FACIT
TESTA DIG SJÄLV
14.1
1 De blodkärl som för blod från hjärtat kallas artärer och de blodkärl som för blod till hjärtat kallas
vener.
2 De små blodkärl som cellerna kan ta upp olika ämnen ifrån kallas kapillärer.
3 Hjärtats fyra hålrum kallas höger förmak, höger kammare, vänster förmak och vänster kammare.
4 Kranskärlen förser hjärtmuskelcellerna med syre och näring så att hjärtat orkar arbeta.
5 Det lilla kretsloppet går mellan höger hjärthalva, till lungorna och sedan till vänster hjärthalva.
Det stora kretsloppet går från vänster hjärthalva, till kroppens övriga organ och celler och sedan
till höger hjärthalva.
6 Hjärtat kan kallas en dubbelpump eftersom vänster och höger hjärthalva arbetar samtidigt. När
vänster kammare pumpar ut blodet i aorta, det vill säga stora kretsloppet, pumpar samtidigt höger
kammare ut blodet till lungorna, lilla kretsloppet.
7 När benmusklerna dras samman trycks de stora venerna ihop och driver blodet uppåt, till hjärtat.
Detta kallas för muskelpumpen. I venerna finns fickklaffar som hindrar blodet att rinna baklänges.
8 I vila går cirka 25 % av blodflödet till tarmarna, 20 % till njurarna och 15 % till hjärnan. När vi
till exempel har ätit omfördelas blodflödet så att en större andel går till tarmarna, och när vi tänker
intensivt får hjärnan mer blod. När vi idrottar går mycket mer blod till musklerna än när vi vilar.
9 Om vi står stilla för länge kan vi svimma om hjärnan får för lite blod och syre.
• Kondition är ett mått på hur länge våra muskler orkar arbeta. Det beror på många faktorer.
Hjärtats muskelstyrka, slagvolym och hur snabbt det kan slå på verkar konditionen. Den avgörs
också av mängden röda blodkroppar och hemoglobin i blodet. Mer hemoglobin kan transportera
mer syre. Lungvolymen spelar i sin tur roll för hur mycket syre som kan tas upp till blodet från
lungorna. Träning gör dessutom att musklerna kan ta upp mer syre från blodet. Vid träning bildas
fler energiverk (mitokondrier) i musklerna som kan använda syre för sin förbränning och
energifrigörande. Om vi har skador i olika organ i kroppen påverkar det vår kondition.
TESTA DIG SJÄLV
14.2
1 I människokroppen finns mellan fyra och sex liter blod.
2 I blodplasman finns bland annat proteiner, salter, druvsocker och olika hormoner.
3 Alla blodkroppar bildas i den röda benmärgen, i skelettbenens mjuka inre del.
4 Hemoglobin är ett protein som finns i de röda blodkropparna. Hemoglobin innehåller järn och kan
ta upp och transportera syre till kroppens celler.
5 Röda blodkroppar transporterar syre till kroppens celler. Vita blodkroppar deltar i kroppens
immunförsvar. Blodplättar är vikiga för att blodet ska kunna levra sig och läka sår.
6 Om man får ett litet sår så att det blöder drar det skadade blodkärlet ihop sig och blodplättarna
bildar en plugg som tätar läckan. En mängd ämnen i blodet, bland annat fibrin, bildar ett fint
nätverk där röda blodkroppar fastnar. Allt medverkar till att blodet levrar sig, koagulerar.
7 Immunförsvaret består bland annat av vita blodkroppar, benmärgen, mjälten, lymfkörtlarna och
lymfkärlen.
8 De vita blodkropparna har olika uppgifter och kan signalera och ”ge order” till varandra.
Ätarceller kan bland annat äta upp bakterier. De hjälper också T-cellerna att känna igen och
attackera främmande inkräktare. T-cellerna kan i sin tur ge B-cellerna order att tillverka stora
mängder antikroppar som angriper till exempel bakterier.
9 Att vara immun mot en virus- eller bakteriesjukdom innebär att man en tid framöver är skyddad
mot samma sorts sjukdom. Det beror på att vissa av immunförsvarets T- och B-celler kan minnas
de infektioner vi haft och därför snabbt kan gå till motattack om vi på nytt utsätts för samma
smittämne. Om man till exempel vaccinerats mot röda hund eller tidigare haft sjukdomen så får
man den inte igen.
10 HIV-viruset förstör T-hjälparcellerna som är viktiga för att samordna immunförsvaret. Aids-sjuka
får därför mycket dåligt immunförsvar och blir känsliga för alla sorters infektioner.
• En bild på hur blod kan överföras mellan människor finns på sidan 285 i grundboken. Mer
information kan sökas i en uppslagsbok eller på Internet.
TESTA DIG SJÄLV
14.3
1 Med EKG undersöker man hjärtats elektriska aktivitet.
2 Med stetoskop kan läkaren höra hur hjärtats klaffar fungerar. Blåsljud kan bero på olika fel på
någon av hjärtats klaffar.
3 Ett vanligt blodprov är sänkan, som kan vara för hög vid många olika sjukdomar, till exempel
infektioner. Blodvärdet är ett mått på mängden hemoglobin (Hb) och är för lågt vid exempelvis
anemi. Vid diabetes är blodsockervärdet för högt.
4 Högt blodtryck bör behandlas eftersom det på sikt kan skada blodkärlen och hjärtat.
5 Blodcancer innebär att de vita blodkropparna har blivit för många.
6 Åderförkalkning innebär att först fett och sedan även kalk lagras in i blodkärlens väggar. Det gör
att blodkärlen blir trånga och sköra, och risken för hjärt- och kärlsjukdomar ökar.
7 Vid hjärtinfarkt blir ett av hjärtats kranskärl helt tilltäppt av en blodpropp. En del av hjärtmuskeln
dör då på grund av syrebrist. Hjärtinfarkt kan orsaka svåra bröstsmärtor och drabbar nästan bara
äldre människor.
8 Om man har en infektion i kroppen och anstränger sig hårt ökar risken för att man ska drabbas av
hjärtmuskelinflammation. Man ska därför aldrig idrotta när man är förkyld eller har feber.
9 Allergisk chock kan drabba personer som är kraftigt överkänsliga mot något ämne. Om de får i sig
det ämnet vidgas blodkärlen kraftigt och blodtrycket sjunker snabbt. Det kan vara livshotande och
måste snabbt behandlas.
10 Hjärnblödning och hjärninfarkt kallas slaganfall eller stroke och leder till att en viss del av hjärnan
allvarligt skadas. Följderna beror på vilket område av hjärnan som drabbas. Vanliga symtom efter
hjärnblödning och hjärninfarkt är talsvårigheter och olika förlamningar.
• Fet mat och rökning gör att man lättare blir åderförkalkad. Beroende på vilka blodkärl som blir
förkalkade blir effekterna olika.
TESTA DIG SJÄLV
14.4
1 Njurarnas viktigaste uppgifter är att rena blodet från avfallsämnen och reglera mängden av salt
och vätska i kroppen.
2 Urinvägsinfektioner, njursjukdomar och diabetes är exempel på sjukdomar som kan upptäckas
med hjälp av urinprov.
3 Glykogen, vissa vitaminer och järn är exempel på näringsämnen som kan lagras i levern.
4 I njuren filtreras blodet så att avfall och överskott av vatten tas bort. Det bildar urinen, som samlas
i urinledaren och urinblåsan och kissas ut.
5 Det som filtreras bort i njuren är avfall och överskott av vatten och andra ämnen. Blodkroppar,
proteiner och socker stannar kvar i blodbanan, eftersom kroppen behöver dessa ämnen.
6 Levern kan omvandla skadliga ämnen, till exempel olika gifter och alkohol, till mindre farliga
ämnen. Via gallan kan levern också tömma ut ämnen i tarmen så att de försvinner ut med
avföringen.
7 Om det finns överskott av vätska i kroppen ser njurarna till att det kissas ut. När kroppen däremot
har vätskebrist sparar njurarna på vätska och urinen blir då mer koncentrerad. Om blodtrycket till
exempel blir för lågt släpper njurarna ut mindre urin. Då blir det mer vätska kvar i blodet och
blodtrycket höjs.
8 Bild och text finns i fördjupningsrutan på sidan 290 i grundboken.
•
Sjukdomar i levern och gallvägarna, eller virus kan ge gulsot. Läs mer om gulsot i en
uppslagsbok eller sök på Internet.
