Lagersberg
Arkeologisk antikvarisk kontroll
Fornlämning Rytterne 40:1,. 45:1 och 131:1,
Lagersberg 5:1, 4:1 och 2:3, Rytterne socken,
Västerås kommun, Västmanland
SAU rapport 2012:6
Elisabet Pettersson & Lena Sundin
1
SAU rapporter 2012:6
ISSN 1652-9448
©SAU 2012
UTGIVNING OCH DISTRIBUTION
Societas Archaeologica Upsaliensis
Thunbergsvägen 5B, 752 38 Uppsala
[email protected]
www.sau.se
TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
Länsstyrelsens dnr och datum för tillstånd:
431-1638-11, 2011-06-17
SAU:s projektbeteckning: 4096
Uppdragsgivare: Mälarenergi AB
Belägenhet
LANDSKAP Västmanland
LÄN Västmanlands län
KOMMUN Västerås
SOCKEN Rytterne
FASTIGHET Lagersberg 5:1, 4:1, 2:3
RAÄ 40:1, 45:1, 131:1
FASTIGHETSKARTBLAD 11G 0f Strömsholm SÖ
KOORDINATER x 6598711, y 574173
HÖJD 5-15 m ö h
Undersökningen
TYP AV UNDERSÖKNING: Arkeologisk antikvarisk kontroll
UTFÖRANDETID I FÄLT: 2011-09-12 – 09-15
MASKINTID:
24 timmar
UNDERSÖKT YTA: 943 m²
KOORDINATSYSTEM: Sweref99
HÖJDSYSTEM: RH2000
INMÄTNINGSSYSTEM: RTK GPS
Personal: Elisabet Pettersson
Fynd förvaras i SAUs lokaler i väntan på fyndfördelning
Arkivmaterial förvaras i SAUs lokaler i väntan på
fyndfördelning
Platsen för schakt 454, 470 och 483.
Härden och härdgroparna påträffades där åkern möter
ängsmarken. Foto från öster: Elisabet Pettersson, SAU
OMSLAGSBILD:
ALLMÄNT KARTMATERIAL:
©Lantmäteriet Medgivande MS2007/04080
DIGITALA PLANER Lena Sundin
LEKTÖR: Åsa M Larsson
TRYCK: Societas Archaeologica Upsaliensis
2
Innehåll
Sammanfattning
4
Inledning
6
Undersökningen
6
Antikvarisk bakgrund
6
Topografi och fornlämningsmiljö
Undersökningen
Metod och genomförande
Undersökningsresultat
Schakt
Anläggningar
Fynd
Analyser
Vedart
C14-dateringar
Referenser
Arkiv och databaser
Bilagor
Bilaga 1
Förteckning över schakt
Bilaga 2
Förteckning över anläggningar
Bilaga 3
Vedartsanalys
6
8
8
10
10
11
12
13
13
13
14
14
15
15
15
16
16
17
17
3
Sammanfattning
Med anledning av en planerad nedläggning av elkabel utförde SAU under
perioden 2011-09-12 till 2011-09-15 en schaktövervakning inom fastigheten
Lagersberg 5:1, 4:1 och 2:3, Rytterne socken, Västmanland (figur 1).
Uppdragsgivare var Mälarenergi AB. Schaktövervakningen skedde före
kabelgrävningen och omfattade de områden som prioriterats i
undersökningsplanen. I huvuddelen av den schaktade ytan framkom ingenting av
antikvariskt intresse. Undantaget var inom en mindre yta strax söder om
Lagersbergs gård där en härd och två härdgropar framkom. En av dessa skars av
en tidigare kabelnedgrävning. Träkol från en härd samt en härdgrop skickades på
14
C-analys till Ångströmlaboratoriet i Uppsala. De båda anläggningarna daterades
till yngre romersk järnålder.
4
Figur 1. Utdrag ur Terrängkartan med undersökningsområdet markerat. ©Lantmäteriet
Gävle. Medgivande MS2007/04080. Skala 1:50 000.
5
Inledning
Undersökningen
Under 2011-09-12 till 2011-09-15 genomförde SAU en arkeologisk antikvarisk
kontroll inom fastigheten Lagersberg 5:1, 4:1 och 2:3, Rytterne socken, Västerås
kommun. Den arkeologiska antikvariska kontrollen skedde efter beslut av
Länsstyrelsen i Västmanlands län (2011-06-17, Lst dnr 431-1638-11) och
föranleddes av en planerad schaktning för elkabel. Uppdragsgivare var
Mälarenergi AB Entreprenad. Personal i fält var Elisabet Pettersson.
Grävmaskinist var Jimmy Dahlgren.
Antikvarisk bakgrund
Topografi och fornlämningsmiljö
Den nya elkabelns sträckning går från Lagersberg i väster mot Giresta i öster.
Området kännetecknas av blockrika moränhöjder med stråk av glacial och
postglacial lera. Lerstråken utgör idag åkermark medan övriga delar utgör öppen
mark och skogsmark. Längst i väster ligger en isälvsbildning i sydsydvästlig –
nordnordostlig utsträckning vilken är en förlängning av Hornsåsen i sydost.
Undersökningsområdet ligger mellan 5 och 15 meter över havet. De högst belägna
delarna vid fornlämningarna Rytterne 45 och 131 låg under bronsålder och äldre
järnålder på norra stranden av en liten ö, vid ett smalt sund i ett slutet
skärgårdslandskap. Under yngre järnålder blev ön en del av fastlandet och
stensättningen Rytterne 40:1 kan, av höjden på 5 m ö h att döma, ha tillkommit
först under slutet av yngre järnålder. Inga arkeologiska undersökningar är utförda i
närheten av kabelsträckningen. Fornlämningsbeståndet karaktäriseras av gravar
och hägnader, d.v.s. lämningar som lättast upptäcks i samband med inventering.
De flesta beskrivningarna i FMIS härrör från 1988. Åt sydost finns flera stora
gravfält, ensamliggande stensättningar och andra fornlämningar i ett närmast
sammanhängande stråk kring Hornsåsens åskrön.
Mest känt är Hornsåsens gravfält (Rytterne 1:1) omkring 3 km åt sydsydost med
över 200 kända gravar. Där grävdes 7 högar och stensättningar ut vid en
undersökning år 1921, vilket gav fynd från järnålder (SHM 16757). I gravfältet
ingår dock även rösen av bronsålderskaraktär, vilket tyder på långvarigt
användande. En mindre undersökning gjordes även år 1972 vid gravfältet
Rytterne 7:1 där ett liknande material framkom (SHM 30104). Stensättningarna
Rytterne 39:1-2 och 40:1 utgör de nordligaste gravarna i detta fornlämningsstråk
och tillhör, av höjden över havet att döma, även det senaste. På de skogklädda
moränhöjderna söder om den aktuella ledningssträckan är antalet kända
fornlämningar mycket begränsat. Inom tre kilometer från den berörda sträckan
finns två fornborgar, Sorby borg (Rytterne 23:1) i söder och Vallby borg (Rytterne
63:1) i västnordväst. Den förstnämnda borgen låg under järnåldern på samma
skärgårdsö som gravfältet Rytterne 45:1 medan den sistnämnda låg på andra sidan
sundet på en större ö närmare fastlandet.
6
Figur 2. Registrerade fornlämningar i det undersökta områdets närhet. Skala 1:10 000.
De fornlämningar som finns i kabelsträckningens närhet (figur 2) är ett
hägnadssystem (Rytterne 131:1) som består av två stensträngar, ett gravfält
(Rytterne 45:1) med 25 kända gravar, samt ett par ensamliggande stensättningar
(Rytterne 40:1, 46:1). Gården Lagersberg (Rytterne 106:1) har anor från 1600-talet.
Vid gårdsplanen finns ett timrat magasin som enligt uppgift är från 1600-tal
(figur 3).
7
Figur 3. Den äldsta byggnaden på Lagersbergs gård. Foto: Elisabet Pettersson, SAU.
Undersökningen
Metod och genomförande
Schaktövervakningen genomfördes före kabelgrävningen och omfattade de
områden som låg i närheten av fornlämningar och som därför prioriterats i
undersökningsplanen. Schaktningen genomfördes med bred skopa ned till steril
marknivå. Några smärre avvikelser i ledningsschaktets dragning gjordes enligt
8
uppdragsgivarens önskemål. Den del av schaktet som gick söder om Lagersbergs
gård kom att dras längre söderut i åkermarken i stället för i hagmarken. Den
västligaste delen av schaktet, väster om Lagersbergs gård, drogs i kanten av åkern
närmare gården. Området närmast huvudbyggnaden kunde inte undersökas då
marken var alltför vattensjuk för att bära en grävmaskin. Den västligaste delen av
schaktsträckningen gick genom ett parti av åsen som i äldre tid schaktats bort. Där
drogs endast ett kortare schakt in mot trädgården kring huvudbyggnaden.
Figur 4. Schakt mot bakgrund av Fastighetskartan. Skala 1:6000. Utsnitt av schakt 454 och 470 där anläggningar
framkom.
9
Undersökningsresultat
Totalt tio schakt togs upp. Två var av mindre format; schakt 435 som grävdes för
borrning under vägen och schakt 470 som grävdes för att söka efter en äldre
ledning. Den totala schaktade ytan uppgick till 943 m². Fornlämningar framkom
endast i schakt 454 och 470 (figur 4).
Schakt
Schakt 281 i östra delen var beläget i plan åkermark. Schaktets västra del sluttade
svagt mot väster. Norr om åkern fanns högre belägen stenig hagmark.
Fornlämning Rytterne 131:1 ligger i detta område. I söder avgränsades
åkermarken av en grusväg och en skogsbevuxen höjd.
Schakt 400 drogs genom betad plan ängsmark förbi ett trädbevuxet impediment
där gravfältet Rytterne 45:1 låg.
Schakt 454, 470 och 483 låg i plan mark söder om Lagersbergs gård. Schakten
drogs i betad ängsmark och sådd åker. Norr om schakten fanns hagmark som
bestod av blockig terräng bevuxen med lövträd och fruktträd.
Omedelbart väster om Lagersbergs gård drogs tre schakt i åkermark; schakt 558,
562 och 566. Väster om åkermarken fanns en ås. Det sista schaktet (S570) drogs i
en äldre infartsväg till gården (figur 5). Större delen av vägen låg dock i ett område
där åsen tidigare schaktats bort.
Schaktbeskrivningar finns i Bilaga 1.
Figur 5. Den äldre infarten till Lagersbergs gård. Rester av den bortgrävda åsen syns på
båda sidor av vägen. Foto från sydöst: Elisabet Pettersson, SAU.
10
Anläggningar
Inom huvuddelen av den schaktade ytan framkom ingenting av antikvariskt
intresse. I två av schakten (S454 och S470) framkom en härd och två härdgropar.
Två av anläggningarna låg intill varandra i schakt 454 och den tredje 12 m bort i
schakt 470. Den sistnämnda härdgropen A478 skars av ett äldre ledningsschakt
(figur 4). Härdgroparna A446 (figur 7) och A478 hade rikligt med skärvsten i
fyllningen och ett kompakt lager av sot och kol i botten. Härden A439 hade en
flackare profil och innehöll något mindre skärvsten. Träkol från två av
anläggningarna har 14C-analyserats. Båda daterades till yngre romersk järnålder
(figur 8 och 9).
Inga övriga anläggningar fanns öster eller väster om härdarna. Om dessa är en del
av ett boplatsområde bör detta ligga norr eller söder om den plats där härdarna
påträffades. Det är också möjligt att det rör sig om en grupp ensamliggande
härdar som inte har någon koppling till närliggande bebyggelse.
Anläggningsbeskrivningar finns i Bilaga 2.
Figur 6. Platsen för schakt 454, 470 och 483. Härden och härdgroparna påträffades där
åkern möter ängsmarken. Foto från öster: Elisabet Pettersson, SAU.
11
Figur 7. Härdgropen A446 i profil. Foto från söder: Elisabet Pettersson, SAU.)
Fynd
Samtliga anläggningar innehöll smärre mängder av bränd lera som inte tillvaratogs.
I härdgropen A478 framkom ett obränt fotrotsben från nötboskap (os centro tarsale,
vänstra sidan). Benet vägde 7,1 g och identifierades av Emma Sjöling, SAU.
12
Analyser
Vedart
Vedartsanalys utfördes av Erik Danielsson, VEDLAB (se Bilaga 3). Härden A439
innehöll ved från lind och härdgropen A446 innehöll ved från björk.
C14-dateringar
Träkol från en härd samt en härdgrop skickades på 14C-analys till
Ångströmlaboratoriet i Uppsala. De båda anläggningarna daterades till yngre
romersk järnålder.
Lab nr
Kontext
Ua-42813 A439
Anl typ
Härd
Material
Träkol,
lind
14
C år BP
1718±33
Kalibreringar
250AD (25,2%) 310AD
320AD (43,0%) 390AD
240AD (95,4%) 410AD
Ua-42814 A446
Härdgrop
Träkol,
björk
1702±30
260AD (13,9%) 280AD
320AD (54,3%) 400AD
250AD (95,4%) 420AD
Figur 8. 14C-tabell.
Figur 9. 14C-dateringar, kalibrerade.
13
Referenser
Arkiv och databaser
Digitala tillväxten, katalog över fynd, Statens historiska museum (SHM)
FMIS, Digital databas för fornminnesinformation, Riksantikvarieämbetet.
14
Bilagor
Bilaga 1
Förteckning över schakt
Schakt
nr
281
Längd Bredd
(m)
(m)
121
1,65
400
168
1,65
435
5
2
10
2
454
40
1,65
75
Brun lera
470
4
1,65
6
0,50- 0,30 m. Gråbrun lerig
0,60 silt
0,55 0,30 m. Gråbrun lera
483
159
1,65
298
0,45- 0,25-0,30 m. Gråbrun
0,55 lera
558
12
1,65
20
562
14
1,65
22
566
10
1,65
16
1,65
10
943
0,60- 0,30 m. Grå lera
0,70
0,50- 0,30 m. Grå lera
0,60
0,50- 0,30 m. Grå lera
0,60
0,4
Ö delen: Mörk gråbrun
lera som övergår till
ljusare. V delen: Ljusbrun
lera
Grågul lera
570
6
Summa 539
Area Djup
(m²)
(m) Matjord
202 0,50- 0,20-0,50 m. Ljusgrå0,55 gråbrun lera
284 0,40- 0,20-0,35 m. Gråbrun
0,45 lera
0,30 m. Gråbrun lera
Underlag
Ö delen: Blågrå lera. V
delen: Ljusbrun lera.
Ö delen: Mörk gråbrun
lera. Centralt: Ljus
gråbrun lera. V delen:
Gråblå lera.
Gråblå lera
Notering
Bitvis stenigt
Schakt för borrning
under väg.
A439, A446
Ljus gråbrun lera
A478. Sökschakt för
ledning
Markfast sten främst
centralt.
Grågul lera
Grågul lera
Grus med rullsten
15
Bilaga 2
Förteckning över anläggningar
Anl nr Anl typ
439 Härd
Längd Djup
(m)
(m)
Form plan
0,9
0,08 Rundad
446 Härdgrop
1
0,23 Rundad
478 Härdgrop
0,8
0,27 Rundad
16
Form profil Notering
Flack
Oreg
skålform
Bränd lera
Bränd lera,
Skålform
obr ben
x
y
6598777,02 574326,74
6598777,39 574328,30
6598773,60 574313,85
Bilaga 3
Vedartsanalys
VEDLAB
Vedanatomilabbet
Vedlab rapport 1159
2011-10-10
Vedartsanalyser på material från Västmanland, Lagersberg 4096
Uppdragsgivare: Elisabet Pettersson/SAU
Arbetet omfattar två kolprover från en schaktövervakning.
Proverna innehåller kol från lind respektive björk.
Analysresultat
Anl.
ID
Anläggningstyp
Provmängd
Analyserad
mängd
Trädslag
Utplockat
för 14C-dat.
439
0.7g
0.7g 1 bit
Lind 1 bit
446
0.6g
0.6g 1 bit
Björk 1 bit
Lind
156mg
Björk
104mg
Övrigt
Erik Danielsson/VEDLAB
Kattås
670 20 GLAVA
Tfn: 0570/420 29
E-post: [email protected]
www.vedlab.se
De här trädslagen förekom i materialet
Art
Latin
Björk
Glasbjörk
Betula sp.
Betula
pubescens
Betula
pendula
Vårtbjörk
Lind
Max
ålder
300 år
Tilia cordata 800 år
Växtmiljö
Egenskaper och användning
Övrigt
Glasbjörken är knuten till
fuktig mark gärna i närhet till
vattendrag. Vårtbjörken är
anspråkslös och trivs på torr
näringsfattig mark. Båda
arterna är ljuskrävande.
Näringsrika, väl dränerade,
gärna steniga marker
Skuggtålig.
Stark och seg ved. Redskap,
asklut, träkol. Ger mycket glöd.
Glasbjörk bildar även
underarten Fjällbjörk.
Förutom veden har nävern haft
stor betydelse som råmaterial
till slöjd.
Lätt och mjuk ved.
Innerbarken eller bastet
användes till korgar och rep
Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur:
Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund 1993. Gunnarsson, Allan Träden
och människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran.
Brepol, Turnhout 1992.
Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2
och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500.
Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3 rd edition och
Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade
och färska vedprover.
17
