LEAKY GUT SYNDROME
KLASSIFICERING OCH BEHANDLING
ENLIGT TRADITIONELL KINESISK MEDICIN
Anna Virdeby
E-post: [email protected] Mobil: 076-3200361
Examensarbete Akupunkturakademin, grupp 25
Lärare: Jan Lindborg, Peter Torssell
Sammanfattning
Leaky Gut Syndrome innebär att tarmslemhinnan har skadats till följd av exempelvis en
felaktig kosthållning, intag av mediciner eller infektioner. När tarmens slemhinna är skadad
kan ohälsosamma ämnen läcka ut i blodomloppet vilket menas kunna ge upphov till
immunologiska sjukdomar som allergier, lupus och ledgångsreumatism, kroniska sjukdomar
som Multipel Skleros samt tillstånd som diabetes och övervikt. Det debatteras även inom
vetenskapen om leaky gut syndrome kan ha ett samband med ADHD, autism och liknande
neuropsykologiska funktionshinder. Denna uppsats tar avstamp i mag-tarmkanalens fysiologi
och stöder sig vidare på den forskning som gjorts rörande främst intag av vetegluten och
samband med leaky gut syndrome. Därefter görs en förklaring av syndromet enligt kinesisk
medicin samt en differentiering av de några av vanligaste symptombilderna. Slutligen ges ett
antal behandlingsförslag med akupunktur och kosthållning.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ..................................................................................................................................... 2
Syfte ........................................................................................................................................................ 4
Metod...................................................................................................................................................... 4
Mag-tarmkanalen enligt västerländsk medicin ...................................................................................... 5
Glutenintolerans (celiaki) .................................................................................................................... 6
Mag-tarmkanalen enligt traditionell kinesisk medicin ........................................................................... 7
Leaky Gut Syndrome enligt forskning och litteratur ............................................................................. 11
Vetets inverkan på hjärnan ............................................................................................................... 14
Om vete, celiaki och LGS ................................................................................................................... 15
Sammanfattning symptom vid Leaky Gut Syndrome ....................................................................... 15
Leaky Gut Syndrome enligt traditionell kinesisk medicin ...................................................................... 16
Kostråd enligt kinesisk medicin vid leaky gut syndrome .................................................................. 26
Slutsats .................................................................................................................................................. 28
Referenslista ......................................................................................................................................... 29
Syfte
Syftet med denna uppsats är att beskriva leaky gut syndrome utifrån såväl västerländsk
medicin som traditionell kinesisk medicin samt att differentiera de vanligaste
symptombilderna och ge behandlingsförslag med akupunktur och kosthållning.
Metod
För att kunna genomföra denna undersökning har mag-tarmkanalens fysiologi studerats enligt
västerländsk medicinvetenskaplig litteratur samt traditionell kinesisk medicin och beskrivits i
uppsatsen. Därtill har litteratur om celiaki studerats då glutenintolerans och leaky gut
syndrome har stora likheter. Slutligen har populärvetenskaplig litteratur om själva syndromet
som refererar till vetenskapliga studier gjorts samt litteratur och kinesisk medicin och kostlära
studerats.
Mag-tarmkanalen enligt västerländsk medicin
Matspjälkningssystemet består av mag-tarmkanalen, spottkörtlarna, bukspottkörteln, levern
och gallblåsan. Mag-tarmkanalen är ca 7 meter lång och är en lång inbuktning av kroppens
utvändiga yta. I båda ändarna finns en öppning till omgivningen – läpparna och
analöppningen. Själva hålrummet kallas lumen och tillhör därmed i realiteten kroppens yttre
miljö. Mag-tarmkanalen består av flera avsnitt; munhålan, svalget, matstrupen, magsäcken,
tunntarmen, tjocktarmen, ändtarmen och analkanalen.1
I matspjälkningssystemet finns körtelceller som producerar enzymhaltiga vätskor som
spjälkar de näringsämnen vi äter. Det finns även celler i mag-tarmkanalen som producerar
hormoner. En vuxen människa producerar dagligen cirka sju liter matspjälkningsvätskor som
sedan nästan i sin helhet absorberas från tarmen när de utfört sina funktioner. Det innebär att
det pågår ett omfattande utbyte av vatten, joner, proteiner och andra ämnen mellan magtarmkanalen och blodet. Hela 95 % av allt vi äter och dricker absorberas från magtarmkanalen. Om vi däremot äter en stor mängd svårsmält vegetarisk kost ökar andelen mat
som istället passerar ut genom ändtarmsöppningen. 2
Mag-tarmkanalens lumen är som nämnts en del av den yttre miljön. Det skikt som närmast
gränsar till lumen är tarmslemhinnan (mucosa). Tarmslemhinnan har flera funktioner, bland
annat bildar den en effektiv barriär mot den yttre miljön. Denna barriär minskar risken för att
tjocktarmens bakterier och de giftiga ämnen som bildas av dessa bakterier – eller som följer
med maten – kommer över i blodet. Epitelcellerna som bildar tarmslemhinnan har en mycket
kort levnadstid, efter 2-3 dagar ersätts ”gamla” epitelceller av nya, vilket gör att bakterier och
1
2
Sand et al. Människokroppen Fysiologi och anatomi, 2:a uppl. Polen: Liber, 2007, 380.
Ibid,381-382
giftiga ämnen ofta inte hunnit göra någon större skada. Ämnen som trots allt kommit igenom
tarmslemhinnan hindras ofta av lymfvävnad i tarmväggen och av lymfkörtlarna.3
Näringsämnena som absorberats från mag-tarmkanalen transporteras vidare till kroppen på
olika sätt och kallas för spjälkningsprodukter. Spjälkningsprodukterna från matens
kolhydrater och proteiner transporteras med portvenen till levern medan
spjälkningsprodukterna från fett transporteras med lymfkärl. Lymfkärlen samlas i en stor
lymfgång, ductus thoracicus, som mynnar i en ven nära hjärtat. Fettet från tarmen strömmar
således inte genom leverns ”reningsverk” innan det går över till den generella
blodcirkulationen.4
Ju mer vi äter, desto större mängder näringsämnen absorberas från tarmen. Vår medvetna
upplevelse av hunger och mättnad bestäms i stor utsträckning av aktiviteten i hypotalamus. I
hypotalamus finns områdena aptitcentrum och mättnadscentrum. Signaler från aptitcentrum
säger oss när vi ska äta, medan signaler från mättnadscentrum talar om när vi har ätit nog.
Det är fortfarande oklart vad som styr aktiviteten i de två centrumen, mer än att den beror på
ett samspel av många olika signaler. Olika hormonella signaler utlöses vid olika intag av
föda. Exempelvis finns det belägg för att intag av fettrik föda utlöser signaler till
mättnadscentrum samt utlöser hormonet leptin som är viktig för reglering av kroppsvikt. 5
Glutenintolerans (celiaki)
Gluten är ett protein som finns särskilt i vete, korn och råg. Hos vissa personer skadar gluten
tarmslemhinnan och allvarliga fall försvinner tarmslemhinnan nästan helt. 6 När
3
Ibid, 382-383
Ibid, 387
5 Ibid, 391-392
6 Ibid, 410
4
tarmslemhinnan skadas förstörs förmågan att ta upp vitaminer, mineraler och andra
näringsämnen vilket i sin tur leder till näringsbrist och andra hälsoproblem. Det finns även en
koppling till andra sjukdomar, mellan 10 och 20 procent av alla med celiaki har antingen
diabetes, autoimmun tyreoidit, IgA-brist, Downs, Williams eller Turners syndrom. Symptom
på celiaki är bland annat:
Gasbildning, diarré, illamående och förstoppning.
Lågt blodvärde
Brist på kalcium, järn, vitamin B12, folsyra
Muskelvärk, ledvärk och skelettvärk
Ofrivillig barnlöshet
Menstruationsrubbningar
Viktminskning
Trötthet och nedstämdhet
Humörsvängningar
Depression
Celiaki är inte en allergi, utan en autoimmun sjukdom. Dock finns även så kallad
sädesslagsallergi där andra proteiner, utöver glutenprotein, ger upphov till allergiska
reaktioner. Den som har sädesallergi kan alltså vara allergiska mot både vete, korn och råg.7
Mag-tarmkanalen enligt traditionell kinesisk medicin
Enligt traditionell kinesisk medicin kan mag-tarmkanalen delas upp i organen mjälte, mage
och tjocktarm. De kopplade meridianerna är fotens taiyin (mjälten) samt fotens- och handens
yangming (magen resp. tjocktarmen).8 Relationer och kopplingar med fler organ och
meridianer finns naturligtvis men detta kapitel begränsas till ovan nämnda.
7
8
Svenska celiakiförbundets hemsida, http://www.celiaki.se/celiaki/vad-ar-celiaki/, 2014-10-13
Pöyhönen, Akupunktur, Kinesisk Läkekonst Del 1, Första utgåvan, Tallinna Raamatutrükikoja OÜ: Estland, 2012,145-158
Mjälte och mage tillhör elementet jord och förknippas med färgen gul, ett fuktigt klimat,
årstiden sensommar samt glidande pulskvalitet. Mjälten är ett Zang-organ och magen ett Fuorgan som har nära och av varandra mycket beroende funktioner. Tillsammans reglerar de
bland annat sänkande och stigande funktioner och skiljer klart från grumligt och är ansvariga
för ”lador och sädesmagasin”. Det innebär att den näring som vi får genom maten ska tas om
hand, bearbetas och omvandlas till essenser och lagras. På så vis ska näring i ett jämnt flöde
kunna vitalisera qi, blod, kroppsvätskor och vävnader. Magen är yang av sin natur medan
mjälten är yin. 9
Mjältens funktioner är viktiga för matspjälkning och absorption av näringsämnen. Fast och
flytande föda (som transporteras och utvinns från munhålan till tjocktarmen) ska genom yun
hua (transformation) utvinnas till Jing wei. Jing wei är grunden för skapande av qi, blod och
kroppsvätskor. Mjälten ska med andra ord distribuera mag-tarminnehållet genom hela magtarmkanalen och sprida det som utvinns ur näring till kroppens alla celler. För att dessa
funktioner ska fungera behöver mjälten tillräckligt av yang som är den ”motor” som
upprätthåller aktivitet i kroppen. Mjältens yang är beroende av njurens yang som stödjer all
yang i hela kroppen.10
Mjälten ansvarar som nämnts ovan för bildandet av blod och jin ye (kroppsvätskor, bland
annat matspjälkningsvätskor). Mjälten utvinner de komponenter som behövs för att skapa
dessa och deltar på detta sätt även i processen att återskapa qi. Tillräcklig mängd av qi i
mjälte och magen krävs för att produktion av kroppsvätskor, blod och qi ska kunna ske.
9
Ibid, 146-147
Ibid, 148
10
Mjälten ska även se till att blodet hålls på plats i blodkärlen samt att hålla våra organ på plats
i kroppen – för detta krävs tillräcklig mängd av både yang och qi i mjälten.11
Vidare ger mjälten kroppsmassan dess form inklusive vävnader som muskler, fettväv,
bindväv och övriga vävnader genom att sprida näring, qi, blod och kroppsvätskor. Om
mjälten inte kan tillhandahålla tillräckligt av dessa kan det leda till näringsbrist och/eller
avmagring. Vidare kan tomhet qi i mjälten leda till att kroppsvätskorna inte kan regleras och
att det uppstår fukt i kroppen. Fukt kan bland annat resultera i övervikt.12
Känslor som är kopplade till magen och mjälten är tankar och grubbel. Mjälten och magens
qi är det som ger tankar form och ser till att dessa är konstruktiva. När en tanke är formad
presenteras den för hjärtat som avgör om tanken ska accepteras eller inte. För att tankar inte
ska knyta sig och leda till grubbel krävs att yun hua fungerar. Annars knyter sig qi vilket så
småningom kan leda till generell tomhet på qi och blod. Dessutom kan överskott av fukt och
slem uppstå som ytterligare hämmar mjälten och magens funktioner. När tankar upprepas
under en längre tid kan livsanden yi skadas. Yi kan beskrivas som ett embryo till idéer och
tankar som ännu inte nått sin slutliga form, men också vår förmåga att minnas saker samt att
koordinera intention och handling.13
Tjocktarmen tillhör elementet metall och är ett yangorgan och dess kopplade yinorgan är
lungan. Tjocktarmen brukar kallas för lungans fu-organ. Tillsammans har de funktionen att
sprida och sänka. Om lungans- och tjocktarmens funktioner att sprida och sänka störs kan det
bland annat leda till förstoppning och torr hud.14
11
Ibid, 149
Ibid, 149
13 Ibid, 152
14 Ibid, 158
12
Mjälte, mage och tjocktarm enligt fem element
Elementet jord kontrollerar vatten, njurar och urinblåsa genom att reglera en normal
befuktning. Jord kontrollerar vätskorna genom att absorbera och styra dem i rätt riktning. Om
jord (mjälten) inte förmår att reglera vätskor leder det till vätskeansamlingar eller ödem. Jord
kontrolleras av trä (lever och gallblåsa) och ansvarar för att ett fritt flöde av qi upprätthålls så
att mjältens transport och transformation ska kunna fungera. Om kontrollen överdrivs
attackerar trä jord och digestionsproblem som exempelvis aptitlöshet och svullen buk uppstår.
Elementet jord understödjer metall (lunga och tjocktarm). Exempelvis lyfter mjälten jing wei
till lungan som sedan ska sprida den vidare och magen stöder tjocktarmens förflyttande
funktioner genom att hjälpa till och sänka. Jord understöds av eld (hjärta och tunntarm) vilket
betyder att jord är beroende av dess värma för att kunna upprätthålla sina transporterande och
transformerande funktioner. Elden som avses är egentligen inte från hjärtat utan från
mingmen. Om elden inte är tillräcklig uppstår brist i mjältens yang som bland annat kan leda
till frusenhet med matsmältningsproblem och kronisk diarré.15
Jämförelse av mag-tarmkanalen mellan kinesisk och västerländsk medicin
Det finns många intressanta likheter mellan mag-tarmkanalen sett utifrån västerländsk och
kinesisk medicin. Dess funktioner beskrivs som desamma även om mjälten rent fysiologiskt
inte tillhör mag-tarmkanalen. Med mjälten menas i kinesisk medicin de transporterande och
absorberande funktionerna i mag-tarmkanalen som beskrivs i västerländsk medicinsk
litteratur. Det som inte tidigare nämnts, och är av intresse, är att mjälten enligt biomedicin är
en viktig del av vårt försvar mot infektioner och är vår blodreserv vid allvarliga
sjukdomstillstånd. Exempelvis har mag-tarmkanalens lumen ovan beskrivits som en del av
15
Ibid, 151-152
vår kropps yttre miljö, vilket stämmer väl med att mjälten och magen enligt kinesisk medicin
ser till att tillräckligt med qi finns för vårt immunförsvar genom att exempelvis förse lungan
med tillräckligt av jing wei. Enligt de fem elementen ska jord (mjälte och mage) stödja och
nära metall (lunga och tjocktarm). Mjälten utvinner även järn till benmärgen och kontrollerar
produktionen av blod.16 Detta korresponderar med mjältens funktioner att återskapa blod
enligt kinesisk medicin. Mjälten skapar som tidigare nämnts jing wei (som är förstadiet till
blod och kroppsvätskor) samt wei qi som enligt kinesisk medicin är vårt immunförsvar.
Leaky Gut Syndrome enligt forskning och litteratur
Leaky Gut Syndrome innebär att tarmslemhinnan har skadats till följd av exempelvis en
felaktig kosthållning, intag av mediciner eller infektioner. När tarmens slemhinna är skadad
kan ohälsosamma ämnen läcka ut i blodomloppet vilket menas kunna ge upphov till
immunologiska sjukdomar som allergier, lupus och ledgångsreumatism, kroniska sjukdomar
som multipel skleros samt tillstånd som diabetes och övervikt. Det debatteras även inom
vetenskapen om leaky gut syndrome kan ha ett samband med ADHD, autism och liknande
neuropsykologiska funktionshinder. Begreppet Leaky Gut Syndrome är än så länge inte
accepterad inom den västerländska vetenskapen och sjukvården. En sökning på PubMed (US
National Library of Medicine) ger per dagens datum (oktober 2014) 27 stycken träffar på
studier om syndromet. Däremot har ett liknande fenomen, kallat ”Instestinal Permeability”
forskats på och angivits som en möjlig orsak till exempelvis glutenintolerans, diabetes, IBS
och Cronh’s. Med Intestinal Permeability menas att tarmen blivit skadad och släpper igenom
för stora molekyler som på så sätt förs vidare ut i blodet. Väl ute i blodet reagerar
immunförsvaret på dessa ämnen och autoimmuna sjukdomar kan utvecklas.17
16
17
Ibid, 155
http://www.webmd.com/digestive-disorders/features/leaky-gut-syndrome, 2014-10-21
Den amerikanske hjärtläkaren William Davis menar att det är den moderna formen av vete
som orsakar många av dessa ovan nämnda sjukdomar som leaky gut syndrome innebär. Jag
har valt att i denna uppsats begränsa mig till hur vetegluten sägs orsaka sjukdomstillstånd
kopplade med leaky gut syndrome.
Det moderna vetet
Dagens vete är inte samma sädesslag som våra förfäder malde för att göra sitt dagliga bröd.
Jordbruksforskare har under de senaste 50 åren hybridiserat och korsat olika vetesorter för att
bland annat göra den mer motståndskraftig mot miljöförhållanden som torka och
svampangrepp. Framförallt har det gjorts genetiska förändringar för att öka avkastningen.
Den genomsnittliga avkastningen per hektar i ett nutida nordamerikanskt jordbruk är mer än
tio gånger så stor som för hundra år sedan. Ursprungligen var vetet ett enkornsvete vilken
hade den enklaste genetiska koden av allt vete med 14 kromosomer. Enkornsvetet var
populärt som spannmål i Europa ca 3300 år före Kristus. Därefter uppstod emmervetet som
en naturlig korsning mellan enkornsvetet och ett obesläktat vilt gräs. Emmervetet bestod av
28 kromosomer och var därmed genetiskt mer komplext. Detta vete behöll sin popularitet i
flera tusen år. Därefter har vetet korsats ett flertal gånger och blivit ännu mer genetiskt
komplext och idag har dessa ursprungliga vetesorter blivit ersatta av mänskligt framkorsade
vetearter. Enkorn och emmervete finns idag vilt växande i mindre områden i Mellanöstern,
södra Frankrike och norra Italien. Dagens moderna vete kallas för dvärgvete och klarar inte
att växa vilt utan mänsklig hjälp i form av konstgödsel och bekämpningsmedel. Dessa ämnen
får vi sedermera i oss i den kost vi äter och bildar kinesisk sett s.k. toxiner. Hybridiseringen
har framförallt resulterat i strukturella förändringar av glutenproteinerna. I ett
hybridiseringsexperiment noterades fjorton helt nya glutenproteiner i hybriden som inte fanns
i någon av de två sorter som den korsades fram från. Vidare har moderna vetesorter (jämfört
med vetesorter som fanns för ett par hundra år sedan) fler gener för glutenprotein vilket kan
orsaka celiaki. Vid en jämförelse av blodsockerhöjning efter intag av enkornsbröd och bröd
gjort på dagens ekologiska fullkornsmjöl upptäcktes följande: Blodsockerhöjning efter intag
av bröd gjort på enkornsvete blev från 84 mmol/l til 110 mmol/l. Blodsockerhöjning efter
intag av bröd gjort på ekologiskt fullkornsmjöl blev från 84 mmol/l till 167 mmol/l. Även om
detta försök inte kan jämföras med en vetenskaplig klinisk studie kan det ge vissa
indikationer på vilka skillnader dagens hybridiserade vete kan medföra för vår hälsa. Det är
dock även visat att fullkornsbröd har ett högre glykemiskt index än både vitt bröd och rent
socker (sukros). När det gäller pasta däremot har fullkornsprodukter ett lägre glykemiskt
index än produkter baserade på vitt mjöl.18
Gluten är en proteinblandning som finns huvudsakligen i veteprodukter även om det även
återfinns i en mängd andra livsmedel som exempelvis korn och råg. Gluten är den
beståndsdel i vetet som gör degen degig och möjlig att sträcka ut, knåda, rulla ut osv. Vete
innehåller mestadels kolhydrater och ca 10-15 % protein. Dock är 80 % av dessa proteiner
glutenproteiner. Glutenproteiner är huvudsakligen två klasser av proteiner – gliadiner och
gluteniner. Gliadiner är den proteingrupp som kraftigast drar igång den immunologiska
reaktionen vid celiaki. Utöver gluten finns det runt 20 % icke-gluteninnehållande proteiner i
vete. Totalt finns mer än tusen andra proteiner med olika uppgifter, som att skydda
spannmålet mot patogener, ge motståndskraft mot väta och att ha reproduktiva funktioner.
Därtill kan vete innehålla svampenzymer för att förbättra jäsningsprocessen och
veteprodukternas konsistens. Många bagerier tillsätter också sojamjöl för att degen lättare ska
blanda sig och bli vitare. Vid celiaki orsakar glutenprotein en immunreaktion som leder till
inflammation i tunntarmen med försämrad tarmfunktion, magkramper och diarréer som följd.
18
Davis, Brödberoende, hur vetet gör dig fet och skadar din hälsa. Svensk utgåva 2012,CPI Books: Tyskland 2014, 27-45
Utöver celiaki finns det allergiska reaktioner mot i de icke-gluteninnehållande proteinerna
(till följd av hybridiserat och konstgjort framställda vetesorter) i vete. Dessa kan exempelvis
orsaka astma och utslag (atopisk dermatit och nässelutslag).19
Vetets inverkan på hjärnan
Vetet sägs även kunna inverka på hjärnan på olika sätt. Förutom att framkalla ett
veteberoende kan vete enligt studier påverka vid neuropsykiatriska sjukdomar som autism
och ADHD. Frekvensen av autism och ADHD har ökat de senaste 40 åren, från att ha varit
sällsynt i mitten av 1900-talet till att 1 av 150 barn drabbas på 2000-talet. Mindre studier har
påvisat förbättringar av exempelvis autistiska beteenden när veten uteslutits ur kosten. Den
mest omfattande kliniska studien som hittills gjorts genomfördes på femtiofem autistiska barn
i Danmark. Denna studie visade att när gluten (och mjölkproteinet kasein) eliminerades ur
kosten så förbättrades de autistiska beteendena. Det är dock även viktigt att beakta känslighet
för andra kostfaktorer som exempelvis socker, sötningsmedel, tillsatser och mjölkprodukter
vid neuropsykiatriska funktionshinder.20
Vid försök för att se vad som händer med gluten vid en simulerad matspjälkningsprocess
upptäcktes belägg för att när gluten utsätts för pepsin och saltsyra i magsäcken bildades
polypeptider som har förmågan att passera blod-hjärnbarriären som skiljer blodomloppet från
hjärnan. Denna barriär finns för att skydda hjärnan från ämnen som finns i blodet som kan ge
upphov till oönskade reaktioner. När dessa polypeptider passerat blod-hjärnbarriären binds de
till hjärnans morfinreceptor – samma receptor som opiater binds till. Det kan ge upphov till
en sorts känsla av belöning vid intag av exempelvis veteprodukter. Detta kan då ge upphov
19
20
Ibid, 55-58
Ibid, 66
till ett slags veteberoende, stimulera aptit, och därmed även orsaka abstinensbesvär när vete
utesluts ur kosten.21
Om vete, celiaki och LGS
Celiaki har fyrdubblats under de senaste femtio åren, ungefär 1 procent av befolkningen kan
inte tolerera gluten ens i små kvantiteter. Om gluten intas påverkas slemhinnan i tunntarmen
att skadas och leder till kramper, diarréer och osmält föda i avföringen. På längre sikt orsakar
dessa diarréer näringsbrist (exempelvis brist proteiner, fettsyror, vitamin B12, folsyra, järn
och zink) och viktnedgång. Den förstörda tarmslemhinnan gör att ämnen som inte hör hemma
i blodomloppet kan passera genom barriären och ge upphov till inflammatoriska och
immunologiska reaktioner. Som exempel kan nämnas blodbrist, ledinflammationer,
infertilitet, depressioner och kronisk trötthet. Utöver det nämns allergier, hudutslag och
astma. Anhängare till syndromet Leaky Gut Syndrome menar att dessa sjukdomstillstånd
orsakas av förstörd tarmslemhinna även hos personer utan påvisad celiaki och att många av
dagens hälsoproblem kan orsakas av gluten (framförallt i vete) eller förvärra vissa sjukdomar
såsom autism och ADHD.22
Sammanfattning symptom vid Leaky Gut Syndrome
Sammanfattningsvis sägs LGS ge upphov till bland annat följande symptom:
Kramper i magen, diarréer och osmält föda i avföringen
Tarmsjukdomar som IBS och Cronh’s.
Näringsbrist, särskilt i form av fettsyror, vitaminer såsom B12, folsyra, zink och järn.
Depression och kronisk trötthet
Förvärrade symptom vid sjukdomar som Autism och ADHD
21
22
Ibid, 67-70
Ibid, 98-110
Immunologiska sjukdomar som exempelvis astma och allergier samt ledgångsreumatism
Övervikt och diabetes typ II
Utöver dessa mer allvarliga sjukdomstillstånd kan även nämnas symptom som
halsbränna/sura uppstötningar, växlande förstoppning och diarréer samt utspänd och svullen
buk. Vidare nämns hudåkommor som acne, munsår och psoriasis.23
Leaky Gut Syndrome enligt traditionell kinesisk medicin
Det står klart att LGS är en autoimmun sjukdom, precis som Celiaki, vilken orsakas av
kanske framför allt en felaktig kosthållning eller mediciner/infektioner. Dagens dvärgvete har
tagits fram av människan och hybridiserats så att det numer innehåller både mer
glutenproteiner, övriga nya former av proteiner (ett mer komplext DNA) samt även odlats
med hjälp av exempelvis konstgödsel och bekämpningsmedel. Dessa för vår människokropp
relativt nya inslag i kosten bildar toxiner som kan orsaka hetta eller allergiska symptom i
kroppen. Mag-tarmkanalens lumen är västerländsk sett en del av kroppens yttre miljö
samtidigt som mjälten har en viktig roll för vårt immunförsvar enligt kinesisk medicin. Den
barriär som är närmast vår yttre miljö är tarmslemhinnan som ska skydda från att ämnen
kommer över i blodet och blir skadliga. När den skadas på grund av exempelvis vetegluten
kan dessa ämnen läcka över i blodet och på så sett ge oss olika former av hälsoproblem. Om
mjälten blir överbelastad med dessa toxiner kommer den få svårare att delta i processen att
producera jing wei och wei qi som lungan sedan ska distribuera på hela kroppsytan. Wei qi är
det som ska utgöra kroppens skydd mot externa patogener. Om wei qi blir försvagad blir vi
också lättare drabbade av andra externa patogener som exempelvis vind och kyla. På så sätt
kan vi se att vårt immunförsvar har ett nära samband även med vår matsmältning och den
23
Ibid, 212-220
kost vi äter. Således kan vi se att LGS även enligt kinesisk medicin har en stark koppling till
vårt immunförsvar och brist i mjälten. Vid behandling av LGS kommer det därför alltid vara
av vikt att stärka mage/mjälte och tjocktarmens funktioner samt wei qi och i vissa fall
eliminera vind, hetta och toxiner. Elden mellan mingmen är den som ska stödja mjälten i dess
arbete och vid långvarig tomhet och/eller kroniska sjukdomar är det därför också viktigt att
även stärka denna. Sjukdomsbilden vid LGS kan ha stora variationer och vara ganska
komplex, därför måste alltid en individuell diagnos enligt kinesisk medicin göras. För att
behandla ”ben” (roten) till sjukdomen är det viktigt att utöver akupunktur anpassa kosten och
eliminera det som ger upphov till symptomen. Kostförslag enligt kinesisk medicin följer i ett
separat kapitel.
För att kunna differentiera och klassificera symptomen av LGS enligt kinesisk medicin har
jag valt att dela in dessa i olika relaterade grupper. De grupper jag valt ut är:
IBS och andra matsmältningsbesvär
Depression, kronisk trötthet och näringsbrister
Påverkan vid ADHD
Allergier och hudbesvär
IBS och andra matsmältningsbesvär
Typiska besvär vid IBS är magont som går över vid tömning av tarmen, växlande diarréer
och förstoppning, gaser, uppblåst mage, kurrande ljud i magen och känsla av att inte kunna
tömma tarmen ordentligt. Det har även nämnts besvär som halsbränna och sura
uppstötningar. Viss kost samt psykisk stress kan förvärra symptomen. Ovan nämnda besvär
kan klassificeras som stagnerad qi, retention av föda eller som tomhetskyla i tjocktarmen.
Stagnerad qi kan ge spänd och smärtsam buk med gaser vilka förvärras av stress och
upprördhet. När qi stagnerar uppstår en fullhet pga. att levern inte kan upprätthålla ett fritt
flöde av qi i kroppen. Qi kan stagnera av flera olika orsaker som känslor, svag mjälte
(matsmältning) som orsakar gaser samt växlande förstoppning och diarréer om levern
invaderar mjälten. Stagnation av qi kan även orsakas av en underliggande qi-brist i sig.
Symptomen kan variera mycket men vanligt är distention i epigastriet, hypokondriet och
abdomen. Smärtorna är huggande och akuta i sin karaktär och avföringen växlar mellan för
hård och för lös. Elementet trä attackerar jord och symptom som har emotionella orsaker kan
uppstå. Exempel på detta är ”nervös mage” och diarréer vid stress.
Behandlingsförslag med akupunktur vid stagnerad lever-qi och när trä attackerar jord
Lösa stagnation av qi och och lugna shen vid stressrelaterade besvär: Hegu (LI 4) med
Taichong (LR3) som tillsammans bildar de fyra portarna och cirkulerar qi i hela kroppen,
Neiguan (PC 6) som både kan användas för att lugna shen, samt vid motströms besvär
såsom illamående, hicka och rapningar eller vid tryckkänsla/smärta i epigastriet och
hypokondriet.
Alternerande förstoppning och diarré alternativt akut diarrée när trä invaderar jord:
Zhangmen (LR 13) som är mjältens mu-punkt och harmonierar lever och mjälte samt
cirkulerar lever-qi. Zhongwan (REN 12) som är magens mu-punkt och harmonierar
mellanjiao och tonifierar mage och mjälte samt reglerar qi och lindrar smärta. Punkten
sägs även kunna behandla ”alla” sjukdomar relaterade till mjälte/mage. Zusanli (ST 36)
som är magens He-Seapunkt och jordpunkt. Punkten är viktig för alla
matsmältningsåkommor men kan i detta fall hjälpa genom att harmoniera magen, stärka
mjälten, motverka diarrée etc.
Spänd och uppblåst mage med gaser: Tianshu (ST 25) som är tjocktarmens mu-punkt och
är en lokal punkt som kan reglera tjocktarm, mjälte och mage samt eliminera qistagnation.
Symptom vid retention av föda är bland annat smärta och spändhet i magen, sura
uppstötningar, hicka, rapningar, förstoppning samt fullhetskänsla i bröstkorgen. Detta kan
orsakas av stress, överätning och oregelbundna måltider eller att man äter för snabbt. Magens
sänkande funktion kan inte upprätthållas utan istället bildas en motströmsrörelse. Det ger
också symptom av hetta och fukt såsom sura uppstötningar och dålig aptit. Pulsen är full och
glidande och tungan har en tjock och klibbig beläggning.
Behandlingsförslag med akupunktur vid retention av föda:
Shangwan (REN 13) som harmonierar magen och reglerar qi, sänker moströmsrörelser
och eliminerar överskott. Tianshu (ST 25) som lokal punkt i kombination med Shangjuxu
(ST 37) som är tjocktarmens nedre He-seapunkt. ST 37 reglerar tjocktarm, mjälte och
mage samt eliminerar stagnation. Även PC 6 kan läggas för att motverka
motströmsrörelser.
Vid halsbränna och uppstötningar kan punkter som Quchi (LI 11), Sanyinjiao (SP 6) och
Neiting (ST 44) kombineras. LI 11 är en He-Seapunkt (vid motströmsrörelse) samt
jordpunkt på tjocktarmens meridian och eliminerar hetta. PC 6 motverkar
motströmsrörelser och är därför ofta använd vid halsbränna och sura uppstötningar. ST
44 är ying-spring- och vattenpunkt på magens meridian och klarnar därför hetta från
magens meridian.
Vid tomhetskyla i tjocktarmen uppstår symptom som borborygmi (samt kurrande ljud i
magen), kontinuerlig dov smärta i buken som lindras av värme, lös avföring samt riklig och
klar urin. Händer och fötter kan kännas kalla. Pulsen är långsam och djup och tungan är blek
med klibbig, vit beläggning. Detta orsakas av för stort intag av kall och rå föda/dryck som
skadat yang i både mage, mjälte och tarmar. Därför bör även yangbristen i mjälten behandlas
samtidig som det i vissa fall även är nödvändigt att stärka elden i mingmen som ska stödja
mjältens funktioner.
Behandlingsförslag med akupunktur vid tomhetskyla i tjocktarmen (samt mjälte och
mingmen):
Guanyuan (REN 4) som värmer mjälten och reglerar nedre jiao vid exempelvis kronisk
diarrée och stärker yang. Qihai (REN 6) stärker både yang och qi samt reglerar nedre jiao
och eliminerar smärta, stagnation och behandlar diarré. Båda dessa punkter lindrar även
lokalt och lämpar sig väl för moxa vid yangbrist. Som tillägg kan även ST 25 i
kombination med ST 37 användas även här.
För att stärka mjälte, mage och tjocktarmen kan kombinationen Sanyinjiao (SP 6), Pishu
(BL 20), Weishu (BL 21) samt Dachangshu (BL 25) användas – gärna med moxa. SP 6
tonifierar mjälte och mage samt kan användas vid borborygmus, diarrée eller osmält föda
i avföringen BL 20, 21 och 25 är mjältens-, magens- och tjocktarmens backshupunkter.
För att stärka elden i mingmen kan moxa användas på punkten med samma benämning
(DU 4).
Depression, kronisk trötthet och näringsbrister
Enligt kinesisk medicin kan depression, kronisk trötthet och näringsbrister hänga ihop.
Västerländskt sett kan näringsbrister (som följd av kronisk diarré och försämrat upptag av
näringsämnen) självklart även leda till trötthet. Vitaminer och mineraler som exempelvis
B12, järn och zink är nödvändiga för flera processer i kroppen. Vitamin B12 behövs för
bildningen av blodkroppar och järn behövs för att bilda blodets röda färgämne hemoglobin.
Zink behövs för produktionen av protein och samverkar med insulin för omsättningen av
kolhydrater. Det är därför inte svårt att förstå att näringsbrister (däribland brist på exempelvis
nämnda vitamin och mineraler) kan leda till exempelvis kronisk trötthet. Dessa tillstånd kan
klassificeras som tomhet blod.
Tomhet blod
Symptom på tomhet blod är blekt ansikte, bleka läppar, dåliga naglar, torr hud och torrt hår
samt trötthet och depression. Blodbrist orsakas ofta av näringsbrist men kan även orsakas vid
kraftig förlust av kroppsvätskor, som exempelvis vid kraftig diarré. Det kan också orsakas vid
konstitutionell svaghet, kroniska sjukdomar eller känslor som konsumerar blod. Vid tomhet
blod i lever och hjärta kan även symptom som hjärtklappning, glömska, sömnsvårigheter,
rikligt med drömmar, kramper och spasmer uppkomma. Detta beror på att det inte finns
tillräcklig med blod som kan cirkulera i kroppen och elementet trä bli torrt och tomt på
näring. När blod inte cirkulerar får vi ett blekt utseende, sköra naglar och torr hud och torrt
hår. Även klåda (vind) kan uppstå. Vid brist på qi och blod kan livstanken Yi skadas vilken är
kopplad till vår förmåga att forma idéer och tankar, men också vår förmåga att minnas saker
och koordinera intention och handling. Blodet ska med andra ord förankra shen och vid brist
på blod kan inte detta göras vilket ger symptom som glömska, depression och
sömnsvårigheter. Tungan är blek och smal med vit beläggning, pulsen är tunn och tom
och/eller sträv.
Behandlingsförslag med akupunktur vid tomhet blod:
Punkter som tonifierar blod i hjärta och lever som Ququan (LR 8) som när blod och yin,
Sanyinjiao (SP 6) som också stärker blod och lugnar shen, Zusanli (ST 36) som hjälper
mjälten att återbilda blodet samt Shenmen (HT 7) som är shu-stream, yuan- och
jordpunkt på hjärtats meridian. HT 7 kan hjälpa vid sömnsvårigheter, glömska depression
och rikliga drömmar. Ovan nämnda punkter kombineras med fördel med Xinshu (BL 15)
och Ganshu (BL 18) som är hjärtats- respektive leverns backshupunkter.
Påverkan vid ADHD
Tidigare i uppsatsen har det beskrivits att gluten (framförallt vetegluten) visat sig ge upphov
till ämnen som kan passera blod-hjärnbarriären och på så sätt exempelvis binda sig till opiatreceptorer i hjärnan. Det har också beskrivits att sjukdomar som autism och ADHD kunnat
lindras vid glutenfri kost. Kinesisk medicinskt sett finns våra livsandar inte i hjärnan – utan i
hjärtat. Hjärtat och shen går inte att separera utan utgör vårt medvetande. Hälsotillståndet i
hjärtat är därför avgörande för vårt intellektuella och emotionella välbefinnande.
Det finns ett flertal olika neuropsykiatriska funktionshinder och ADHD är bara ett exempel
på detta. ADHD gör att man har svårt att koncentrera sig och lätt blir störd om det händer
mycket i omgivningen. Man agerar ofta spontant utan att tänka efter före och personer med
ADHD är ibland väldigt aktiva. Personer med ADHD kan också ha snabba
humörsvängningar och/eller ha svårt med sociala interaktioner.
Vete och gluten kan ibland orsaka intern hetta enligt kinesisk medicin och kan på så sätt störa
shen. Symptom som sömnlöshet, oro, rastlöshet och impulsivitet tillsammans med
exempelvis törst, hjärtklappning och rött ansikte benämns som att hjärtats eld flammar. Detta
kan orsakas av felaktig kost som exempelvis gluten, för starkt kryddad mat och onaturliga
tillsatser såsom vissa E-ämnen osv. Pulsen är snabb och överflödande och tungan har en röd
tungspets och kan ha gul beläggning. Hjärtat härbergerar shen och när elden flammar är det
ständig aktivitet. Shen kan inte få ro och elden konsumerar vätskor vilket leder till törst. Om
hjärtat och leverns eld flammar samtidigt kan det leda till huvudvärk, otålighet och ilska.
Pulsen är då stränglik, stark och överflödande.
Behandlingsförslag med akupunktur när hjärtats eld flammar:
Shaofu (HT 8) som är ying-springpunkt och eldpunkt på hjärtats meridian och klarnar
hetta, reglerar hjärtats qi samt lugnar shen. Laogong (PC 8) som är ying-springpunkt och
eldpunkt på pericardiets meridian och klarnar hetta från hjärtat och lugnar shen.
Taixi (KI 3) är shu-stream-, yuan- och jordpunkt på njurens meridian och när njurens yin
och klarnar tomhetsetta om hjärtats eld konsumerat för mycket yin. Punkten harmonierar
även förhållandet mellan njurar, hjärta och lever och kan därför användas vid
sömnsvårigheter, rikliga drömmar och svårt att koncentrera sig.
Öronakupunktur på punkten Shenmen i örat samt magnetplåster mellan behandlingarna.
Shenmen lindrar bl.a. oro, nervositet, depression och minskar rastlöshet.
Allergier och hudbesvär
Astma, allergier och hudbesvär kan uppstå när ämnen läcker igenom en skadad i
tarmslemhinna, eller vid s.k. intestinal permeability, ut i blodet enligt teorin om leaky gut
syndrome. Enligt kinesisk medicin kan dessa sjukdomar orsakas av ett flertal olika orsaker,
men här koncentrerar jag mig på de symptom som kan orsakas av födoämnesallergi mot ex.
gluten och hudbesvär som orsakats av så kallad ”hetta i blodet”. Symptom vid
födoämnesallergi är hudbesvär som atopiskt eksem och nässelutslag, astma med rinnsnuva
och nästäppa samt klåda i mun och svalg. Utöver det orsakar födoämnesallergier
matsmältningsproblem som uppspändhet, gaser, ond och krampande mage, diarréer etc.
Vind är en patogen av yang-natur och karaktäriseras av snabbt insjuknande och hastiga
sjukdomsförändringar. Allergiska symtom som exempelvis klåda, nässelutslag, astma och
nästäppa benämns därför som vind enligt kinesisk medicin.
Behandlingsförslag med akupunktur vid allergiska symptom orsakade av vind:
Generella punkter som eliminerar vind är exempelvis Fengchi (GB 20) som utöver att
eliminera vind även är användbar vid allergisk rinit (rinnande näsa och ögon), samt
Fengshi (GB 31) som kan användas vid plåtslig klåda i huden såsom nässelutslag. En
annan viktig vindeliminerande punkt kan vara Hegu (LI 4) som är kommandopunkt för
ansiktet.
Lokala punkter vid allergisk rinit är Yingxiang (LI 20) som öppnar näsan och lindrar vid
nästäppa, rinnande näsa och klåda i ansiktet, Zanzu (BL 2) som eliminerar vind och
klarnar hetta vid rinnande och kliande ögon samt extrapunkten Yintang. Yintang främjar
näsans funktioner vid huvudvind såsom allergisk rinit men lugnar även shen vilket kan
befrämja sömn som kan bli störd pga. exempelvis klåda.
Röda hudutslag som eksem (men även acne och psoriasis) kan klassificeras som hetta i blodet
enligt kinesisk medicin. Patogen hetta invaderar blodet (i form av födoämnen såsom
exempelvis vetegluten, tillsatser eller rester av bekämpningsmedel) och ger symptom som
röda och torra hudutslag. Hetta i blodet innebär att blodet inte kan hålla sig inom sina
normala gränser och leder till aktiva blödningar som manifesterar sig i dessa utslag. Pulsen är
snabb och tungkroppen är högröd.
Behandlingsförslag med akupunktur vid hetta i blodet:
Behandlingsprincipen är att eliminera hetta och kyla blod med punkter som Quchi (LI
11), Xuehai (SP 10), Geshu (BL 17) och Weizhong (BL 40).
Sanyinjiao (SP 6) stärker ”de tre yin” i kroppen och kan på så sätt även stärka blodet och
motverka eksem och hudutslag som orsakats av hetta i blodet.
Födoämnesallergi mot exempelvis gluten som resulterar i matsmältningsproblem såsom
illamående, kräkningar, smärta och kramp i magen klassificeras som att lever attackerar
magen. Pulsen är stränglik (speciellt vid höger arms guan-område) och tungan har röda
kanter, ibland med en gul tunn beläggning.
Behandlingsförslag med akupunktur när levern attackerar magen:
Behandlingsprincipen är att harmoniera lever och mage med punkter som exempelvis
Qimen (LR 14) som både är leverns mu-punkt och mötespunkt för levern och mjältens
meridianer. LR 14 sprider och reglerar därför Lever-qi samt harmonierar levern och
magen och är användbar vid symptom som exempelvis smärta i epigastriet, sura
uppstötningar, kräkningar och hicka. Andra punkter som hjälper till med detta är ST 36
och REN 12.
Vid illamående, kräkningar och sura uppstötningar kan kombinationen PC 6 och
Gongsun (SP 4) användas.
Kostråd enligt kinesisk medicin vid leaky gut syndrome
Vid LGS som orsakas av födan är det viktigaste förstås att förändra de dagliga kostvanorna.
För att undvika de ämnen som skadar tarmens slemhinna är det viktigt att utesluta den kost
som orsakar dessa. Speciellt viktigt är att utesluta livsmedel som innehåller vetegluten, vilket
idag är lättare sagt än gjort då många oväntade livsmedel kan innehålla detta. Exempelvis kan
halvfabrikatscharkuterier som köttbullar och leverpastej samt vissa fruktsmoothies innehålla
vetegluten. För en del personer med LGS kanske det inte räcker att utesluta vetegluten, utan
samtliga former av gluten måste undvikas. I alla fall under en period, till dess mjälte/mage
och tjocktarmens funktioner stärkts och stabiliserats.
Det är också av stor vikt att försöka undvika övriga konstgjorda ämnen som följer med födan,
särskilt för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar då dessa kan orsaka hetta
som förvärrar sjukdomsbilden. Artificiella tillsatser, rester av bekämpningsmedel och
liknande kan även vara upphov till atopiska eksem, röda, kliande utslag och andra
hudproblem samt allergiska reaktioner som nästäppa och allergisk rinit.
Vid svåra symptom är en Paleolitisk diet att rekommendera. Paleo är ett förhållningssätt som
är baserad på våra livsmedels kvalité och är ett sätt att med modern kost försöka efterlikna
den mat som människan har ätit under miljontals år. Det som utesluts enligt Paleo är de
livsmedel som tillkommit i vår kost nyligen då vi människor blev jordbrukare. Exempel på
sådana livsmedel är: processad mat, spannmål, mejeriprodukter, socker och vegetabiliska
oljor. Istället rekommenderas ekologiska råvaror som rotfrukter, kött, fisk, skaldjur, frukt
nötter och frön. På detta sätt undviks helt konstgjorda tillsatser, bekämpningsmedel och
livsmedel som kan orsaka hetta och överbelasta mjälte/mage och tjocktarmen enligt kinesisk
medicin. Dock är skaldjur samt nötter i rå form så kallad irriterande mat som i vissa fall
måste undvikas vid hudbesvär eller svåra allergiska besvär.
Om besvären beror på att leverns qi har stagnerat kan livsmedel med kryddig smak hjälpa till
att cirkulera. Kryddor och örter som kan användas för detta är mejram, gurkmeja och gräslök.
Andra livsmedel som har bra effekt är citrusskal, fikon och fänkål. Såväl vid lever-qi
stagnation som vid retention av föda är det viktigt att få regelbundna matvanor, försöka
minska stress vid måltiderna samt att inte överäta.
Vid tomhetskyla i tjocktarmen är det extra viktigt att undvika rå och kall mat som sallad,
mjölkprodukter, smörgåsar etc. Istället bör måltiderna vara tillagade och så lättsmälta som
möjligt för att belasta mjälten så lite som möjligt. Exempel på sådan mat är soppor, grytor,
wokad mat etc.
Vid tomhet blod och qi är det viktigt att äta extra mycket av livsmedel som enligt kinesisk
medicin stärker blod. Exempel på sådana är nässla, rödbeta, broccoli och kött av kyckling,
nöt och gris. Då kroniska tarmsjukdomar såsom IBS, Cronh’s och celiaki kan medföra
svårigheter att absorbera och tillgodogöra sig vitamin B12 (som behövs för att bilda röda
blodkroppar) kan kosttillskott med B12, järn och folsyra behövas som komplement till
ändrade kostvanor.
Slutsats
Bara de senaste 50 åren har jordbruket och livsmedelsbranschen genomgått betydande
förändringar samtidigt som vårt vardagsliv ser annorlunda ut. Till följd av dessa
samhällsförändringar äter vi mer processad mat och halvfabrikat. Jordbrukets utveckling har
gjort att livsmedel som exempelvis vete har på mycket kort tid förändrats till en produkt som
inte längre liknar det ursprungliga vete människan ätit i flera tusentals år. Utöver det har
matvaror som innehåller processade och konstgjorda ämnen blivit allt mer förekommande. Vi
får således i oss ämnen som vår kropp inte kan hantera och blir skadliga för vår hälsa.
Sjukdomar som celiaki, IBS, ADHD, övervikt, allergier och diabetes blir allt mer vanligt
förekommande.
Kinesiska principer om kost och ätande kan här ha en viktig roll vid autoimmuna sjukdomar
som LGS. Traditionellt har reglering av kosten och livsstilen ansetts som grundläggande för
en god hälsa i Kina – viktigare än exempelvis akupunktur, moxa och örtmedicin.
Enligt kinesisk medicin är det vi äter, dricker och andas qi från senare himlen som ska främja
vår kroppsliga och mentala hälsa. Det är därför viktigt att äta kost av god kvalitet i lagom
mängder. En ensidig eller felaktig kost (av exempelvis för stort intag av spannmålsprodukter)
kan orsaka störningar som ibland kan vara svåra att sätta i samband med de hälsoproblem
som uppstår – precis som vid LGS. Felaktig kost under en längre tid orsakar brist på qi, blod
och essenser och skadar funktionerna i mjälte och mage. Hur och när vi äter är även
betydelsefullt för vår hälsa enligt kinesisk medicin vilket kan vara särskilt aktuellt att tänka
på idag. För att komma tillrätta med LGS är det viktigt att kunna se till helheten och samtidigt
nå roten till varför det uppstår – något som kinesisk medicin strävar efter.
Referenslista
Sand et. al. (2007). Människokroppen, fysiologi och anatomi. Polen: Dimograf.
Davis, W. (2011). Brödberoende, hur vetet gör dig fet och skadar din hälsa.Tyskland: CPI
books GmbH
Pöyhönen, R. (2012). Akupunktur, kinesisk läkekonst. Del I. Tallin: Tallinna
Raamatutrükikoja OÜ
