(1) (11) Diarienummer 2008:3080347 Projektnummer (ifylles av ESF

1(11)
Projektnummer (ifylles av
ESF-rådet)
2008-3080347
Namn på projekt
Competent Truck Driver (CTD)
 Sammanfattning
Syftet med projektet Competent Truck Driver (CTD) var att genom ett
samverkansprojekt kunna erbjuda åkare och deras yrkeschaufförer
kompetensutveckling inom strategiskt viktiga områden. De identifierade
områdena var miljö, service/sälj och likabehandling/jämställdhet.
Det första delsyftet var att genom utbildning i ecodriving bidra till minskade
koldioxidutsläpp, minska drivmedelsförbrukningen och erhålla trafiksäkrare
körning. En sådan utbildning ligger i linje med förändrade krav och utgör även en
konkurrensfördel för chaufförer och åkerier. Dessutom utbildades
ekodrivingcoacher för att internt stödja en hållbar utveckling inom nätverket.
Det andra delsyftet var att genom utbildning öka chaufförernas servicegrad och
säljkompetens. Att kunna ge god service till alla kunder innefattar även kännedom
om tillgänglighetsperspektiven. Vi förutsätter att ökad service- och säljkompetens
dessutom ger en ökad tillfredsställelse i chaufförernas arbete.
Det tredje delsyftet var att genom kompetensutveckling öka kunskaperna om
likabehandling och jämställdhetsintegrering. I en förlängning är målet att bryta
diskriminering och utjämna en traditionellt könssegregerad bransch. Åkeriernas
rekryteringsbas av chaufförer breddas.
Utbildningen i ecodriving har lett till att vi idag har sju utbildade
ekodrivingcoacher utspridda i hela Norrland som fortlöpande genomför utbildning
av chaufförer i att utveckla sitt sätt att köra för att minska bränsleförbrukningen.
Svenska ESF-rådet, Huvudkontoret
Telefon: 08-579 171 00
Besöksadress: Liljeholmsvägen 30 B, 3 tr
Fax: 08-579 171 01
Postadress: Box 471 41, 100 74 Stockholm
Webbplats: www.esf.se
2(11)
Diarienummer
2008:3080347
Vi har även fått igång en diskussion bland åkare hur vi ska utrusta våra fordon i
framtiden för att, via tekniska hjälpmedel som idag finns att tillgå, ytterliga
underlätta för våra chaufförer att köra på ett, ur miljösynpunkt, så effektivs sätt
som möjligt. Utbildningen har även inneburit att vi nu söker metoder för att
kontinuerligt följa förbättringar i bränsleförbrukningen och hur vi ska hitta
incitament för ytterligare förbättringar
Utbildningen i att öka servicegrad och säljkompetens har gett ett ökat fokus på
våra kunders krav och behov. Eftersom vi i inledningen av projektet valde att
utveckla vår kompetens i strategiskt tänkande utifrån ett kundperspektiv har vi satt
in utvecklingen av chaufförernas kundbemötande i ett större sammanhang. Det
handlar om att utveckla hela organisationen där grunden är vår syn på kunden och
dess behov. Vi har även identifierat ett behov av stöd till chaufförerna när de
möter kunden i för av säljhjälpmedel. Det pågår därför ett arbete med att utveckla
vår marknadsprofil för att ytterliga underlätta våra dagliga kundkontakter.
Det tredje delsyftet att utveckla vår syn på jämställdhet och likabehandling har lett
till att vi idag en öppen debatt om hur vi förhåller oss till dessa frågor. Det handlar
inte bara om vår attityd utan även till hur vi ska hantera dessa frågor vid
rekrytering och att utveckla vår förmåga att attrahera nya medarbetare. Vi arbetar
nu vidare med att tydliggöra hur vi som organisation vill kännetecknas, vilka
värderingar som ska ligga till grund för vårt arbete. Här är likaberättigande,
jämställdhet och mångfald viktiga frågor.
Sammanfattningsvis kan vi idag konstatera att projektet har startat en
genomgripande utveckling av vår organisation. Vi har fått tillfälle att diskutera
och reflektera på hur vi vill utveckla organisationen i ett längre perspektiv, en
hållbar utveckling som ska ge oss möjlighet att långsiktigt stärka vår
konkurrenskraft. Vi har även sett hur viktigt det är att utveckla människorna i
organisationen. Det är kraften i den enskilda medarbetarens utveckling som ger
utveckling i hela organisationen.
3(11)
Diarienummer
2008:3080347
 Projektets resultat
Vi har i projektet fokuserat på tre områden som vi ansåg viktiga för att utveckla
vår konkurrenskraft på sikt.
Miljöfrågan är en av de viktigaste frågorna att hantera, inta bara för oss som
företag i transportbranschen utan för hela samhället.
Förmågan att göra kunderna nöjda är en grundläggande utmaning för alla företag
och där är synen på jämställdhet och likabehandling en viktig komponent.
Vårt val att koppla ihop utbildningsinsatserna med att utveckla ledningens
förmåga att sätta in dessa i ett strategiskt och långsiktigt sammanhang har varit
framgångsrikt enligt vår uppfattning.
Vi har i vårt arbete fått ett tydligt samband med hur insatserna hänger samman
med en mer långsiktig utveckling av vår organisation. I och med det
angreppssättet har vi lyckats få igång ett mer långsiktigt förändringsarbete där de
genomförda utbildningarna kommer att stötta den utvecklingen.
Utbildningen i jämställdhet och likabehandling har dessutom varit en katalysator
för att starta en process där vi försöker klargöra vad vi står för som företag, vilka
värderingar vi vill ska känneteckna oss. Det arbetet pågår just nu.
Vi rekommenderar därför följande när man vill genomföra en liknande
utbildningsinsats:
1. Börja med att utveckla ledningen förmåga i strategisk planering, hur vill
man utveckla organisationen på längre sikt, vad är visionen och målen,
vilka strategier ska leda oss dit och hur ser handlingsplanen ut.
2. Klargör vad som ska känneteckna organisationen, vilka värderingar som
ligger till grund.
3. Ta fram utbildningsbehov bland alla medarbetare utifrån ovanstående.
4. Säkerställ att ledarna är engagerade.
4(11)
Diarienummer
2008:3080347
 Syfte och mål med projektet
Syfte
Syftet med projektet Competent Truck Driver (CTD) var att genom ett
samverkansprojekt kunna erbjuda åkare och deras yrkeschaufförer
kompetensutveckling inom strategiskt viktiga områden. Dessa identifierade
områdena var miljö, service/sälj och likabehandling/jämställdhet.
Det första delsyftet var att genom utbildning i ecodriving bidra till minskade
koldioxidutsläpp, minska drivmedelsförbrukningen och erhålla trafiksäkrare
körning. Utbildningen ligger i linje med förändrade krav och utgör även en
konkurrensfördel för chaufförer och åkerier. Dessutom utbildas ekodrivingcoacher
för att internt stödja en hållbar utveckling inom nätverket.
Det andra delsyftet var att genom utbildning öka chaufförernas servicegrad och
säljkompetens. Att kunna ge god service till alla kunder innefattar även kännedom
om tillgänglighetsperspektiven. Vi förutsätter att ökad service- och säljkompetens
dessutom ger en ökad tillfredsställelse i chaufförernas arbete.
Det tredje delsyftet var att genom kompetensutveckling öka kunskaperna om
likabehandling och jämställdhetsintegrering. I en förlängning är målet att bryta
diskriminering och utjämna en traditionellt könssegregerad bransch. Åkeriernas
rekryteringsbas av chaufförer breddas.
Samverkansprojektet förväntades ge ökad kvalitet och att såväl åkerier som
chaufförer skulle stå bättre rustade för förändringar i arbetslivet och i en bransch
där konkurrensen ökar.
5(11)
Diarienummer
2008:3080347
Resultat
Totalt har 90 personer deltagit i de totalt 19 aktiviteterna som har genomförts.
Delmål ecodriving
Vi har utbildat sju coacher fördelade från Gävle i söder till Luleå i norr.
Utbildningen av dessa har kompletterats med en övergripande utbildning av
chaufförer vid samlingar i Gävle, Sundsvall, Skellefteå och Luleå. Chaufförer från
både Skellefteå Lastbilsstation och övriga åkerier i nätverket.
Coacherna har sedan startat löpande utbildning/träning i att ändra sättet att köra
för att minska förbrukningen. Vi har även påbörjat ett arbete med att kontinuerligt
kunna följa dessa förbättringar samt att hitta stimulansåtgärder för att ytterligare
förstärka effekten.
Utbildningsinsatsen har resulterat i ett ökat fokus på vilken påverkan vår
verksamhet har på miljön och hur vi ska kunna minska den belastningen.
Delmål kundfokus och säljkompetens
Utbildning i dessa frågor har genomförts i två steg i Gävle, Sundsvall, Skellefteå
och Luleå.
Steg 1 var en grundläggande utbildning i kundmöte samt inventering av behov av
tips och stöd.
Steg 2 var en uppföljning samt presentation av säljstödsmaterial som vi tog fram
enligt önskemål. Resultatet av utbildningen ser vi i ett ökat kundengagemang och
fokus i vårt fortsatta arbete med att utveckla organisationen. I vårt
värderingsarbete får kunden en naturlig förstaplats.
Delmål jämställdhet och likabehandling
Utbildningen genomfördes vid fyra tillfällen på ovan nämnda orter. Vi tog hjälp
av Röda Korsets byrå för jämställdhet och likabehandling. En utbildning som
utmanade vår syn på dessa frågor.
Resultatet ser vi i den diskussion som fortfarande pågår på hur vi ser på dessa
frågor och hur vi i vårt värderingsarbete ska förhålla oss till dessa. En reflektion är
att fler företag och organisationer borde diskutera den här frågan för att utveckla
tolerans och mångfald både internt och externt.
6(11)
Diarienummer
2008:3080347
Huvudmål ökad konkurrenskraft
Huvudsyftet vi hade med det här projektet var att utveckla vårt nätverks och de
ingående åkeriernas konkurrenskraft på sikt och vår attraktionskraft som
arbetsgivare.
Det resultat vi ser är att vi nu har fått igång en utvecklingsprocess på längre sikt i
att stärka vårt samarbete både mot våra kunder, mellan våra företag och mellan
våra medarbetare.
En lärdom vi drar av de problem vi har haft att hålla tidsplanen är att fokusera på
utvecklingsfrågor. Vi måste kunna prioritera dessa frågor även om vardagen
pockar på all uppmärksamhet. Om vi i nätverket inte avsätter tid och resurser på
vår långsiktiga utveckling kommer vi inte klara av konkurrensen på sikt och våra
medarbetare får inte den utveckling och motivation som gör oss till attraktiva
arbetsgivare.
7(11)
Diarienummer
2008:3080347
 Arbetssätt
Skellefteå Lastbilsstation har varit projektägare. Projektledaren har ansvarar för
det praktiska genomförandet av projektet, kontakter med deltagarna,
dokumentation och utvärdering.
Projektledaren och ekonomiadministratören har bildat tillsammans med SkeLbs
ledning projektets ledningsgrupp.
Regelbunden avstämning har gjorts i ledningsgruppen. Dessutom har samtliga
åkare utgjort en referensgrupp inom vilken uppkomna frågor har kunnat
diskuterats och förankrats.
Vi startade arbetet med att förankra våra planer och ambitioner hos samtliga
berörda åkare under hösten 2009. Vi gjorde den bedömningen att utan en sådan
förankring s kulle det vara svårt att få dess motiverade att avsätta de resurser i
form av tid som krävdes.
Nästa steg var att utbilda ledningen i projektet i startegisk planering för att ta fram
hur de planerade insatserna skulle kopplas samman med det långsiktiga
utvecklingsarbetet i nätverket.
Utbildningen av berörd personal genomfördes sedan vid ett antal tillfällen i Gävle,
Sundsvall, Skellefteå och Luleå. Eftersom vår verksamhet pågår en stor del av
dagen var vi hänvisade till kvällar eller helgdagar. För att få ett så effektivt
utnyttjande av tiden valde vi att börja kvällsträffarna med en enklare förtäring
eftersom de flesta kom direkt efter jobbet.
Utveckling av kompetensen i ecodriving har skett på flera sätt. Vi har utbildat
coacher som utbildar/coachar chaufförerna fortlöpande på hemmaplan. Dessutom
har vi kompletterat detta med övergripande utbildning inom området till samtliga.
Vi har även utnyttjat tekniskt stöd i form av flödesmätare som ger information om
effekten av körsätt.
8(11)
Diarienummer
2008:3080347
 Deltagande aktörer i projektet
De aktörer som har ingått i projektet är de åkerier som ingår i vårt nätverk. Dessa
har bidragit med den arbetstid som krävts från deltagarna. Åkerierna har även
agerat referensgrupp i, framförallt, projektets inledningsskede.
Styrgruppen har bestått av Skellefteå Lastbilsstations ledning och en extern resurs
från Paragon Affärsutveckling har engagerats som projektledare.
Utmaningen i projektet har varit att samordna arbetet i styr- och referensgrupp på
grund av avstånd och prioriteringsproblem. Detta har resulterat i en förskjuten
tidsplan och det krävdes en stor kraftsamling på slutet för att hinna genomföra
projektet inom tidsramen. Trots dessa problem har vi lyckat genomföra projektet
med det innehåll som vi hade förutsatt oss och vi ser även att vi nått det syfte och
mål vi hade satt upp.
 Jämställdhetsintegrering
Vår utgångspunkt är att lastbilschaufförer är ett traditionellt manligt yrke.
Fördelningen mellan män och kvinnor i de ingående åkerierna återspeglar den
ojämna könsfördelningen i branschen. Som ekonomer, transportledare, platschef
och terminalansvarig finns något fler kvinnor representerade men som chaufförer
finns ett fåtal (fyra) kvinnor.
För att lyfta denna fråga inklusive det utvidgade mångfald och
likaberättigandeperspektivet har vi projektet genomfört utbildningar inom detta
område. Totalt 54 personer har fått möjlighet att öka sin kunskap och diskutera
denna fråga. En aktivitet som har påverkat debatten påtagligt och vi har
fortfarande en diskussion hur vi i nätverket ska förhålla oss till denna fråga och
hur vi ska fortsätta utveckla oss.
9(11)
Diarienummer
2008:3080347
 Tillgänglighet för personer med funktionshinder
Vid samtliga aktiviteter har vi säkerställt att eventuella behov på grund av
funktionshinder tillgodoses. Informationen har skett både muntligt och skriftligt
och frågan har dessutom diskuterat mer omfattande i samband med utbildningen i
mångfald och likaberättigande.
Kriterier för genomförandet

Främja lärande miljöer
Vi såg i projektet en potential att utveckla lärande miljöer där den egna
verksamheten granskas, t.ex. ur ett jämställdhetsperspektiv. Utbildningen verkar
som en katalysator för en fortsatt debatt och utveckling av vår syn och
värderingar.
De utbildade ecodriving coacherna arbetar idag för en hållbar och kontinuerlig
utveckling av körsätt och teknikutveckling.
En utgångspunkt är att mycket kompetens och erfarenhet redan finns hos
målgruppen och genom sammankomsterna fick vi tillfällen för erfarenhetsutbyte,
som förhoppningsvis även kan fortgå inom nätverket efter projektets slut.
Tidigare studier har visat att lastbilschaufförer självbild inte innefattar att de
skulle vara i behov av eller ha rätt till kompetensutveckling. Redan beslutet från
varje enskild chaufför om att de vill delta i detta projekt är ett steg i riktning mot
förändrad syn på det egna lärandet och innehållet i utbildningen kan i förhållande
till målgruppen ses som närmast unik. Projektet förväntas ge ökad
arbetstillfredsställelse och en god utvecklings- och lärandespriral, både för den
enskilde och för åkerierna.
10(11)
Diarienummer
2008:3080347

Främja samverkan
Samverkan
Projektet har genomförts inom ett nätverk av på marknaden oberoende aktörer som funnit
att samverkan är en överlevnadsfaktor och kanske till och med en framgångsfaktor.
Gränsen för nätverket utgörs inte av länsgränser utan av en önskan om oberoende ställning
kombinerat med gemensamma transportlösningar.
Den enskilde åkaren hade troligt inte haft resurser att genomföra den insats som projektet
har inneburit på egen hand. Projektet har ytterligare förstärkt vår syn att samverkan och
kompetensutveckling är en strategi för utveckling och ökad konkurrenskraft

Främja strategiskt påverkansarbete
Oavsett om de deltagande åkerierna är enmansföretag eller ett åkeri med flera
anställda har åkaren/arbetsgivaren deltagit eller involverats i projektet.
Ett strategiskt påverkansarbete inom de egna företagen när det gäller de tre
kompetensutvecklingsområdena varit påtagligt.
Även ecodriving-coacherna bidrar till långsiktighet. Ambitionen är inte enbart att
sprida lärdomar av projektet inåt i den egna verksamheten utan även utåt, dels
genom dokumentation på webbsidor, dels genom ett spridningsseminarium där
andra aktörer med likartade intressen och problem inbjuds. Vi har ambitionen att
till spridningsseminarier inbjuda även mera övergripande aktörer, t.ex. Sveriges
Åkeriföretag Norr. Våra kunder har under våren, sommaren fått ut information om
vårt arbete via en lokalt anpassad kundtidning. Där beskriver vi hur vi utvecklar
vårt nätverk och vår service.

Strategiskt påverkansarbete
Vårt strategiska påverkansarbete kommer i fortsättning framförallt inriktas mot
nätverket. Effekten av de genomförda insatserna har naturligtvis varierat mellan
de olika aktörerna och vi ser att det nu är viktigt att fortsätta arbetet med att sprida
det vi har lärt oss inom de olika prioriterade områdena. Effekten på vår
gemensamma konkurrenskraft om både kunder och framtida medarbetare
påverkas av hur uthålliga vi är att fortsätta detta utvecklingsarbete
11(11)
Diarienummer
2008:3080347

Egenutvärdering
Projektet har fortlöpande utvärderats via diskussioner i ledningsgruppen samt
kontakter med samtliga åkerier. Samtliga utbildningsinsatser har följts upp via
intervjuer av deltagare av närmaste chef. Dessa synpunkter har sedan
sammanförts och diskuterats i projektledningen.

Sammanfattande bedömning
Vad gick bra och varför?
I projektet har vi lyckats få en koppling mellan utbildningsinsatser och den
långsiktiga utvecklingen av vårt nätverk. Orsaken till detta är att vi i inledningen
la ner tid och resurser på att utbilda ledningen i strategiska frågor och fick
därigenom en stabil plattform att utgå ifrån i det fortsatta arbetet. Vi la även ner
tid och resurser på att förankra projektet och dess koppling till vår långsiktiga
utveckling bland åkarna. Dessa initiala åtgärder har sedan underlättat det fortsatta
arbetet.
Vad gick mindre bra och varför?
Vi hade i början av projektet en ambition att hitta en intern projektledare som
kunde driva projektet. Detta arbete drog ut på tiden och till sist insåg vi att vi inte
skulle kunna klara av vår intention den vägen. Lämplig person var inte enkel att
hitta och de som skulle kunna passa var redan hårt uppbundna i den löpande
verksamheten. Detta medförde att projektet redan i starten blev försenat och i
tidsnöd. Att hitta utrymme i den dagliga verksamheten för utbildningsaktiviteter
har sedan varit det stora problemet under hela projekttiden.

Kontaktpersoner
Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta?
Magnus Svedberg, Skellefteå Lastbilsstation
Kent Lundström, Petrina & Partners