Hur varierar mjältens blodfyllnadsgrad hos axishjort (Axis axis) under immobilisering och är
variationen beroende på val av anestesi?
Liselotte Pihl
Mjälten deltar i immunförsvaret samt bryter ned röda blodkroppar. Dessutom kan den samla stora
mängder fungerande röda blodkroppar på särskilda lagringsplatser. Förmågan att kunna skapa en
reservoar av röda blodkroppar är särskilt viktig hos djurarter som använder flykt som försvar mot
faror. Att kunna tillsätta blodet extra blodkroppar ökar förmågan att syresätta kroppens muskler och
en effektivare flykt blir möjlig. När man söver vissa djur, särskilt hjortdjur, har det visat sig att
denna funktion aktiveras. Det resulterar i låga blodvärden på de blodprov man tar.
Drogerna som används vid sövning påverkar förutom medvetandegrad och smärtkänsla även andra
funktioner i kroppen som t.ex. hjärtats kraft och slaghastighet. Eftersom det finns en mängd olika
preparat som kan användas vid sövning, och dessa verkar på olika sätt, kan det finnas en skillnad i
till vilken grad mjälten samlar på sig blodkroppar beroende på vilket som används. För att
undersöka detta sövdes nio axishjortar med en av tre olika kombinationer av sövningspreparat.
Mjälten fotograferades m.h.a. ultraljud och därifrån kunde tjockleken mätas. Samtidigt togs
blodprov för att andelen röda blodkroppar skulle kunna beräknas. Även syrehalten i blodet mättes.
Hos alla hjortarna blev andelen röda blodkroppar lägre under sövningens gång. Däremot kunde
ingen motsvarande tjockleksförändring av mjälten uppmätas. Överlag ökade blodets syrehalt under
sövningen, vilket kan förklaras med att sövningspreparaten påverkar de röda blodkropparna på så
sätt att de släpper ifrån sig mer syre. Inga säkra skillnader mellan de tre grupperna kunde ses, vilket
kan bero på att antalet undersökta djur var alltför litet.
Examensarbete i biologi 20p, ht 2000.
Institutionen för jämförande fysiologi, Uppsala universitet.
Handledare: vet. Bengt Ole Röken, Kolmårdens Djurpark.
