Begreppslista Må bra- hälsorådgivning (Biologiboken s.222-223, 242-263, 281, 286, 328, 338-339)
Kroppens behov: kunna ta upp energi, kunna ta upp syre, kunna röra sig, kunna känna av omgivning, kunna
föröka sig, kunna bli av med avfall.
cellandning: när cellen utvinner energi ur energirika ämnen med
hjälp av syre.
Ex. druvsocker + syre
energi + koldioxid + vatten
(sker i cellens mitokondrier)
cell: kroppens minsta självständiga enhet. befruktat ägg=en cell,
vuxen kropp= 100 000 miljarder celler
kemisk energi: den energi vi får i oss via maten. Kolhydrater, fett och proteiner innehåller alla kemisk
energi.
vävnad: flera celler som ser likadana ut och har samma uppgift. Ex muskelvävnad, nervvävnad mm.
organ: flera vävnader som bygger upp en kroppsdel som har en funktion. Ex hud, hjärta, njurar
lungor: organ för att ta upp syre ur luften
bukandning: när lungorna fylls med luft med hjälp av muskeln diafragma
(mellangärdet). Diafragma ned=luft in/ diafragma upp=luft ut
bröstandning när lungor fylls med luft för att revbensmuskler vidgar
bröstkorgen. Bröstkorg upp=luft in/ bröstkorg ned=luft ut
vitalkapacitet: maximal mängd luft som kan bytas ut i ett andetag, mäts i liter
hjärta: organ som pumpar runt blodet i kroppen
slagvolym: den mängd blod ett hjärta kan pumpa ut vid varje
sammandragning, ju större slagvolym, desto lägre puls, mäts i ml.
blod: organ som transporterar näring, syre, värme, avfall, koldioxid,
signalämnen/hormoner, immunförsvar mm.
stora kretsloppet: blodet går från hjärtat ut till kroppens alla celler för
att lämna syre och hämta koldioxid
lilla kretsloppet: blodet går från hjärtat till lungorna för att lämna
koldioxid och hämta syre
artärer: blodkärl som leder blod bort från hjärtat, har tjocka väggar och högre tryck ("pulsådror")
blodtryck: mäts i artärer. Två tryck: övre, när pulsvågen passerar/ nedre, när artären vilar mellan
pulsvågorna. Ex 120/60 mmHg för en tonåring
kapillärer minsta blodkärlen, närmast cellerna, här vänder blodet när det
har lämnat och hämtat sina ämnen (syre, koldioxid, näring, avfall)
vener: blodkärl som leder blodet tillbaka till hjärtat, har tunna väggar,
lägre tryck, klaffar för att blodet inte ska backa.
röda blodkroppar: transporterar syre till cellerna med hjälp av hemoglobin
vita blodkroppar: sköter kroppens försvar mot virus, bakterier, cancerceller mm.
antikroppar: bildas av vita blodkroppar för att oskadliggöra bakterier och virus
lymfa: vätska som cirkulerar överallt i kroppen i egna kärl bredvid blodkärl. Transporterar vita blodkroppar
och renas från virus, bakterier mm. i lymfkörtlar.
blodplättar: känner av sår och deltar i att stoppa blödningar. Alla blodkroppar bildas i röda benmärgen i
skelettet.
blodpropp: stopp i blodkärl av koagulerat blod.
stroke: blodpropp eller blödning i hjärnans kärl
hjärtinfarkt: blodpropp i hjärtats kranskärl
åderbråck: vener som fått uttöjda väggar vid klaffar pga för dålig blodcirkulation (för lite muskelrörelse,
klämda vener pga graviditet eller övervikt mm)
hormoner: ämnen som styr vår kropp med kemiska signaler. Ämnena passar
som "nycklar" i cellers "lås" och kan åka runt i hela kroppen och bara påverka
när de kommer fram till rätt celler.
stresshormoner: adrenalin gör så att blodcirkulation minskar till matsmältning,
njurar och ökar till muskler. Höjer blodsockret, ökar andning och puls, höjer
blodtrycket. Förbereder kroppen på "fight or flight", slåss eller fly. Kortisol
minskar inflammationsrisk kortvarigt, trycker ned immunförsvaret långvarigt,
ökar bukfetma, försämrar minnet.
belöningshormoner: kommer från hjärnan dopamin (lust, meningsfullhet, motivation)
endorfin(smärtstillande, lugn, eufori), serotonin (lycka, glädje, rofylld). Belönar kroppen med
"måbra"känslor när vi gör saker som bidrar till vår överlevnad: äter, uppskattas av "flocken", blir förälskade,
har sex, klarar en kraftansträngning, klarar smärta mm.
äthormoner: ghrelin, leptin, insulin. Styr vår hunger: ghrelin ökar vår hunger, leptin ökar vår mättnad,
insulin styr vårt blodsocker genom att öppna celler för druvsocker (speciellt muskler, lever och fettceller).
rökning:
nikotin ger konstgjord "måbra"känsla och gör så att blodkärl i kroppen dras ihop
högre blodtryck.
kolmonoxid tar syrets plats på röda blodkroppar så att syretransporten
försämras.
tjära förstör alveolers väggar så att lungans yta att ta upp syre med minskar,
minskad förmåga att ta upp syre vid varje andetag.
sämre blodcirkulation,
åderförkalkning/åderförfettning när blodkärlen (mest artärer) får plack på
insidan orsakade av inflammationer av t ex för högt blodsocker och för höga
blodfetter. (Överkurs: Blodsockret glukos fastnar på proteiner och kolesterol =
glykering). Det bildar "klibbiga" molekyler som orsakar inflammationer och
fastnar i kärlväggar. Fruktos från rörsocker görs om till fett i levern som åker runt
som blodfetter och bygger på placken. Största orsaken är alltså socker!
träning med hög puls minskar risk för plack för att blodsocker och fett används som energikälla och
blodcirkulation i kärl ökar, som minskar risk att plack byggs. Dessutom frisätts endorfin, ger avslappning,
"må bra"känsla.
Om träningen är något som vi tycker mycket om att göra frisätts också dopamin.
Efter träning jobbar parasympatiska nervsystemet som stimulerar matsmältning, njurars utsöndring,
immunförsvar, reparation. Andning, puls och blodtryck sänks.
Sömn: då jobbar parasympatiska nervsystemet, se ovan.
Sömnbrist
dagsljus och blått ljus(från skärmar) hämmar bildning av melatonin som gör det svårare att somna och
ändrar dygnsrytm.
stimulerar produktion av ghrelin, ger ökad hunger och sockersug, minskar mängden leptin (blir inte lika
lätt mätt)
minskar insulinkänslighet hos celler, sämre reglering av blodsocker, ökad risk för diabetes typ2
långvarig sömnbrist ökar kortisol som höjer blodsockret, risk för hjärt-kärlsjukdom.
kan sänka hjärnans känslighet för serotonin och öka risk för depression.
