TESTA DIG SJÄLV
14.1
1 De blodkärl som för blod från hjärtat kallas artärer och de blodkärl som för blod till hjärtat kallas
vener.
2 De små blodkärl som cellerna kan ta upp olika ämnen ifrån kallas kapillärer.
3 Hjärtats fyra hålrum kallas höger förmak, höger kammare, vänster förmak och vänster kammare.
4 Kranskärlen förser hjärtmuskelcellerna med syre och näring så att hjärtat orkar arbeta.
5 Det lilla kretsloppet går mellan höger hjärthalva, till lungorna och sedan till vänster hjärthalva.
Det stora kretsloppet går från vänster hjärthalva, till kroppens övriga organ och celler och sedan
till höger hjärthalva.
6 Hjärtat kan kallas en dubbelpump eftersom vänster och höger hjärthalva arbetar samtidigt. När
vänster kammare pumpar ut blodet i aorta, det vill säga stora kretsloppet, pumpar samtidigt höger
kammare ut blodet till lungorna, lilla kretsloppet.
7 När benmusklerna dras samman trycks de stora venerna ihop och driver blodet uppåt, till hjärtat.
Detta kallas för muskelpumpen. I venerna finns fickklaffar som hindrar blodet att rinna baklänges.
8 I vila går cirka 25 % av blodflödet till tarmarna, 20 % till njurarna och 15 % till hjärnan. När vi
till exempel har ätit omfördelas blodflödet så att en större andel går till tarmarna, och när vi tänker
intensivt får hjärnan mer blod. När vi idrottar går mycket mer blod till musklerna än när vi vilar.
9 Om vi står stilla för länge kan vi svimma om hjärnan får för lite blod och syre.
Kondition är ett mått på hur länge våra muskler orkar arbeta. Det beror på många faktorer.
Hjärtats muskelstyrka, slagvolym och hur snabbt det kan slå på verkar konditionen. Den avgörs
också av mängden röda blodkroppar och hemoglobin i blodet. Mer hemoglobin kan transportera
mer syre. Lungvolymen spelar i sin tur roll för hur mycket syre som kan tas upp till blodet från
lungorna. Träning gör dessutom att musklerna kan ta upp mer syre från blodet. Vid träning bildas
fler energiverk (mitokondrier) i musklerna som kan använda syre för sin förbränning och
energifrigörande. Om vi har skador i olika organ i kroppen påverkar det vår kondition.
TESTA DIG SJÄLV
14.2
1 I människokroppen finns mellan fyra och sex liter blod.
2 I blodplasman finns bland annat proteiner, salter, druvsocker och olika hormoner.
3 Alla blodkroppar bildas i den röda benmärgen, i skelettbenens mjuka inre del.
4 Hemoglobin är ett protein som finns i de röda blodkropparna. Hemoglobin innehåller järn och kan
ta upp och transportera syre till kroppens celler.
5 Röda blodkroppar transporterar syre till kroppens celler. Vita blodkroppar deltar i kroppens
immunförsvar. Blodplättar är vikiga för att blodet ska kunna levra sig och läka sår.
6 Om man får ett litet sår så att det blöder drar det skadade blodkärlet ihop sig och blodplättarna
bildar en plugg som tätar läckan. En mängd ämnen i blodet, bland annat fibrin, bildar ett fint
nätverk där röda blodkroppar fastnar. Allt medverkar till att blodet levrar sig, koagulerar.
7 Immunförsvaret består bland annat av vita blodkroppar, benmärgen, mjälten, lymfkörtlarna och
lymfkärlen.
8 De vita blodkropparna har olika uppgifter och kan signalera och ”ge order” till varandra.
Ätarceller kan bland annat äta upp bakterier. De hjälper också T-cellerna att känna igen och
attackera främmande inkräktare. T-cellerna kan i sin tur ge B-cellerna order att tillverka stora
mängder antikroppar som angriper till exempel bakterier.
9 Att vara immun mot en virus- eller bakteriesjukdom innebär att man en tid framöver är skyddad
mot samma sorts sjukdom. Det beror på att vissa av immunförsvarets T- och B-celler kan minnas
de infektioner vi haft och därför snabbt kan gå till motattack om vi på nytt utsätts för samma
smittämne. Om man till exempel vaccinerats mot röda hund eller tidigare haft sjukdomen så får
man den inte igen.
10 HIV-viruset förstör T-hjälparcellerna som är viktiga för att samordna immunförsvaret. Aids-sjuka
får därför mycket dåligt immunförsvar och blir känsliga för alla sorters infektioner.
En bild på hur blod kan överföras mellan människor finns på sidan 285 i grundboken. Mer
information kan sökas i en uppslagsbok eller på Internet.
TESTA DIG SJÄLV
15.1
1 Hudens tre lager är överhuden, läderhuden och underhuden.
2 Det mesta av vårt fett lagras i underhuden.
3 Hår består av döda celler.
4 Pigmentcellerna skyddar oss mot strålning från solen.
5 Tobaksrökning gör att huden åldras snabbare och blir rynkig.
6 När vår kropp blir varm börjar vi svettas. När svetten avdunstar kyls huden av och sänker
kroppstemperaturen. Blodkärlen i huden vidgas också så att mer värme kan passera från blodet ut
genom huden. När det är kallt drar hudens blodkärl istället ihop sig för att minska
värmeförlusterna från blodet. Dessutom reser sig håren på huden så att ett isolerande luftskikt
bildas.
7 Malignt melanom är den allvarligaste formen av hudcancer. För mycket solande ökar risken för
hudcancer.
8 Överhuden skyddar mot stötar och hindrar mikroorganismer och kemikalier från att komma in i
kroppen. I läderhuden bildas svett, som kan kyla av huden, och talg, som gör huden mjuk och
smidig. I underhuden lagras fett, som skyddar mot stötar och kyla.
9 Tack vare dessa mönster, fingeravtryck, kan vi få ett bra, fuktat grepp. På upphöjningarna finns
svettporer som håller huden fuktig.
TESTA DIG SJÄLV
15.2
1 Skelettet ger kroppen stadga och skyddar våra inre organ och ger fäste för musklerna. I skelettets
benmärg bildas våra blodkroppar.
2 Kulleder, gångjärnsleder och vridleder är olika typer av leder i kroppen.
3 De röda och vita blodkropparna bildas i den röda benmärgen.
4 Skelettbenens yttre är hårt och starkt medan den inre delen är mjuk och porös. Den porösa delen
byggs upp av benbalkar och luftrum. På så sätt blir skelettet både starkt och lätt.
5 I benhinnan finns nerver som känner av stötar mot benet och blodkärl som försörjer benets inre
med näring.
6 Diskarna i ryggen är små elastiska skivor mellan ryggkotorna som jämnar ut trycket och gör det
möjligt att böja och vrida ryggen. Diskbråck innebär att en disk går sönder och att en del av den
tränger ut och kan trycka på en nerv som leder till smärta.
7 När benceller dör ersätts de av nya. Det finns både celler som bygger upp och celler som bryter
ned ben. På så sätt förnyas ständigt skelettet.
8 Ledbrosket skyddar ledytorna och gör att de kan glida mot varandra. Ledvätskan fungerar som
smörjmedel. Ledband eller ligament är starka band runt lederna som håller ihop benen. Se figur
sidan 304 i grundboken och sidan 161 i lightboken.
9 Bild på skelettet finns på sidan 302 i grundboken och på sidan 160 i lightboken.
