processen för att förbättra och utveckla effektivare
miljöledningssystem, snarare än en vetenskaplig rapport.
1.2 Metod
Detta dokument utgör den kondenserade kärnan av ett flertal studier som genomförts
inom paraplyprojektet ”Effektivare miljöledning” samt av tillgänglig litteratur inom
området.
De delprojekt som genomförts är:
•
”Miljöledning som verktyg för att nå hållbar utveckling” (Ulrik Axelsson och Ann
Strömberg, IVL);
•
”Miljöledningssystemens roll som drivkraft för integrering av miljöhänsyn i
produktutveckling” (Richard Almgren, Olof Hjelm och Jonas Ammenberg, Linköpings universitetet. Slutrapport lämnas till Naturvårdsverket under hösten 2003);
•
Resultat från en pågående litteraturstudie om kopplingen mellan produktutveckling
och miljöledningssystem (Jonas Ammenberg och Erik Sundin, Linköpings universitetet);
•
Resultat från en pågående intervjustudie av externa miljörevisorers agerande (Jonas
Ammenberg och Erik Sundin, Linköpings universitetet);
•
”Hur effektivt är miljöledningsarbetet inom svensk energisektor?” Ett examensarbete
inom svensk energisektor (IVL-rapport B1515, Cecilia Bring Procopé);
•
”Förbättras miljöprestandan av miljöledningssystem?”, en intervjustudie av 35
företag (IVL-rapport B1529, Cecilia Bring Procopé och Ulrik Axelsson);
16
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
Utöver ovanstående delprojekt och litteraturstudier har intervjuer varit en viktig metod för
att inhämta fakta. Vi har valt att fokusera intervjudelen på den grupp av personer som
yrkesmässigt arbetat mer med frågor om miljöledningssystem än de flesta andra.
Intervjuer har gjorts med företrädare för olika organisationer (företag, näringslivets
intresseorganisationer, konsulter, revisorer, standardiseringsorgan, myndigheter och
forskare). Intervjupersonerna representerar företag och organisationer från ett tjugotal
länder (förutom Sverige även Argentina, Australien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland,
Italien, Island, Jamaica, Japan, Kanada, Malaysia, Mexiko, Nederländerna, Norge,
Tyskland, Storbritannien och USA). Företrädare för några viktiga myndigheter och
intresseorganisationer har även intervjuats (exempelvis Europeiska kommissionen,
Miljöstyrningsrådet, Svensk Industriförening, Svenskt Näringsliv och World Business
Council for Sustainable Development). Den metodik som använts har varit semistrukturerade intervjuer, dvs. intervjuaren har i förväg identifierat några frågor som skall belysas i
intervjun, men intervjun har bedrivits i samtalsform där målet varit att intervjupersonen
fritt får tillfälle att berätta om sina erfarenheter. Metoderna för att dokumentera intervjuerna har varierat från inspelade intervjuer som därefter renskrivits till intervjuer där
intervjuaren tagit anteckningar. Sju olika personer har genomfört intervjuerna inom detta
projekt och de ingående delprojekten. I rapporten anges inga referenser till enskilda
personer som intervjuats eller som uttalat sig i olika frågor. En förteckning på alla
intervjuade personer inom projektet redovisas i referensavsnittet. I vissa delstudier har
anonymitet utlovats de deltagande företagen. Dessa är i referenslistan angivna som
tjänsteföretag, verkstadsföretag etc. Dessutom anges den befattning som intervjupersonen
har på företaget.
Delar av dokumentet (kapitel 1-4) har i en tidigare version legat till grund för två
rundabordssamtal med ett urval av aktörer inom miljöledningsområdet. Dessa rundabordssamtal var en annan viktig faktakälla; syftet med dem var dels att justera och
förankra beskrivningen av problemen och bristerna, dels att identifiera lämpliga åtgärder
för att komma till rätta med dessa brister. Rundabordssamtalen är den viktigaste källan
för de förbättringsförslag som identifierats och som presenteras i kapitel 5.
Detta projekt har titeln ”Effektivare miljöledningssystem”. Effektivare är ett relativt
begrepp som utgår ifrån en referensnivå. Den referensnivå som vi utgår ifrån är dagens
tillämpning av miljöledningssystem i svenskt och internationellt näringsliv. Det som vi
åsyftar med effektivare miljöledningssystem är alltså miljöledningssystem som bidrar till
större miljömässiga förbättringar och ökade affärsmässiga fördelar än vad som är fallet i
många införda miljöledningssystem idag.
För att karakterisera styrkan i de olika uttalanden som görs använder vi följande
språkbruk:
•
Uttalande av färre än 20 procent av intervjuobjekten: ”ett fåtal”, ”några”, ”vissa”;
•
Uttalande av 20-80 procent av intervjuobjekten: ”många”, ”en hel del”, ”flera”;
•
Uttalande av fler än 80 procent av intervjuobjekten: ”de flesta”, ”flertalet”, ”en
övervägande majoritet”, ”nästan alla”;
Denna rapport bygger på de viktigaste resultaten och slutsatserna ur de ovan nämnda
delprojekten. Det intervjumaterial som använts i denna rapport har även kompletterats
17
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
med tillgänglig litteratur, handböcker, forskarrapporter, standarder etc. Urvalet av resultat
har gjorts genom att lyfta fram områden/frågor/svar som angetts av ett flertal intervjupersoner eller då det av författarna till denna rapport ansetts särskilt intressant för att förstå
hur miljöledningsarbetet bedrivs. Redan vid utformningen av paraplyprojektet identifierades dock tre områden som var speciellt intressanta att studera:
•
Förbättras miljöprestandan genom miljöledningssystem?
•
Ger miljöledningsarbete affärsmässiga fördelar?
•
Inkluderas produktutvecklingsperspektivet i miljöledningssystem?
1.3 Läsanvisning
Kapitel 2 beskriver kortfattat vad miljöledningssystem (ISO 14001 och EMAS) innebär,
samt vilka intressenter som finns i miljöledningsarbetet.
Kapitel 3 redovisar den bild av hur miljöledningsarbetet fungerar som författarna fått av
att studera litteratur samt intervjua olika aktörer.
Kapitel 4 redovisar de brister och svagheter som identifierats.
Kapitel 5 redovisar de identifierade förbättringsåtgärder som kommit fram genom
rundabordssamtalen.
Kapitel 6 innehåller våra generella slutsatser av de studier och rundabordssamtal som
genom förts i projektet.
18
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
2 Strukturerat miljöarbete genom
miljöledningssystem
2.1 Bakgrund till standardisering av miljöledningssystem
Arbetet med miljöledningssystem har en internationell bakgrund. Redan på 1970- och
1980-talen fanns det system i större företag som motsvarar dagens miljöledningssystem
enligt ISO 14001 eller EMAS. Ett tidigt steg var Internationella Handelskammarens
(ICC) initiativ 1988 till att anta riktlinjer för miljörevision. Ett annat tidigt steg var EU:s
initiativ till EMAS. I det första utkastet (Eco-Audit) som publicerades för kommentarer
1990 var inriktningen primärt att stärka kommunikationen med olika intressenter.
Brittiska standardiseringsorganisationen BSI tog vidare tidigt fram en brittisk miljöledningsstandard, BS 7750 (BSI, 1992). I förberedelserna till FN-konferensen om miljö och
utveckling 1992 tog det internationella näringslivet initiativ till det standardiseringsarbete
som kom att bli ISO 14000-serien. Den formella bildningen av en ansvarig kommitté för
detta arbete, ISO/TC207, skedde 1993. Det var främst företrädaren till World Business
Council for Sustainable Development (WBCSD) som var aktiv när det gäller att få igång
ett arbete av detta slag. Bakgrunden var främst att finna internationellt förankrade former
för företagens insatser på miljöområdet som kunde bidra till att höja näringslivets
anseende som en trovärdig aktör på området.
2.2 Syfte med miljöledningssystem
Ett miljöledningssystem syftar till att på ett enhetligt, systematiskt och strukturerat sätt
skapa förutsättningar för ett effektivt miljöarbete i en organisation (oftast ett företag). Ett
miljöledningssystem talar om hur miljöarbetet skall målstyras och bedrivas, hur det är
organiserat, mekanismerna för att följa upp arbetet, hur det skall bli effektivare efter hand
och hur information skall distribueras för att nå en förbättrad miljöprestanda. Granskningen och verifieringen skall ge svar på om systemet i sig är ändamålsenligt uppbyggt
och om verksamheten bedrivs enligt detta system.
Ett bra miljöledningssystem kännetecknas av att det bl.a. skall ge följande resultat/
effekter, oavsett vilken modell som används:
1. begränsa och förebygga miljöpåverkan;
2. säkerställa att lagar och andra miljökrav uppfylls;
3. bidra till att miljöprestandan förbättras över tiden;
4. bidra till att ekonomiskt resursslöseri undviks;
19
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
5. bidra till att stärka företagets varumärke;
6. bidra till att ge affärsmässiga konkurrensfördelar;
Nyckelelementen i ett effektivt miljöledningssystem kan sammanfattas i följande sex
punkter:
•
ledningsansvaret uttalat
•
målstyrt
•
åtgärdsinriktat
•
dokumenterat system
•
återkommande uppföljning
•
ständig förbättring
I den reviderade kvalitetsstandarden ISO 9000:2000 har åtta principer för kvalitetsledning
formulerats. Dessa principer stämmer även bra överens med vad som krävs för att leda
och driva en organisations miljöledningsarbete och kan ses som ett alternativt sätt att
beskriva nyckelelementen för effektiv miljöledning enligt ovan:
•
kundfokus
•
ledarskap
•
medarbetarnas engagemang
•
processinriktning
•
systeminriktad ledningsmodell
•
ständig förbättring
•
faktabaserade beslut
•
ömsesidigt fördelaktiga relationer till leverantörer
När miljöledningssystem åsyftas förknippar flertalet detta direkt med den internationella
miljöledningsstandarden ISO 14001 alternativt EMAS vilka båda innehåller kravspecifikationer på miljöledningssystem. I kölvattnet efter ISO 14001 och EMAS har det dykt
upp flera andra former av förenklade miljöledningssystem, exempelvis ”miljödiplom”,
”miljöintyg” etc., vilka vanligtvis har stora likheter med ISO 14001 och EMAS. I Sverige
är olika kommuners miljödiplomeringssystem samt Företagarnas Riksorganisations
FR 2000 de mest kända. Ett miljöledningssystem behöver alltså inte nödvändigtvis vara
liktydigt med vare sig ISO 14001 eller EMAS.
Tillämpningen av ett miljöledningssystem skiljer sig från en organisation till en annan.
Ett miljöledningssystem får olika utformning i olika organisationer, oavsett om ISO
14001 eller EMAS eller något annat system tillämpas. Detta beror bland annat på vilka
möjligheter och vilket engagemang som finns i organisationen för miljöarbetet och hur
väl förankrat miljöledningsarbetet blir bland medarbetarna. I denna studie undersöks hur
20
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
miljöledningssystemen vanligtvis tillämpas och fungerar idag. Genom detta arbete och
den behovs- och handlingsplan som förhoppningsvis kommer att tas fram i ett senare
skede finns förhoppningar om att ytterligare effektivisera miljöledningssystem.
2.3 Miljöledningssystem enligt ISO 14001
Arbetet med att utarbeta de internationella miljöledningsstandarderna i ISO 14000-serien
har anförtrotts ISO (International Organization for Standardization). ISO svarar för
huvuddelen av den internationella standardiseringen och är en gemensam organisation för
nationella standardiseringsorganisationer i 147 länder. Ca 70 av dessa, varav 27 från
utvecklingsländer, deltar aktivt i arbetet med ISO 14000-serien. Den tekniska kommitté
TC 207 Environmental Management inom ISO som har uppdraget att utveckla ISO
14000-serien av miljöledningsstandarder bildades 1993 och sammanträder årligen.
Därutöver träffas experter över hela världen regelbundet för att ytterligare utveckla
systemet. Totalt omfattar ISO 14000-serien idag 24 standarder (ISO 14001 är en av
dessa), tekniska specifikationer och tekniska rapporter, varav några ännu inte är
färdigställda.
Redan från början drevs arbetet inom ISO/TC207 i nära samverkan med motsvarande
kommitté på kvalitetsområdet, ISO/TC176 Quality managment and quality assurance. En
viktig erfarenhet från tillämpningen av ISO 9000-serien tog man med sig vid arbetet av
ISO 14000-serien, nämligen att försöka undvika den byråkrati som särskilt inledningsvis
utvecklades kring tillämpningen av de olika kvalitetsstandarderna.
ISO 14001 är avsedd att förse organisationer med komponenterna i ett effektivt
miljöledningssystem och som kan integreras med andra ledningskrav för att underlätta för
organisationer att uppnå miljömål och ekonomiska mål. Enligt ISO 14001 skall ett
miljöledningssystem ha följande egenskaper eller effekter, dvs. det skall:
•
begränsa påverkan på den yttre miljön som orsakas aktiviteter/verksamhet, produkter
eller tjänster;
•
vara strukturerat och kunna integreras med det övergripande ledningsarbetet och
möjliggöra engagemang på alla nivåer, särskilt hos högsta ledningen;
•
få bra genomslag;
•
kunna tillämpas på alla organisationer oberoende av typ eller storlek och tar hänsyn
till olika geografiska, kulturella och sociala förhållanden;
•
fungera väl i internationell handel;
ISO 14001 i sig anger inte några specifika kriterier för miljöprestanda. Däremot är
ständig förbättring av organisationens totala miljöprestanda enligt organisationens
miljöpolicy en av nyckelkomponenterna i ISO 140011. Med miljöprestanda avses det
mätbara resultatet från miljöledningssystemet, med avseende på en organisations styrning
1
Jämför med definitionen av Ständig förbättring, ISO 14001:1996.
21
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
av sina miljöaspekter, som i sin tur påverkar utformningen av miljöpolicy, övergripande
miljömål och detaljerade miljömål. Genom att uppfylla kraven i ISO 14001 får organisationen därmed främst hjälp med att uppfylla punkt 1 (begränsa och förebygga miljöpåverkan) och punkt 2 (säkerställa att lagar och andra miljökrav uppfylls) i listan över
resultat/effekter av ett bra miljöledningssystem i inledningen av kapitel 2.2.
ISO 14001 syftar till att begränsa påverkan på den yttre miljön. ISO har därutöver i
andra sammanhang uttalat att ISO 14000-serien skall bidra till hållbar utveckling och
förbereder också ett arbete med inriktningen att utforma ett ledningssystem med en
bredare ansats (ISO 2002).
Miljöledningsstandarden ISO 14001 och den därtill kopplade vägledningen ISO 14004
ses för närvarande över inom ISO:s miljöledningskommitté (ISO/TC207/SC1) och
beräknas vara klar under 2004. Direktiven för denna översyn är dock begränsad i vissa
avseenden:
•
inga nya krav får tillkomma;
•
standarderna skall harmoniseras med ISO 9001 så långt möjligt;
•
tydligare ”steg-för-steg-upplägg”;
•
mindre fokus på dokumentation och mer på förbättring av miljöprestanda;
I Sverige har ISO 14001 mottagits väl och antalet certifierade organisationer har ökat
snabbt från starten 1996. De utfärdade certifikaten fördelar sig relativt jämt mellan små,
medelstora och stora företag, vilket framgår av tabell 1 nedan. Det bör särskilt noteras att
en övervägande majoritet av företagen (mer än 70 procent av dem där storleken är känd)
tillhör gruppen små och medelstora företag enligt EU:s definition (färre än 250 anställda).
Fler än vart tionde företag tillhör gruppen mikroföretag (färre än 10 anställda).
Tabell 1: Antal ISO 14001-certifierade företag i Sverige i förhållande till företagsstorlek i
oktober 2002 (Nutek 2003).
Företagsstorlek
ISO 14001-certifiering
1-9 anställda
10-49
50-99
100-199
200-499
500-999
1 000 eller fler
Ingen uppgift om storlek
Totalt
218
639
277
258
243
107
184
441
2 367
Andel i procent av samtliga
ISO-certifierade företag
9%
27 %
12 %
11 %
10 %
5%
8%
19 %
100 %
2.4 Miljöledningssystem enligt EMAS
Syftet med EMAS är primärt att stimulera företag och organisationer att vidareutveckla
sitt miljöarbete på ett systematiskt och enhetligt sätt utöver de krav som lagstiftningen
ställer. Detta sker genom ett detaljerat program med klart utsatta mål, åtgärdsprogram och
22
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
utvärdering av alla väsentliga miljöförhållanden som berörs av verksamheten. Från och
med den 27 april 2001 gäller en reviderad och förbättrad EMAS-förordning som ersätter
den tidigare förordningen som trädde i kraft 1995.
EMAS krav på ett miljöledningssystem baseras på ISO 14001-standarden. I EMAS
(artikel 1) betonas dock tydligare vikten av att uppnå ständig förbättring av den totala
miljöprestandan. En viktig skillnad gentemot ISO 14001 är att EMAS även innehåller
krav på en årlig offentlig redovisning, som tas fram av den aktuella organisationen. Målet
med EMAS är att främja en fortsatt förbättring av organisationernas miljöprestanda
genom:
a) att organisationerna utarbetar och genomför ett miljöledningssystem;
b) att dessa systems prestanda regelbundet utvärderas på ett systematiskt och
objektivt sätt;
c) att informera om miljöprestanda och föra en öppen dialog med allmänheten och
andra intressenter;
Genom att uppfylla kraven i EMAS får organisationen därmed hjälp med att uppfylla
punkt 1 (begränsa och förebygga miljöpåverkan) och 2 (säkerställa att lagar och andra
miljökrav uppfylls) i listan över resultat/effekter av ett bra miljöledningssystem, enligt
inledningen av kapitel 2.2. Dessutom får organisation en hjälp med att uppfylla punkt 3
(bidra till att miljöprestandan förbättras över tiden), vilket indirekt kan bidra till att punkt
4 (bidra till att ekonomiskt resursslöseri undviks) och punkt 5 (bidra till att stärka
företagets varumärke) uppnås, enligt samma kapitel.
2.5 Huvudaktörer i miljöledningsarbetet
Det finns ett flertal olika aktörer som på olika sätt är inblandade i miljöledningsarbetet.
Nedan presenteras de mest framträdande aktörerna, vilka har delats in i grupperna ISO
14001, EMAS respektive Gemensamma:
ISO 14001
ISO/TC207
SIS/Miljöledningsprojektet
Kommitté inom ISO som har uppdraget att
utforma standarder för miljöledning (dvs. ISO
14000-serien).
Miljöledningsprojektet inom SIS har
uppdraget att för Sveriges del följa och utveckla miljöledningsstandarden och föra Sveriges talan i det internationella arbetet. Fler än
100 företag medverkar aktivt.
23
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
EMAS
Artikel 14-Kommittén
Miljöstyrningsrådet
Gemensamma
Certifieringsorgan
Europeiska Kommissionens verkställighetskommitté har vissa beslutsfunktioner och
mandat att följa upp tillämpning och bedöma
behov av stöd för införande av EMAS inom
EU (plus vissa EES-länder och kandidatländer samt vissa andra länder). Artikel 14 syftar
på den artikel i EMAS-förordningen där
kommitténs arbete regleras.
Huvudman för EMAS i Sverige (registreringsorgan).
Certifieringsorgan kontrollerar och godkänner
organisationers miljöledningssystem. För
närvarande har nio certifieringsorgan ackreditering av SWEDAC för att certifiera miljöledningssystem enligt ISO 14001. Certifieringsorgan kan verka i Sverige med ackreditering från annat EU-land och ytterligare ett
antal länder.
Forskare
Kan ha till uppgift att följa upp systemens
effektivitet och belysa effekter och problem
förknippade med miljöledning.
Företag och andra organisationer
Tillämpar ISO 14001 eller EMAS. Kan välja
att certifiera (ISO 14001) eller registrera
(EMAS) sitt miljöledningsarbete.
Konsulter
Ger på uppdrag stöd till företag i arbetet med
tillämpningen av ISO 14000-serien samt
EMAS. Det finns många konsulter verksamma inom miljöledningsområdet (anställda i
större konsultbolag eller ensamföretagare).
Myndigheter
Har uppgifter för miljöpolitiken i stort men
ingen direkt roll i förhållande till ISO:s standarder (bortsett från SWEDAC, se nedan).
Respektive medlemsland i EU har som uppgift att tillhandahålla ett system för EMASregistrering
.
24
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
SWEDAC
Statlig myndighet, ackrediteringsorgan för
Sverige, dvs. har till uppgift att kompetensbedöma (ackreditera) de certifieringsorgan
som önskar certifiera miljöledningssystem för
företag och andra organisationer.
SWETIC
Samarbetsgrupp för certifieringsorgan i
Sverige.
25
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
26
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
3 Näringslivets tillämpning av
miljöledningssystem
I detta kapitel redovisas den bild av hur miljöledningsarbetet vanligtvis fungerar och
tillämpas idag, baserad på litteraturstudier samt intervjuer av olika aktörer. I de studier
som gjorts i detta projekt har vi funnit ett flertal positiva effekter av det samlade
miljöledningsarbete som bedrivits. Likaså har ett antal problemområden identifierats, där
vi ser en potential till förbättringar i tillämpningen av miljöledningssystem. I avsnitt 3.1
och 3.2 redovisas positiva effekter och problemområden som frekvent har lyfts fram av
intervjuade aktörer, studerad litteratur eller som vi funnit som speciellt värda att notera.
Redovisningen har ingen inbördes prioriteringsordning. Därefter utvecklas i avsnitt 3.33.5 resonemangen kring de tre delområden som vi valt att studera mer utförligt. De är
som tidigare angetts:
•
Förbättras miljöprestandan genom miljöledningssystem?
•
Ger miljöledningsarbete affärsmässiga fördelar?
•
Inkluderas produktperspektiv i miljöledningssystem?
Vi vill dock påpeka att tillämpningen av miljöledningssystem varierar starkt från företag
till företag. Den bild vi försöker ge speglar erfarenheter hittills av tillämpningen av
miljöledningssystem i näringslivet.
3.1 Positiva erfarenheter av miljöledningssystem
Följande positiva erfarenheter av tillämpningen av miljöledningssystem har framkommit
under aktörsintervjuerna:
•
Miljökunskapen i näringslivet har höjts. Tusentals människor har fått miljöutbildning
inom ramen för företagens miljöledningssystem, vilket förhoppningsvis förbättrat
deras miljörelaterade handlingar både professionellt och privat.
•
Många företag, som annars inte skulle ta särskild hänsyn till miljöaspekterna i sin
verksamhet, har genom att införa ett miljöledningssystem börjat arbeta strukturerat
med miljöfrågor. Arbetet har initierats av krav, oftast från kunder eller internt från
medarbetare inom företag, som sett miljöledning som ett konkurrensmedel.
•
Många företag har genomfört miljöförbättrande åtgärder som följd av att de infört
miljöledningssystem.
•
Som följd av arbete med miljöledningssystem har flera företag börjat arbeta aktivt
med att kontrollera sin lagefterlevnad. Många intervjuade aktörer uppger att kunskapen om vilka miljölagar och krav de förväntas uppfylla även har även ökat. Värt att
27
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
notera är dock att myndigheternas erfarenheter inte är helt samstämmiga med den bild
som främst företagen ger, utan visar på att brister fortfarande finns.
•
Företag, som inom sin bransch varit tidigt ute med att införa miljöledningssystem, har
fått affärsmässiga fördelar.
•
Genom att inympa en kultur med miljöhänsyn i företaget får man en bredd i
miljöarbetet som är mycket påtaglig. Det blir inte enbart en angelägenhet för några få
miljöexperter inom företaget, utan en angelägenhet för alla anställda. Många företag
har även vittnat om att det är det bästa projektet man haft för att skapa ”vi-känsla”
kring en fråga som berör alla och ofta engagerar de flesta inom företaget.
•
Miljöledningssystem har en viss fördel i förhållande till kvalitetssystem, eftersom det
engagerar personalen på ett systematiskt och personligt sätt. De anställda uppfattar att
miljöledningssystem står närmare deras vardagsliv och intressen än vad kvalitetsledningssystem gör.
3.2 Problem med tillämpningen av miljöledningssystem
Problem kan finnas i företag med miljöledningssystem men finns inte nödvändigtvis i alla
företags miljöledningssystem. Följande problemområden har frekvent framkommit under
intervjuer av aktörer:
•
I miljöledningssystem ligger huvudsakligt fokus idag på processorienterade
miljöfrågor. Produktrelaterade miljöfrågor (dvs. varor och tjänster) utelämnas ofta till
stor del.
•
De affärsmässiga incitamenten för ett proaktivt miljöledningsarbete är svaga. Det
finns inga direkta ekonomiska motiv för att vara ”bäst i klassen”. Att kunna visa på
ett certifikat är idag ofta tillräckligt. Ett certifierat miljöledningssystem kan vara en
nyckel för att få vara med och konkurrera om en order. Däremot, berättar många
företag, att det inte finns någon extra betalningsvilja för att man har ett miljöledningssystem.
•
Ett fåtal intervjuade företag berättar att deras miljöledningssystem är en "pappersprodukt", vars syfte är att bemöta kundefterfrågan. Att få ett certifikat att hänga på väggen har högre prioritet än att förbättra miljöprestandan för dessa företag. Miljöledningssystem ses som något "nödvändigt ont" som införts i enkom marknadsföringssyfte.
•
Miljöledningssystem tillämpas av flera företag så att de innehåller väldigt få konkreta
miljömässiga förbättringsmål. Dessa företag arbetar oftast med miljöledningssystem
eftersom det är ett kundkrav och har ingen egentlig ambition att förbättra sin miljöprestanda.
•
Det kan vara kostsamt att kompetensutveckla organisationen inom miljöområdet.
Många företag genomför i uppstarten av miljöledningssystemet olika typer av utbildningsinsatser men dessa blir endast punktinsatser, varför miljöengagemanget minskar
28
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
med tiden. Mindre företag behöver bra hjälp och stöd för att kunna hålla organisationens miljöengagemang vid liv.
•
Mindre företag upplever miljöledningssystem som byråkratiska, tidskrävande,
storföretagsanpassade samt att kravdokumenten har ett för svårt språk.
•
Vid revisioner ligger fokus huvudsakligen på att uppfylla ”systemkrav”. Om
miljöledningsarbetet medför miljömässiga förbättringar och om det är tillräckligt
tydligt infört upplevs som en sekundär fråga.
•
Olika syn, arbetssätt och kravnivåer bland revisorer. Detta är ett av de mest frekvent
påtalade problemområdena under aktörsanalysen. Många aktörer har även påtalat
skillnaden i kravnivå mellan olika länder och regioner, där Sverige ofta anses tillhöra
dem med en hög kravnivå.
•
Kostnaden för konsulthjälp samt kostnader för certifiering är alltför höga för många
mindre företag. Förenklade miljöledningssystem och s.k. miljödiplomeringssystem,
där kostnaden är lägre, är därför tilltalande för småföretagen. Det är önskvärt att finna
vägar som kan minska kostnaderna även för miljöledningssystem enligt ISO 14001
och EMAS.
•
Det finns idag en flora av olika typer av miljöledningssystem eller integrerade
ledningssystem som inbegriper miljöaspekter. Både leverantörer (främst små- och
medelstora företag) och beställare har problem med att förstå vad alla dessa system
innebär. Det finns en uppenbar risk för att det blir för många olika typer av certifikat,
diplom och utmärkelser vilket medför att deras värde blir begränsat. En liknande
utveckling kan idag ses inom eller med koppling till miljömärkning.
3.3 Förbättrad miljöprestanda genom miljöledningssystem
I detta avsnitt diskuteras hur kravet på ständig förbättring tillämpas i miljöledningssystem
både av företag och av revisorer från certifieringsorgan. Vidare har vi granskat tillgängliga studier för att bedöma om miljöledningssystem medför förbättrad miljöprestanda med
utgångspunkt från följande fråga: ”förbättras miljöprestandan genom miljöledningssystem?”.
Motiv till att införa miljöledningssystem
Genom de intervjuer som genomförts har vi fått en splittrad bild till motiven för att
företag inför miljöledningssystem. Merparten av de intervjuade anger att en övervägande
majoritet av de företag som infört ett miljöledningssystem enligt ISO 14001 har gjort det
med föresatsen att också åstadkomma verkningsfulla minskningar av miljöpåverkan.
Vidare innebär systemen en uppstagning av verksamheten, vilket avsevärt minskar antalet
"krypvägar" för medarbetare att agera i andra banor än dem som företaget valt. Nästan
29
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
alla utfrågade var överens om och tryckte på att miljöledningssystem leder till en god
struktur inom företaget och till ordning och reda.
En annan bild har vi fått beskriven av några av de övriga intervjuade aktörerna. De
anser att endast ett fåtal företag använder standarden på det sätt som det är tänkt och
minskar uttag av naturresurser och miljöpåverkan. De anser vidare att ambitionsnivån i
många företag är låg, vilket medför att miljöledningssystemet inte medför några egentliga
miljöförbättringar. En del miljöledningssystem tillämpas som "ett system vid sidan av".
Fokus ligger då, för dessa företag, på att klara certifieringsrevisioner och inte på att
förbättra prestanda, vilket enligt vår egen bedömning är en för snäv tillämpning.
Få studier om förbättrad miljöprestanda
En certifiering enligt ISO 14001 betraktas av många företag, myndigheter och privatpersoner som en garanti för bra miljöprestanda. Men om det miljöledningsarbete som hittills
bedrivits inom näringslivet verkligen medfört en förbättrad miljöprestanda är svårt att
utläsa av litteraturen. På frågan hur miljöledningssystem påverkar miljöprestanda finns
det enligt Ammenberg (2001) inte några rapporter av tillräcklig kvalitet för att besvara
frågan på ett tillfredsställande sätt. Vid litteratursökningar om vilka miljömässiga effekter
miljöledningssystem verkligen medför framkommer det att det finns få undersökningar
gjorda inom området. Flera av de artiklar och rapporter som finns publicerade baseras på
intervjuer med miljöansvariga på företag samt andra personer som är starkt inblandade i
det miljöledningsarbete som bedrivs (revisorer, konsulter med flera). Nedan följer ett
urval av några viktiga studier inom detta område:
•
I en europeisk studie har sambandet mellan förbättrad miljöprestanda och miljöledningssystem studerats (MEPI, Berkhout et al, 2001). Studien baseras på insamlad data
från 280 europeiska företag och 430 produktionsanläggningar. I studien togs ingen
hänsyn till hur länge företagen hade varit certifierade. Ett av resultatet från studien
var att företag med miljöledningssystem inte visade på bättre prestanda än företag
utan sådana system. Det bör dock noteras att studien baseras på data från åren 19951997, dvs. i en tidig fas i användningen av miljöledningssystem att skillnader i detta
avseende kanske därför inte kan förväntas. En kompletterande studie pågår för närvarande.
•
−
The National Database on Environmental Management Systems (NDEMS)
undersökte 50 företag året före, respektive efter de hade infört sitt miljöledningssystem (Andrews et al, 1999). Resultatet visade att drygt hälften av de undersökta
företagen rapporterade ha uppnått signifikanta förändringar i miljöprestanda, i genomsnitt 3,7 signifikanta förändringar per företag. De tre vanligaste signifikanta
förändringarna i miljöprestanda utgjordes enligt undersökningen av följande:
operativa rutiner;
−
processer;
−
produktmodifiering.
30
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
•
I en undersökning av tyska energi- och gasbolag visade det sig att miljöledningssystemen inte resulterade i några direkta miljöförbättringar, vilket enligt studien kan
bero på att det även finns många andra drivkrafter än just miljöhänsyn till att införa
det från början (Morrow & Rondinelli, 2000). Miljöledningssystemen bidrog däremot
till att företagen tvingades se över efterlevnaden av den komplicerade gällande lagstiftningen och även fick lättare att anpassa sig till kommande lagar och krav. Den
systematisering som miljöledningssystemet medförde möjliggjorde vidare att problem kunde identifieras och företagen kunde få en organisatoriskt säkrare verksamhet. Dessutom ökade de anställdas miljömedvetande.
En viktig anledning till att frågan är svår att besvara är det enkla faktum att systemen inte
varit ”i drift” särskilt länge. Ungefär hälften av alla införda miljöledningssystem enligt
ISO 14001 i Sverige är certifierade de senaste två åren (Challennium Information 200303-24). Men även i företag med längre erfarenhet saknas långa tidsserier att göra
bedömningen utifrån. En orsak till detta, visar våra intervjuer, är att ingen krävt att sådana
mätserier skall tas fram. Det finns därför i flertalet företag ännu inga tillräckligt långa
tidsserier av mätdata att bygga en bedömning på.
I ett försök att mäta förändringar av miljöprestanda över tiden i certifierade företag
gjordes en studie av miljöutredningarna före och efter införandet av miljöledningssystem
i tolv småföretag (Ammenberg och Hjelm, 2002). Även om tillgången och kvalitén på
data varierade betänkligt mellan företagen visade analysen, i de fall då data var tillgängliga och tillförlitliga, att företagen i de flesta fall hade förbättrat sin miljöprestanda. Det
framkom också av studien att data i många fall var otillräckliga för att möjliggöra en
riktig analys av företagens miljöprestanda, detta föranledde dock inte några åtgärder från
de externa revisorerna sida. Det var alltså mycket svårt för företagen att verkligen styrka
ständig förbättring, som är ett av nyckelelementen i ISO 14001 och som måste uppfyllas
för att ett företag skall kunna behålla sitt certifikat.
En annan studie av Ammenberg et al (2001) visar vidare att det ofta endast är ett fåtal
miljöaspekter som undersöks vid extern bedömning av ständig förbättring (de som det
finns miljömål för). Det innebär att organisationer kan uppfylla kravet på ständig
förbättring enligt ISO 14001 utan kunskap om huruvida den totala miljöpåverkan
minskat. I sin tur innebär det att det inte går att enbart utifrån kriteriet att ett företag har
ett certifierat miljöledningssystem skilja mellan företag som endast har förbättrat en viss
miljöaspekt och företag som istället har integrerat miljöhänsyn i den strategiska
kärnverksamheten och därigenom kunnat minska hela sin miljöpåverkan.
Val av betydande miljöaspekter
En bild som vi fått genom intervjuer med företag och revisorer är att många företag har
problem med att identifiera, avgränsa och värdera de betydande miljöaspekter som
orsakas av organisationens aktiviteter/verksamheter, produkter eller tjänster. Frågor som
man ställs inför är vilken värderingsmetod man skall välja, var den egna verksamhetens
möjlighet att styra och påverka sin miljöpåverkan slutar och vilken kunskap som krävs för
att göra en heltäckande analys av organisationens miljöaspekter. Dessa problem belyses
även bland annat av Zackrisson (2002).
31
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
Exempel på problem med identifiering av miljöaspekter är att många företag fortfarande
inte identifierar så kallade indirekta miljöaspekter i samband med den inledande
inventeringen av miljöaspekter. För vissa verksamheter (t.ex. en bank) är dessa indirekta
miljöaspekter av större betydelse än de direkta. I exemplet med banken borde den i första
hand inrikta sig på indirekta miljöaspekter, från exempelvis utlåning av pengar till företag
där betydande miljöpåverkan kan uppstå, och i andra hand fokusera på direkta miljöaspekter, såsom pappersanvändning. Vår bedömning är att det främst är tre skäl till att
företag bortsett från att inkludera indirekta miljöaspekter i sitt miljöledningssystem:
•
Det första är okunskap om att man får och dessutom bör inkludera indirekta
miljöaspekter i sitt miljöledningssystem.
•
Det andra är "vanans makt", dvs. man fokuserar på frågor som traditionellt funnits på
agendan.
•
Det tredje är mätsvårigheter förknippade med indirekta miljöaspekter.
Ytterligare ett exempel är det relativa svaga fokus på produkter och produktutveckling
som miljöaspekter har inom miljöledningssystem. Detta diskuteras mer i detalj i avsnitt
3.5.
Avgränsning och värdering av miljöaspekter har betydelse då det avgör vilka aspekter
som bedöms som betydande. Om en organisation väljer att betrakta sina miljöaspekter i
ett allt för snävt perspektiv finns risk för att den egna miljöpåverkan underskattas. En allt
för snäv avgränsning kan också innebära en felaktig värdering av en miljöaspekt. För t.ex.
avfallshanteringen är det avgörande för miljönyttan hur det sorterade avfallet omhändertas efter det att det sorterats ut. Vid värdering av miljöaspekter används olika metoder. Vi
har i denna studie funnit en mängd olika värderingsmetoder av skiftande kvalitet. Det
finns risk att en dåligt utformad värderingsmetod leder till felaktiga prioriteringar av
miljöledningsarbetet och därmed minskad miljönytta.
Fokusering på lätta åtgärder
I standardens vägledning (ISO 14004, avsnitt 4.1.1) uppmanas företagen att i en första
omgång fokusera på de miljöaspekter ”där det finns uppenbara fördelar”, dvs. åtgärder
som ligger nära till hands och är lätta att genomföra. En bild som både många intervjuade
företag och andra aktörer verkar dela är att den största förbättringen ofta fås direkt efter
att en miljöutredning genomförts och fram till och med certifieringstillfället. Efter
certifieringen faller miljöarbetet tillbaks något. Inför varje återbesök lyfts sedan
miljöarbetet fram igen och miljöprestandan förbättras något (insatser görs för att målen
skall uppfyllas).
Det är dock här viktigt att konstatera att den beskrivna utvecklingen över tiden inte
stämmer på alla företag som har infört miljöledningssystem. Vissa företag har i sig själva
en drivkraft att arbeta med ständiga förbättringar. Vanligt är dock att det är certifieringsorganet och dess regelbundet återkommande besök på företaget som driver på förbättringsarbetet. Detta, anger många företag, är en följd av att kunderna sällan ställer andra
krav än att man som leverantör skall ha ett miljöledningssystem. Vilken förbättring av
32
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
miljöprestanda som leverantörens miljöledningssystem innebär frågar kunder ytterst
sällan om vid leverantörsutvärderingar.
Ständig förbättring av miljöprestanda
I både ISO 14001 och EMAS är ständig förbättring av miljöprestandan nyckelbegrepp.
"Avsikten med att införa ett miljöledningssystem i enlighet med specifikationen, är att det
skall bidra till att förbättra resultatet av organisationens miljöarbete (miljöprestanda)"
(ISO 14001:1996, avsnitt A.1).
De genomförda intervjuerna har gett information om att det verkar råda stor tveksamhet
kring vad begreppen miljöprestanda och ständig förbättring innebär. Som kontrast till
ovanstående citat från ISO-standarden anger en företrädare inom EU är att det för ISO
14001 endast krävs förbättring av själva systemet, vilket inte nödvändigtvis är detsamma
som förbättring av miljöprestanda.
Miljöprestanda definieras i ISO 14001 på följande sätt: "Mätbara resultatet från
miljöledningssystemet, relaterade till en organisations styrning av sina miljöaspekter,
baserade på egen miljöpolicy, övergripande och detaljerade miljömål." I ISO 14001
definieras ständig förbättring enligt följande: "Process för att förbättra miljöledningssystemet för att uppnå bättre total miljöprestanda i enlighet med organisationens miljöpolicy." Hur organisationen i praktiken skall verifiera ständig förbättring framgår dock inte
av standarden utan det får bli en tillämpningsfråga.. Möjligen kan man i ISO 14001
(avsnitt 4.5.1) finna en svag koppling till den angränsande standarden ISO 14031:2000
om utvärdering av miljöprestanda.
Enligt Pojasek (2001) är ett företags miljöprestanda framförallt beroende av två
faktorer. Den första är företagets motivation, den andra är möjligheten att överhuvudtaget
kunna genomföra åtgärder på miljöområdet. Det finns även en tredje viktig faktor för att
uppnå en förbättrad miljöprestanda. Det är kunskap om miljö, vilken är en grundförutsättning för att förstå vilka förbättringsåtgärder som ger reell effekt. För många mindre
företag är avsaknad av miljökunskap ett problem, varför man till stor del får förlita sig på
den miljökompetens som konsulter kan bidra med.
Enligt intervjuerna inom detta projekt har det även visat sig råda osäkerhet om hur
kravet på ständig förbättring av miljöprestandan skall tolkas. Det verkar finnas två olika
uppfattningar om vad som är relevant att kräva. Vissa av de intervjuade anser att det är
tillräckligt att kräva att själva miljöledningssystemet blir bättre från år till år och att några
(minst ett) miljömål är mätbara över tiden. Att mäta ständig förbättring av den totala
miljöprestandan är att spänna bågen för högt. Dessutom är det orealistiskt att förvänta sig
kvantitativa bedömningar. Andra intervjuade anser att företagen bör försöka bedöma om
miljöledningssystemet medför ständig förbättring av miljöprestandan genom att man
återkommande följer upp de betydande miljöaspekternas utveckling med hjälp av
indikatorer. Man är medveten om att det är mycket svårt att kvantitativt bedöma
utvecklingen över tiden men menar samtidigt att företagen måste försöka.
Även i övrig litteratur diskuteras problemet med att verifiera ständig förbättring av
miljöprestanda. Pojasek (2001) skriver att det är viktigt att ha i åtanke att ISO 14001 är
33
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
inriktad på konformitet, snarare än prestanda. Nyckelfrågan i ISO 14001 är på så vis
huruvida en organisation har lyckats infoga sig i och följa standardens krav. Ett certifierat
miljöledningssystem innebär därmed inte omedelbart bättre miljöprestanda. Huruvida ett
miljöledningssystem verkligen resulterar i förbättrad miljöprestanda beror därmed på hur
själva verktyget är infört och tillämpat (Ammenberg, 2001). Ledningens engagemang i
miljöfrågor, personalens delaktighet och miljökunskap inom organisationen är enligt
Antonsson (2002:2) viktigare faktorer än standarden som sådan.
Thoresen (1999) resonerar kring hur de företag som är ansvarstagande och kännetecknas av att vara proaktiva tenderar att hantera sina miljöproblem på ett strategiskt sätt. Det
beror enligt Thoresen på att ett proaktivt ledarskap resulterar i höga ambitioner på
miljöområdet. Öppenhet och dialog med intressenter och omvärld leder dessutom till
kontinuerlig rapportering av måluppfyllnad i form av miljönyckeltal.
Även Ammenberg (2001) hävdar att det beror mer på företagens attityd och ambition
med miljöledningssystemet, än själva verktyget i sig, huruvida ett miljöledningssystem
resulterar i ordentliga miljöförbättringar eller ej och på vilket sätt. En certifiering enligt
ISO 14001 är ingen garanti för en avsevärt minskad miljöpåverkan från ett företag.
Däremot är det en hygglig garanti för att företaget i fråga är medvetet om den miljöpåverkan det åstadkommer.
I delprojektet ”Förbättras miljöprestandan av miljöledningssystem?” har 30 slumpvis
utvalda certifierade företag intervjuats i syfte att bedöma om företagens arbete med
miljöledningssystem medför att miljöprestandan förbättras. De intervjuade företagen
finns fördelade storleksmässigt från små till stora företag. Företagen har klassificerats i en
fyrgradig skala enligt tabell 2:
Tabell 2: Skala som använts för att klassificera intervjuade företags arbete med ständig
förbättring av miljöprestanda.
Poäng
Benämning
Beskrivning
4
Exemplarisk
God ständig förbättring av de för verksamheten mest relevanta miljöaspekter med hänsyn
till hållbar utveckling. Drivande företag med genuina ambitioner på miljöområdet och
försöker influera intressenter och omgivning.
3
Seriös
Söker i första hand arbeta med verksamhetens betydande miljöaspekter. Kontinuerlig
förbättring av den totala miljöprestandan.
2
Statiskt
Svag ständig förbättring av mindre relevanta miljöaspekter med hänsyn till organisationens
kärnverksamhet. Åtgärdar lågt hängande frukter och bibehåller miljöledningcertifikat.
Statiskt miljöarbete av de betydande miljöaspekterna.
1
Undermålig
Stora svårigheter att påverka, alternativt obefintliga ambitioner på miljöområdet. Ointresse
och oförståelse för förbättrad miljöprestanda. Kritik från externa revisorer.
34
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
Andel företag %
Bedömning av ständig förbättring
60
50
40
30
20
10
0
1
2
3
4
Ständig förbättring (Poäng)
Figur 1
Bedömning av företagens arbete med ständig förbättring av miljöprestanda
utifrån klassificeringsskala i tabell 2 ovan. Resultat från delprojektet "Förbättras
miljöprestandan av miljöledningssystem?"
Resultatet av intervjuerna visar på att det är mycket stora variationer mellan olika företag
i hur man arbetar med ständig förbättring (figur 1 ovan). Vi kan genom de intervjuer vi
gjort med företagen bekräfta de övriga aktörernas uppfattning att det är mycket stora
variationer i hur företag arbetar med ständig förbättring. För att ständigt kunna förbättra
sin verksamhet med hänsyn till miljöpåverkan, behöver företagen ställa upp mål som är
utformade så att de möjliggör att de fortlöpande kan skärpas ytterligare. Vid intervjuer
med företag visar det sig att man har svårt att formulera miljömål som möjliggör en
uppföljning av miljöprestandan över tiden.
Certifieringsrevisorers syn på ständig förbättring
I en uppföljande studie under 2002 genomfördes ytterligare en intervjustudie av externa
miljörevisorers agerande, där nio certifieringsorgan (ISO 14001) intervjuades (Ammenberg och Sundin, 2003). En frågeställning som diskuterades var vilka krav som revisorer
ställer på att företag ständigt skall förbättra sin miljöprestanda. Hälften av de tillfrågade
angav att de ställde krav på att företaget skall kunna påvisa konkreta miljöförbättringar.
De övriga angav att de nöjde sig med att ledningssystemets prestanda ständigt förbättrades. Revisorerna ansåg att ständig förbättring av miljöprestandan är en svår fråga att
hantera vid revisioner. Kompletterande intervjuer har gjorts inom IVL:s delprojekt
(”Miljöledningssystem som verktyg för att nå en hållbar utveckling”) med sex miljörevisorer hos lika många certifieringsorgan samt en person som tidigare arbetat som
miljörevisor. En fråga som ställts till certifieringsorganen var "på vilket sätt de kontrollerar att företaget ständigt förbättrar sin miljöprestanda".
35
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
Tre olika typer av svar gavs:
1. via att ledningssystemet fortlöpande förbättras;
2. via miljömålens uppfyllande;
3. via mätning av betydande miljöaspekters förändring över tiden;
Vissa av de tillfrågade ansåg att det var en kombination av de tre alternativen som
användes för att kontrollera ständig förbättring av miljöprestandan. Ett problemområde
som återkommande identifierades vid intervjuerna med revisorerna är att det idag saknas
bra verktyg för att följa upp om den totala miljöprestandan förbättras över tiden.
Slutsatsen av att studera befintlig litteratur samt efter intervjuer med erfarna aktörer är
att det i dagsläget inte klart går att besvara frågan om miljöledningssystem medför en
förbättrad miljöprestanda. De intervjuer som genomförts inom projektet tyder på att
miljöledningssystem medför en förbättrad miljöprestanda men att det inte kvantitativt går
att belägga. Mer omfattande forskning, med fokus på kvantitativa bedömningar, behövs
som underlag för ett tydligare svar på denna fråga.
Orsakerna till att det är svårt att verifiera om miljöledningssystem medför minskad total
miljöpåverkan är flera. Bland annat saknas metoder för att analysera ständig förbättring
av miljöprestanda och att revisioner av miljöledningssystem inte fokuseras tillräckligt
starkt på ständig förbättring. Dessutom har hälften av de certifierade företagen i Sverige
genomfört sin certifiering under de senaste två åren, varför tillgången på tidsserier att
följa upp ständig förbättring är begränsad.
3.4 Affärsmässiga fördelar av miljöledningssystem
Affärsmässiga fördelar
En viktig drivkraft för att ett miljöledningssystem även över tiden skall medföra
förbättrad miljöprestanda är att systemet bidrar till affärsmässiga fördelar. Med affärsmässiga fördelar avses i detta sammanhang att miljöledningssystemet medför konkurrensfördelar vilket stärker företaget i marknadsföringen. Med affärsmässiga fördelar avses
också att det samlade miljöledningsarbetet medför kostnadsbesparingar vilket bidrar till
att stärka företagets ekonomiska ställning. Kostnadsbesparingar kan nås genom
exempelvis minskade avfallskostnader eller minskad energianvändning. Det är först när
en verksamhet, oavsett vad det rör sig om, i ett företag kan uppvisa ekonomiska fördelar
som den tas på allvar. Eftersom förutsättningarna att arbeta med miljöfrågor varierar
starkt mellan olika länder har vi i denna studie utgått ifrån kunskaper i litteratur som
analyserat svenska företag. Av litteraturen och de genomförda intervjuerna kan utläsas att
en viss förändring skett de senaste åren.
36
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
Miljöledningssystem inträdesbiljett till marknaden
Enligt studien ”Miljöledning –papperstiger eller kraftfullt verktyg” (Zackrisson, Enroth &
Widing, 1999) finns det i Sverige tre dominerande orsaker till varför företag väljer att
införa miljöledningssystem. Konkurrensfördelar pekas ut som den dominerande faktorn
(53%) följt av ägarkrav (27 %) och kundkrav (18 %).
Löfqvist et al (2000) har i en studie undersökt om miljöledningssystem medför konkurrensfördelar för företag med certifierade miljöledningssystem. 30 företag intervjuades och
239 företag besvarade den enkät som skickades ut. 85 % av företagen som besvarade
enkätundersökningen ansåg att miljöledningssystemet lönade sig relativt kostnaden.
Dessutom säger kunderna till dessa företag att 61 % av företagen har behållit kunder
medan 18 % fått nya kunder, helt eller delvis, tack vare miljöledningssystemet. Författarna drar slutsatsen att miljöledningssystem lönar sig och att de ger konkurrensfördelar
även för små och medelstora företag. Liknande slutsatser redovisas av Wedberg (2002).
Enligt Miljövårdsberedningen (SOU 2001:20) är idag kundkrav det vanligaste skälet
för företag att arbeta med miljöfrågor. Även Dalhammar (2000) anger att kundkrav idag
är den viktigaste drivkraften för småföretag att miljöcertifiera sig. I kundkrav brukar ofta
förväntade framtida kundkrav inkluderas. Idag är det främst önskemål om att leverantörer
skall arbeta enligt ett miljöledningssystem som gäller. Det är relativt ovanligt med skarpa
krav såsom att leverantören måste ha ett certifierat miljöledningssystem.
Flera studier inom området anger att kostnadsbesparingar är en viktig drivkraft för
företagens miljöarbete. Antonsson (2002) anger dock att det är en risk för miljöarbetet att
företagen fokuserar för mycket på sådant som ger kostnadsbesparingar. Långsiktiga
åtgärder som inte direkt kan räknas hem men som på sikt kan bli riktigt lönsamma blir
därför bortprioriterade.
De intervjuer som genomförts inom denna studie med närmare 70 företag, flertalet små
och medelstora, som infört certifierade miljöledningssystem indikerar att motiven för att
införa miljöledningssystem har svängt. Att få konkurrensfördelar genom att vinna nya
kunder var tidigare den viktigaste orsaken. Nu berättar företagen att det främsta motivet
är att kunna behålla befintliga kunder. Flertalet tillfrågade företag påstår sig inte direkt
kunna se att deras miljöledningssystem medför några nya affärer. Däremot kan deras
certifierade miljöledningssystem ha fått till följd att man lyckats behålla kunder. Att en
leverantör har ett miljöledningssystem är numera något som flera kunder, främst större
företag, förväntar sig att deras leverantörer skall ha. Miljöledning har mera funktionen att
vara en "inträdesbiljett" till marknaden än en ”ordervinnare”.
I Nuteks studie ”Miljöarbete i småföretag – en ren vinst?” (2003) bekräftas den bild
som vi fått genom de intervjuer som genomförts, dvs. att miljöledningssystem nu snarare
är en ”inträdesbiljett” till marknaden snarare än en ”ordervinnare”. Eget engagemang,
konsumentkrav och minskad resursåtgång anges i rapporten vara de viktigaste skälen för
att arbeta med miljömål i företag.
Varumärkesbyggande allt viktigare
I Miljövårdsberedningen (SOU 2001:20) beskrivs även att företagens image blir allt
viktigare för framgång på marknaden. Detta är något som förklarar de större företagens
satsningar på miljöfrågor och under de senare åren även hållbar utveckling vilket också
37
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
omfattar sociala aspekter. I större företag utgör miljöledningssystem basen för hållbarhetsarbetet men kompletteras med mycket annat. För varumärkesbyggande används
enbart miljöledningssystem i begränsad omfattning. Istället är det vanligt att större
företag, utöver sitt miljöledningsarbete, kompletterar med hållbarhetsredovisningar, där
socialt ansvar väger tungt. Flertalet mindre företag har inte denna möjlighet utan försöker
använda miljöledningssystem även för att stärka varumärket. I jämförelse med de större
företagen framstår därmed de mindre företagens arbete som mer begränsat.
Miljökrav av övergripande karaktär
En stor andel av företagen ställer miljökrav på sina leverantörer. De intervjuer som
genomförts inom projektet visar på att det tillhör ovanligheten att kunderna frågar om
innehållet i företagens miljöledningssystem. Ett vanligt önskemål tycks vara att det skall
finnas ett miljöledningssystem, dock inte nödvändigtvis baserat på ISO 14001 eller
EMAS eller att det är certifierat eller registrerat. Vanliga krav som man ställer är att:
•
det skall finnas en skriftlig miljöpolicy
•
miljöansvaret skall vara dokumenterat inom företaget
•
det skall finnas mål och handlingsplan med tidsatta mätbara miljömål
•
personalen genomgått någon form av utbildning i miljöfrågor
Det är ovanligt, berättar de intervjuade företagen, att kunder frågar om innehållet i och
resultatet av deras miljöledningssystem. Att vara ett proaktivt företag på miljöområdet
anser företagen vara svårt att räkna hem. Att kunna visa upp ett certifikat räcker ännu gott
och väl.
Ett problem, som ofta lyfts fram vid både intervjuer med företag och andra aktörer, är
att offentliga organisationer idag inte ställer miljökrav i någon större utsträckning. Flera
av företagen som intervjuats skulle gärna se att miljökrav ställdes av kommuner,
landsting och stat under förutsättning att dessa värdesattes vid utvärderingar. Idag berättar
företagen att miljökrav som ställs i anbudsförfrågningar har marginell betydelse vid
utvärderingen. Det finns dock goda exempel, där kommuner och kommunala bolag vid
upphandling ställt bra miljökrav. Att kunder frågar om innehållet i företagens miljöarbete,
dvs. vad som åstadkommits, är företagen positiva till. Man hade förväntat sig att få mer
aktiv respons på sitt miljöarbete när man lagt ner så mycket arbetet på att införa
miljöledningssystem. Företagen framhåller att det är viktigt att kunderna ställer miljökrav
på rätt sätt så att inte enbart detaljkrav ställs som kan ”konservera” utvecklingen.
Ekonomiska uppföljningen kan förbättras
De genomförda intervjuerna med företag inom detta projekt visade att det är ovanligt att
det ekonomiska resultatet - minskade kostnader och ökade intäkter - till följd av
miljöledningssystemet beräknas och följs upp. Företagen säger att de inte vet hur de skall
göra detta. Att miljöledningssystemet medför ekonomiska fördelar tror sig dock de flesta
tillfrågade veta, främst i form av minskade kostnader för energianvändning och
38
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
avfallshantering. De intervjuade skulle dock vilja kunna påvisa de ekonomiska effekterna
för företagsledningen i en resultaträkning för det samlade miljöarbetet.
Tillämpningen likartad globalt
En amerikansk frågeundersökning bland 5 400 företag i 15 ekonomier i Nordamerika
(USA och Kanada), Europa (Sverige och Frankrike), Asien (Japan, Sydkorea, Taiwan,
Thailand, Hongkong, Indonesien, Malaysia, Filippinerna, Singapore och Thailand) och
Oceanien (Australien och Nya Zeeland) ger viss ledning för bedömning av tillämpningen
av standarden globalt (Corbett et al 2003). De svarande företagen motsvarar 25% av
tillfrågade företag. Huvudslutsatsen i studien är att mönstret i tillämpningen är likartat
mellan länder och branscher och att det inte finns några indikationer som pekar på några
betydande skillnader i tillämpningen av ISO 14000-serien globalt. Detta betyder enligt
studien att det inte finns tecken på några direkta konkurrenshämmande effekter till följd
av skiftande tillämpning av ISO 14001 i olika länder.
Slutsatsen om miljöledningssystem medför affärsmässiga fördelar är att det finns tecken
på att miljöledning är lönsamt. Det är dock relativt ovanligt att företag följer upp vare
sig den ekonomiska nyttan med eller kostnaderna för sitt miljöledningsarbete. Resultaten
från de genomförda studierna inom området bygger till stor del på företagens egna
bedömningar.
Det vanligaste är att kunderna enbart vill säkerställa att leverantörerna har infört ett
miljöledningssystem. Att kunna visa upp ett certifierat miljöledningssystem för kund
räcker vanligen. Det förekommer relativt sällan att kunder därutöver ställer frågor om
eller krav på leverantörens miljöprestanda (bortsett från vissa produktspecifika krav
såsom innehåll av vissa ämnen). Utvecklingen verkar ha gått från att miljöledningssystem
varit ett starkt konkurrensmedel till att nu vara något som företag förväntas ha. Kundkrav
är för närvarande inte någon stark drivkraft till ständig förbättring av miljöprestanda.
Att ställa pådrivande miljökrav vid offentlig upphandling och företagens privata inköp
lyfts av många aktörer fram som en nyckelfråga för att skapa affärsmässiga incitament
för miljöarbete. Vår bedömning är att många företag efterfrågar bättre och mer
proaktiva miljökrav från offentliga upphandlare, förutsatt att dessa har betydelse vid
utvärderingen av anbuden.
3.5 Produktutvecklingsperspektiv i miljöledningssystem
Miljöanpassad produktutveckling har visats kunna ge betydande miljöfördelar eftersom
den syftar till att förebygga miljöpåverkan längs produktens hela livscykel och identifiera
möjligheter till miljöförbättringar vid källan, produktutvecklingsfasen (Rocha et al 2001).
39
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
I denna studie har vi mot den bakgrunden valt att fokusera på produktutvecklingen,
eftersom vi bedömt att de största miljöfördelarna kan uppnås på det området. Det som
beskrivs nedan gäller främst framställning av fysiska produkter men stora delar av
informationen är även tillämplig på utveckling av tjänster.
Miljöanpassad produktutveckling kan öka miljöfördelarna
Vi befinner oss i mitt i ett omvälvande paradigmskifte i miljöarbetet, vilket kan
sammanfattas som att vi går "från lagstiftningstryck utifrån till målstyrning inifrån”.
Många företag har tagit sådana initiativ och går i täten genom att ta hänsyn till miljöaspekterna vid utformningen av processer och produkter (Almgren och Brorson 2003).
Bakgrunden är att miljöpåverkan från produkter uppkommer i hela leverantörskedjan
för en produkt från uttag av naturresurser över tillverkning och användning till slutlig
avfallshantering. Det finns flera studier som pekar på att produkternas miljöaspekter
spelar en betydande roll när det gäller organisationers miljöpåverkan. Följaktligen bör
produktaspekter ingå i varje organisations inledande inventering av de miljöaspekter som
kan ge upphov till miljöpåverkan i samband med att ett miljöledningssystem inrättas
(Ammenberg och Sundin 2003:2).
Definition av miljöanpassad produktutveckling
Miljöanpassad produktutveckling är ett samlingsbegrepp för utveckling med olika
ambitionsnivåer och har därigenom olika förutsättningar för att åstadkomma miljöförbättringar. Produktutvecklare brukar skilja på fyra olika nivåer (Rocha et al 2001):
•
produktförbättring
•
nykonstruktion
•
funktionsförbättring
•
systemförbättring
Miljöanpassad produktutveckling kan alltså innebära förbättringar på en vid skala,
alltifrån måttliga förbättringar av en befintlig produkt till ett helt nytänkande.
Produktaspekterna och livscykelperspektivet tydliga i standarderna
Det framgår klart av miljöledningsstandarden ISO 14001 att produkternas miljöaspekter
skall innefattas. Detsamma gäller för EMAS. Redan i första meningen i inledningen till
standarden ISO 14001 nämns särskilt produkternas påverkan på den yttre miljön och dess
betydelse för en god miljö. Där konstateras att det blir allt viktigare för organisationer att
”begränsa påverkan på den yttre miljön som orsakas av deras aktiviteter/verksamhet,
produkter eller tjänster”. Även i definitionerna av de viktigaste begreppen som ”ständig
förbättring”, ”miljöpolicy”, ”miljöpåverkan”, ”miljöaspekt” och ”förebygga förorening”
återkommer produktaspekten enligt ovan (ISO 14001, Inledning resp avsnitt 3).
Även produktutveckling omfattas av miljöledningsstandarderna. I de fall projekt initieras
som innebär nyutveckling och nya eller ändrade aktiviteter/verksamheter, produkter eller
40
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
tjänster skall programmet anpassas så att även dessa omfattas (ISO 14 001:1996, avsnitt
4.3.4). Texten syftar på det miljöledningsprogram som i miljöledningssystemet är det
operativa medlet för att minska miljöpåverkan och innebär t.ex. att produktutveckling
skall ingå i miljöledningssystemet och att den skall utföras med hänsyn till de miljömål
som antagits.
Produkternas miljöaspekter skall enligt både ISO 14001 och EMAS beaktas under hela
livscykeln men med vissa inskränkningar. I ISO 14001 finns ett krav på att organisationen skall påverka (”kommunicera relevanta krav”) leverantörer, entreprenörer och andra
uppdragstagare (ISO 14001, avsnitt 4.4.6). I regel är det många juridiska personer
inblandade under en produkts livscykel, varav varje enskilt företag bara direkt kan
påverka den del som faller under den egna jurisdiktionen.
När det gäller att avgöra vilka miljöaspekter som kan ge upphov till betydande miljöpåverkan och som därmed ingår i miljöledningsprogrammet begränsas därför kraven på
företaget så att endast sådana produkter eller tjänster omfattas som organisationen kan
förväntas kunna styra och påverka (ISO 14001, avsnitt 4.3.1). Det innebär att produktens
hela livscykeln inte nödvändigtvis behöver omfattas i full utsträckning. Omfattningen av
denna påverkan beror på företagets marknadssituation. Det är möjligt att företagets
entreprenörer och leverantörer kan påverkas i förhållandevis liten utsträckning. I slutet av
leverantörskedjan bör organisationen där det är praktiskt möjligt föreslå metoder för
korrekt hantering av den uttjänta produkten (ISO 14001, avsnitt A.3.1). Inskränkningen i
kraven på inflytande kan exempelvis syfta på en leverantör som ingår i leverantörskedjan
men flera led före det aktuella företaget och lokaliserat i ett annat land. Ett annat exempel
kan vara ett företag som upphandlar varor från tusentals olika leverantörer och då det i
praktiken är ogörligt att med rimliga insatser ha full kontroll över miljöaspekter från alla
dessa.
Produktutveckling i miljöledningssystem
I ett tidigare avsnitt har vi behandlat frågan om miljöprestandan förbättras som följd av
att ett miljöledningssystem införs. Vi återkommer till den frågan med den vinkling som
specifikt har bäring på produktfrågan, nämligen i vilken utsträckning innovationsprocessen har införts i miljöledningssystemet. Med innovationsprocessen avses den process för
nya affärsidéer som förverkligas genom produktutvecklingen.
Innovationsprocessen är enligt de intervjuer vi genomfört i regel inte särskilt väl
omhändertagen i miljöledningssystemen av följande skäl. Produktutvecklingen ingår för
det första inte som en integrerad del i flertalet miljöledningssystem, vilket dock inte
hindrar att dessa företag fört in en betydande grad av miljöhänsyn i produktutvecklingen.
Produktutvecklingen är för det andra kundstyrd för de flesta företag, vilket innebär att en
annan aktör än det egna företaget har stort inflytande. Produkten styrs genom ett
kontraktsförhållande med kunden och det är följaktligen detta legala dokument som avgör
vilka frihetsgrader det finns för miljöhänsyn. Kunskap saknas för det tredje om vilka
miljöhänsyn som bör tas och hjälpmedel för detta. Exempelvis tycks den nyligen
publicerade tekniska rapporten om miljöanpassad produktutveckling (ISO/TR
14062:2002) inte vara tillräckligt känd. Miljöhänsyn kommer för det fjärde ofta in på ett
ad hoc-betonat sätt i produktutveckling.
41
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
Det finns dock studier som visar på en utveckling med innebörden att allt fler företag
tar in miljöaspekter i produktutvecklingen. Produktutveckling blir en allt viktigare del av
företagens miljöledningssystem. Enligt en kartläggning 1995/96 vidtog 20 procent av
företagen (av totalt 138 schweiziska företag) miljömässigt relevanta åtgärder inom
forskning och utveckling medan motsvarande tal två år senare 1997/98 hade ökat till 60
procent (av totalt 250 företag). De hinder som Ries et al (1999) identifierat handlar om att
incitamenten var svaga, att miljöfrågorna saknade strategisk relevans, att företagen hade
en begränsad syn när det gäller att identifiera sina betydande miljöaspekter och att
kunskaperna om miljöpåverkan från produkter var dåliga.
De faktorer som är viktigast för att påverka ökad användning och resultat av miljöanpassad produktutveckling redovisas i en översikt av Ammenberg och Sundin (2003:2)
enligt följande:
•
•
•
•
Typ av företag:
−
ledningsstöd
−
förekomst av miljömål och deras tydlighet
−
miljöfrågor som en del av affärsstrategin och teknisk utveckling
Produktens egenskaper:
−
utformning (material, form, tolerans, tillverkningsmetod etc.)
−
inre egenskaper (hållbarhet, styrka, korrosionsmotstånd etc.)
−
yttre egenskaper (funktion, ekonomiska egenskaper, estetiska egenskaper etc.)
−
tekniska systemet/kundbehov (pris, kvalitet, utseende, vikt, volym, återvinningsegenskaper etc.)
Inriktning på den miljöanpassade produktutvecklingen:
−
miljökriterier integrerade i produktutveckling
−
beslutspunkter för miljöhänsyn införda
−
arbetsformer för produktutveckling, tillgång till handböcker o.d.
−
förekomst av tvärfunktionella arbetsgrupper
Externa drivkrafter och hinder:
−
ekonomiska fördelar
−
lagstiftning
Integrering av miljöanpassad produktutveckling i ett företags verksamhet försvåras av en
rad hinder (Brezet et al 2000). Det handlar om frågor som:
•
brist på tid och pengar
•
svårigheter att få rätt information och tillgång till användbara verktyg
•
begränsade affärsmässiga fördelar
•
svagt myndighetsengagemang
42
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
Även om miljöledningssystemen tillhandahåller den struktur som krävs för att införa
miljöanpassade produkter i en organisation är de i sig ingen garanti för miljömässigt
optimala resultat. Det finns inga absoluta krav på miljöprestanda utöver att följa
lagstiftningen och de kräver t.ex. inte explicit ren produktion eller livscykeltänkande. Mot
denna bakgrund anser Rocha et al (1999) ändå att:
•
miljöledningssystem kan vara ett medel för att möjliggöra miljöanpassad produktutveckling som en del av företagets strategier och operativa rutiner;
•
miljöledningssystemen kan stärka innovationsprocessen för produkter;
•
standarderna för miljöledningssystem inte är tillräckliga för att på ett nöjaktigt sätt
inkorporera produktutveckling;
Det ovannämnda stöds även av Karlsson (2001) där det i en studie framgår att många
organisationer rutinmässigt tar hänsyn till miljöaspekter i produktutvecklingen och att
produktutvecklingen i stor omfattning ingår i miljöledningssystemet. Införandet av
miljöledningssystem var också en drivande faktor för att påbörja arbete med miljöanpassad produktutveckling, enligt denna studie.
Som framkommer av styckena ovan är bilden splittrad när det gäller erfarenheterna av
integreringen av miljöledningssystem och produktutveckling. En förklaring till de resultat
som visar på att produktutvecklingen sällan är en del av miljöledningssystemet är det
faktum att miljöaspekterna i produktutvecklingen bara är en del av alla de aspekter som
produktutvecklingen måste ta hänsyn till. Frågor som pris och kvalitet är helt dominerande framför miljöanpassning.
En innovationsstrategi bör enligt Rocha et al (2001) bygga på att företagen tillverkar
miljöanpassade produkter, vilket innebär att:
•
bygga in miljöaspekter i affärsstrategierna i hela företaget;
•
skapa organisatoriska förutsättningar för synergieffekter mellan miljö respektive
andra funktioner i företaget som är involverade i utvecklingen av affärsstrategier;
•
främja samarbete med andra företag när det gäller att utbyta information men också
att ställa krav på leverantörer i leverantörskedjan;
Rocha et al (2001) pläderar för att miljöledningssystemen kan spela en viktig roll när det
gäller dessa punkter av fem skäl. För det första att miljöledningssystem tilltalar företagen
och ökar snabbt i tillämpning. För det andra är miljöanpassad produktutveckling en
process som syftar till att åstadkomma ”ständig förbättring” i linje med miljöledningssystemens nyckelfaktor. För det tredje ökar medvetenheten inom näringslivet att den
traditionella fokuseringen på processerna inte längre är tillräcklig. För det fjärde finns det
redan ett antal ledande företag som inom ramen för sitt miljöledningssystem har
integrerat miljöaspekter i produktutvecklingen. För det femte har aktiviteter redan
genomförts i syfte att möjliggöra en sådan integrering, t.ex. genom ISO/TR 14062:2002,
43
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
Miljöledning – Integrering av miljöaspekter i produktutvecklingen (”Miljöanpassad
produktutveckling”).
Hjälpmedel för miljöanpassad produktutveckling otillräckligt kända
Våra intervjuer visar att produktutvecklare och konstruktörer saknar enkla hjälpmedel och
checklistor som de kan använda i produktutvecklingen. Vidare efterlyses utbildning. Ett
hinder i arbetet är att produktutvecklare och konstruktörer inte har tillräckliga kunskaper i
materialfrågor och miljötänkande. De behöver få möjlighet att analysera tidigare
produkter för att lära av sina misstag eller lyckade lösningar.
Ett viktigt steg för att avhjälpa denna brist är exempelvis den mall för arbete med
miljöanpassad produktutveckling som publicerades 2002 (ISO/TR 14062). Dokumentet i
fråga är en vägledning till företag när det gäller miljöanpassad produktutveckling och
beskriver idéer och nuvarande praxis när det gäller miljöanpassad produktutveckling.
Syftet med rapporten om miljöanpassad produktutveckling är att föra in produktfrågorna
tydligare i företags miljöarbete. Bakgrunden är den observation som gjorts på senare år
att produkternas miljöpåverkan relativt sett blir allt större allteftersom de traditionella
utsläppen minskar. Rapporten ger tydliga referenser och att det finns länkar till ISO
14001. Den nya vägledningen tycks dock vara okänd för de flesta företag och det är
kanske inte så överraskande med hänsyn till att den varit tillgänglig på marknaden under
relativt kort tid.
Kunden tillsammans med lagkrav viktigaste drivkrafterna
Kunden tycks enligt våra intervjuer vara den viktigaste drivkraften när det gäller att ställa
miljökrav, vilket ofta kommer till uttryck som ett krav att införa ett miljöledningssystem.
Tidigare studier visar att lagstiftningen hittills haft den rollen. Det tycks finnas en skillnad
mellan olika kunders sätt att ställa krav. Statliga kunder är mera intresserade av
produkterna medan privata kunder frågar efter system.
Hall (2000) förklarar den nya effekten med att företag ofta gör ändringar i sina miljöprestationer till följd av yttre tryck. Lagstiftning som medel för att utöva ett sådant tryck
är mestadels otillräcklig. I produktsammanhang har vi nämligen att göra med små och
utbredda föroreningskällor och inte stora föroreningskällor där lagstiftning kan ha avsedd
verkan. Marknadstrycket kan verka mera effektivt.
Andra studier lämnar andra förklaringar. I en aktörsanalys genomförd av Emtairah et al
(2002) framkom att i de fall där kundkrav varit pådrivande för miljöanpassad produktutveckling fanns det ofta lagkrav eller kommande lagkrav som träffade kunden, vilket
orsakade att kunden började ställa miljökrav på leverantören. Våra intervjuer bekräftar att
detta tryck ofta utövas av några stora företag som till sina leverantörer förmedlar egna
bedömningar om användningen av vissa kemiska produkter (t.ex. Volvos ”svarta” och
”grå listor” som bygger på myndighetsbedömningar).
44
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
Kommunikation om produkternas miljöegenskaper svagt utvecklad
Miljösamarbete mellan företag medför ofta att ett behov uppstår att utbyta information
om produkten och dess olika beståndsdelar. Många företag vittnar om svårigheter att
kommunicera produktens miljöfördelar. Det finns t.ex. brister i de förlagor som har
utarbetats för att göra miljövarudeklarationer, vilket försvårar jämförelser (Ettrup och
Bauer 2002). Många branscher har utarbetat egna miljövarudeklarationer (ISO/typ II) och
det finns omkring 4 000 sådana deklarationer på marknaden i Sverige (Svenskt Näringsliv
2002). Även för de certifierade miljövarudeklarationerna (ISO/typ III), totalt ett 50-tal på
marknaden i Sverige, finns det utrymme för utveckling och förenklingar.
Företag har ofta svårigheter att få fram dokumentation från leverantörer om beståndsdelar eller egenskaper hos en produkt. Detta problem tycks vara störst när dokumentation
efterfrågas från stora leverantörer i länder där miljöfrågorna inte har samma betydelse
eller om kunden ifråga har liten strategisk betydelse. Särskilt de små företagen finner
dokumenteringen vara arbetsam (Ettrup och Bauer 2002).
För att produkternas miljöaspekter skall få ett tydligare genomslag krävs att kommunikationen av produkternas miljömässiga egenskaper stärks gentemot kunden. van Berkel et
al (1999) redovisar i en studie att miljöinformation om produkter är en nyckelfråga för
miljöanpassad produktutveckling. De kommunikationsverktyg som tagits fram inom ISO
14000-serien, t ex i form av miljödeklarationer, kan utvecklas och utnyttjas mer.
Utrymme finns att stärka påverkan i leverantörskedjan
En fråga är om den påverkan som kan åstadkommas genom olika affärsrelationer mellan
kund och leverantör längs leverantörskedjan är tillräckligt verkningsfull för att åstadkomma synliga miljöförbättringar. Våra intervjuer visar att praxis varierar i detta
avseende och en hel del företag utnyttjar uppenbarligen de möjligheter som finns att
påverka sina leverantörer och överraskande nog även sina kunder. Majoriteten av företag
tycks dock inte ta in produkternas miljöaspekter alls i sina bedömningar och i den mån de
påverkar sina leverantörer är det fråga om andra miljöaspekter som inte är relaterade till
produkten.
En svaghet, som försvårar påverkan inom leverantörskedjan, är det faktum att miljöledningsstandarderna uppenbarligen är utformade med en traditionell fabriksanläggning
för ögonen och den fokuserar därför på direkta miljöaspekter från processer. Indirekta
aspekter som kan påverkas genom affärsrelationer inom leverantörskedjan saknas därför i
stor utsträckning i den hittillsvarande tillämpningen av dessa system. I varje fall har
många aktörer tolkat standarderna så att dessa produktrelaterade aspekter inte ingår.
Länken till de enheter inom organisationen som hanterar frågor om innovation och
utveckling är också svag.
Under senare tid har en ökande samverkan börjat ske i leverantörskedjan, främst av
kostnadsminskningsskäl som följd av press från marknaden. Samma fenomen kan
uppkomma för miljöförbättringar om kunden är utsatt för press av miljöskäl. Sådan
dynamik uppkommer när tryck på miljöområdet samverkar med annat tryck i leverantörskedjan. Frågan om samverkan är emellertid inte okomplicerad. Hall (2000) anger att
samverkan i leverantörskedjan har blivit vanligare. Sådan samverkan behöver inte
innebära att maktbalansen blir jämnt fördelad mellan företag. Ofta är det kunden som
45
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
dikterar villkoren för samverkan. Det gäller i synnerhet mindre företag. Samverkan i
leverantörskedjan kan också misslyckas om kedjan är lång, så att det är för många led
från ett tryck från marknaden till det företag som tillverkar den ursprungliga råvaran.
Att genomföra en dialog om och utveckling av samarbete med leverantörer och kunder
betraktas av många som ett omfattande arbete som kräver extra resurser. Det gäller
särskilt om ett sådant samarbete inte tidigare har utvecklats. Framgången för ett sådant
samarbete beror till stor del på hur de personliga relationerna kan utvecklas (Ettrup och
Bauer 2002). Samverkan inom leverantörskedjan kan utvecklas med ledning av följande
frågor (Ettrup och Bauer 2002):
•
Vilka är målen för miljösamarbete med leverantörer?
•
Vilka element måste övervägas för att säkerställa optimal nytta genom detta
samarbete?
•
Hur kan kontinuitet och utveckling säkerställas av samarbetet?
•
Hur skall preferenser länkas från olika intressenter (kunder, aktieägare,
myndigheter)?
•
Vilket är samspelet med andra företagsmål?
•
Hur kan strategin förverkligas?
Miljöledningssystem viktigt för personalutvecklingen
En viktig förutsättning för att få genomslag med miljöhänsyn i produktutveckling och
andra aktiviteter i ett företag eller annan organisation är att bygga in ett förhållningssätt
till miljöfrågor i organisationen. Våra intervjuer visar på att miljöledningssystemen tycks
fungera väl i det avseendet. Miljöledningssystemet synes förhållandevis ofta verka som
ett medel i personalutvecklingen och en sammanhållande faktor i de flesta organisationer.
Däremot redovisar Karlsson (2001) att miljöledningssystem och produktutveckling vuxit
fram i olika sfärer i företagens organisation. Det innebär att integreringen av det skälet
försvåras.
Miljöpolitiken genom IPP kan främja produktperspektivet
En fråga som enligt intervjuerna upplevs som ett hinder för ett bra genomslag av nya
frågor, som t.ex. produkternas miljöaspekter, är miljöpolitiken. Genom att i större grad
inrikta arbetet på frivilliga åtaganden och på att främja tillämpning av miljöledningssystem skulle kunna vara ett sätt utveckla miljöpolitiken. Därigenom skulle miljöpolitiken
tydligare bygga på dagens problembild och ge större förutsättningar att främja ett
proaktivt handlande bland företagen. Det kan inte förväntas att näringslivet på ett
systematiskt sätt skall angripa nya frågor som exempelvis produkternas miljöaspekter,
samtidigt som huvuddelen av myndighetsresurserna fokuseras på tillståndsprövning av
föreningsutsläpp från industri- och andra fasta anläggningar, där ytterligare insatser av
såväl myndigheter som näringsliv ger begränsad miljönytta i utbyte.
Myndigheterna i de flesta länder tycks enligt våra intervjuer hittills ha varit förhållandevis passiva och inte utnyttjat de möjligheter som införandet av miljöledningssystem
46
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
innebär. Många företag säger sig sakna en uppmuntran från myndigheternas sida för att
de frivilligt åtar sig att införa miljöledningssystem och därmed medverkar till att öka
takten i att genomföra nationell miljöpolitik. Denna uppmuntran skulle kunna ha formen
av förenklingar i regelsystemet, ekonomiska incitament eller ett positivt uttalande från
auktoritativt håll. Aktörerna i Sverige upplever att obetydliga insatser av detta har
genomförts i Sverige, medan vissa incitament införts i andra länder.
Som exempel på positivt agerande kan nämnas att den nederländska regeringen har
uppmuntrat användningen av miljöanpassad produktutveckling genom ett stimulanspaket.
I Nederländerna har cirka ett tusen projekt genomförts med miljöanpassad produktutveckling och det är mot den bakgrunden betydelsefullt att finna mekanismer som tar till vara
de kunskaper och erfarenheter som vunnits. Samtidigt konstateras att väldigt få projekt
lyckades överleva efter det att ministeriets medverkan upphört (Rocha et al 2000).Ett litet
antal företag har intagit en mer strategisk hållning till miljöfrågan konstaterar Rocha et al.
Det är emellertid i dessa företag där slutet på regelstyrningseran kan skönjas. Miljöstrategier i företag ändras från att klara lagens krav till att vara miljömässigt överlägsna. Även
om regelstyrningen har stimulerat förändringar är det numera erkänt att enbart regelstyrning har sina gränser och inte förmår att långsiktigt leda utvecklingen i riktning mot
betydande miljöförbättringar (Rocha et al 2001). Miljöledningssystem ses som en viktig
del av den relativt nya integrerade produktpolitiken (IPP) genom att det bildar en god ram
för livscykelperspektivets integrering i en organisations verksamhet och för ständiga
förbättringar. IPP bygger bland annat på principen att införa livscykelperspektivet (från
vaggan till graven) för varor och tjänster. Syftet är att förhindra att åtgärder i enskilda
livscykelfaser som leder till miljöförbättring bara förskjuts från en fas till en annan. Ett
sådant arbete kräver politisk samstämmighet, kombination av styrmedel och samverkan
mellan aktörer. Arbetet med IPP pågår och utvecklas ständigt (Kom(2003)302).
Slutsatsen från redan genomförda studier och de intervjuer vi genomfört är att produktaspekterna är tydliga i de internationella miljöledningsstandarderna men att den praxis
som vuxit fram inte är lika tydlig. Det finns studier som visar på produkternas miljöaspekter är väl tillvaratagna i hela produktens livscykel medan andra studier visar på
motsatsen. Förhållandevis många företag har som följd av miljöledningssystemet börjat
infoga tydligare miljöhänsyn i produktutveckling. Däremot tycks det vara mer ovanligt att
en miljöanpassad produktutveckling ingår som en komponent i miljöledningssystemet.
Enskilda hjälpverktyg, exempelvis ISO:s rapport om miljöanpassad produktutveckling,
tycks vara otillräckligt kända för de flesta aktörer, vilket innebär att det med stöd av den
finns en potential för fortsatta insatser.
Projekt med miljöanpassad produktutveckling som initierats genom statligt stöd i
Nederländerna har haft svårt att överleva sedan stödet upphört, vilket tyder på att
drivkrafterna är för svaga. Formerna för påverkan i leverantörskedjan bör utvecklas. Det
finns också utrymme för att utveckla miljökommunikationen av produkterna. Slutligen
bidrar bristande politisk samstämmighet att staten ger felaktiga signaler till aktörer på
marknaden som dåligt återspeglar dagens problembild. Arbetet med den integrerade
produktpolitiken (IPP) är en möjlighet att öka samstämmigheten. Staten bör även ge stöd
för proaktiva insatser.
47
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
48
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
4 Identifierade brister och problem
Det finns många orsaker till varför införda miljöledningssystem i företag är utformade
och fungerar som de gör idag. Inledningsvis kan det konstateras att många införda system
synes fungera relativt väl, en del är naturligtvis bättre medan andra är sämre fungerande.
Orsaker till brister och problem finns både på detaljerad och övergripande nivå. Detta
avsnitt fokuseras på att identifiera brister och problem på en övergripande systemnivå.
I ett senare kapitel belyser vi lämpliga åtgärder.
De brister och problem som nedan lyfts fram har identifierats på tre olika sätt:
•
direkt genom intervjuer med aktörer
•
direkt genom litteratur inom området
•
genom författarnas samlade analys av intervjuer och studie av litteratur
Det är lätt att det i första hand enbart är problem förknippade med miljöledning som lyfts
fram och diskuteras. En viktig nytta som inte får bortses ifrån är det samlade miljöledningsarbetet medfört att tusentals människor fått en ökad kunskap om miljöfrågor, vilket
förhoppningsvis förbättrat deras beteende både professionellt och privat. Vad detta
betyder i förbättrad miljöprestanda är dock omöjligt att bedöma. En fråga som vi aldrig
kommer att få svar på är hur det skulle ha sett ut om miljöledningssystem inte funnits. Vi
har identifierat tre huvudgrupper av orsaker till dessa brister och problem (se tabell 3);
1. Brister i drivkrafter
2. Brister i tillämpningen
3. Kunskapsbrister
Tabell 3 Identifierade brister och problem.
1. Brister i drivkrafter
2. Brister i tillämpningen
- Nationell samordning saknas
- Fokus på system istället för prestanda
- Svaga drivkrafter och få krav från marknaden
- Produkternas miljöaspekter otillräckligt behandlade
- Miljöledningssystem ett stort steg att ta
3. Kunskapsbrister
- Höga kostnader och resurskrävande
- Ovana att arbeta strukturerat med miljöfrågor
- Ledningens bristande engagemang
- Brist på hjälpmedel
- Redovisning av miljöarbetet outvecklat
- Tolkning av standardens krav och innehåll
- Processorienterad miljölagstiftning
- Svag offentlig uppbackning
49
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
4.1 Brister i drivkrafter
4.1.1 Nationell samordning saknas
En faktor, som både är en styrka och ett problem, är att ingen enskild aktör äger frågan
om utveckling och tillämpning av miljöledningssystem och följaktligen ingen som tar
ledarskapet i denna fråga. En fördel är att detta minskar risken för partsintressen i
miljöledningssystem. ISO ansvarar för innehåll och fortsatt utveckling av standarden ISO
14001 men styr inte över tillämpningen av miljöledningssystem sedan standarden väl
tagits i bruk. En central aktör i Sverige är SIS genom sitt projekt Miljöledning. SIS har
bl.a. ansvaret för att återföra erfarenheter av tillämpningen av miljöledningssystem enligt
ISO 14001 till ISO inför revideringar av standarden. Även SWEDAC är en central aktör i
Sverige genom sin roll att ackreditera certifieringsorgan och att fortlöpande följa upp
certifieringsorganens granskningsarbete. Även Miljöstyrningsrådet har en central roll
genom regeringens och sina andra ägares uppdrag att förvalta och administrera EMAS.
En nackdel är att någon nationell övergripande sammanslutning kring miljöledningssystem inte finns idag. Det är även oklart vilka ansvarsområden som olika aktörer har.
Ingen av aktörerna har i uppdrag att samla de nationella aktörer som på något sätt är
delaktiga i miljöledningssystem att gemensamt medverka till att göra miljöledningssystem till ett kraftfullt och trovärdigt verktyg för miljöarbetet. Avsaknaden av en sådan
central organisation kan också vara en fördel för att undvika risken för centralstyrning.
Men om det inte går att organisera de tongivande aktörerna kring ett gemensamt
åtgärdsprogram för en effektivare miljöledning kan det faktum att alla äger frågan
gemensamt verka hämmande för miljöledningssystemens effektivisering.
4.1.2 Svaga drivkrafter och få krav från marknaden
Bristande efterfrågan på miljöanpassade produkter lyfts fram av många företag som direkt
hinder för miljöarbete. De signaler som vi fått under intervjuerna tyder på att det är
viktigt att kunna visa upp att företaget är certifierat enligt ISO 14001 men att detta snarare
är en ”inträdesbiljett” till marknaden än något som leder till nya affärer. Samtidigt måste
det sägas att en av fördelarna med internationella standardiserade system är just det att det
skall vara möjligt att kommunicera enbart ett certifikat och att det därmed är tydligt vad
som ingår. Om det emellertid ur ett ekonomiskt perspektiv inte bedöms som väsentligt att
minska miljöpåverkan från produkter och verksamheter för att därigenom utveckla
affärsverksamheten är det svårt att få gehör för ett proaktivt miljöarbete. De ekonomiska
drivkrafterna för miljöledningsarbete blir då kostnadsminimering, snarare än ökade
intäkter.
Idag är krav på miljöledningssystem eller delar därav relativt vanligt förekommande i
samband med inköp och upphandling. Däremot är många intervjuade företag tveksamma
till vilken betydelse krav på miljöledningssystem egentligen har och om dessa krav
premieras i utvärderingen. Flera intervjuade företag har berättat att de gärna arbetar med
miljöfrågor, men då måste det vara någon som efterfrågar detta. Någon uttrycker det på
följande sätt:
50
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
”Som det känns idag får vi krav på att miljöledningssystem skall införas men det känns
som ”tomma krav” när få egentligen är intresserade av vad vi egentligen gör.”
4.1.3 Miljöledningssystem ett stort steg att ta
Flera intervjuade företag vittnar om att det är ett stort steg att införa miljöledningssystem.
Ofta är dessutom inte företagen medvetna om vad det innebär när arbetet påbörjas utan
blir varse detta först efter det att arbetet pågått några månader. Många mindre företag
upplever det som en tung börda att förstå och uppfylla alla standardens kravelement,
varför exempelvis en stegvis certifieringsprocess skulle kunna vara till hjälp för många
företag. Många mindre företag med mer begränsad miljöpåverkan efterfrågar ett
miljöledningssystem som är något mindre ambitiöst och som är åtminstone nationellt
förankrat, vilket skulle möjliggöra för företaget att påbörja ett miljöarbete utan att det är
allt för resurskrävande. Den internationella standarden ISO 14001 har ett starkt varumärke och är en fördel att använda om företaget har en exportinriktning. Det gäller i viss
utsträckning också det europeiska systemet EMAS. Många små företag är dock
verksamma på en lokal marknad och då kan ett lokalt förenklat miljöledningssystem vara
tillräckligt.
I Storbritannien har en standard för stegvis införande av miljöledningssystem, BS
8555, tagits fram (BSI 2003). Det kan tänkas att företagen hinner arbeta mer med
miljöförbättrande aktiviteter och åtgärder om man inte tvingas arbeta med hela standardens kravelement på en gång. Likaså kan företag snabbare få ett verifikat som kan visas
upp för kunder på att man arbetar med att införa ett miljöledningssystem. Det finns
samtidigt en risk för att den totala kostnaden för certifiering ökar i och med att flera besök
behövs av certifieringsorganet. Med hänsyn till att certifieringskostnaden utgör en stor del
av de direkta utgifterna är detta en punkt att vara uppmärksam på.
4.1.4 Höga kostnader och resurskrävande
Att införa ett miljöledningssystem och få det certifierat medför höga initiala kostnader för
ett företag. NUTEK (2003) anger att konsultkostnaden och kostnaden i samband med
certifiering kan bli höga, i synnerhet för ett mindre företag. Vanligen tillkommer i
genomsnitt omkring 300 timmars eget arbete. Även Birkenheim et al. (1999) anger att
företagets totala kostnad för att hålla ett certifierat miljöledningssystem i drift är
betydande. Eftersom kostnaden att införa miljöledningssystem är hög faller det sig
naturligt att företagen letar efter miljöåtgärder som kan räknas hem ekonomiskt på kort
sikt. Åtgärder och investeringar som kostar mer men samtidigt kan medföra kraftigare
förbättrad miljöprestanda väljs ofta bort eller skjuts på framtiden. Många kunder har låg
acceptans för extra kostnader till följd av en högre nivå på miljöarbetet. Nyttan med
insatserna är ofta av samhällskaraktär medan kostnaderna är av rent företagsekonomisk
art.
I många företag är den tillgängliga arbetstiden som kan läggas på tillämpning av
miljöledningssystem starkt begränsad. I och med detta fokuseras resurserna till det som är
krav att uppfylla, dvs. att se till att systemet uppfyller standardens krav och därmed håller
en certifierbar nivå samt att de beslutade miljömålen genomförs. Några intervjuade
51
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
företag har sagt att miljömålen har lägre prioritet än att hålla systemdokumentationen vid
liv. Om så är fallet finns det en risk för att medarbetarnas motivation för miljöarbete
sjunker. Detsamma gäller om det tar för lång tid att införa ett miljöledningssystem.
Ett problemområde som framkommit i intervjuer är att vissa aktörer har ekonomiskt
intresse i att miljöledningssystem är komplext. Den vanligaste uppfattningen som förts
fram är att konsulter har ett egenintresse i att göra företagets miljöledningssystem så
komplext att företaget mer eller mindre blir beroende av konsulten. En annan vanlig
uppfattning som framkommit är att certifieringsrevisioner och uppföljningsrevisioner är
dyra i förhållande till insatsen och nyttan. Andra uppfattningar som har framförts av
tillsynsmyndigheter är att miljörevisorerna brister i sin uppföljning av lagefterlevnaden.
Balansen mellan vilka resurser som krävs för att kontrollera lagefterlevnad och vad som
anses som en skälig kostnadsnivå av småföretag är vidare svår att hitta.
Konkurrensen har inte varit så stark mellan de ackrediterade certifieringsorganen under
den hittills expansiva perioden när ett stort antal företag valt att certifiera sitt miljöledningssystem. Vissa signaler tyder dock på en ökad konkurrens mellan certifieringsorganen under det senaste året, vilket kan vara en följd av en minskad efterfrågan och den
rådande lågkonjunkturen.
4.1.5 Ledningens bristande engagemang
En fråga som betonas i många forskningsrapporter inom området är att resultatet av
företagets miljöledningsarbete till mycket stor del beror på ledningens engagemang och
personalens delaktighet. Detta gäller i princip alla ledningsområden och är inget specifikt
för just miljöområdet. Ledningens delaktighet uttrycks i standarden ISO 14001 på
följande sätt (liktydigt med EMAS):
"Systemets genomslagskraft är beroende av engagemang på alla nivåer och då särskilt
hos högsta ledningen" (ISO 14001:1996, Inledning).
Det framkommer tydligt i intervjuerna att det ofta krävs ”eldsjälar” för att ett arbete med
miljöledningssystem skall fungera väl. Liksom många liknande system är miljöledningssystem personberoende, även om systemet engagerar många människor i en organisation.
Så länge kundkraven på företagets miljöarbete begränsas till att kunna visa på ett
miljöledningsarbete som uppfyller standardens krav (eller delar därav) och gärna är
certifierat behöver ledningens engagemang inte vara hundraprocentigt. Miljöfrågan kan i
hög utsträckning skötas underifrån inom organisationen. För att stärka ledningsengagemanget behöver fokus flyttas från system till vision och långsiktiga mål, dvs. att stärka
miljöfrågans strategiska natur och tydligare bli en fråga för företagsledningen. Ett
förändrat sätt hos viktiga kunder att ställa krav är ett naturligt sätt att få en sådan
förändring till stånd. Om kunder börjar ställa frågor om leverantörernas ambitioner för
framtiden på miljöområdet (”ett önskat framtida läge”) så ökar troligen drivkrafterna som
stödjer en proaktiv tillämpning av miljöledningssystem, varpå miljöfrågan blir en mer
strategisk ledningsfråga.
Det framhävs ofta i den allmänna debatten en misstro mot småföretagens vilja och
förmåga att engagera sig i miljöfrågor och längre gående ansvarstagande för sin och sina
52
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
produkters miljöpåverkan. Den bild som intervjuerna gett är dock snarare den motsatta.
Småföretag är ofta ägarstyrda och har ofta en entreprenörsanda med ambitionen att
förverkliga en idé; de tänker "långsiktigt och gediget". Frågor om miljö och långsiktighet
kan ofta förhållandevis lätt integreras i deras eget tänkande och ambitioner. Däremot
skiljer sig dessa företags möjligheter och förmåga att kommunicera sitt miljöbudskap från
de större företagens, som ofta har egna informatörer/kommunikatörer för denna uppgift.
Därav kan det utifrån uppfattas som om mindre företag inte är engagerade.
4.1.6 Redovisning av miljöarbetet är outvecklat
Att kommunicera miljöbudskap är svårt. Det är alltid en balans mellan att förenkla
budskapet så att det i stort sett blir oanvändbart eller att göra det så komplext att det är
svårt att ta till sig för mottagaren. Större företag lägger årligen ut stora belopp på att
upprätta miljöredovisningar genom vilka de belyser och förklarar sitt miljöarbete. Små
företag har vanligen inte dessa möjligheter, beroende främst på kostnader och den tid det
tar att få fram en miljöredovisning.
En frågeställning som lyfts fram av några större företag vid intervjuerna är om arbetsprocessen med att ta fram en årlig miljöredovisning stimulerar till ständig förbättring av
miljöprestandan mer än själva miljöledningssystemet. Om företag årligen skall redovisa
både externt och internt vad de åstadkommit på miljöområdet vill de redovisa att framsteg
gjorts sedan föregående verksamhetsår. Detta gäller inte minst om företagen rapporterar
trender över tiden med hjälp av nyckeltal för exempelvis energianvändning och utsläpp
av koldioxid per nyttomått. Vissa erfarenheter från EMAS-registrerade företag tyder på
att den publika miljöredovisningen kan vara en nog så viktig drivkraft som själva
miljöledningssystemet för att få tillstånd miljöförbättrande åtgärder. Enkla vägar att få
även mindre företag att årligen redovisa sina åstadkomna miljöförbättringar skulle kunna
stimulera till ökad fokus på förbättrad miljöprestanda som komplement till att uppfylla
system- och dokumentationskrav
4.1.7 Processorienterad lagstiftning
Miljölagstiftningen i de flesta europeiska länder, inklusive Sverige, har historiskt sett
varit och är fortfarande till stor del inriktad mot att kontrollera direkta emissioner från
processerna i verksamheten. Ett antal intervjuade företag upplever att detta är ett problem
i den meningen att staten ger signalen att utsläpp till luft, mark och vatten från driftsanläggningar som fabriker m.m. fortfarande är det område där de stora miljövinsterna kan
hämtas. Lagstiftning som medel är otillräcklig för att effektivt kunna hantera frågor om
miljöaspekter från produkter, eftersom det är fråga om ett stort antal små källor som
orsakar miljöpåverkan. Många företag upplever också att den tvingande lagstiftningen är
alltför omfattande och ingripande för därutöver att ge utrymme åt frivilliga miljöinsatser.
Insatser görs dock inom EU liksom i Sverige för att få ett tydligare produktperspektiv
inom lagstiftningen för att stärka incitamenten för att producera och konsumera mer
miljöanpassat. Ett exempel på detta är arbetet med att utveckla IPP (integrerad produktpolicy) vilket är en strategi för att öka livscykeltänkande för produkter (dvs. varor och
tjänster). I miljöbalken (1998:808) och i förordningen (1998:901) om verksamhetsutöva-
53
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
rens egenkontroll lyfts också produktens miljöpåverkan fram. Exempel på detta är att
försiktighetsprincipen, produktvalsprincipen och kunskapskravet som alla är grundläggande principer i miljöbalken även omfattar produkter. Det har framkommit att det råder
meningsskiljaktigheter mellan hur näringslivet och myndigheterna uppfattar produkternas
roll i gällande miljölagstiftning.
Förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll (1998:901) reglerar den egenkontroll som vissa företag (”tillståndspliktig och anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet”) skall utföra (Naturvårdsverket 2001). Strukturen på egenkontrollen bygger till stor
del på samma principer som ISO 14001, även om egenkontrollen även omfattar
hälsoskydd enligt miljöbalken.
4.1.8 Svag offentlig uppbackning
Många företag, främst mindre företag, anser det är svårt att få igång ett aktivt miljöarbete.
Detta kan bero på flera olika faktorer, bl.a. att företagen saknar specialkompetens inom
miljöområdet och därmed varken förstår hur företagets miljöpåverkan kan minskas eller
på vilket sätt man kan arbeta. Inom vissa kommuner kan idag mindre företag få hjälp med
att påbörja ett förenklat miljöledningsarbete. De mindre företagen efterfrågar ytterligare
stöd från offentlig sektor.
Relativt många företag har dock de senaste åren fått ekonomiskt stöd för att införa ett
miljöledningssystem. Vissa möjligheter finns fortfarande att få sådant offentligt stöd. Ett
exempel på detta är att Länsstyrelsen i Dalarna ger s.k. konsultcheckar vilka kan
användas till miljöcertifiering (Länsstyrelsen i Dalarna 2003). Enligt Miljövårdsberedningen (2001) anser många företag att det är komplicerat att söka bidrag och därmed
knappt värt besväret. En starkare offentlig uppbackning med stöd i olika former kan öka
förutsättningarna för att få en ökande andel av Sveriges småföretag att införa miljöledningssystem.
Myndigheterna har varit förhållandevis passiva i att stödja företagens insatser med att
införa miljöledningssystem. Många företag efterlyser ett erkännande för att de frivilligt
tagit detta steg och tar mer resurser i anspråk än vad som krävs enligt lagstiftning. Den
bild som tillsynsmyndigheterna idag förmedlar är att miljöledningssystem inte bidrar till
att efterlevnaden av lagar blir bättre, varför deras arbete med tillsyn inte kan minskas till
följd av att företagen frivilligt infört ett miljöledningssystem. Ekonomiska incitament för
att stödja införande av miljöledningssystem och en tydligare offentlig uppbackning skulle
underlätta en fortsatt ökad utveckling och tillämpning av miljöledningssystem.
Vid en jämförelse internationellt visar det sig att andra länder inom EU har varit mer
positiva till ekonomiskt uppmuntra åtgärder kopplat till miljöledningssystem (EU 2002).
Vissa länder inom EU har exempelvis gett stöd till företag som infört miljöledningssystem (EMAS men ofta även ISO 14001):
54
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
•
gett ekonomsikt stöd med upp till 70 % av den totala kostnaden för införande av
miljöledningssystem;
•
delfinansierat miljöinvesteringar med 5 % av kostnaden;
•
ekonomiskt stött miljöutbildning av anställda på företag;
•
reducerat registreringskostnader för EMAS;
•
reducerat tillsynsavgifter till myndigheter samt minskad skatt i vissa distrikt;
•
reducerad frekvensen av tillsynsbesök från myndigheter;
Även andra modeller för ekonomiskt stöd har provats. I Portugal har försök gjorts med
kontrakt mellan myndigheter och företag för ständig förbättring, vilket inneburit att
företaget fått ekonomiskt stöd från myndigheter (EU 2002). Företag med miljöledningssystem enligt EMAS har premierats med 5 % mer stöd än företag med miljöledningssystem enligt ISO 14001. En annan modell för kontrakt för ständig förbättring har
utvecklats i Australien. Modellen, the Accredited Licensee System, som utvecklats i
samverkan mellan myndigheter och företag har tydligare fokus på ständig förbättring av
miljöprestanda (Lissinger 2000).
Det finns inga tecken på ändring i statens avvaktande hållning till miljöledningssystem.
En nu pågående statlig kommitté, Miljöbalkskommittén (2002), drar t.ex. slutsatsen i sitt
principbetänkande, efter att ha frågat samtliga regionala och kommunala tillsynsmyndigheter men även ett antal tillämpande företag och andra aktörer, att kommittén i sitt
fortsatta utredningsarbete beträffande systemet med avgifter för prövning och tillsyn inte
bör utgå från några generella avgiftsnedsättningar för företag med miljöledningssystem
ISO 14001 eller EMAS.
4.2 Brister i tillämpningen
4.2.1 Fokus på system istället för miljöprestanda
Ända sedan miljöledningssystem började införas i mitten av 1990-talet har stor vikt lagts
vid styrande och redovisande dokument och att uppfylla kravelementen i standarden ISO
14001 alternativt EMAS. Både litteratur och intervjuade aktörer lyfter fram detta som ett
betydande problem. Att miljöledningssystem enligt både ISO 14001 och EMAS tillämpas
alltför byråkratiskt anger många tillfrågade aktörer som en orsak till att förenklade
miljöledningssystem såsom miljödiplomering har vunnit gehör i småföretag. En bild som
de som arbetar med förenklade miljöledningssystem ger är att företagen genom dessa får
mer handgriplig hjälp av kommunen med att analysera sin miljöpåverkan eller lagefterlevnad samt med lämpliga åtgärdsförslag. Dokumentation kommer i andra hand i
exempelvis flera miljödiplomeringssystem. Huruvida detta stämmer har inte kunnat
verifieras inom detta projekt.
Vår bedömning är att fokuseringen på dokumentation istället för den faktiska förbättringen av miljöprestanda inte direkt beror på utformningen av vare sig ISO 14001 eller
EMAS i sig utan på hur praxis för tillämpning av miljöledningssystem har utvecklats. För
55
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
att öka det miljömässiga utbytet av miljöledningssystem borde fokus flyttas till ständig
förbättring av miljöprestanda istället för systemfokus och dokumentationskrav. Det är
också ett problem som har uppmärksammats internt inom ISO och som präglar den nu
pågående översynen av ISO 14001.
Praxis i tillämpning av både ISO 14001 och EMAS har vidare blivit att stor vikt läggs
vid att nuläget skall analyseras och på kortsiktiga miljömål. Svaga krav ställs på att
organisationerna skall analysera och klargöra vad de önskar uppnå med sitt miljöarbete på
längre sikt (att nå ett ”önskat läge” 3-5 år framåt i tiden). De diskussioner som förts med
intervjuade aktörer tyder på att en starkare fokusering på att organisationerna skall ange
en längre tidshorisont skulle kunna medföra att dels miljöfrågans strategiska natur
förstärks (ledningsfråga), dels engagemanget bland berörd personal stärks. Miljöledningsarbetet skulle, om framtidsfokus blev tydligare, kunna tänkas få en starkare koppling
till arbete i riktning mot en hållbar utveckling med alla dess tre dimensioner (hänsyn till
miljön, ekonomisk utveckling och socialt ansvarstagande).
Ett problem som blivit uppenbart under intervjuerna är att många av kulturbärarna har
sin bakgrund från kvalitetsområdet och inte har så djupa kunskaper inom miljöområdet.
Detta gäller exempelvis personer som varit delaktiga i att utarbeta miljöledningsstandarden ISO 14001 men även konsulter och revisorer. Att många av kulturbärarna har sin
bakgrund inom kvalitetsområdet är troligtvis en betydande orsak till att fokus ligger på
systemdokumentation, snarare än på åtgärder för att minska miljöpåverkan i syfte att
ständigt förbättra miljöprestandan.
4.2.2 Produkternas miljöaspekter otillräckligt behandlade
Produkternas miljöaspekter finns tydligt med i miljöledningsstandarderna. Det finns
dessutom en nyligen framtagen vägledning för miljöanpassad produktutveckling ISO/TR
14062. Däremot saknas produkternas miljöaspekter påfallande ofta i den praktiska
tillämpningen. När det gäller produkternas roll i miljöledningssystemen är det fem frågor
som dominerar:
•
I samband med att företagen infört den första generationens miljöledningssystem har
de mest uppenbara av de betydande miljöaspekterna åtgärdats. I regel har då produkternas miljöaspekter inte beaktats. I en andra generationens miljöledningssystem finns
det större förutsättningar för att utvidga tillämpningen av miljöledningssystem till att
också omfatta miljöaspekter från produkter;
•
Produktutvecklingen i företagen har ännu endast i begränsad omfattning integrerat
miljöhänsyn;
•
Formerna för samverkan i leverantörskedjan behöver utvecklas;
•
Utbildning och kompletterande vägledningar för att rätt hantera miljöaspekter från
produkter behövs;
•
Den statliga styrningen på miljöområdet ger fel signaler när det gäller prioriteringar
genom att fokusera insatserna på prövning av miljöfarliga anläggningar.
56
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
4.3 Kunskapsbrister
4.3.1 Ovana att arbeta strukturerat med miljöfrågor
Miljökunskapen varierar starkt inom och mellan olika företag och personer. För att ett
effektivare miljöledningssystem skall kunna etableras behöver den generella miljökunskapen och förståelsen för dagens miljöproblem höjas i näringslivet. Idag förlitar sig
många företag, främst mindre företag, på konsulters miljökunskap. Miljökunskapen bland
konsulter varierar också kraftigt. Många konsulter som arbetar med miljöledningssystem
har sin bakgrund i kvalitetsfrågor, varför förståelsen för vilken miljöpåverkan som ett
företag och dess produkter orsakar eller kan orsaka är begränsad. Starkt varierande
kunskapsnivåer finns även om miljölagstiftning och andra krav bland de verksamma
konsulterna.
Många företag låter miljökonsulter bygga upp miljöledningssystemet. Många exempel
finns på att miljöledningssystemen ofta blir fristående system, snarare än väl integrerade i
företagets övriga lednings- och affärssystem. Miljöledningssystem som tillämpas som ett
”sidosystem” ger därför upphov till en uppfattning att de medför byråkrati och detaljstyrning. Orsaken är egentligen bristande kunskap om hur miljöledningssystem kan tillämpas
och integreras.
Ett annat närliggande problem är att det råder bristande kunskap om vad ett miljöledningssystem kan omfatta. Det är vanligt att företag enbart identifierar sina direkta
miljöaspekter från den egna driften och därmed avgränsar sitt system alltför snävt.
Miljöledningssystemet omfattar i dessa fall enbart miljöaspekter som organisationen
direkt kan styra över och därmed förbättra. Miljöaspekter som organisationen enbart
indirekt kan styra över, sk. indirekta miljöaspekter, såsom inköp och utveckling av varor
och tjänster inkluderas inte lika frekvent. Miljöledningssystemets möjlighet att påverka
”värdekedjan” minskar därmed.
4.3.2 Brist på hjälpmedel
Många företag har infört miljöledningssystem under de senaste åren. I olika sammanhang
har lyckade exempel lyfts fram för att stimulera andra företag att följa efter. Det finns
relativt många exempel beskrivna i litteraturen men de exempel som lyfts fram beskriver
oftast lyckade insatser på ett generellt plan. Goda exempel bör istället fördjupas och
förtydligas och göras mer tillgängliga så att företag kan inspireras och dra lärdom av
dessa. Många företag är dock ovilliga att lämna ut sitt miljöledningssystems dokumentation till andra företag. Detta betyder att företag som skall införa miljöledningssystem får
”uppfinna hjulet” på egen hand. Om fler goda konkreta exempel fanns tillgängliga för
berörda företag på ett enkelt och systematiskt sätt skulle de företag som nu väljer att
införa miljöledningssystem till större del kunna fokusera på det miljömässiga innehållet
istället för att försöka förstå och bygga upp systemdokumentationen.
Det finns en risk med att göra exempel på dokument och rutiner offentligt tillgängliga.
En risk är att företag kopierar dessa exempel utan att tänka efter om exemplet är relevant
för det egna företaget. Vår bedömning är att nyttan med att göra goda konkreta exempel
tillgängliga överväger risken för att exemplen kopieras utan eftertanke.
57
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
Idag finns en uppsjö av rapporter, vägledningar, mjukvaror m.m. som syftar till att på
olika sätt underlätta för företag att införa och hålla ett miljöledningssystem vid liv. Många
av dessa hjälpmedel utgår ifrån att de skall underlätta för organisationer att uppfylla de
olika kravelementen i ISO 14001 och/eller EMAS. Antalet hjälpmedel som fokuseras på
att få organisationen att förstå vad ett effektivt och målinriktat miljöledningsarbete kan
och bör syfta till är däremot begränsat. Efterfrågan på kunskapshöjande material av denna
typ är dessutom begränsad, eftersom det hör till ovanligheten att kunder och andra
intressenter ställer frågor om leverantörens ”innehåll” i miljöledningssystemet.
När det gäller kompletterande vägledning för att tolka innebörden av miljöledningsstandarden uppger några intervjuade att det finns god tillgång på förklarande handböcker
i olika former som underlättar införandet. Andra anser att det är en bristvara eller att
kännedomen om enkla hjälpmedel är bristfällig. Enkla verktyg för små- och medelstora
företag skulle underlätta och minska kostnaderna. Branschspecifika riktlinjer alternativt
riktlinjer för företag inom samma leverantörskedja skulle underlätta. Någon uppger att
handböcker också tenderar att göras alltför komplicerade (”needs a PhD to read it”).
Språket i standarderna är dessutom inte anpassat för personer som inte är insatta i ämnet.
4.3.3 Tolkning av standardens krav och innehåll
Det finns flera olika problem förknippade med tolkningen av standarderna för miljöledningssystem. Av intervjuerna framgår att det största problemet anses vara en starkt
varierande tolkning av hur standarden skall tillämpas bland certifieringsrevisorer. Detta
belyses bland annat av Ammenberg et al (2001) och Ammenberg och Sundin (2003).
Intervjuerna med certifieringsrevisoer har visat på att revisorerna själva anser att vissa
certifieringsorgan konkurrerar med att ställa låga krav på tillämpningen av standarden,
dock ej de själva. Intervjuerna har visar på att det figurerar rykten hos företagen om att
vissa certifieringsorgan är ”petiga” och att andra är mer generösa i sin tolkning.
Ett problem är att kunskapen är bristfällig hos de företag som tillämpar miljöledningssystem om hur de kan få hjälp med tolkning av ISO 14001. En vägledande tolkningsgrupp finns idag inom det svenska miljöledningsprojektet inom standardiseringsorganet
SIS. Gruppens roll är att avge utlåtanden som kan klarlägga tolkningen av kraven i ISO
14001. Diskussioner om tolkningsfrågor förs även på annat håll, t.ex. har certifieringsorganen en arbetsgrupp (SWETIC) som diskuterar tolkning utifrån certifieringsorganens
tillämpning av standarderna, i syfte att nå harmonisering och få till stånd en likartad
praxis. SIS har dock som svenskt standardiseringsorgan alltid tolkningsföreträde.
I praktiken anlitar företagen idag miljökonsulter för tolkning av hur standardens
kravelement skall tillämpas på företagets verksamhet. Följden kan bli att konsulten ger
företaget råd som i princip ”garanterat” att de klarar en certifieringsrevision, oberoende
av vem som granskar företagets miljöledningssystem. Följden kan bli att företagets
miljöledningssystem blir överarbetat. Det finns behov av att förtydliga vart organisationer
kan vända sig i tolkningsärenden samt att de rekommendationer som ges på ett enkelt sätt
blir tillgängliga för organisationer som arbetar med miljöledningsfrågor.
58
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
5 Identifierade områden för
förbättring
Under projektets gång har förbättringsåtgärder identifierats, vilka syftar till att avhjälpa
de brister och problemområden som belysts tidigare i rapporten. Förbättringsåtgärder har
fångats upp vid de intervjuer som genomförts men framförallt vid det andra av de två
rundabordssamtalen. De förbättringsåtgärder, eller kanske snarare området inom vilka
förbättringar behöver ske, som presenteras nedan baseras huvudsakligen på resultatet av
det andra rundabordssamtalet.
5.1 Stärka marknadens efterfrågan och ökade kundkrav
Under rundabordssamtalen har ett flertal olika förbättringsåtgärder diskuterats som syftar
till att stärka drivkrafterna. De flesta har handlat om att stärka marknadens efterfrågan
och att utveckla styrmedel som medför att det är mer ekonomiskt fördelaktigt att bedriva
ett effektivt miljöarbete. Att stärka de svaga drivkrafterna för proaktivt miljöledningsarbete anses av de aktörer som deltog vid rundabordssamtalen som den absolut viktigaste
åtgärden. Om företag har ekonomiskt mycket att vinna på miljöarbete kommer de tveklöst
att satsa på det och då löser sig flera av de andra problemen troligtvis mer eller mindre av
sig själva. Inom miljöekonomin framförs ofta att priset på en vara eller tjänst måste
avspegla den fulla kostnaden för dess framtagande, dvs. att även miljökostnaderna ska
inkluderas. Detta innebär en omdaning av bland annat skattesystemet och hur gemensamma resurser värderas. Även om en sådan nyordning radikalt skulle förändra
incitamenten för ett proaktivt miljöledningsarbete bedöms dessa frågor ligga utanför detta
projekt.
Ett problem som också togs upp är att det som kund är svårt att med enkelhet bedöma
vilka ambitioner en leverantör har med sitt miljöarbete varför det finns tveksamheter hos
vissa aktörer om hur starkt miljöarbetet skall värdesättas.
5.1.1 Miljökriterier vid offentlig upphandling
Under rundabordssamtalen har diskussioner förts om möjligheterna att införa miljökriterier som grund för offentlig upphandling. Europeiska kommissionen har nyligen
publicerat en tolkning av de krav som kan ställas i detta sammanhang. Inte desto mindre
finns det fortfarande oklarheter, liksom okunskap, om var gränserna går för olika krav
och hur upphandlingsprocessen bör hanteras. Det pågår idag arbeten med att utreda och
klargöra vilken typ av miljökrav som får ställas vid offentlig upphandling. Med hänsyn
till osäkerheten om var gränserna går vid offentlig upphandling och de ekonomiska
konsekvenserna för både drabbade företag, som på ett otillbörligt sätt kan förlora viktiga
affärer, och den upphandlande organisationen, med hänsyn till risken för att stämmas för
59
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
att överträdelser av lagen om offentlig upphandling, så är det angeläget att fastställa
gränserna. Behovet av en vägledning inom området är stort.
5.1.2 Miljökriterier vid privata företags inköp
Diskussionerna om att stärka de ekonomiska drivkrafterna kretsade vid rundabordssamtalen till stor del kring offentlig upphandling. Än större utvecklingspotential finns i att
ställa proaktiva miljökrav vid inköp företag emellan. Volymen i ekonomiska termer är
långt större på detta område än för den offentliga upphandlingen. Vidare finns det inte
lika starka lagmässiga begränsningar för de privata inköpen. Inga direkta konkreta
åtgärdsförslag identifierades dock, men det konstaterades att det är av stor betydelse att få
privata företag att intressera sig för sina leverantörers förbättring av miljöprestanda över
tiden. Idag ställs huvudsakligen frågor om själva miljöledningssystemet.
5.1.3 Stärkt efterfrågan från allmänheten
För många företag, främst små tjänsteföretag, är den viktigaste kunden privata konsumenter. Det tillhör dock ovanligheten att privata konsumenter ställer krav på eller efterfrågar
att leverantörer skall ha ett miljöledningssystem. Det bör samtidigt konstateras att det
idag är få företag som på ett effektivt sätt kommunicerar innebörden av att de har ett
miljöledningssystem till denna målgrupp. Enskilda konsumenters kunskap om miljöledningssystem är idag låg. Om kunskapen höjs, samtidigt som mer information riktas till
denna målgrupp, kan miljöledningssystem bli ett effektivt komplement till miljömärkning. Det är mot den bakgrunden angeläget att finna former för kommunikationen av
status och resultaten av miljöledningssystemet gentemot enskilda konsumenter.
Under rundabordssamtalen framkom ett behov av att utreda möjligheterna att kommunicera miljöprestandan och miljöledningssystem till konsumenter. Avsikten är inte att
förbättrad kommunikation av miljöledningssystem skall ersätta miljömärkning av
produkter, utan det gäller snarare att finna former för kommunikationen, så att det klart
framgår vad som är det ena och det andra. Eventuella kommande modeller för kommunikation till konsumenter, ansågs behöva utvärderas av en bred grupp av konsumenter med
varierande miljökunskaper.
5.1.4 Statlig uppmuntran
Vissa aktörer i rundabordssamtalen framförde åsikter om att vi varit och är dåliga i
Sverige att genom statliga initiativ ekonomiskt stimulera företag som genom miljöledningssystem bedriver ett förbättringsinriktat miljöarbete. I Sverige har främst ekonomiskt
stöd getts till deltagande i olika projekt (inom en bransch eller en region) där företag i
samverkan infört miljöledningssystem. Diskussioner om minskade tillsynsavgifter har
också förts, men det har hittills visat sig vara svårt att nå fram till en lösning. Dock finns
vissa kommuner som redan idag väljer att minska tillsynsavgiften för företag med
miljöledningssystem. Exempelvis har Sandvikens kommun minskat tillsynsavgiften med
30% för företag som infört ett certifierat miljöledningssystem. Även om detta inte handlar
om stora summor för företagen (från några hundralappar för små företag till knappt
60
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
10 000 kronor för stora företag) anses det ändå som en positiv gest från tillsynsmyndigheten vilken är uppskattat.
Rundabordssamtalen har identifierat behov av att i ett mer samlat grepp utreda möjligheterna att i Sverige ge statlig uppmuntran, ekonomiskt stöd eller andra fördelar, till
företag som arbetar proaktivt med miljöförbättrande åtgärder. Det bör dock noteras att
Sverige redan har förhållandevis många certifierade företag. Incitament och statlig
uppmuntran bör därför lämpligen fokuseras på att få miljöledningssystemen effektivare
samt att få fler småföretag att arbeta strukturerat med miljöfrågor. Det finns risk för att
stöd skapar fler system men att dessa inte nödvändigtvis är effektiva system. Detta är
viktigt att beakta när olika typer av stöd analyseras.
5.2 Stärka samverkan och nationell samordning
Under de båda rundabordssamtalen har det tydligt framkommit behov och önskemål om
en tydligare samverkan mellan viktiga aktörer inom området för att på ett nationellt plan
skapa en tydligare grund för företagens tillämpning av miljöledningssystem. De aktörer
som äger frågan är många och de kan var och en för sig endast påverka en del i kedjan.
En nationell samordning skulle innebära utökade möjligheter att effektivisera tillämpningen av miljöledningssystem i näringsliv och andra organisationer.
5.2.1 Nationellt nätverk för effektivare miljöledningssystem
Ett önskemål som delas av merparten deltagande aktörer i rundabordssamtalen är att ett
nationellt nätverk för effektivare miljöledningssystem bör bildas. Vilka uppgifter och
vilket ansvar ett nationellt nätverk för effektivare miljöledningssystem skulle få har dock
inte diskuterats i detalj. Viktiga konstateranden som gjordes var att de deltagande i
nätverket är aktiva och åtar sig att verka för förbättringsåtgärder. Vidare krävs ekonomiska resurser till den aktör som tar på sig ett huvudansvar för att driva nätverket. Utan
resurser blir nätverket verkningslöst och åtgärder uteblir.
•
Exempel på uppgifter och ansvar som nätverket skulle kunna tilldelas är att:
•
driva nätverket och vara sammanhållande länk för deltagande aktörer;
•
samordna de åtgärdsförslag som aktörer tar fram (exempelvis utifrån nätverksanalyser);
•
initiera och verka som sammanhållande kraft för kompetenshöjande aktiviteter ;
•
fortlöpande sammanställa och rapportera om information om utvecklingen av
miljöledningssystem i Sverige (antal certifikat, effektivitet utifrån olika undersökningar, etc.);
•
vara sammanhållande kommunikationskälla för miljöledningssystem (vem gör vad,
goda exempel, hjälpmedel, verktyg, informationsspridning, m.m.);
61
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
5.2.2 Samverkan mellan myndigheter, företag och certifieringsorgan
Vissa element i förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll har stora
likheter med motsvarande krav i ISO 14001. Ett förslag som diskuterades under
rundabordssamtalen var att samspelet mellan miljöledningssystem och egenkontrollen
ytterligare bör tydliggöras. Exempelvis bör det förtydligas hur företag genom sitt
frivilliga miljöledningssystem kan uppfylla egenkontrollens krav.
Ett ökat samarbete och förbättrad kommunikation mellan certifieringsorgan och
tillsynsmyndigheter kan öka förståelsen hos båda parter för varandras roller och minskar
risken för dubbelarbete. En åtgärd som skulle kunna öka samverkan är att certifieringsrevisorer och tillsynsmyndigheter följer med varandra på några företagsbesök för att lära
sig av varandras roller, tillvägagångssätt och ansvar. Vissa kompetenshöjande insatser
inom detta område har redan initierats av SWETIC. Även samspelet mellan andra
element i den statliga styrningen och miljöledningssystem och hur styrningen kan
effektiviseras bör undersökas.
5.2.3 Förstärkt tolkning
Som tidigare belysts i rapporten finns problem förknippade med hur standarden ISO
14001 bör tolkas och tillämpas. Det finns ett tydligt behov av åtgärder för att förtydliga
hur företag och andra organisationer kan få hjälp med tolkning av standardens krav.
Svaret i dessa tolkningsärenden kan med fördel publiceras på Internet av det nationella
nätverket.
Inom SWETIC finns erfarenhetsdokument framtagna som beskriver hur certifieringsorgan anslutna till SWETIC ser på kraven i standarden ISO 14001 och hur dessa skall
tolkas. Det är lämpligt att även dessa erferenhetsdokument publiceras samt att ett krav
införs att certifieringsorgan tydligt verkar för att erfarenhetsdokumenten skall följas.
5.2.4 Kompetenshöjning
Idag föreligger behov av kompetenshöjande åtgärder inom flera olika områden och av
flera olika aktörer. Exempel på kompetenshöjande åtgärder som identifierats och som
behöver vidtas är bl.a. följande:
•
kunskapsspridning om strukturerat miljöarbete, som med fördel genomförs via
branschföreningar;
•
kunskapsspridning om arbete med ständiga förbättringar till företag, revisorer,
konsulter;
•
kunskapsspridning om produktfokus i miljöledningssystem;
•
kunskapsspridning om miljöledningssystem till myndigheter, politiker och allmänhet;
•
kunskapsspridning om strukturerat miljöarbete för inköpare både i offentliga
organisationer och privata företag. kunskapsspridning till denna målgrupp anses av
flertalet deltagare i rundabordssamtalen som extra angelägen;
62
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
Olika former för kompetensutveckling framfördes under rundabordssamtalen. Det
konstaterades att utvecklingsinsatserna måste anpassas till de skilda förutsättningar olika
företag har, inte minst måste de mindre företagen uppmärksammas särskilt. En väg, som
tilltalade flertalet, var att i ökad grad genomföra kompetenshöjande insatser av grupperingar av intressenter i syfte att få till en mer strategisk påverkan i syfte att få tillämpningen av miljöledningssystem att bli mer effektiv. Det nationella nätverket för effektivare miljöledningssystem kan lämpligen verka sammanhållande för olika kompetenshöjande insatser som genomförs.
5.2.5 Förenklade system
Trots att miljöledningssystem enligt ISO 14001 är framtagna för att passa alla typer av
organisationer och storlekar på företag upplevs de fortfarande vara storföretagsanpassade.
De enklare system som finns på marknaden fyller uppenbarligen också ett behov, inte
minst därför att de skapar en brygga mot de etablerade systemen ISO 14001 och EMAS.
Det viktigaste är inte vilket system man arbetar med, utan istället vilka miljöförbättringar
som systemet medför.
De förenklade systemen är i regel inte lika kostnadskrävande som de etablerade
systemen ISO 14001 och EMAS och samverkan med den lokala kommunen eller en
branschorganisation kan ge fördelar även på andra plan. Det är dock viktigt att de
förenklade miljöledningssystemen är kompatibla med bl.a. ISO 14001, så att företag som
vill ”ta ett steg till” på ett enkelt sätt kan göra detta.
Åtgärder för att underlätta för mindre företag som inte besitter någon egen miljökunskap eller har vana att arbeta med standardiserande ledningssystem efterfrågas frekvent.
5.3 Fokusera på ständig förbättring och kommunikation
Ett baskrav i ett miljöledningssystem är att organisationen skall driva sitt miljöledningssystem med inriktning på ständig förbättring (ISO 14001, miljöpolicy). Som tidigare
nämnts finns det tveksamheter kopplade till revisorernas uppföljning av ständig
förbättring (Bring Procopé 2003, Ammenberg et al 2001, Ammenberg och Sundin 2003).
Likaså är det många företag som saknar effektiva rutiner för att på ett enkelt och
trovärdigt sätt kommunicera sina planerade och genomförda miljöförbättrande åtgärder.
Åtgärder för att underlätta för företag att stärka sin kommunikation om genomförda och
planerade förbättringsåtgärder är en nyckelfaktor för att stärka företagens arbete med
ständiga förbättringar.
5.3.1 Stärkt kommunikation om ständig förbättring
Under rundabordssamtalen diskuterades behovet att stärka kommunikationen om ständig
förbättring. Ett system för öppen kommunikation om ständig förbättring skulle troligen
medföra en ökad tilltro till miljöledningssystemens möjlighet att bidra till ständig
förbättring. Ett förslag som diskuterades var frivilliga överenskommelser om ständig
förbättring. Enligt detta förslag skulle det certifierade företaget uppmuntras till att
63
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
regelbundet öppet redovisa de förbättringsåtgärder som dels redan genomförts, dels
beslutats att genomföra under det kommande året men även på längre sikt. Enligt
förslaget skulle företaget erbjudas att publiceras informationen i en öppen databas under
förutsättning att de årligen upprättar en revisionsrapport som följer upp den frivilliga
överenskommelsen. Revisionsrapporten publiceras även den i databasen, under förutsättningen att den granskats av exempelvis certifieringsorganet. Huruvida detta är ett bra och
genomförbart förslag fanns olika åsikter om. Innan ett sådant förslag genomförs bör dess
konsekvenser tydligt belysas och diskuteras. Dessutom bör erfarenheter från liknade
system i andra länder inhämtas (exempelvis Australien).
Fördelen med en publicerad redovisning av företagets insatser med ständig förbättring
är att det på ett tydligare sätt framgår vilka ambitioner som ett företag har. Redovisningen
kan också användas som underlag för leverantörsbedömningar och offentlig upphandling.
En viktig poäng med förslaget är att fokus flyttas från verktyg till åtgärder för att uppnå
ständig förbättring med hjälp av miljöledningssystem, detta oavsett om verktyget är ISO
14001, EMAS, miljödiplomering eller liknande. Varje företag väljer själv vilket verktyg
som passar dem bäst för att kunna nå en ständig förbättring.
5.3.2 Underlätta jämförelser
Ett företags miljöledningssystem syftar primärt till att stärka det egna företagets insatser
på miljöområdet. Det är relativt sällsynt att företagen kommunicerar sina system i detalj
till utomstående. Under rundabordssamtalen har önskemål framställts om tillgång till
information om åtgärder som genomförts och som kan underlätta för certifierade företag
att lära sig av andras miljöarbete och att jämföra sin miljöprestanda med andra liknande
företag. Bakgrunden till önskemålet är att erfarenheter och förslag på förbättringsåtgärder
som kan genomföras sprids, enligt de genomförda intervjuerna, relativt sparsamt mellan
företag. En exempelsamling på åtgärder som kan vidtas inom olika områden kan
underlätta för företag som har svårt att få idéer på nya förbättringsåtgärder.
Möjligheter att jämföra sin verksamhets miljöprestanda med liknande verksamheters
miljöprestanda är också önskvärt. Olika initiativ har tagits och tas inom detta område. Ett
exempel på insatser som redan gjorts är branschföreningen Teknikföretagens modell
VISMUT, där företag erbjuds jämföra sin miljöprestanda med andra företag inom sin
egen bransch.
En annan åtgärd som kan underlätta jämförelser är att ta fram branschvisa miljönyckeltal. Branschvisa nyckeltal kan dels underlätta företagens egna jämförelser av miljöprestandan, dels möjliggöra en mer enhetlig spridning av information om miljöprestanda från
olika branscher. Sådan branschvisa miljönyckeltal efterlystes i rundabordssamtalen.
5.3.3 Tydligare revisioner
Under rundabordssamtalen fanns det stor samstämmighet kring ett förbättringsförslag
med innebörden att tydliggöra revisionens funktion med tydligare fokus på ständiga
förbättringar, men även lagefterlevnad. Revisionen bör i större grad fokuseras på
granskning av förbättring av miljöprestandan och inte bara hur systemet fungerar och är
uppbyggt. Ökade krav bör vidare ställas på miljökunskap hos certifieringsorganens
64
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
miljörevisorer. Detta är viktigt för systemets trovärdighet och att de verkligen skall kunna
föra en diskussion med företaget om de betydande miljöaspekterna och hur miljöprestandan kan förbättras över tiden. Likaså är det av stor vikt att produkten och produktutvecklingsarbetet tydligare kommer in i miljöledningssystemet. För att revisorn skall kunna
kontrollera detta på ett effektivt sätt är det troligt att revisorernas kompetens även kring
produktutvecklingsarbete behöver stärkas.
5.3.4 Informationskälla om miljöledningssystem
En nationell samlad informationskälla om miljöledningssystem kan behöva utvecklas.
Det finns redan idag ett antal olika informationskällor på Internet som innehåller
information om miljöledningssystem, vilka kan utgöra delar i den nationella informationskällan. Däremot saknas en nationell informationsplats som är nav för information om
miljöledningssystem, oberoende av vilket system det gäller. Avsaknaden av en sådan
informationssida gör att mindre företag delvis är utelämnade till konsulter för att få
information om hur man kan få hjälp med miljöledningssystem.
Den nationella informationskällan skulle till exempel kunna omfatta:
•
information om miljöledningssystem;
•
information om handböcker, verktyg mm (samt eventuellt recensioner av dessa);
•
goda exempel på miljöledningssystem i näringsliv och andra organisationer;
•
information om stödmöjligheter och extern hjälp;
•
information om utbildningar och seminarier;
•
informationsspridning från myndigheter kopplat till miljöledningssystem;
•
utbyte av erfarenheter mellan företag (regionalt, kommunalt, i branscher);
•
möjlighet att ställa frågor (öppet för svar från alla eller till anslutna experter);
•
nätverk av internrevisorer (”internrevisionspool”);
•
länkar till anslutna aktörer;
På den nationella informationssidan skulle även företagens insatser för ständig förbättring
kunna publiceras.
65
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
66
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
6 Slutsatser
Genom detta arbete har mycket information och kunskap om tillämpningen av miljöledningssystem i främst det svenska näringslivet inhämtats. Både positiva och negativa sidor
har identifierats. Vår sammantagna bedömning är att miljöledningssystem har stora
fördelar som verktyg eftersom de har en utformning som passar bra för näringslivets sätt
att arbeta och redan tillämpas i stor omfattning. Den kraft till miljöförbättrande åtgärder
som kan nås genom ett effektivt miljöledningsarbete i svenskt näringsliv nyttjas idag
dock inte fullt ut och en potential till förbättring finns.
Ökningstakten i antalet utfärdade certifikat är stor. Det internationella miljöledningssystemet ISO 14001 har ett starkt varumärke genom att den internationella standardiseringsorganisationen ISO är känd för flertalet företag. För att de certifierade miljöledningssystemens trovärdighet inte skall fläckas krävs att organisationer som idag tillämpar
ett miljöledningssystem som inte håller rimliga kvalitetskrav i de fortsatta uppföljningsrevisionerna uppmärksammas på att förbättringar är nödvändiga för att certifikatet skall
kunna behållas. Certifieringsorganen har här en viktig roll.
Miljöledningsstandarden ISO 14001 och den därtill kopplade vägledningen ISO 14004
ses för närvarande över inom ISO:s miljöledningskommitté (ISO/TC207/SC1) och
beräknas vara klar under 2004. Vår bedömning är att det inte behövs några substantiella
ändringar i texten till standarden ISO 14001 utöver de förändringar som redan har
initierats, med undantag av att oklarheter om innebörden av begreppet ständig förbättring
(förbättring av miljöprestanda vs system) bör klargöras. Det krävs dock en hel del
förbättringar i tillämpningen som vi pekat på i rapporten. Viljan att ta tag i de identifierade bristerna och problemen bedömer vi efter arbetet med denna rapport vara stor hos de
viktiga aktörerna. Åtgärder som exempelvis behöver vidtas är att:
•
förstärka fokuseringen på ständig förbättring av miljöprestandan;
•
tydliggöras produktperspektivet, bl.a. genom att inkludera produktutvecklingsprocessen;
•
stärka de affärsmässiga incitamenten för proaktivt miljöledningsarbete;
•
underlätta miljöledningsarbetet för små- och medelstora företag, bl.a. genom att
underlätta informationsinhämtning;
•
hitta modeller för att kompetensutveckla viktiga aktörer;
•
få fram enhetligare kravnivåer vid certifieringsrevisioner;
•
stärka samverkan mellan aktörer.
För att genomföra och koordinera de förbättringar som diskuterats i rapporten finns behov
av en stärkt samverkan. Det finns behov av och tydliga önskemål om att bilda ett
nationellt nätverk för effektivare miljöledningssystem i syfte att åtgärda de brister som
beskrivits i denna rapport. Miljöledningsarbetet har hittills haft svag samordning på både
nationell och internationell nivå och detta är en bidragande orsak, vid sidan av de
67
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
bristande ekonomiska drivkrafterna, till de brister och problem som beskrivits i denna
rapport.
Denna rapport syftar till att utgöra underlag för fortsatta diskussioner om hur miljöledningssystemens användning och praxis skall utvecklas på företagsnivå och hur stödsystem och övrig hantering på nationell nivå ska utvecklas. Det bör dock konstateras att
identifierade brister och problem med miljöledningssystem och de förbättringsåtgärder
som föreslås i rapporten inte nödvändigtvis är de enda eller de korrekta, utan bara en
ögonblicksbild av nuläget och således en grund för fortsättning på den process som vi
kallar ständig förbättring. Att verka för ständig förbättring rör således inte enbart enskilda
miljöledningssystem utan även system som hanterar dem.
Förhoppningen är att i rapporten identifierade områden och föreslagna åtgärder för
förbättring ska tas omhand och utvecklas av de aktörer som är mest berörda. Ett sådant
arbete är en process på längre sikt som behöver utföras i samarbeten mellan flera aktörer
vilka delvis är identifierade eller har deltagit i arbetet med denna rapport och i rundabordssamtalen. Intresse för ett sådant fortsatt arbete har indikerats. Många deltagande
aktörer i projektet och rundabordssamtalen visade på intresse för en fortsättning på längre
sikt. För att bli framgångsrikt behöver det genomföras ett sådant arbete i samarbete med
många aktörer, inklusive näringslivet och berörda enskilda företag. För att ett fortsatt
arbete skall bli möjligt krävs både planering och resurser. Finansiärerna till detta projekt
avser att verka för en process där rapportens slutsatser tas omhand för fortsatt utveckling
av miljöledningssystemens användning och praxis.
68
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
Referenser
Skriftliga referenser
Almgren, R. och Brorson, T. 2003. Miljörevision – Handbok för miljörevisorer och andra
som är intresserade av miljöledning och miljörevision, Green Business AB.
Ammenberg, J. 2001. LiU-Tek-Lic-2001:44, Licentiate Thesis no. 907. How do standardised environmental management systems affect environmental performance and
business? Institute of Technology, Linköpings Universitet.
Ammenberg, J., Wik, G. and Hjelm, O. 2001. Auditing External Environmental Auditors
Investigating How ISO 14001 Is Interpreted And Applied In Reality. Eco-Management
and Auditing. 8:183-192.
Ammenberg, J., Hjelm, O. 2002. The connection between environmental management
systems and continual environmental performance improvements. Corporate Environmental Strategy. 9:183-192.
Ammenberg, J. & Sundin, E. 2003, Products in Environmental Management systems –
the Role of Auditors, ännu ej publicerad.
Ammenberg, J. & Sundin, E. 2003:2, Products in Environmental Management systems Drivers, Barriers and Experiences, ännu ej publicerad.
Andrews, R. Amaral, D. Rigling Gallagher, D. Darnall, N. Terrill Keiner, S. Feldman, E.
& Mitchell, M. 1999. The National Database on Environmental Management Systems
(NDEMS). The Effects of ISO 14001 Environmental Management Systems on the
Environmental and Economic Performance of Organizations. University of North
Carolina.
Antonsson, A. 2002. Hållbar tillväxt i små företag – omöjlig utmaning eller möjlig
utveckling?, IVL Svenska Miljöinstitutet, IVL Rapport B1466.
Antonsson, A. 2002:2. Samordning av ledningssystem för arbetsmiljö, yttre miljö och
kvalitet i småföretag, IVL Svenska Miljöinstitutet, Arbetarskyddsnämnden ISBN 91722-675-8.
Berkhout, F, Hertin, J, Azzone, G., Carlens, J., Drunen, M., Jasch, C., Noci, G.,
Olsthoorn, X., Tyteca, D., Van Der Woerd, F., Wagner, M., Wehrmeyer, W. and Wolf,
O. 2001 Measuring the Environmental Performance of Industry (MEPI). EC Environment and Climate Research Programme: Research Theme 4. Human Dimensions of
Environmental Change.
69
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
Birkenheim. J, Löfqvist. H, Arnfalk. P & Backman. M (999. Miljödiplomering i Sverige –
en delrapport i projekt SMEMAS, The International Institute for Industrial Environmental Economics, Lunds Universitetet, IIIEE Communications 1999:1.
Brezet, H., Houtzager, B., Overbeeke, R., Rocha, C., Silvester, S.. 2000. Evaluation of 55
POEM subsidy projects. Product Environmental Management. Delft Technical University, Internal report.
Bring Procopé, C 2003. Hur effektivt är miljöledningsarbetet inom svensk energisektor,
IVL Svenska Miljöinstitutet, B 1515.
Bring Procopé, C, Axelsson, U. 2003:2: Förbättras miljöprestandan genom miljöledningssystem?, IVL Svenska Miljöinstitutet, B 1529.
British Standards Institution (BSI), BS 7750:1992. Environmental Management Systems,
BSI, London.
British Standards Institution (BSI), BS 8555:2003 Environmental Management Systems Guide to the phased implementation of an environmental management system (including the use of environmental performance evaluation), BSI, London.
Corbett, C.J., Luca, A.M. and Pan, J-N. 2003. Global perspectives on global standards –
15-economy survey of ISO 9000 and ISO 14000, ISO Management Systems, jan-feb
2003 sida 32-40.
Dalhammar, C. 2000, Implementation and Certification of Environmental Management
Systems in Small Enterprises, IIIEE Report 2000:22, International Institute for Industrial Environmental Economics, Lunds Universitetet.
EMAS EG nr 761/2001, Europaparlamentets och rådets förordning av den 19 mars 2001.
Emtairah, T,. Jacobsson, N., Kogg, B., Lissinger, J. och Mont, O. 2002. Av vem skapas
marknaden för miljöanpassade produkter?, International Institute for Industrial
Environmental Economics, Lunds Universitetet.
Ettrup, B. och Bauer, B. 2002. Environmental Product Chain Management, PlanMiljø.
EU 2002; EMAS Promotion Activities – Marketing and Incentives, ENV, 2002, 530611.
Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll.
Hall, J. 2000 Environmental supply dynamics. Journal of Cleaner Production, 8:455-471.
ENAP-REMAS. 2003. Institute for European Environmental Policy. Draft Background
Report for the ENAP-REMAS workshop, June 2003.
70
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
ISO 14001:1996. Miljöledningssystem – kravspecifikation med vägledning för användning, Svenska standard, SIS.
ISO 14031: 2000. Miljöledning – Utvärdering av miljöprestanda, Svensk standard, SIS.
ISO 9000:2000. Ledningssystem för kvalitet – Principer och terminologi, Svensk
standard, SIS.
ISO TR 14062:2002. Miljöledning – Integrering av miljöaspekter i produktutveckling,
Teknisk rapport, SIS.
ISO 2002. Environmental Management –The ISO 14000 Family of International
standards.
Kom(2003)302. Integrerad produktpolitik - miljöpåverkan ur livscykelperspektiv,
Meddelande från kommissionen till Rådet och Europaparlamentet.
Lissinger, J. 2000. EMS as Part of Voluntary Agreements, The International Institute for
Industrial Environmental Economics, Lunds universitetet, 2000.
Löfqvist, H., Birkenheim, J.,. Cook, K., Backman, M. 2000 Har små och medelstora
företag konkurrensfördelar av miljöledningssystem?, The International Institute for
Industrial Environmental Economics, Lunds universitetet.
Naturvårdsverket 2001. Egenkontroll – en fortlöpande process, Handbok 2001:3.
Naturvårdsverket 2002. På väg mot miljöanpassade produkter, rapport 5225.
NUTEK 2003. Miljöarbete i småföretag, - en ren vinst. B2003:2.
Miljöbalken 1998:808.
Miljöbalkskommittén 2002. Miljöbalken under utveckling - Ett principbetänkande. SOU
2002:50
Pojasek, R. B. 2001. How do you measure environmental performance? Environmental
Quality Management, 10:79 – 88.
Regeringens skrivelse 1999/2000:114. En miljöorienterad produktpolitik.
Ries, G. Winkler, R. och Züst, R. 1999. Barriers for a successful integration of environmental aspects in product design. Proceedings of “Eco Design ‘99”. First international
symposium on environmental conscious design and inverse manufacturing, February
1-3, 1999, Tokyo, Japan, pp 527-532.
71
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
Rocha, C. och. Brezet, H. 1999. Product-oriented environmental management systems: a
case study, The Journal of Sustainable Product Design, July 1999
Rocha, C. och Silvester, S. 2001 Product-Oriented Environmental Management Systems
(POEMS), From theory to practice – Experiences in europé. Extended abstract published at the 1st Life Cycle Management Conference, Copenhagen.
Rocha, C. och Brezet, H. (2001). Towards a model for product-oriented environmental
management systems, Sustainable Solutions- Developing products and services for the
future, Greenleaf Publishing.
SOU 2001:20, Tänk nytt, tänk hållbart! – dialog och samverkan för hållbar utveckling,
Betänkande av Miljövårdsberedningen.
Svenskt Näringsliv. 2002. A toolbox for greening of products.
Thoresen, J. 1999. Environmental performance evaluation –a tool for industrial
improvement. Journal of Cleaner production, 7:365-370.
van Berkel, R. van Kampen, M. and Kortman, J. 1999. Opportunities and constraints for
product-oriented environmental management systems (P-EMS). Journal of cleaner
production. 7:447-455.
Wedberg, C. 2002. Vilka är de miljömässiga och ekonomiska vinsterna med Göteborgs
kommuns miljödiplomering?, Miljövetarprogrammet, Göteborgs Universitetet.
Zackrisson, M., Enroth, M. & Widing, A. 1999. IRIS Miljö, Miljöledningsssystem –
papperstiger eller kraftfullt verktyg, Utvärdering av miljömässig och ekonomisk
effektivitet av ISO 14001 och EMAS. En undersökning baserad på enkät och intervjuer
med sammanlagt 200 svenska miljöcertifierade företag 1999. Stockholm, 1999.
Zackrisson, M. 2002. Miljöaspekter – identifiering, bedömning, prioritering, IVF-skrift
02803, IVF Industriforskning och utveckling.
Internetkällor
ISO World, http://www.ecology.or.jp/isoworld/english/analy14k.htm, 2003-03-24
ISO/TC207, www.tc207.org/aboutTC207/aboutTC207_main.html, 2002-12-16.
Länsstyrelsen i Dalarna, http://www.w.lst.se/org/rut/konsult.htm, 2003-06-24.
Miljöstyrningsrådet, www.miljostyrning.se 2003-01-16.
Miljöstyrningsrådet, www.miljostyrning.se 2003-03-24, statistik över antal EMAS
registrerade organisationer.
MEPI, environmental performance, www.environmental-performance.org, 2002-12-08
72
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
Muntliga referenser
Tillverkande företag
AB Blåkläder
AB Sandvik Steel
ABB
Alcro-Beckers AB
Bombardier Transportation
EFG European Furniture Group
Electrolux
Elektrotryck AB
Falkenbergs Tryckeri AB
Gustavsberg Vårgårda Armatur AB
Göinge Mekaniska AB
Hagmans Kemi AB
Hydro Sydplast AB
International energy company
Jubo Mechatronics AB
Kemibolaget
Lahega Kemi AB
Plåt & Mekano i Täby AB
Ragn-Sells Elektronikåtervinning AB
Rexam
Ricoh
Saft AB
SIA Glass AB
Tetra Pak
Thorslunda Växthus AB
Trelleborg AB
Ulinco AB
Volvo Lastvagnar AB
Zinkteknik AB
Tommy Hultkvist
Per Abenius
Curt Henricson
Margareta Vinell
Åsa Ander
Arne Möller
Henrik Sundström
Hans Jälminger
Martin Lundahl
Matti Werneland
Gunnar Jönsson
Katarina Wengkvist
Kent Lindgren
Fausto Sini, Italien
Kenneth Lauri
Leif Löf
Eva Ulleryd
Anders Öman
Per Frisell
Anders Linde
Susumu Nakamaru, Japan
Lars-Erik Johansson
Anita Skog
Agneta Melin
Terje Eriksson
Torbjörn Brorson
Fredrik Olofsson
Jan Gustavsson
Anna Lager-Larsson
Verkstadsföretag, S
Utvecklingschef, konstruktionschef,
marknadschef, miljöchef, kvalitetschef
VD, konstruktionschef, marknadschef, miljöchef, kvalitetschef
VD, utvecklingschef, konstruktionschef, marknadschef, miljöchef
Verkstadsföretag, S
Möbeltillverkare, S
73
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
Elektronikföretag, S
Mätutrustningstillverkare, S
Armaturtillverkare, S
Metallföretag, S
Tillverkare av elprodukter, S
Byggföretag
Entreprenör
Entreprenör
Entreprenör
Fastighetsägare
Hotell/Konferens
Hälsovård
Konsultföretag
Konsultföretag
Konsultföretag
Konsultföretag
Konsultföretag
Måleri
Sjukhus
Städföretag
Tillverkningsföretag
Tillverkningsföretag
Tillverkningsföretag
Tillverkningsföretag
Tillverkningsföretag
Tjänsteföretag
Tjänsteföretag
Tjänsteföretag
Tjänsteföretag
Tjänsteföretag
Tjänsteföretag
Tjänsteförtag
Transportföretag
Verkstadsföretag
VD, utvecklingschef, konstruktionschef, marknadschef, miljöchef
VD, utvecklingschef, marknadschef, miljöchef, kvalitetschef
VD, utvecklingschef, konstruktionschef, marknadschef, kvalitetschef
VD, marknadschef, miljöchef,
kvalitetschef
VD, utvecklingschef, marknadschef, miljöchef, kvalitetschef
Miljö- och kvalitetschef
Resultatansvarig
Miljöledningsansvarig
Regionchef
VD
Miljöansvarig
Miljö- och kvalitetschef
Miljöansvarig
VD
Miljöchef
Miljöansvarig
Miljösamordnare
Miljöansvarig
Miljökonsult (inhyrd)
Miljöansvarig i regionen
Miljö- och kvalitetschef
Miljöansvarig
Miljöchef
Miljösamordnare
Miljöansvarig
Miljöchef
Personal- resp. kvalitetschef
Miljöansvarig på enheten
Miljösamordnare
Konsult (inhyrd)
Miljöansvarig
Miljö- och kvalitetschef
Chef
VD
74
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
Verkstadsföretag
Verkstadsföretag
Miljöansvarig
Miljöansvariga
Intressentorganisationer
Enterprises pour l´Environnement
Islands industriförbund
Miljöstyrningsrådet
SCCM (Stichting Coordinatie Certifcatie
Milleuzorgsystemen)
Svenskt Näringsliv
TT, The Confederation of Finnish
Industry and Employers
WBCSD
Verkstadsindustrierna
Verkstadsindustrierna
Jacques Salamitou, Frankrike
Oskar Mariusson, Island
Sven-Olof Ryding
Frans W. Stuyt, Nederländerna
Ingela Bendrot
Benny Hasenson, Finland
Björn Stigson
Ellinor Kruse
Gudrun Bågstam
Konsulter
2.-0 LCA Consultants
Det Naturliga Steget
E2M
Ecoplan
Ecoplan
EkoBalans Samhällsutveckling
Forrest & Associates
IMNC
Kemi och Miljö
Meredith-EMC
Scott Wilson
SHEMSI
SINF Miljö och kvalitet AB
SINF Miljö och kvalitet AB
Svensk Industridesign
Konsultföretag
Kim Christiansen, Danmark
Lena Johansson
Lynn Johannson, Kanada
Pernilla Alexandersson,
Maria Munther
Erika Bustamante
Denise Forrest, Jamaica
Leonardo Cardenas, Mexiko
Ewa Otti
Connie Glover Ritzert, USA
Ruth Hillary, Storbritannien
Stan Rodgers, Malaysia
Lennart Piper
Mikael Stenius
Christer Eriksson
Horatio Martirena, Argentina
Revisorer
BMG TRADA Certifiering AB
Intégria Certifiering AB
NQA
QAS
SEMKO-DEKRA Certification AB
SFK Certifiering AB
SP Certifiering AB
Leif Knopp
Hans Hallberg
Andrew Briggs
Gordon Ure, Australien
Mats Bergström
Gunilla Winroth
Lennart Månsson
75
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
ÅF Tyff Nord AB
Olof Carlsson
Standardiseringsorgan/ackrediteringsorgan
NEN
SIS
SWEDAC
Dick Hortensius, Nederländerna
Kristina Sandberg
Leif Strand
Myndigheter
Europeiska Kommissionen, DG
Environment
Energimyndigheten
Finansdepartementet
Miljödepartementet
Miljödepartementet
Miljödepartementet
Naturvårdsverket
Naturvårdsverket
NUTEK
NUTEK
Svenska ESF-Rådet
Svenska ESF-Rådet
VROM (NL miljöministeriet)
João Bolina
Ulrika Uggla
Lars Lundholm
C. Hägg
Pernilla Knutsson
Gunilla Blomkvist
Bengt Davidsson
Peter Sörngård
Stefan Henningsson
Stefan Nordin
Ingmar Paulsson
Susanna Rockström
Henny van Rij, Janneke de Jong,
Nederländerna
Miljöorganisationer
Naturskyddsföreningen
Svante Axelsson
Forskare
International Institute for Industrial
Environmental Economics
IVL Svenska Miljöinstitutet
IÖW, Institut für Ökologische Wirtschaftsforschung
Luleå University of Technology
SupProNet-nätverket
ENAP-REMAS seminarium
Carl Dalhammar
Ann-Beth Antonsson
D. Frieder Rubik
Elisabeth Schylander
Detta projekt har även diskuterats med 13 forskare inom miljöledningsforskarnätverket
(Linköping 2003-03-20). Följande personer deltog:
Annika Balgård, TEM, Lunds universitet.
Bengt Davidsson, Naturvårdsverket
76
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
Cecilia Bring Procopé, IVL Svenska Miljöinstitutet
Dagmara Nawrocka, Internationella miljöinstitutet (IIEEE), Lunds universitet
Elisabeth Schylander, Luleå tekniska universitet
Jim Nilsson, Stockholms universitet
Jonas Ammenberg, Industriell miljöteknik, Linköpings universitet
Mårten Karlsson, Internationella miljöinstitutet (IIEEE), Lunds universitet
Olof Hjelm, Industriell miljöteknik, Linköpings universitet
Richard Almgren, Industriell miljöteknik, Linköpings universitet
Sara Emilsson, Industriell miljöteknik, Linköpings universitet
Torbjörn Brorson, Internationella miljöinstitutet (IIEEE), Lunds universitet
Ulrik Axelsson, IVL Svenska Miljöinstitutet
Studiebesök
Företrädare för projektet har träffat företrädare för det nederländska miljöministeriet
VROM och samordningsorganet för miljöledningssystem i Nederländerna, SCCM.
Vidare har information inhämtats från två seminarier, dels SusProNet i Amsterdam den 56 juni 2003, dels ENAP-REMAS seminarium i London den 12-13 juni 2003. Sistnämnda
seminarium anordnades av de nederländska och brittiska miljöministerierna om två
pågående projekt, ENAP (regulating industrial installations) i Nederländerna och
REMAS (linking environmental management and performance) i Storbritannien.
77
Effektivare miljöledningssystem – en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
Deltagare i rundabordssamtal
Bengt Davidsson, Naturvårdsverket
Birgitta Timm, Naturvårdsverket
Cecilia Ankarstig, NUTEK
Cecilia Bring Procopé, IVL Svenska Miljöinstitutet
Ellinor Kruse, Teknikföretagen
Ewa Otti, Kemi & Miljö
Hans Hallberg, SWETIC
Ingmar Paulsson, ESF-rådet
Johanna Lissinger, Kemikalieinspektionen
Krister Widell, Stockholm karosslack
Kristina Sandberg, SIS
Lars Waldner, SWEDAC
Olof Hjelm, Linköpings universitet
Per Forsberg, Bro Bygghandel
Richard Almgren, Linköpings universitet
Roger Eklund, Stockholm Stad
Stefan Nordin, NUTEK
Susanna Rockström, ESF-rådet
Sven-Olof Ryding, Miljöstyrningsrådet
Tomas Gärdström, NUTEK
Torbjörn Brorson, Trelleborg AB
Ulrik Axelsson, IVL Svenska Miljöinstitutet
78
Rapport 5304
Effektivare
miljöledningssystem
– en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
Miljöarbetet i det svenska näringslivet har under de senaste tio åren till stor del handlat
om att införa och tillämpa miljöledningssystem. Allt fler utfärdade certifikat enligt ISO
14001 och EMAS visar på detta.
Denna rapport är en sammanfattande redovisning av flera studier som genomförts i syfte
att finna former för effektivisering av miljöledningssystem. De huvudsakliga frågeställningarna som ligger till grund för dessa studier är vilka möjligheter det finns att öka
systemens miljöprestanda, möjligheten att öka dess affärsmässighet samt hur man tar
omhand om produktaspekterna i miljöledningssystem.
Rapporten ger en övergripande bild av hur miljöledningsarbetet har utvecklats och
fungerar i såväl svenskt som internationellt näringsliv. I rapporten identifieras även
vilka brister och problemområden som finns med dagens miljöledningssystem. Slutligen
presenteras ett antal förslag på förbättringsåtgärder som kan avhjälpa dessa brister och
problem. Genom dessa åtgärder bör miljöledningssystem kunna bli ett än mer kraftfullt
verktyg för ständig förbättring av företags miljöprestanda och konkurrenskraft.
Studien har finansierats av och är ett samarbetsprojekt mellan Verket för
näringslivsutveckling (NUTEK), Naturvårdsverket och Svenska ESF-rådet. NUTEK
är regeringens centrala myndighet för näringslivsfrågor och Naturvårdsverket dess
motsvarighet för miljö. ESF, Europeiska socialfonden, är EU:s främsta verktyg för att
förverkliga den europeiska sysselsättningsstrategin.
Rapporten är framtagen av IVL Svenska Miljöinstitutet AB och Linköpings universitet.
ISBN 91-620-5304-3.pdf
ISSN 0282-7298
NATURVÅRDSVERKET
