Rapport
Modellskolan på Malmö Latin
– lärande utvärdering år 1
Karen Ask
Innehåll
1
1.1
1.2
2
3
3.1
3.2
3.3
4
4.1
4.2
4.3
5
6
7
Projektledarens kommentar................................................................................................................1
Inledning..............................................................................................................................................2
Om projektet Modellskolan.................................................................................................................2
Om utvärderingen................................................................................................................................4
Vad fungerar för vem och under vilka omständigheter?.....................................................................6
Vilka omständigheter påverkar förändringsprocessen?.....................................................................9
Aktivt ägarskap....................................................................................................................................9
Utvecklingsinriktat lärande................................................................................................................11
Samverkan............................................................................................................................................12
För vem?................................................................................................................................................14
Vego-projektet......................................................................................................................................14
Visionörerna.........................................................................................................................................16
Uppdrag Malmö...................................................................................................................................19
Gemensam analys.................................................................................................................................21
Avslutande reflektionsfrågor...............................................................................................................24
Referenser.............................................................................................................................................25
Text: Karen Ask, ASKing
Projektledning: Sophie Nordström, Naturskyddsföreningen
Layout: Björn Holmberg, Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Malmö stad
Tryck: Åtta.45
Omslagsbild: Birgitta Moberg, rektor Malmö latinskola Utomhuspedagogisk eftermiddag för hela personalen på Malmö latinskola, juni 2013.
Foto: Miljöförvaltningen Malmö.
Övriga foton: Istockphoto, Sophie Nordström, Karen Ask, Ulrika Zwenger, Lina
Hällström, Elinor Hermansson, Erik Lensell och Maria Göransson.
ISBN: 978-91-558-0156-4
Stockholm 2014
Rapporten är framtagen med stöd från Malmö högskola och Malmö stad.
Projektledarens kommentar
Den 7 september 2012 skrev Malmö stad, Malmö högskola
och Naturskyddsföreningen under avsiktsförklaringen för
projektet Modellskolan på Malmö latinskola, som pågår till
juni 2016. Ett långsiktigt samarbete och parterna har sedan
start avsatt resurser, kompetens och projektledningsstöd för
att Malmö latinskola skall utvecklas till Sveriges främsta föregångsskola i lärande för hållbar utveckling, i syfte att sprida
erfarenheterna från projektet till skolpolitiker, lärosäten, skolledare och lärare i hela Sverige.
Denna rapport kommer förhoppningsvis att ge läsaren en
överblick och förståelse av projektet Modellskolan och dess
processer under första läsåret av totalt tre. Den ger också några
konkreta exempel på hur skolledare, lärare och elever upplevt
processerna medan de pågår.
Första läsåret har präglats av trevande, undersökande och
kunskapsfördjupning. Skolledare och lärare har haft flera heloch halvdagar med fördjupning av sakfrågor och forskning
om hållbar utveckling (HU) och Lärande för hållbar utveckling (LHU). Latinskolan har påbörjat ett samarbete/erfarenhetsutbyte med några andra skolor. Frågeställningar som
varför och hur kan vi arbeta för att implementera perspektivet
LHU har fått mycket utrymme i såväl organiserade möten
som under ett otal informella samtal vid kaffepauser och
lunchraster.
I arbetet med att utveckla nya perspektiv och nya idéer för
LHU har skolan samarbetat med Malmö högskolas forskare
och lärarutbildare, Malmö Miljöförvaltning och ett stort antal
helt eller delvis ideella verksamheter, organisationer och föreningar såsom; Malmö Museer, SEA-U, Fältbiologerna,
Svalorna, Watch-It, Odla i Stan, Framtidsgenerationen Malmö
the True Story, Naturskolan i Malmö, Framtidsverkstan, lokala Naturskyddsföreningen i Malmö, Hörjelgården, Wake
Up-Call, traineer från Naturskyddsföreningens traineeprogram, Kolonien - musikgrupp för en hållbar utveckling,
Cabaré Sweet Dreams, Drömmarnas Hus, Green Roof
Institute, Gap Minder, Nordiskt Forum m.fl.
Vi ser nu fram emot år 2. Malmö latinskola har startat upp
läsåret med en förändrad tjänstefördelning, nytt schema och
nya schemaläggningsrutiner samt en stärkt ansats att följa och
dokumentera och utvärdera hur HU – i alla dess dimensioner
– syns och hörs i undervisningen. Forskningscirkel för lärarna leds av Malmö högskola och påbörjas under höstterminen 2014 för att sedan pågå under tre terminer framöver.
Rektorscirkeln Öresundsklassrummet level2 fortsätter och
skolan kraftsamlar kring regionens hållbarhetsmässa
InnoCarnival i november och för sin egen elevutställning i
juni 2015.
All personal inkl. projektledaren är överens om att vi alla
blivit påverkade och fått förändrade perspektiv vad gäller
skolans roll och uppdrag för en hållbar samhällsutveckling.
Och även om det stundtals kan upplevas som att attityder
förändras långsamt, går egentligen utvecklingen av praktiken
så snabbt att vi inte alltid hinner dokumentera alla små nya
steg i riktningen mot ett gediget och välförankrat lärande för
hållbar utveckling.
Sophie Nordström
Projektledare Modellskolan
Naturskyddsföreningen
1
MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1
1 Inledning
Denna rapport sammanfattar resultat och reflektioner för
utvärderingen av projektet Modellskolan på Malmö latinskola under projektets första år under perioden september
2013 till augusti 2014. Utvärderingen har genomförts på
uppdrag av och med finansiering från projektets parter
Naturskyddsföreningen, Malmö stad/Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen och Malmö högskola.
Rapporten ska ses som en input i Modellskolans utvecklingsprocess och som dokumentation av några slutsatser om
hur Modellskolan har fungerat som förändringsprojekt/process under det första året. Rapporten vänder sig i första
hand till projektets parter Naturskyddsföreningen, Malmö
stad och Malmö högskola, i andra hand till projektets samarbetsparners och andra intressenter.
Jag som ansvarat för utvärderingen arbetar som organisationskonsult med inriktning mot utvärdering, lärande och
hållbar utveckling1. I utvärderingen har dessutom Camilla
Kølsen och Mari Malmberg medverkat. Camilla har medverkat som utvärderingsstöd med sin långa erfarenhet inom
utvärdering av innovation och uppbyggnad av utvärderingskapacitet bland annat inom skolområdet. Mari har medverkat som dokumentationsstöd vid workshops och seminarier.
Det har varit intressant och lärorikt att följa Modellskolan
under projektets första år och ta del av utvecklingsaktiviteter,
lärandetillfällen samt ledares, lärares och elevers tankar och
reflektioner. Jag tackar alla för deras medverkan och engagemang i utvärderingen så här långt. Att släppa in externa
utvärderare för att titta på ens arbete är inte alltid så lätt. Min
ambition är att jag med mitt externa och utvärderande perspektiv kan bidra med kunskap som kan leda till ett lärande
och en vidare utveckling av projektet.
Karen Ask, lärande utvärderare/följeforskare
1.1 OM PROJEKTET MODELLSKOLAN
Projektet Modellskolan på Malmö latinskola drivs av
Naturskyddsföreningen under 2012-16 i samarbete med
Malmö stad/Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen och Malmö högskola. Projektet är en pilotstudie av hur
man kan implementera lärande för hållbar utveckling
(LHU).
Bakgrunden till projektet har i projektplanen
formulerats som:
” Miljötillståndet på planeten är alarmerande och världen
står inför allvarliga utmaningar. Det är framtiden för dagens barn och ungdomar som står på spel.
Naturskyddsföreningen upplever att många barn och ungdomar känner oro och uppgivenhet inför framtiden när det
gäller miljö- och klimatproblemen och att detta delvis
grundar sig på bristande miljökunskaper.”
Naturskyddsföreningen har i projektplanen formulerat
syftet med Modellskolan som att:
• G
enom metoden Lärande för Hållbar Utveckling
(LHU) skapa lust och engagemang som kan påskynda
omställningen i övriga skolor i Sverige och i samhället
i stort.
• Dokumentera processer genom forskningscirklar och
forskningsstudier.
• Påvisa vilka förändringar som krävs och hur LHU kan
implementeras i samtliga gymnasieskolor i Sverige
och den akuta nödvändigheten av detta.
• Förändra lärarnas attityd till LHU.
• Genom att vara det föredömliga exemplet bli den nya
normen för hur skolor skall organiseras och hur undervisningen skall struktureras.
• Fostra en ung och stark generation malmöbor som vill
1 Karen Ask har en bakgrund som projektledare med inriktning mot utvärdering vid Malmö högskola där hon idag är verksam som extern lärare inom kurser i utvärdering, organisatoriskt lärande och projektledning, se www.ask-ing.se. För mer information om Camilla Kølsen, se http://www.alexandra.dk/dk/
medarbejdere/sider/camilla-koelsen.aspx och Mari Malmberg, se http://vedakonsult.se/ .
2
MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1
och kan engagera sig i omställningen.
• P
åvisa stärkt handlingskraft och förändrade attityder
hos samtliga elever.
• Vara Naturskyddsföreningens flaggskepp i skolsatsningen och den skola som visar vägen för ett hållbart
samhälle.
Under 2012 valdes Nya Malmö latin (numera Malmö
latinskola) ut som Modellskola och samtidigt inleddes ett
samarbete med Malmö högskola. Parterna skrev den 7 sept
2012 under en avsiktsförklaring. Enligt avsiktsförklaringen vill parterna:
”stödja skolan i att ge ungdomar verktyg och inspiration som
ger dem kraft och lust att gå ut i verkligheten och förändra”.
Malmö stad vill dessutom att Latinskolan blir en modellskola för att utveckla nya pedagogiska arbetsformer.
Styrande för Modellskolan är läroplanen för gymnasieskolan (2011) där skolans uppdrag kring hållbar utveckling är
formulerat. Läroplanen lyfter fram det etiska perspektivet:
att ”ge en grund för och främja elevernas förmåga till personliga ställningstaganden”, miljöperspektivet: ”undervisningen ska ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig
ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna” – och ett internationellt perspektiv: att
”kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang.”
Dessutom finns det i läroplanen ett avsnitt om skolans ansvar där det bland annat står att eleverna ska ”ha kunskaper
om de mänskliga rättigheterna”, ”förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att
kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor”, samt ”kunskaper om internationell samverkan och globala samband och kan observera och analysera
människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet
3
MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1
hållbar utveckling”. Slutligen finns i avsnittet om skolans
mål en formulering om att varje elev ska kunna ”leva sig in
i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja
att handla också med deras bästa för ögonen”.
Malmö högskola anser att Modellskolan ligger i linje
med högskolans strategiska plattform 2020 där främst tre av
de fem övergripande strategierna som är vägledande för
högskolans framtida roll kan lyftas fram i sammanhanget:
• M
almö högskolas utbildning och forskning ska profileras för att möta de utmaningar samhället står inför.
• Malmö högskola ska stimulera till livslångt lärande
och handlingskompetens i ett föränderligt samhälle.
• Malmö högskolas utbildning och forskning ska bedrivas i samverkan med andra aktörer för att gemensamt
identifiera relevanta frågeställningar och bidra till
hållbara lösningar.
Projektparterna har i avsiktförklaringen formulerat
olika åtaganden. Kort sagt ska Malmö stad upprätta en bred
lokal förankring av projektet, möjliggöra pedagogernas deltagande i följeforskning, skolpersonal ska erbjudas fördjupad kunskap om kommunens miljöarbete och erbjuda nyrekryterade pedagoger att redan under vårterminen 2013
möjlighet att träffas för planeringsarbete. Dessutom ska
4
vuxen- och gymnasieutbildningsförvaltningen medverka i
PR- och informationsarbete i samarbete med
Naturskyddsföreningen. Malmö högskolas åtagande innebär att delta med följeforskning och kompetensutveckling
i form av ledningsstöd och forskningscirklar för pedagoger
och utifrån behov för övriga pedagoger och skolpersonal.
Naturskyddsföreningens åtagande innebär att framför allt
leda och driva projektet på en övergripande nivå, medverka
till utbildningsinsatser och bidra till att ta fram metodstöd
för pedagoger och elever. Dessutom ska de bidra till kunskapsspridning och förmedling av kontakter, samt dokumentera och sprida metoder i samarbete med skolledning
och pedagoger.
1.2 OM UTVÄRDERINGEN
Förväntningar från projektägarna fastställdes inför utvärderingens start i september 2013: Utvärderingen ska:
• F
ölja projektets processer utifrån frågorna: Vad är det
som händer? Vad blir det av det? Jobbar vi på rätt sätt?
Får vi ut det vi har tänkt oss?
• Fungera som en extern observatör och bollplank som
tolkar projektet med ett utifrånperspektiv.
• Ta vara på elevernas idéer och erfarenheter i utvärderingen.
• Arbeta utifrån ett lärandeperspektiv på utvecklings-
MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1
processerna – att modellskolan ska få testa, göra fel
och göra om.
• Bidra med underlag till projektets rapportering och
slutprodukter i form av löpande slutsatser, t ex 2 gånger per år, samt utgöra en del i det slutgiltiga spridningsunderlaget.
• Bidra till målet att projektet ska bli en del av den permanenta verksamheten på Malmö latinskola.
•
För att möta förväntningarna har utvärderingen genomförts med en lärande ansats – genom så kallad lärande utvärdering eller följeforskning. Lärande utvärdering genom
följeforskning innebär att utvärderaren följer ett projekt och
kontinuerligt återkopplar resultat, observationer och reflektioner till projektets aktörer på ett sätt som bidrar till ett
gemensamt lärande kring projektet (se figur).
•
Projektprocessen
•
Utvärderings - /följeforskningsprocessen
Några viktiga utgångspunkter för genomförandet av den
lärande utvärderingen av Modellskolan år 1 har varit:
•
• A
tt stödja projektet i att förbättra styrningen mot sina
mål genom användning av programteori. Ett syfte
med programteorin har varit att skapa en tydlig och
logisk bild av Modellskolan som förändringsprojekt/process, genom att synliggöra och analysera relationerna mellan projektets delar: insatser, processer, resurser samt förväntade resultat och effekter. Syftet har
varit att skapa förståelse för vilka delar som bidrar till
resultat och effekter och på vilket sätt det sker.
Modellskolans programteori har arbetats fram vid en
workshop i november 2013 med representanter från
projektets primära aktörer. Denna har återkopplats
till projektet i en särskild rapport. För att fördjupa
lärarnas programteori genomfördes en fokusgrupp
med lärare i mars 2014.
Att arbeta med ett delaktighetsperspektiv. Det innebär
en ambition att involvera alla projektets aktörer, från
elever till ledare, i utvärderingen.
Att få insyn i projektets arbets- och förändringsprocesser genom olika empiriska studier såsom deltagande observation och intervjuer. Deltagande observation har genomförts vid utvecklingsaktiviteter
såsom studiedagar, referensgruppsmöten, rektorscirkel/forskningscirkel (i projektet Öresundsklassrummet), rektorsmöte mm. Intervjuer har genomförts
med nyckelpersoner (samverkanskoordinator för fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola, projektledare, processledare, planeringschef).
Mobile probes, observationer och intervjuer har använts för att undersöka elevernas perspektiv på genomförandet av LHU i praktiken.
Att bidra till ett utvecklingsinriktat lärande i projektorganisationen genom att skapa så kallade ”rum för
reflektion” där projektdeltagarna ges möjlighet att, vid
olika former av möten och seminarier, tillsammans
reflektera kring utvärderingens resultat.
Att fungera som ett stöd för att bygga upp utvärderingskapacitet i organisationen. Att bygga upp utvärderingskapacitet handlar om att arbeta för att skapa
en hållbar utveckling av organisationen och dess utvärderingspraktik. Detta sker genom att bygga upp
kompetens att arbeta med dokumentation, uppföljning och utvärdering som del i skolans organisatoriska lärande. En workshop om skolans utvärderings-
5
MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1
praktik genomförs i augusti 2014 (se separat
dokumentation).
anpassa sig till utvecklingsprocessen och mogenhetsgraden
för modellskolan och LHU.
Grundat utvecklingsarbetets öppna och föränderliga
karaktär har utvärderingen år 1 genomförts utifrån ett antal
relativt breda, övergripande utvärderingsfrågor. Resultaten
av utvärderingen har därför blivit ett antal slutsatser som
syftar till att skapa förståelse för projektets utvecklingsprocesser samt formuleringen av ett antal nya frågor. Tanken
är att sedan under år 2 och 3 ringa in och arbeta utifrån
några mer prioriterade och specificerade frågor.
Övergripande utvärderingsfrågor år 1 har varit:
Vad fungerar för vem och under vilka omständigheter?
Figuren ovan (inspirerad av Preskills & Beers i Carstensen,
2012) illustrerar utvärderingens fokus över tid. Figuren
visar användningen av utvärderingsformer i utvecklingsprocesser där utvärderingen med tiden byter fokus för att
•Vilka omständigheter främjar och motverkar förändringsprocessen?
•Vilket stöd behöver lärarna för att utveckla LHU? (vad
fungerar för vem?)
•Vad fungerar för eleverna (vad fungerar för vem?)
2 VAD FUNGERAR FÖR VEM OCH UNDER
VILKA OMSTÄNDIGHETER?
Vad fungerar för vem och under vilka omständigheter?
Detta är en ofta använd utvärderingsfråga inom program- och projektutvärdering som sätter fokus på att ”saker inte bara händer” utan att förändringar genomförs av
människor som arbetar i en specifik kontext under särskilda omständigheter (Pawson & Tilley, 2011). För att
skapa förståelse för ”vad som händer” och ”vad som är
tänkt att hända” har en ”utvärderingsgrupp” med repre-
6
sentanter från projektledning, skolledning, digitala didaktiker, lärare och Malmö högskola arbetat fram en programteori för Modellskolan. Nedan presenteras
programteorin för Modellskolan i en sammanfattande
form (för hela programteorin, se särskilt dokumentationsrapport). Programteorin fungerar som en praktisk fördjupning och specificering av de formuleringar av syfte,
mål och aktiviteter som finns i projektplan osv.
MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1
Programteorin visar kort sagt att förändringsprocessen för
Modellskolan handlar om att utveckla ett arbetssätt/metoder
för LHU (”modell”) som ska skapa elever som blir förändringsagenter/har handlingskompetens i omställningen till
ett hållbart samhälle. Modellskolan innebär samtidigt en
implementering av dessa nya pedagogiska metoder på
Malmö latinskola – att skolan på längre sikt ”lever LHU ”.
Något som inte framgår så tydligt i programteorin är att det
pedagogiska utvecklingsarbetet konkret genomförs i form av
mindre undervisningsprojekt där metoder testas i undervisningen och som genom kunskapsdelning och utvärdering
vidareutvecklas, anpassas och synliggörs. I utvecklingsarbetet involveras externa parter som driver och genomför projekten med lärare och elever på skolan. Samarbetet med
Malmö högskola etableras så att kompetensutveckling för lärarna genom forskningscirklar kan genomföras. Parallellt
med det pedagogiska utvecklingsarbetet och på längre sikt
ska resultaten spridas till andra skolor i Sverige.
Ledningens kommentarer
Vid ett ledningsgruppsmöte i april 2014 kommenterade ledningen programteorin utifrån frågorna: är den fortfarande
aktuell och hur långt har vi kommit? De viktigaste kommentarerna var:
-- Att få en kommunikationsplan är viktigt men kanske
inte en av de viktigaste insatserna. Det handlar snarare
om att skapa en struktur för kommunikation och att
planen ska vara ett levande verktyg som används i det
dagliga arbetet. Skolan måste bli bättre på att kommunicera så att medarbetarna inte får ”en tsunami av information”. Ett arbete med kommunikations- och in-
formationsstruktur sker under våren.
-- Viktigt (under insatser) är att få medarbetare som har
förståelse för och insikt i utmaningarna kring LHU
och som själva driver arbetet – utan att tappa sugen.
Lärarnas kommentarer
Vid en fokusgrupp med lärare i mars 2014 diskuterades
programteorin för att fördjupa lärarnas perspektiv.
Lärarnas kommentarer till programteorin kan sammanfattas som följer:
-- Kan skolan lösa problemet med ungdomars utanförskap och brist på delaktighet? Skolans inriktning mot
hållbarhetsfrågor och estetik tenderar att attrahera
elever från etnisk svensk medelklass.
-- Kan bli lite rädd för visionerna för att de är så fantastiska – de ska lösa alla problem: utanförskap, elever som
inte har lust ska få lust – så bra kan det väl inte bli? Men
de kan fungera som en nollvision att sträva mot.
-- Har svårt för begreppet varumärke i offentlig sektor –
men man vill gärna att skolan ska vara en aktör – en förebild som påverkar samhället.
-- Hållbarhetsbegreppet: inkludera politiskt hållbarhet
(vårt demokratiska system är inte självklart) och hållbart arbetsliv – vilket innebär ”att hitta hållbara lösningar för olika arbetsformer och arbetsförutsättningar, alla behöver inte jobba lika. Det ska vara
integrerbart men det ska också vara olika.”
Vid fokusgruppintervjun arbetade lärarna fram en programteori för att få en tydligare bild av lärarnas perspektiv på
Modellskolan:
7
MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1
Lärarnas programteori lyfter fram liknande men också
andra delar än den gemensamma programteorin från november. Det kan dels bero på att lärarnas perspektiv framkommer tydligare, dels kan det hänga ihop med att det
har hänt saker i perioden mellan november och mars.
Programteorin har delvis använts retroaktivt, dvs. insatserna har formulerats som det som har gjorts under år 1
och det resultat som åstadkommits så här långt har formulerats som effekterna på kort sikt.
Programteorin visar att arbetet med att integrera LHU
i arbetslagen och i det dagliga arbetet är på gång. Lärarna
har fått inspiration till arbetet med LHU men behöver
tillämpa det i praktiken. Man önskar därför på kort sikt
en struktur för att kunna samarbeta tematiskt och ämnesintegrerande i arbetslagen. Rutiner för kommunikation
förväntas också vara en kortsiktig effekt. Lärarna har
dessutom en föreställning om effekter på mellanlång och
lång sikt. På mellanlång sikt ser man att det finns ett
smörgåsbord av metoder för LHU som man kan integrera
till en modell. Man har utvecklat kurser som tillsammans
bildar en hel utbildning. Vid denna tidpunkt förväntas
skolan dessutom fungera som en lärande organisation –
där man har en struktur för kunskapsdelning, dokumentation och utvärdering för att kunna lära sig av varandra
och kontinuerligt använda och utveckla metoderna. På
lång sikt leder allt detta till att skolan är hållbar – vilket
också innebär ett hållbart arbetsliv, dvs. att skolan kan
rymma olika arbetsformer och -förutsättningar för lärare
och elever.
8
”Detta är forever!” Utbildningsschef Maria Jarlsdotter. Foto: Jesper Lindgren
MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1
3 VILKA OMSTÄNDIGHETER PÅVERKAR
FÖRÄNDRINGSPROCESSEN?
Vilka omständigheter främjar och motverkar förändringsprocessen?
Vilket stöd behöver lärarna för att utveckla LHU? (för
vem?)
Svensson och Brulin (2011) har identifierat tre mekanismer som förklarar hållbarheten i ett utvecklingsarbete:
Aktivt ägarskap, utvecklingsinriktat lärande och samverkan (se figur nedan). Aktivt ägarskap innebär att det finns
starka aktörer som kan skapa förutsättningar för att ett
projekt drivs framåt, som kan ta ansvar för att resultaten
tas om hand och som verkar för att effekterna blir långsiktiga. Utvecklingsinriktat lärande innebär ett lärande som
bryter och ändrar inarbetade rutiner genom en rörelse
mot att söka ny kunskap, reflektera och ifrågasätta. Den
tredje mekanismen handlar om samverkan mellan viktiga
aktörer och organisationer med olika kunskaper och
kompetenser. Samverkan innebär en gemensam kunskapsbildning varvat med handling som under goda förutsättningar kan leda till innovation.
Citaten visar att Modellskolan är förankrat hos skolledningen som ett långsiktigt åtagande och att ledningen har
skickat tydliga signaler till medarbetarna om att
Modellskolan är viktig. Samtidigt har utbildningschefen
lyft fram att ”bara det att vi är med (i Modellskoleprojektet)
höjer medvetandegraden” hos lärare, skolpersonal och
elever.
Både lärare och ledare har uttryckt att de personligen
blivit påverkade av skolans arbete med LHU och att de tänker mycket på miljöpåverkan. Om det exempelvis lagas
mycket vegetarisk mat i skolrestaurangen blir man inspirerad att göra det själv. Dessutom är projektet en implementeringsprocess från dag 1 där de metoder som utvecklas
ska fungera inom ramen för läroplanen och därmed i ordinarie verksamhet. Detta är en förutsättning för att LHU
även ska kunna fungera på andra skolor i Sverige.
Svensson och Brulin (2011) argumenterar för att förutsättningar för att projekt leder till långsiktig och hållbar utveckling är att det finns ett aktivt ägarskap, en professionell
styrning, en kompetent ledning, krävande finansiärer, engagerade projektmedarbetare och projektdeltagare med inflytande. Ett ägarskap som finns i hela projektorganisationen illustreras i figuren nedan med markeringar över
Modellskolans viktigaste aktörer för styrning och ledning
av projektet.
3.1 AKTIVT ÄGARSKAP
”Detta är forever!” (utbildningschef)
”Säger man från ledningen att det ska vara en grön skola
så blir den en grön skola (...) Latinskolans utbildningsprofil
och nyrekrytering av samtliga medarbetare är en tydlig
signal om förväntningar och skapar motivation”
(kommentar till Modellskolan i forskningscirkel,
Öresundsklassrummet)
NSF = Naturskyddsföreningen
ML = Malmö Latinskola
9
MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1
Vid en diskussion av ägarskapet vid ledningsgruppsmöte i
april framkom det att ledningen inklusive projektledaren
anser att ägarskapet ligger hos lärarna – utan lärarna,
inget genomförande av LHU. Lärarna ses alltså som de
primära förändringsagenterna. Frågan om lärarnas roll i
förändringsprocessen blir därför viktig. Som det framgick tidigare menar ledningsgruppen att det är viktigt att
få medarbetare som har förståelse för och insikt i utmaningarna kring LHU – och som själva driver arbetet utan
att tappa sugen. Det handlar om att de ska förstå: varför
rör detta mig?
Förutsättningar för implementering av nya arbetssätt i
en organisation kan enkelt beskrivas med hjälp av de tre
verben förstå, kunna och vilja. (Lundquist, 1992). Den
enskilde aktören behöver i ett förändringsarbete förstå
förändringen och bakgrunden till denna. Men hon behöver också uppleva att det finns ett handlingsutrymme för
det nya sättet att arbeta, att jag som aktör har förmåga och
resurser i förändringsarbetet. En tredje aspekt hänger intimt samman med förståelse aspekten och handlar om aktörens vilja, eller motivation, i förändringsarbetet.
Ett arbetssätt som bygger på ämnesintegrerande samarbete i lärarteam har av både lärare, ledning och projektledning identifierats som essensen av LHU. Hos lärarna
finns förståelse för förändringen och det finns en vilja att
arbeta ämnesintegrerande:
”Jag sökte mig till Malmölatin då jag ville jobba bredare, tematisk och samarbeta med andra lärare, inte just på grund
av LHU. Grunden fanns att jobba tillsammans och ämnesintegrerande. Man kan vinna så mycket på att dela på saker och ting men man måste hitta en struktur för det. Jag
känner mig väldigt glad för det och tror att det kommer att
bli bra. ”
(lärare, fokusgrupp)
Skolan behöver dock arbeta mer på att kunna – dvs.
att skapa handlingsutrymme, förmåga och resurser. Detta
är ledningsgruppen och projektledaren medvetna om.
10
Vid ledningsgruppsmötet formulerade de att ledningen av
projektet handlar om att ge lärarna stöd, ramar och resurser för att kunna genomföra utvecklingsarbetet med
LHU. Ramar och resurser som varit på agendan har det
första året främst handlat om att förändra schemaläggningen för att frigöra tid för lärarna att kunna träffas för
gemensam planering av ämnesintegrerande projekt inför
nästa läsår.
Enligt Svensson och Brulin bör det i styrningen finnas
en balans mellan ”bottom up” och ”top down” processer. Vid forskningscirkeln (Öresundsklassrummet) diskuterades frågan som en generell skolutvecklingsfråga:
---
--
”Vad blir då ledningens roll? Ska det bubbla och sen
ska ledningen ta tag i det?” (forskningscirkelledare)
”Ledningen ska vara övertygad men det hjälper inte
om man inte har med lärarna.” (forskningscirkelledare)
”Det måste vara en tydlighet och också skapa utrymme
för att lärarna kan diskutera. Sen kan lärarna själv bestämma hur de ska gå vidare.”
(deltagare , rektor, Malmö latinskola.)
På Latinskolan finns alltså en uppfattning att styrning
och ledning ska ske både genom ”bottom up” och ”top
down” processer men med vikt vid ”bottom up” med fokus på lärarnas ägarskap. Samtidigt har jag i flera samtal
med lärare upplevt att man efterfrågar med styrning och
ledning från rektorerna i det pedagogiska utvecklingsarbetet, t ex i arbetslagen:
”Tror man (ledningen) ska plocka in oss lärare och säga att
nu ska vi göra det här, nu ska vi lösa det här och vara oerhört konkreta. Någon gång måste man sätta sig och göra
hantverket. Det tar tid. ”
(lärare, fokusgrupp)
MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1
3.2 UTVECKLINGSINRIKTAT LÄRANDE
”Det är så oerhört mycket nytt med rutiner och annat. Att
bara lära sig kommunicera, hur rektorerna jobbar jämfört
med innan, komma i kontakt med varandra nu när vi är
utspridda, här vet jag inte vem de flesta faktiskt var. Sedan
kommer LHU och Naturskyddsföreningen in – kunde de
inte ha väntat lite? Mitt i allt detta där kopiatorerna inte
ens funkar. Mycket av det praktiska-jordiska som inte ens
har fallit på plats så det är inte tid över för det pedagogiska
utvecklingsarbetet.”
”Vi håller på att sätta en arbetsorganisation samtidigt som
vi gör ett utvecklingsarbete”
”Är det så här med kreativa processer – det är kaos – vi är
inne i kaoset just nu. ”
(lärare, fokusgrupp)
Lärarna beskriver en situation som i hög grad karakteriseras av ett utvecklingsinriktat lärande, både kring att få till
stånd det som Scherp (2013) beskriver som en arbetsorganisation (struktur, ordning och reda) och att bygga en utvecklingsorganisation (utveckla den pedagogiska verksamheten, lära tillsammans).
Malmö latinskola startade augusti 2012 som en ny
gymnasieskola i Malmö stad efter sammanslagningen av
tre olika gymnasieskolor. Lärarna upplever sig ha genomgått en lång process av förändringsarbete i och med skolsammanslagningen med vad det inneburit av nya anställningsförfaranden, flytt till nya lokaler, nya
praktisk-tekniska rutiner, föreningen av olika skolkulturer, nya kontakter och informationskanaler osv. Lärarnas
arbetssituationen har därmed länge präglats av den osäkerhet som oftast finns i början av en innovativ process
och som beskrivs i figuren på sidan sex.
”Förändring är smärtsamt” har Modellskolans projektledare sagt. Men som en av rektorerna uttrycker sig:
”Om man själv är delaktig – då är förändring kul”.
Ledningsgruppen har kommenterat citaten ovan med att
människor är olika rustade till förändring. Det kan säkert
vara så men det finns en risk med att individualisera problematiken då det flyttar fokus från organisatoriska lösningar – t ex hur hanterar man medarbetarnas osäkerhet i
förändringsprocessen? Dessutom: Om LHU ska kunna implementeras på andra skolor blir frågan ”vad fungerar för
vem” viktig – då bör LHU kunna fungera för en bred skara
av lärare, inte bara för ”eldsjälarna”.
Naturskyddsföreningens processledare för
Modellskolan (t o m februari 2014) lyfter fram vikten av att
hitta ett arbetssätt där alla lärare kan vara med. Det finns
lärare som är skeptiska till att arbeta med ett budskap från
en ideell organisation som Naturskyddsföreningen. Hans
poäng är att man i en förändring ska låta de som är minst
intresserade av förändringen driva den.
Samtidigt har uppstarten av en helt ny skola varit ett
gyllene tillfälle att införa ett pedagogiskt utvecklingsarbete
kring LHU eftersom det möjliggör uppbyggandet av en ny
skolkultur med nya normer och rutiner. Som utbildningschefen uttrycker det:
”Om inte vi hade gjort det nu hade det varit kört. Om ett
par år hade allting suttit. Vi har ändå tagit det ganska försiktigt.”
Scherp talar om att en växelverkan mellan arbets- och
utvecklingsorganisationen behövs. Ellström (2009) lyfter
på liknande vis fram att ett utvecklingsinriktat lärande
och det han kallar ett anpassningsinriktat lärande (rutiniserat handlande, bemästring av kunskap) kompletterar
varandra. Rutiner avlastar individen i vardagen så att
denna kan arbeta med utveckling. Hur kan skolan skapa
förutsättningar för ett utvecklingsinriktat lärande?
Tid för lärarna har avsatts för studie- och planeringsdagar som genomförts med kunskapsinput från externa
resurser (t ex forskare och organisationer som arbetar
med LHU). Lärarna menar att det är viktigt att hålla sig
11
MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1
uppdaterad med nya rön inom området men under våren
upplevde man att det inte var mer inspiration som behövdes utan ett gemensamt och strukturerat arbete i arbetslaget med
”Vad LHU egentligen är hoppas jag att vi om fem år alla är
införstådda med. Vad vi gör och vad eleverna kommer att
göra. Jag är inte där ännu. Jag har en viss föreställning om
vad jag tycker att det är men det kanske inte är det samma
som vad du tycker, skulle gärna vilja sitta och prata i arbetslaget om det. Den tid vi har lagt på studiedagar och
annat skulle vi ha kunnat använda på annat sätt. Bättre att
ha tiden i arbetslagen för att jobba med att skapa en syntes, sedan kan man gå vidare till andra. ”
(lärare, fokusgrupp)
praktisk tillämpning. Lärarna behövde tid och struktur
för ett grupplärande kring genomförande av LHU i undervisningen. Detta kan kopplas till ledningsgruppens
formulering om behovet att skapa förståelse för varföroch hur-frågorna hos medarbetarna (se kap. 4.1).
12
3.3 SAMVERKAN
Den primära samverkan i Modellskolan sker mellan projektparterna Naturskyddsföreningen, Malmö stad och
Malmö högskola. En del i parternas åtagande innebär, enligt avsiktsförklaringen, att erbjuda sina olika kunskapsresurser till Modellskolan. Förutom projektparterna har
en rad lokala aktörer knutits till Modellskolan under projektets första år. Det rör sig främst om ideella organisationer som har olika spetskompetenser inom hållbar utveckling – från miljöfrågor till frågor om demokrati och
mänskliga rättigheter, t ex Sea-U, Odla i Stan, Green Roof
Institute och Wake-Up Call. Modellskolan är alltså i hög
grad ett samverkansprojekt med ambitionen att knyta olika organisationer till skolan och föra in olika kunskaper
och kompetenser i utvecklingsarbetet.
Samverkan mellan akademi och olika sektorer (offentlig, privat och ideell sektor) är, enligt Brulin Svenssons
mekanismer för hållbar utveckling, centrala för att skapa
förutsättningar för innovation genom gemensam kunskapsbildning. Enligt projektledaren är
Naturskyddsföreningen van att arbeta tillsammans med
MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1
forskningen och utgångspunkten var från början att
Modellskolan skulle beforskas. Därför var det naturligt
att ingå ett samarbete med Malmö högskola.
Naturskyddsföreningen har dock också i Modellskolan
arbetat med forskare med expertis inom LHU från andra
lärosäten i Sverige. De har deltagit vid kompetensutvecklings- och planeringsdagar med inslag som uppskattats
mycket av lärarna.
Forskningscirklar med Malmö högskola
En viktig del i Malmö högskolas åtagande för samarbetet i
Modellskolan är att erbjuda forskningscirklar. Syftet med
forskningscirklarna är att bidra till kompetensutveckling
och ny kunskap kring LHU. En forskningscirkel innebär
att en mindre grupp av lärare tillsammans med en forskarutbildad cirkelledare undersöker några frågeställningar som lärarna valt med utgångspunkt i forskning på området. De deltagande lärare arbetar med egna
utvecklingsprojekt som tolkas och diskuteras vid träffar i
forskningscirkeln. Målet är att deltagarna ska producera
en gemensam produkt, t ex en rapport eller en utställning,
som används för spridning till kollegor och andra intresserade.
Under läsåret 2013-14 har forskningscirklar inte kunnat genomföras på grund av brist på finansiering från
högskolan. Högskolan har använt första året av modellskolan på att skapa en organisation internt kring samverkan i Modellskolan, samt för att mobilisera resurser (finansiella och personella). Initialt arbetade Fakulteten för
lärande och samhälles samverkanskoordinator med projektet som del av sin tjänst. Efter årskiftet tillsattes en projektledare för Malmö högskolas del i Modellskolan, prefekt vid Institutionen Natur-miljö-samhälle och
finansiering i form av utbildningsstrategiska medel tillfördes. Därefter påbörjades planeringen av forskningscirklarna vilket resulterat i att en forskningscirkel kommer att genomföras med start hösten 2014.
ningscirklarna. Men mobiliseringen av resurser, först från
högskolan och därefter från Malmö stad (i form av att
möjliggöra lärarnas deltagande genom att avsätta tid) har
dragit ut på tiden. Sett i backspegeln är det dock svårt att
se hur skolans ledning och lärare skulle ha haft tid och energi för forskningscirklar redan under det första året av
Modellskolan med tanke på de parallella förändringsprocesserna med skolsammanslagning, flytt till nya lokaler,
uppstart av Modellskolan osv.
För att få en insyn i hur forskningscirklar kan fungera
har jag gjort en observation vid en forskningscirkel i projektet Öresundsklassrummet, också det ett samarbete
med Malmö högskola. Forskningscirkeln genomförs med
skolledare från skolor med inriktning mot hållbar utveckling i Öresundsregionen. Syftet med forskningscirklarna i
Öresundsklassrummet är att skapa reflektion kring skolledarskap och -utveckling för LHU. Från Latinskolan deltar en av skolans tre pedagogiska rektorer. Vid forskningscirkelträffen (feb 2014) som genomfördes i
Latinskolans nya lokaler presenterades och diskuterades
Modellskolan på Malmö latinskola utifrån en forskningsartikel om skolutveckling kring LHU. I analysen framkom många viktiga och intressanta poänger varav jag valt
att lyfta fram vissa i denna utvärderingsrapport (kap. 4).
Dessa exempel visar hur kunskap som genereras i en
forskningscirkel kan användas i skolans utvecklingsarbete. En reflektion är hur kunskapen som skapas hos individerna som deltar kan spridas och komma till användning
i hela skolorganisationen.
Det har uttryckts ett stort intresse från både skolans
och högskolans ledning och lärare att dra igång forsk-
13
MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1
4 FÖR VEM?
Vad fungerar för vem?
Frågeställningen fokuserar på projektet
Modellskolans resultat och effekter på slutmålgruppen:
eleverna. För att få insyn i hur det pedagogiska utvecklingsarbetet kring LHU fungerat i praktiken ur elevernas
perspektiv har jag under våren 2014 gjort empiriska nedslag i tre pedagogiska utvecklingsprojekt: Vego-projektet,
Visionörerna och Uppdrag Malmö. Elevernas upplevelser
har här undersökts genom observationer, intervjuer och
mobile probes med utgångspunkt i elevernas bilder eller
beskrivningar av situationer som de på något sätt upplevt
som viktiga och intressanta. Syftet har varit att på detta
sätt lyfta fram det som eleverna ser som betydelsefullt för
sitt lärande kring hållbar utveckling. Vid de tillfällen då
eleverna inte har tagit bilder har utvärderingen genomförts skriftligen och muntligen, med individuella reflektionsuppgifter, gruppintervjuer och observationer.
Samlat sett har ett kvalitativt – brett och varierat – urval av elever deltagit i utvärderingen, från de som är engagerade och intresserade i frågor kring hållbar utveckling
och nya lärandeformer till de som är mer skeptiska till
bägge delarna. Eller som utbildningschefen uttryckt det:
”Det finns elever från de som vill rädda hela världen till de
som inte tycker att det rör dem”.
I varje projekt har egna utvärderingar genomförts av
de ansvariga på respektive samarbetsorganisation
(Naturskyddsföreningen, Miljöförvaltningen i Malmö
stad och Sea-U Marint Kunskapscenter) utifrån projektens mål. Resultatet av dessa projektutvärderingar presenteras inte här utan syftet med elevutvärderingarna är att
synliggöra elevernas perspektiv på Modellskolan för
LHU.
I det följande presenteras de viktigaste resultaten från
elevutvärderingarna av de tre projekten.
14
4.1 VEGO-PROJEKTET
Projektet genomfördes i en etta på Samhällsprogrammet i
samarbete med en av Naturskyddsföreningens traineer. I
projektet skulle eleverna komponera vegetariska recept
och analysera dem ur tre olika aspekter av köttkonsumtion: Etik, näringsinnehåll och miljö/klimat. Aspekterna
presenterades genom tre olika föreläsningar. Analysen
skulle eleverna genomföra individuellt genom att tillämpa
kunskaper inom ekologi och hållbart samhälle enligt kursens lärandemål.
Eftersom eleverna inte hade tagit några bilder genomfördes utvärderingen skriftligen och muntligen med klassen vid kursens slut med fokus på frågorna:
Beskriv en situation i projektet som du upplevde som särskilt intressant.
•
•
•
•
•
Vad var det som var det intressanta, viktiga osv.?
Vad lärde du dig personligen?
Vad lärde du dig om hållbar utveckling?
Vad var ev. problematiskt?
Vad kan göras bättre?
I det följande sammanfattas elevernas reflektioner av
projektet.
MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1
Föreläsning med aktivist – för mycket påverkan:
Föregående bild (som tagits av utvärderaren) visar på en
situation i projektet som många av eleverna refererar till
och som verkar ha påverkat dem mycket: Den första föreläsningen i projektet med en föreläsare som förmedlade
det etiska perspektivet i rollen som djurrättsaktivist.
Elevernas kommentarer till föreläsningen med djurrättsaktivisten var bland annat:
----
--
”Hon blandade in ideologi. Hon ville få oss att bli veganer – Det var frustrerande.”
”Man ska inte få andra att få skuldkänslor på grund
av något man tycker.”
”Bilder med jämförelser var överdrivna. Svårt att någon visade filmer som visade hur djur behandlades
illa för att påverka, det var för mycket. ”
”Filmen med slaktning av djur var intressant för att
det var viktigt att få se hur djur behandlas.”
Intressant att lära sig hur andra tänker: Trots reaktionerna på aktivistens föreläsning tycker de flesta av
eleverna att det var intressant att lära sig hur vegetarianer
och veganer tänker, om varför de inte äter kött, att det
finns skillnader och olika anledningar. Att lära sig hur
andra tänker som inte gör som en själv även om man inte
håller med eller kan relatera till det.
Synen på lärande om hållbar utveckling: Överlag
tycker eleverna att det har varit intressant att lära sig om
hur köttkonsumtion påverkar miljön och klimatet. Man
har lärt sig ”mycket siffror och fakta” som också överraskat – t ex hur mycket vissa saker påverkar miljön. Det
upplevdes svårt att utveckla en självständig analys i den
individuella uppgiften. Särskilt det etiska perspektivet
upplevdes svårt. Eleverna skulle vilja ha tydligare och fler
genomgångar av fakta. De tycker det är förvirrande att det
kommer folk utifrån men några tycker också att det är kul
och lärorikt.
Ändrade attityder och beteenden? Många av eleverna
i klassen har inte ändrat sitt beteende men de har blivit
mer medvetna om att köttätande påverkar miljön och de
har fått tänka om: Några tänker mer på vad de äter, att de t
ex tänker på att äta mer närodlat och att minska köttätandet, samt att djuren behandlas bra. Man vet också hur
man kan göra för att minska sin miljöpåverkan: man känner exempelvis till olika recept för maträtter och hur de
smaker, samt hur man kan använda andra produkter för
att inte äta kött. Två elever i klassen har valt att testa på att
vara veganer. Det finns också elever som inte alls vill ändra sitt köttätande – ”bara för att någon annan säger det.”
15
MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1
4.2 VISIONÖRERNA
Visionörerna är ett övergripande projektnamn på flera
delprojekt som en årskurs etta på Naturvetenskapliga programmet deltar i. Ansvariga för projektet är naturkunskapsläraren och skolans bibliotekarie tillika koordinator.
Visionörerna utgår från perspektivet att elever har visioner och ska jobba med verkliga utmaningar och frågeställningar kring hållbar utveckling, vilket ledde till att
frågan gick till Malmö stad: Vad vill Malmö stad ha hjälp
med? Eleverna fick i uppdrag av Miljöförvaltningen att
lösa problem med hållbarhet i staden. I lösningen av uppdraget fick eleverna träna på att arbeta i en kreativ process
i projektform.
Redan under höstterminen startades arbetet med inspirationsföreläsning med Naturskyddsföreningen kring
deltagande i miljökonferenser, möten med
Miljöförvaltningen i Malmö stad, workshop med Wake
Up-Call om klimat och slutligen resa till Warzawa inför
FNs klimatkonferens i november.
Under vårterminen arbetade eleverna i en process med
följande steg:
1. Eleverna deltog i arkitekturworkshopen: ”utveckla
din stad genom framtidshybrider” där syftet var att
de skulle inspireras att tänka hållbar stadsutveckling
och träna på en kreativ arbetsprocess.
2. Miljöförvaltningen i Malmö stad presenterade en rad
utmaningar i utvecklingen av den hållbara staden.
Eleverna valde utmaning utifrån intresse och formerade grupper utifrån detta. Miljöförvaltningen hjälpte till med kunskapsmapping.
3. Med detta i bagaget byggde eleverna modeller av sin
lösning och presenterade resultatet i form av ett kort
filmklipp.
4. Eleverna deltog i workshopen Minecraft med Svensk
Byggtjänsts ”Mina Kvarter” på konferensen C/O Stad
2014 - en tankesmedja för en hållbar framtid - arrangerad av Malmö stad och Europeiska integrationsfonden.
16
5. Eleverna skrev individuellt en ekologisk analys av den
egna gruppens förslag på lösningar.
6. Elevernas förslag kommer att presenteras på
InnoCarnival Skåne i november 2014.
Under processens gång har eleverna, enligt metoden
mobile probes, dokumenterat sin läroprocess genom att
de tagit bilder som de delat på Instagram . I elevutvärderingen, som genomfördes vid projektets sista lärandetillfälle, fick eleverna välja ut en bild som de tyckte visade på
en situation under projektet som de upplevde som särskilt
viktig eller intressant. Eleverna skulle sedan kommentera
bilden direkt på Instagram eller mejla bilden med kommentarer till utvärderaren, utifrån frågorna:
Vad visar bilden om:
• Vad som var intressant och viktigt?
• Vad du lärde dig?
• Vad säger bilden om vad som fungerade bra och mindre bra?
Därefter diskuterade eleverna sina bilder i grupper.
Varje grupp valde ut en bild tillsammans som den sedan
skulle presentera för hela klassen med förklaring till varför de valt denna bild.
I det följande presenteras ett urval av elevernas bilder
med deras kommentarer. Urvalet representerar olika situationer och aspekter av elevernas lärande i projektet.
Arkitekturworkshop i Lund – utveckla din stad genom
framtidshybrider
Många av elevernas individuella bilder och samtliga
”grupp-bilder” illustrerar denna workshop och särskilt
den kreativa arbetsprocessen som de fick testa. Följande
bild presenteras först med den individuella reflektionen.
Bilden valdes också som ”grupp-bild” och under bilden
presenteras gruppens reflektion kring bilden.
MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1
Den här bilden togs precis i början av det här
projektet när vi var på workshop i Lund!
Det var starten på vårt kreativa skapande och det
här projektet. Jag valde den här bilden då jag var
väldigt glad för det återvunna materialet som vi
fick använda vid det här tillfället. Just det här var
ett konstverk av kylaggregats delar som skulle
vara en modell av ett solpanelskonstverk. Detta
startade sedan mina tankar om min grupps slutgiltiga idé som blev en hel konstpark.
Jag lärde mig en hel del under vägens gång men
bland det viktigaste måste ändå vara att jag har
utvidgat mitt kreativa skapande till helt nya vyer
och lärt mig ett helt nytt sätt att tänka på!
Grupp-reflektion:
I gruppen fanns delade åsikter om det har varit ett bra
sätt att jobba på. Alla höll med om att vi alla lärde oss
någonting – det var mycket lärdomar kring att utveckla sin kreativa förmåga och få ett annat sätt att tänka
på. Några tycker det har tagit lång tid och att det har
funnits tilfälle där vi inte har gjort så mycket. Det var
lite för fritt i tänkandet ibland. Bilden är från workshopen i Lund och visar elevernas eget konstprojekt av
”skit” från en gammal kyl. Vi fick under arbetsprocessen samtidigt andra idéer om hållbar utveckling kring
solceller osv. Vi har lärt oss mest när vi åkt iväg och
varit på platser utanför skolan.
Bättre idéer genom samarbete i grupp
Det är intressent och roligt att komma på många
olika kreativa idéer. Lärde mig att utveckla flera
idéer och lärde mig hur man kan få olika idéer av
olika material. Det som fungerade bra är att vi i
gruppen samarbetade och tillsammans kom på
olika idéer. För ju fler personer i en grupp som
deltar och delar sina tankar med de andra desto
bättre idé blir det.
17
MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1
Bättre styrning mot att få fram resultat i grupp-process
Det var intressant att hamna i en grupp som inte
kunde bestämma något, vilket ledde till att man
själv fick ta tag i allt och komma fram till beslut
för gruppen.
Det jag lärde mig mest var troligen att kunna styra bättre och få fram resultat när det gäller
grupparbeten, annars var det inte så mycket nytt
när det gäller hållbart samhälle.
Som sagt, resten av min grupp fungerade inte så
bra, vilket ledde till stress, men det som var bra
var att vi i alla fall kunde få fram resultat som
hade en bra idé i sig.
Nya arbetsmetoder
Det som var intressant med det här projektet var
utnyttjandet av nya arbetsmetoder. Att använda
ett program som Minecraft som annars fungerar
som ett underhållningsspel, var väldigt kul att
använda för att få fram nya idéer. Jag lärde mig
mycket, bland annat att tänka mer kreativt och
utanför ramarna. Vad som fungerade bra var att
alla datorerna och övrig teknologisk utrustning
fungerade som de skulle, och inte strulade. Vad
jag uppfattade som mindre bra var att jag uppfattade uppgiften som ganska otydlig, vilket gjorde
att det kunde vara svårt att komma på idéer.
18
MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1
4.3 UPPDRAG MALMÖ
Uppdrag Malmö var samlingsnamnet för ett projekt om
hållbar utveckling och demokratisk påverkan. Projektet
genomfördes med två klasser under ledning av Sea-U
Marint kunskapscenter i samarbete med Naturskolan i
Malmö och med stöd av Naturskyddsföreningen. Malmö
stad finansierade huvuddelen av projektet som gav eleverna möjlighet att under fem träffar utomhus fördjupa sig i
hållbar utveckling och demokratisk påverkan. De deltagande klasserna var en språkintroduktionsklass och en
estet-klass med ansvariga lärare i svenska och biologi. Ett
delsyfte med projektet var att bidra till ökad integration
på skolan och i samhället.
De fem träffarna var:
1. Stad - Drömmarnas Hus: Besök och workshop på
Drömmarnas hus, Rosengård. Lära känna-övningar.
Presentation av Drömmarnas Hus verksamhet att skapa hållbara mötesplatser i staden.
2. Skog – Torup: Möte med Fältbiologerna, om framgångsrik organisering i kampen för Ojnareskogen på
Gotland mot nya kalkbrott i området.
3. Hav – SEA-U: Miljödykklubben (Anders Wiik), om
tillståndet i haven, om överfiske och vad som går att
göra för att stoppa det.
4. Jordbruk och matproduktion – Hörjelgården: Möte
med Svalorna, om deras arbete i Asien och matsuveränitetsfrågor. Workshop kring ekologiska fotavtryck.
5. Påverkan – SEA-U: Möte med demokratikollektivet
Watch-It, workshopen ”Från idé till action” deltagande och demokratisk process. Eleverna fick använda
sig av alla insikter och tankar de fått under projektet
och omsätta det i praktiskt arbete för förändring.
Eleverna tog bilder under projektets gång men skickade inte in dem – och de uppföljande intervjuerna kring
bilderna i samband med elevutställningen den 11 juni fick
ställas in på grund av sjukdom. Därför finns inga mobile
probes för uppdrag Malmö. Däremot genomfördes deltagande observation vid Sea-Us egen utvärdering den 6 juni.
Utvärderingen genomfördes utomhus vid Sea-Us lokaler
på Ribersborgstranden i Malmö. Eleverna fick i grupper
genomgå stationer med olika teman: Lärande, relationer,
påverkan, metoder och arbetssätt samt hållbar utveckling.
Jag följde med en grupp genom de olika stationerna.
Gruppen bestod av tre elever från estet-klassen och två
elever från språkintroduktionsklassen.
Jag har ställt liknande frågor till materialet från observationen som till mobile probes:
Beskriv:
• Vad var intressant och viktigt? Vilka situationer var
särskilt intressanta och viktiga?
• Vad lärde du dig?
• Vad fungerade bra och mindre bra?
19
MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1
I det följande sammanfattas de observationer som jag tolkar som de viktigaste och mest intressanta kring lärande
för hållbar utveckling.
Vad har du lärt dig? Hur lär du dig?
-- ”Att vara aktivt och skapa själv. Prova, hitta lösningar. T ex övning med att smaka på salt vatten. Gjorde
att jag kunde föreställa mig det på ett annat sätt.”
-- ”Att man är ute på ställena så man kan se vad som påverkas och hur vi påverkar.”
-- ”Man lär sig bättre utomhus – materialerna finns i
naturen.”
-- ”Jobbigt att vara ute när det är kallt.”
-- ”Jag har lärt mig att LHU inte bara är något som är
tråkigt, t ex källsortering. Det är något mer och det är
roligt att jobba med det.”
Lärande genom utomhuspedagogik
----
20
”Det bästa var samarbetet med den andra klassen.”
”Fick hjälp med språket genom att prata med svenskar.”
”Att träffa en helt ny klass – ger mer känsla av gemenskap på skolan.”
--
--
”Det går att samarbeta och kommunicera trots svårigheter med några som är nya i Sverige – man lär sig
från deras perspektiv.”
”Bra att komma ut i andra miljöer – en neutral plats
där alla är nya.”
Integration genom relationer
Påverkan – förändrade attityder?
Eleverna fick genomföra en övning för att svara på frågan:: Min känsla av att kunna påverka har förändrats genom projektet. Eleverna upplever alltså en ökad känsla av
att kunna påverka. I citaten som följer ger eleverna förklaringar till hur de upplever känslan att kunna påverka,
samt ger exempel på hur de tänker sig att dom kan göra i
praktiken.
MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1
Elevcitat:
-- Man funderar mer, är mer medveten om sina livsstilsval
-- Hållbar utveckling känns närmare mig personligen eftersom man varit ute och med i processen.
Elevernas idéer till förändring:
-- Konsumera annorlunda
-- Gå med i organisationer och göra events
-- Äta annorlunda – mer medvetet, t ex inte äta torsk
5 GEMENSAM ANALYS
I detta stycke sammanfattas en gemensam analys av utvärderingen av Modellskolan år 1. Analysen genomfördes
augusti 2014 vid ett seminarium med Modellskolans ”utvärderingsgrupp” bestående av utvärderaren och representanter från Modellskolans nyckelaktörer (projektledare, ledningsgrupp, bibliotekarie/koordinator,
lärarrepresentanter, digitala didaktiker).
Analysen genomfördes ”bottom-up” – med utgångspunkt
i elevperspektivet (presenterat i kapitel fyra) diskuterades
frågorna:
•
•
Vilka poänger från utvärderingen är mest intressanta
och varför?
Vilken betydelse har det för det vidare arbetet med
LHU i modellskolan på Malmö latinskola?
- Vad blir det av det? Jobbar vi på rätt sätt? Får vi ut
det vi har tänkt oss?
Analysen ger en god bild av var Modellskolan befinner sig
vid slutet av år 1 och inför år 2.
Motstånd, lärande och påverkan
I reflektionerna kring elev-projekten framhålls poängen
är att det är skillnad på elevernas roll i lärandet: om de är
passiva mottagare eller arbetar mer på egen hand.
Utvärderingen visar att elever uppskattar att ta egna initi-
ativ, testa, lära av erfarenhet osv. Djurrättsaktivisten i
VEGO-projektet som gav eleverna dåligt samvete motverkade den effekten. Det motstånd som eleverna visade är
intressant. VEGO-projektet visar vad som kan hända när
man låter eleverna möta en aktivist i undervisningen.
Skulle man ha minskat motståndet hos eleverna skulle
man kanske ha gjort på ett annat sätt? Man frågar sig hur
läraren förberedar eleverna inför den typen av ideologiladdade föreläsningar. I VEGO-projektets fall var föreläsningen en del i en helhet där läraren hjälpte eleverna att
bearbeta och förhålla sig till de hållningar och perspektiv
som förmedlades. Det framhålls att det är viktigt att föreläsningens perspektiv inte uppfattas som skolans hållning. Elevernas syn på lärande verkar vara en viktig faktor
för hur projektet fungerar. I VEGO-projektet verkar eleverna vara vana vid ”skolboks-undervisning”. Men om målet är att eleverna ska bli förändringsagenter var deras roll
kanske för passiv? En gemensam nämnare för elev-projekten är att eleverna blir påverkade av externa möten.
Lärarna – innovativ utveckling av LHU genom projekt
Lärarnas perspektiv är viktigt. En poäng är att även om
alla lärare har sökt sig till Latinskolan med insikten att
skolan har ett fokus på LHU har det visat sig att det är något annat att vara aktiv och göra saker. Alla lärare känner
inte delaktighet och är inte med på banan. Under
Modellskolans kommande år ska skolan göra ännu mer
21
MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1
kring LHU och arbeta ännu mer i projekt. LHU ska användas för att utveckla elevernas förmågor att analysera,
ta ställning osv. Rektorerna behöver vara mer delaktiga i
arbetet med utveckling av LHU – t ex genom att göra uppföljning i medarbetarsamtalen.
Lärarna har uppskattat att få inspiration och projektförslag från externa samarbetspartners. De externa projekten har inneburit att lärarna kunnat komma igång och
testa på arbetssätt eftersom det inte har funnits tid att utveckla egna projekt. Lärarnas tidigare stress kring flytt
osv. samt frustration och tveksamheter kring projektarbetsformen upplevs inte längre finnas. Tanken är att lärarna ska kunna arbeta vidare med de konkreta projekten
som testats, genom att projekten förfinas och vidareutvecklas.
Utvecklingsprocessen har försvårats av organisatoriska
problem. Trots detta har vissa projekt genomförts av enskilda lärare. Man förväntar att det tar tid innan projektarbetsformen faller på plats. Upplevelsen finns att ”vi trevar oss fram”. Men förslag från Modellskolans
projektledare har inspirerat till projekt och nya tankar
och det börjar sprida sig. Men ägandeskapet måste tas över
av lärare och rektorer – projektledaren är inte kvar för alltid.
Finns det hos lärarna en känsla av att de får testa och
misslyckas? Lärarnas arbetsprocess bör kännetecknas av
lust, öppna frågeställningar och att man inte styr och planerar för mycket. Samtidigt är det viktigt att låta det växa
22
fram i samverkan mellan lärare och elever så att eleverna
hela tiden är med på banan.
Främja ämnesintegrerande samarbete
De lärare som har kommit igång med att testa arbetssätt
med LHU finns främst inom ämnen som naturkunskap,
samhällskunskap, engelska osv. Medan LHU upplevs ha
en ganska given plats i dessa ämnen kan andra lärare behöva hjälp att få en ingång i sitt ämne. Det gäller exempelvis musik. En ingång kan vara att tänka utanför kursmålen och arbeta mot examensmålen i stället. Det kan t ex
vara examensmål som handlar om etiska frågor vilka
återfinns i de flesta kurser. En idé är att de mer hantverksinriktade kurserna används som medel till att genomföra
kurser i andra ämnen, t ex de estetiska ämnena som ingång till matematik. Ett bra exempel på estetik som ingång
till LHU finns i projektet uppdrag Malmö där eleverna
fick skapa bilder som de skulle uttrycka genom musik.
För att få till stånd detta krävs det att lärare med olika
kompetenser och ämnesområden får komplettera varandra genom att arbeta ämnesintegrerande. I Modellskolan
år 2 kommer lärarna att arbeta i arbetslag för att främja ett
ämnesintegrerande arbetssätt. En förutsättning är att
arbetstimmar investeras. Samtidigt är det viktigt att mötena inte forceras fram utan blir naturliga och att lärarna
förstår att de inte bär ansvaret ensamma utan kan be om
hjälp. Utvecklingsarbetet har inte kommit så långt ännu;
det är fortfarande trevande och man får inte skynda vidare för snabbt. Samtidigt finns det lärare som vill ”köra på”
med sina idéer direkt och det är viktigt att ledningen signalerar att lärarna gärna får ta ett större grepp – t ex genom att stryka lektioner för att arbeta i teman med perspektiven för hållbar utveckling.
Vad är ett lyckat projekt?
Eftersom utvärderingen har ett fokus på VAD som fungerar blir en viktig fråga: Vad är ett lyckat projekt? Ett lyckat
projekt anses vara när projektet har bidragit till ökad kunskap eller utvecklat förmågor hos eleverna, t ex egna ställningstaganden och förmågan att analysera, i förhållande
till läroplanen, inte bara i relation till LHU. Men hur mäter
MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1
man det? Det kan handla om att mäta den individuella
kunskapen men också elevens aktiva deltagande som är
en förutsättning för att nå kunskapsmålen.
Projektet uppdrag Malmö är ett exempel på ett lyckat
projekt där eleverna var väldigt engagerade och samtidigt
fick mycket bra betyg. En framgångsfaktor var att examinationen var ”på riktigt” – det var en utomstående som
kom och ställde frågor.
Ett annat exempel på ett projekt som upplevts som
lyckat är ett Queer-projekt som resulterade i en utställning. Ämnet var väldigt engagerande för eleverna vilket
ledde till ett bra resultat. Det var dessutom en drivkraft
för eleverna att projektet leddes av en extern uppdragsgivare.
Elevers egna ställningstagande i linje med LHU?
Är det acceptabellt att eleverna kommer fram till ett eget ställningstagande som inte är i linje med LHU? En parallell kan
göras till skolans uppdrag att arbeta med genus och normkritik för ett jämställt samhälle - men det finns alltid elever som
inte håller med. Enligt läroplanen har skolan ett uppdrag att
arbeta för att eleven gör egna ställningstagande, inte för vad
som helst utan för en hållbar utveckling. Eleverna ska förflytta sig i en ideologisk riktning. Genom LHU ska skolan arbeta
med många etiska ställningstaganden. Om elever tar ”felaktig” ståndpunkt, har de då fått riktig förståelse för en fråga?
Om elever inte har förståelsen eller om de visar motstånd
kan det vara viktigt att undersöka vad det beror på.
Exempelvis fanns det en aspekt av utanförskap bland de elever som reagerade negativt i VEGO-projektet. Det är inte
ovanligt att ungdomar visar trots vid övergången till gymnasiet. En tolkning är att det att gå i gymnasiet handlar om att
bli vuxen – man tvingas att ta ställning och se konsekvenser
av sitt handlande. Trotsen kan ses som ett resultat av ångesten över att bli vuxen. För läraren innebär det att man måste
hitta motivationen hos eleverna. Motivation finns alltid –
frågan är vad den riktar sig mot.
En viktig fråga är om skolan rymmer alla elever med olika politiska åsikter. Är Latinskolan en vänsterskola? Blir alla accepterade för dem de är? Det centrala är att eleverna får ett
helhetsperspektiv.
Hållbarhetsperspektiven – fokus på ekologisk och social
hållbarhet
I vilken utsträckning har skolan arbetat med alla tre hållbarhetsaspekter: Ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet? Lärarna har arbetat mest med det ekologiska perspektivet och i viss mån även med det sociala perspektivet.
Det ekologiska perspektivet tros vara lättare att ta till sig
och det sociala tros vara enklare att arbeta med i Malmö
på grund av den sociala ohållbarheten i staden. Men arbetet med den ekonomiska hållbarheten är eftersatt.
Reflektionerna är att skolan måste lära sig mer om ekonomisk hållbarhet och att man skulle kunna arbeta med det i
de samhällsvetenskapliga ämnena. Musik ses som en ingång till att arbeta med social hållbarhet – det finns exempel på elever som engagerat sig starkt i frågor om genus
och ojämställdhet inom musikens värld.
23
MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1
6 AVSLUTANDE REFLEKTIONSFRÅGOR
Jag har i utvärderingen av Modellskolan år 1 försökt skapa
en förståelse för Modellskolan som förändringsprojekt/process. Utvärderingen har på grund av begränsade resurser inte kunnat undersöka alla delar av projektet utan
empiriska nedslag har gjorts. Den tillgängliga empirin har
dock gett ett rikt material. Jag har i denna rapport försökt
lyfta fram de förutsättningar, processer och problematiker som jag ansåg vara viktigast utifrån utvärderingens
frågeställningar. Eftersom utvärderingen genomförs i
början på en öppen, innovativ process har utvärderingen
lett fram till vissa svar men också till nya frågor. Jag avslutar därför med en rad frågor som Modellskolans aktörer
uppmanas att reflektera kring och arbeta vidare med.
• Hur är LHU-modellen tänkt att utvecklas?
Scherp menar att den pedagogiska helhetsidé som skolan
tagit fram ska vara vägledande för utvecklingsarbetet.
Hur utvecklar man en helhetsidé om LHU som är meningsfull för alla lärare oavsett ämnesbakgrund och pedagogiskt förhållningssätt? Hur hänger en helhetsidé för
LHU ihop med den pedagogiska helhetsidén? Och hur definierar man de centrala begreppen hållbar utveckling
och lärande för hållbar utveckling?
• Var finns styrningen och ledningen i projektet och hur
fungerar samarbete och rollfördelning?
Som utvärderare med syfte att skapa lärande och användning orienterar man sig alltid mot en organisations/ett
projekts styrning och mål. Det är inte helt enkelt i projektet Modellskolan som är ett samarbete mellan tre parter –
som också alla är beställare till utvärderingen. Hur fungerar styrningen mot målen i projektet?
Naturskyddsföreningen har sina mål att arbeta mot
och en egen styrgrupp medan Latinskolans styrning ligger hos ledningsgruppen och förvaltningen som har sina
mål att jobba mot – eller? Hur ser Malmö högskolas roll ut
i förhållande till ägarskap, styrning och ledning?
Rollfördelningen och samarbetet är formulerat i parternas avsiktsförklaring där parternas åtaganden har tydliggjorts. Frågor kvarstår dock: Vilket sätt samarbetar man
på? Hur organiserar och strukturerar man samarbetet?
24
• Ägarskap och delaktighet.
Lärarnas ägarskap har lyfts fram av ledningsgruppen –
men hur skapar man delaktighet för alla lärare? ”Viktigt
är att få medarbetare som har förståelse för och insikt i utmaningarna kring LHU och som själva driver arbetet –
utan att tappa sugen”. Frågan är hur man skapar förståelse, insikt och kunskap? Det är viktigt att ägarskapet finns
hos lärarna – det är de som ska genomföra projektet i
praktiken, ”på golvet” i undervisningen. Men viktigt är
också att lärarna bara kan genomföra projektet om det
finns en skolledning och en förvaltning som skapar rätt
förutsättningar och som ansvarar för förvaltning av resultaten. Rektorerna ska vara mer delaktiga under år 2,
enligt analysseminariet i augusti. En central fråga är: Hur
säkras ett aktivt ägarskap hos ledningen samtidigt som
förutsättningar skapas för lärarnas ägarskap för den pedagogiska utvecklingen av undervisningen?
• Hur väljs samarbetsorganisationerna ut?
Vad bidrar de med? Vilken betydelse har det för utveckling av modellen? Vilka aktörer tycker lärarna är intressanta för sin undervisning? Under första året har man
samarbetat med ideella aktörer. Är tanken också att bjuda
in privata aktörer, med tanke på socialt företagande, ”social responsibility” osv.?
MODELLSKOLAN PÅ MALMÖ LATIN – LÄRANDE UTVÄRDERING ÅR 1
7 REFERENSER
Carstensen, Helle Vibeke (2012/2013). Effektmåling og evaluering af innovation i SKAT.
Økonomistyring & Informatik. 28. årgang nr. 5: s. 499-521. Ellström
Lundqvist, Lennart (1992). Förvaltning, stat och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Pawson, R. & Tilley, N. (2011). Realistic evaluation. London: SAGE Publications Ltd.
Scherp, Hans-Åke (filmad föreläsning, Malmö Latinskolas intranät, 2013)
Ellström, Per-Erik (2009). Användning och nytta av utvärderingar: ett lärande perspektiv.
I Lärande utvärdering genom följeforskning, Svensson, Brulin, Jansson, Sjöberg (red.) Lund: Studentlitteratur.
Svensson, Lennart & Brulin, Göran (2011). Att äga, styra och utvärdera stora projekt. Lund: Studentlitteratur.
25
Naturskyddsföreningen har under många år varit ett viktigt stöd för svensk skola. Vi har samarbetat med kommuner och deras naturskolor för att erbjuda lärarfortbildningar om miljö, natur
och hållbar utveckling. Producerat omfattande läromedel för undervisning om klimat och energi, och erbjudit fullödiga faktatexter och övningar på webben om bland annat mat och konsumentmakt.
Efter att vi granskat läroplaner och kartlagt hur skolutvecklingen sett ut de senaste fem-tio åren
har vi nu också valt att påverka och aktivt delta i den skolutveckling som är nödvändig för ett
hållbart samhälle. Vi vill se en skola som utbildar engagerade samhällsmedborgare, som med
handlingskraft och lust tar det gemensamma ansvaret att säkra framtida generationers tillgång
till ren natur, fungerande ekosystem och därmed varje människas rätt till ett friskt liv och möjlighet att försörja sig.
I ett ambitiöst samarbete med Malmö stad och Malmö högskola har vi initierat projektet
Modellskolan, som under tre år ska ta fram metoder och modeller för hur implementering, utveckling och utvärdering av lärande för hållbar utveckling (LHU) kan och bör genomföras på
skolor över hela Sverige.
Naturskyddsföreningen. Box 4625, 11691 Stockholm.
Tel 08-702 65 00. [email protected]
Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation
med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger
miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och
myndigheter såväl nationellt som ­i nternationellt.
Föreningen har ca 203 000 medlemmar och finns i
lokalföreningar och länsförbund över hela landet.
Vi står bakom världens tuffaste miljömärkning
Bra Miljöval.
www.naturskyddsforeningen.se
