Fritidsledarens yrkesroll och funktion Diskussionsunderlag

Fritidsledarens yrkesroll och funktion
Fritidsledaren är en resurs i lokalsamhället som arbetar främjande och
proaktivt för att stärka livskvalitet, aktivt medborgarskap, demokrati,
tillväxt, hälsa, integration, trygghet och miljö. Det kan sammanfattas med
begreppet hållbar utveckling.
Förslag till skrivning:
Fritidsledarens yrkesroll och funktion
Från tyst kunskap till professionell fritidsledare
När beslutsfattare och fritidsledare inte är tydliga och medvetna om funktionen och yrkesrollen, leder det till brister. Det kan få konsekvenser för
demokratin, särskilt bland unga i lokalsamhället och ett områdes trygghet
och utveckling.
Lokala resurser och mötesplatser är en viktig tillgång för utvecklingen av bostadsområden och människors meningsskapande och självförverkligande i gemenskap med andra. En rik, meningsfull fritid och
kultur tillsammans med trygghet, bra bostäder och närhet till skolor
och arbete, är betydelsefullt för en kommuns attraktivitet.
Det är utgångspunkten i skrivningen om fritidsledarens yrkesroll och
hur det bidrar till att stärka ett områdes demokratiska utveckling
samt främjar sociala kapital*.
Processen med att beskriva fritidsledarens yrkesroll är ett resultat
av flera insatser under 2012 och 2013.
Diskussionsunderlag
April 2014
*
Putnam, Robert D. (2001) Social capital: measurement and consequences.
36
1
2
35
44
Ingestad Lisa. (2007) Att leda vuxenblivande - olika aktörers engagemang, tankar och
praktik. Lärarhögskolan.
45
Forskning och framsteg (2007)Tonårshjärnan baxnar.
http://fof.se/tidning/2007/1/tonarshjarnan-baxnar
46
Sowell Elizabeth, UCLA School of Medicine. Improved memory functioning and
frontal lobe maturation between childhood and adolescence: A structural MRI study.
(Journal of the International Neuropsychological Society, 2000)
http://journals.cambridge.org/action/displayAbstract?fromPage=online&aid=67163
47
Mahoney och Stattin. (2000) Leisure activities and adolescent antisocial behavior:
the role of structure and social context. Journal of Adolescent Health.
48
Grossmans och Bulls (2006) Review of what youth programs do to increase the connectedness of youth with adults. (Journal of Adolescent Health)
49
Inordnande eller utvidgande - Om delaktighetens villkor på fyra fritidsgårdar En
rapport från en studie kring vad som styr ungdomars upplevelse av delaktighet på
fritidsgårdar. FoU i Väst/GR och Kvalitet och kompetens i samverkan (Keks), 2010.
Innehåll
Förord
sid 5
Definitioner och begrepp
sid 7
Fritidsledarens yrkesetik och förhållningssätt
sid 9
Fritidsledarens funktion
sid 10
Ex. Kängan, Borlänge: Skapa processer så att
unga gör det själv
sid 12
Ex. Hemgården, Lund: Handleda så att idéer
förverkligas
sid 13
Forskning till stöd för fritidsledarens yrkesutövande sid 14
Ex. Kedjan, Umeå: Bygga nätverk och vara som
spindel i nätet
sid 18
Ex. Aktivitetshuset, Göteborg: Levande stadsdel
genom 10 års samverkan
sid 19
Fritidsledarens yrkesroll
sid 20
Fritidsledarens värdegrund och profession
sid 21
Ex. Funkabo, Kalmar: Bemötande, att se individen,
Inte könet.
sid 24
34
Ex– Stenhagen, Uppsala: Win-win i samverkan ger
Unga meningsfull föreningsförståelse
sid 25
Bilaga 1. Fritidsledarens värdegrund
sid 26
Bilaga 2. Ur Fritidsledarskolornas gemensamma
Utbildningsplan
sid 28
Referenser
sid 32
3
Ex från processerna från de lokala träffarna med
fritidsledare och chefer om yrkesrollen:
27
Bivald Katarina, Cardell, Anders. (2013) Lokal samverkan—ett relationsdrama. Om
lokal samverkan mellan föreningar och kommuner kring barn och ungas fritid. Sektor3.
28
Larson Göran. (2003) Talande tro. Studentlitteratur.
29
Giddens Anthony. (2002) En skenande värld: Hur globaliseringen är på väg att förändra våra liv. Studentlitteratur.
30
Lalander Philip, Thomas Johansson T, (2007) Ungdomsgrupper I teori och praktik.
Studentlitteratur.
31
Grossman Jean, Bulle Maridel. (2006) Review of what youth programs do to increase
the connectedness of youth with adults. (Journal of Adolescent Health.)
32
Håkansson Peter. (2011) Ungdomsarbetslösheten - om övergångsregimer, institutionell förändring och socialt kapital . Ekonomihistorikska institutionen.
33
Wennerholm Juslin Pia och Bremberg Sven. (2004) När barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan. En systematisk forskningsöversikt. statens folkhälsoinstitut.
http://www.trialog.se/images/halsa.pdf
34
Antonovsky Aaron (1987) Hälsans mysterium. Natur och Kultur.
35
Forkby, Agdur, Andersson och Lindberg. (2010) Inordnande eller Utvidgande. Rapporten bygger på en studie där praktiker och forskare samverkat om att undersöka
delaktigheten på fyra fritidsgårdar. FoU Väst/GR och Keks.
36
Pihlblad Maria och Åberg Gunnar (2011) Att främja barns och ungas psykiska hälsa.
Vägledning inför val och implementering av metoder. Karolinska Institutets folkhälsoakademi.
http://www.folkhalsoguiden.se/upload/Barn-%20och%20ungdomar/Att%20fr%C3%
A4mja%20barns%20och%20ungas%20psykiska%20h%C3%A4lsa%20V%C3%
A4gledning%20Rapport%202011.22.pdf
37
Mahoney, Harris och Eccles (2006) Organized Activity Participation, Positive Youth
Development, and the Over-Scheduling Hypothesis, (Social Policy Report, Giving Child
and Youth Development Knowledge Away. Durlak och Weissberg (2007) Durlak och
Weissberg, The impact of after-school programs that promote personal and social skills.
(Collaborative for Academic, Social and Emotional Learning, CASEL.
38
Hannerz Erik DIY, icke-formellt lärnade och ungas självförverkligande. UHE-projektet.
Lunds Ungdoms– och Hemgård 2013.
39
Bergström Matti. (1993). Den gröna teorin. Stockholm. Wahlström & Widstrand.
40
Bergström Matti. (1995). Neuropedagogik, en skola för hela hjärnan. Stockholm.
Wahlström & Widstrand.
41
Antonovsky Aaron (1987) Hälsans mysterium. Natur och Kultur.
42
Armstrong Karen. (2005) Myternas historia. .Falun. Albert Bonniers förlag.
43
Kultur för hälsa. (2005) En exempelsamling från forskning och praktik. Statens folkhälsoinstitut.
http://www.lul.se/Global/Kultur/Kulturenheten/Kultur%20i%20v%C3%A5rden/
Dokument/Kultur_for_halsa_Exempelsamling_FHI.pdf
4
33
16
Potentialer för tillväxt och sammanhållning, i en studie av storstadsinsatserna inom
regionalfondsprogrammen för Stockholm, Västsverige och Skåne-Blekinge, programperioden 2007 – 2013, har de tagit fram rekommendationer för att nå regeringens mål för
tillväxt. 2013
17
Ungdomsstyrelsen (2007)Ungdom, fritid och hälsa. En forskningsöversikt om fritidens skydds- och riskfaktorer.
http://www.mucf.se//sites/default/files/publikationer_uploads/ungdomar-fritidhalsa.pdf
18
Forkby Torbjörn, Johansson, Helena Liljeholm, Hansson Susanne (2008) Främjande
pedagogik. Perspektiv och läroprocesser i ungdomsarbetet. FoU Väst/Gr
http://polisen.azurewebsites.net/wp-content/
uploads/2013/05/2008_4Framjande_pedagogik.pdf
19
Ogden Terge m fl, Skolans mål och möjligheter, Statens folkhälsoinstitut (2005)
20
Folkhälsomyndigheten (2013) Barn och unga – utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder.
http://folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12824/R2013-02-Barn-och-unga-2013.pdf
21
Bostadsområdet en hälsofrämjande arena, Statens folkhälsoinstitut, 2010. http://
www.fhi.se/Publikationer/Alla-publikationer/Bostadsomradet---en-halsoframjandearena/
22
Kommission för ett socialt hållbart Malmö tillsattes av kommunstyrelsen i Malmö
2010. http://www.malmo.se/kommission Den politiskt oberoende kommissionen bestod av bland annat forskare som hade uppdraget att fördjupa analysen om orsakerna till
växande skillnader i hälsa i Malmös befolkning. http://www.malmo.se/
download/18.31ab534713cd4aa921357ef/malm%C3%
B6kommissionen_slutrapport_digital_130312.pdf
23
Att förstå utsatthet. En studie om utsatthetens villkor, erfaren utsatthet och fritid i
ungas liv. Mats Trondman, 2008 http://www2.ungdomsstyrelsen.se/butiksadmin/
showDoc/4028e5951d95262c011d9526472a0002/Utsatta_ungdomar_webb.pdf
24
Harding Tobias. Framtidens civilsamhälle. Underlagsrapport 3 till Framtidskommissionen. Statsrådsberedningen Regeringskansliet.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/32/53/f87c9d70.pdf
25
Riksidrottsförbundet och Sisu, idrottsutbildarna. Framtidens idrottsförening, slutrapport. (2013)
http://www.rf.se/ImageVaultFiles/id_33841/cf_394/
Framtidens_idrottsforening_slutrapport.PDF
25
Wijkström, Filip & Torbjörn Einarsson (2006), Från nationalstat till näringsliv? Det
civila samhällets organisationsliv i förändring. Stockholm: EFI, Handelshögskolan i
Stockholm.
26
Svedberg Lars, von Essen Johan, Jegermalm Magnus. (2010) Svenskarnas engagemang är större än någonsin, Ersta Sköndals högskola.
http://www.esh.se/fileadmin/erstaskondal/ESH_Gemensamt/Arbetsrapporter/
arbetsrapport_68.pdf
32
Förord
Fritidsledaren ses ofta som ett svar på samhällsproblem, och i synnerhet
ungdomsproblem, som ökad social oro, otrygghet, utanförskap och segregation.
Fritidsledaren är i stället en resurs i lokalsamhället som arbetar främjande
och proaktivt för att stärka livskvalitet, aktivt medborgarskap, demokrati,
tillväxt, hälsa, integration, trygghet och miljö. Det kan sammanfattas med
begreppet hållbar utveckling.
Trots det är fritidsledarens yrkesroll otydlig. Yrkesverksamma fritidsledare
kan uppleva att det är svårt att hävda sin yrkesroll i relation till andra yrkesgrupper. Särskilt mot yrkesgrupper vars verksamhet är lagstadgad och med
tydliga politiska mål.
När beslutsfattare och fritidsledare inte är tydliga och medvetna om funktionen och yrkesrollen, leder det till brister. Det kan få konsekvenser för
demokratin, särskilt bland unga i lokalsamhället och ett områdes trygghet
och utveckling.
Lokala resurser och mötesplatser är en viktig tillgång för utvecklingen
av bostadsområden och människors meningsskapande och självförverkligande i gemenskap med andra. En rik, meningsfull fritid och
kultur tillsammans med trygghet, bra bostäder och närhet till skolor
och arbete, är betydelsefullt för en kommuns attraktivitet.
Det är utgångspunkten i skrivningen om fritidsledarens yrkesroll och
hur det bidrar till att stärka ett områdes demokratiska utveckling samt
främjar sociala kapital1 .
Det är kärnan i fritidsledarens yrkesroll oavsett om de arbetar och
verkar utifrån exempelvis en fritidsgård, en skola eller i en kommundel och oavsett vem som är huvudman för verksamheten.
Processen med att beskriva fritidsledarens yrkesroll är ett resultat av flera
insatser under 2012 och 2013. Grunden är den enkät som Fritidsforum genomförde 2011. Den besvarades av 111 kommuner och 360 fritidsgårdar
och liknande mötesplatser, dvs. var tredje av de 1 1002 som finns i landet.
I den framkom att fritidsledarnas yrkesroll allt mer har blivit en områdesresurs som utgår från mötesplatsen.
5
Svar senast 30 september 2014
För att ta reda på mer anordnades regionala träffar i hela landet våren
2012. Mer än 700 fritidsledare och verksamhetschefer träffades och diskuterade utvecklingen av yrkesrollen utifrån aktuell forskning.
Flera insatser har sedan genomförts för att arbeta vidare med yrkesrollen
genom ett samarbete mellan Fritidsforum och fackförbundet Kommunal.
Våren 2013 fördjupade vi dialogen. Närmare 500 fritidsledare, verksamhetschefer, utbildare och nationella aktörer diskuterade vid olika träffar
runt om i landet. Det visade sig finnas en samsyn om fritidsledarens yrkesroll.
Alla dessa samtal, förda under två år, är grunden för vår beskrivning av
yrkesrollen.
Skrivningen om fritidsledarens yrkesroll går på remiss våren 2014 till alla
kommuner i Sverige samt till Fritidsforums och Kommunals medlemmar.
Vi vänder oss särskilt till er som arbetar eller är beslutsfattare i den
öppna fritidsverksamheten.
Sista dag att svara på diskussionsunderlaget är 30 september 2014. Utifrån svaren skall Fritidsforum och Kommunal gemensamt skriva en plattform för fritidsledarens yrkesroll i samarbete med fritidsledarskolor och
DemokratiAkademin.
Avsikten är att öka förståelsen om behovet av fritidsledarens funktion
och professionella yrkesroll.
Beskrivningen av yrkesrollen omfattar så väl en timanställd ledare i den
öppna fritidsverksamheten som skapar tillitsfulla relationer och stödjer
ungas empowerment (se begrepp sid 6). Till en erfaren och utbildad
fritidsledare som arbetar utifrån områdets behov och förutsättningar i
samverkan med unga, boende och lokala aktörer. Se bild på kompetensfältet sid 21.
Lisa Ingestad
Förbundssekreterare
Tom Jansson
Ombudsman
Fritidsforum
Kommunal
6
Referenser
1
2
Putnam, Robert D. (2001) Social capital: measurement and consequences.
Sveriges kommuner och landsting, SKL 2011
3
Olson, Hans-Erik. (2010) Fri tid eller fritid? Fritidens idéhistoria ur ett framtidsperspektiv. Fritidspolitiska studier nr 5. Femte omarbetade upplagan. Fritidsvetarna.
4
Tebelius, Ulla. (2012) Fritid i senmoderna samhällen. Studentliteratur.
5
Arneson Hanna (2006) Empowerment an healt promoting in working life. (Linköpings
university)
6
Naidoo, J. & Wills, J. (2000). Health promotion. Foundations for practice. London:
Baillière Tindall.
Askheim, O. P. & Starrin, B. (Red.) (2007). Empowerment i teori och praktik. Malmö:
Gleerups.
7
Artikel i Främjande metoder i öppen fritidsverksamhet, Mia Hanström och Diana
Pettersson Svenneke. Antologin Mötesplatser för unga – aktörerna, vägvalen och politiken, Ungdomsstyrelsen 2008. http://www.ungdomsstyrelsen.se/butiksadmin/
showDoc/4028e5951a4e8d08011a4e8d276f0002/Motesplatser_for_unga_web.pdf
8
Olson, Hans-Erik. (1982) Från hemgård till ungdomsgård. Fritidsforum.
9
Ung i dag 2010 är Ungdomsstyrelsens femte uppföljning, sammanställning och sektorsövergripande analys av indikatorer. http://www.ungdomsstyrelsen.se/publikationer/
ung-idag-2010
10
Kartläggning av Statens folkhälsoinstitut, 2008. http://www.fhi.se/Aktuellt/Nyheter/
Barn-i-familjer-med-riskfyllda-alkoholvanor-uppmarksammas/
11
Årsrapport från Rädda Barnen, 2012, http://www.raddabarnen.se/barnfattigdom/
12
Föreläsning om förändringar i befolkningsstatistiken Peter Möller på Högskolan Dalarna
13
Bostadsområdet en hälsofrämjande arena, Statens folkhälsoinstitut, 2010. http://
www.fhi.se/Publikationer/Alla-publikationer/Bostadsomradet---en-halsoframjandearena/
14
Kommission för ett socialt hållbart Malmö tillsattes av kommunstyrelsen i Malmö
2010. http://www.malmo.se/kommission Den politiskt oberoende kommissionen bestod av bland annat forskare som hade uppdraget att fördjupa analysen om orsakerna till
växande skillnader i hälsa i Malmös befolkning. http://www.malmo.se/
download/18.31ab534713cd4aa921357ef/malm%C3%
B6kommissionen_slutrapport_digital_130312.pdf
15
Delrapporten Framtidens civilsamhälle, 2012, som Framtidskommissionen har tagit
fram och vars syfte är att Sverige ska rustas för att möta framtidens samhällsutmaningar. http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/32/53/f87c9d70.pdf
31
Utbildningens syfte är
Definitioner och begrepp
•att utvecklade kunskaper, färdigheter, förhållningssätt och kompetenser
som fordras för att initiera, leda, analysera och utveckla verksamheter
och processer inom yrkesområdet
• att skapa möjligheter till och intresse för fortsatta studier och forskning
Fritidsledarutbildningen skall utgå från ett helhetsperspektiv på individer,
grupper och samhälle och motivera deltagarna att själva söka kunskaper
och kritiskt granska dessa, samt dra personliga konsekvenser av detta.”
Vi har valt att lyfta två begrepp fritid och empowerment. Samtidigt är
vi väl medvetna om att begrepp förstås och tolkas olika. Vi refererar till
flera definitioner med avsikt att dessa definitioner ska bidrar till ökad
förståelse av yrkesrollen.
Begreppet - Fritid
Fritiden är ett mål i sig och utgör själva kärnan i betydelsen av att
vara en fri människa.
Aristoteles (384-322 f. Kr.)
Begreppet står i relation till den del av dygnet och veckan som inte
upptas av arbete, måltider och sömn.
Nationalencyklopedin (2007)
Den fria tiden är en viktig arena och skapar möjligheter för oss att
förverkliga våra drömmar. Det handlar således inte om att någon
skall lägga livet till rätta för någon annan, utan om att stimulera
människor att själva lägga sina egna liv bättre tillrätta i syfte att
höja den egna livskvaliteten och välbefinnandet. Vi vet själva bäst
vad vi behöver, men vi behöver hjälp med att öka vår förståelse av
oss själva och vår omgivning. Den hjälpen behöver vi från vaggan
till graven… Det fortsatta behovet av bildningsinsatser är stort!3
Hans-Erik Olsson (2010)
För att öka förståelsen för detta fenomen är det angeläget att
uppmärksamma fritid ur ett vetenskapligt perspektiv. Utgångspunkten att fritid inte ska ses som något enhetligt, utan snarare
som olika företeelser som alla har inslag av frihet, fantasi, lekfullhet och gemenskap, och som försiggår inom ramen för samhällets
strukturer. Fritid ska förstås som människors uttrycksformer och
handlingar på bestämda platser och i sammanhang som har betydelse för deras identitet och val av livsprojekt.4
Ulla Tebelius (2012)
30
7
Processer som stärker demokratin
Begreppet - Empowerment
Begreppet kan beskrivas som egenmakt, maktmobilisering och
handlingskompetens individuellt och i grupp. Erövrande av
- inflytande, självbestämmande, meningsfullhet och kompetens.5
Hanna Arnesson (2006)
Utgångspunkten är att varken individer eller samhällen kan nå en
god hälsa/folkhälsa utan att själva kunna styra över de förhållanden som bestämmer vår hälsa.
I mötet med individer handlar empowerment om att genom olika
former av stöd, till exempel samtal, hjälpa människor att ta kontroll över sina levnadsvanor. I arbetet med samhällsgrupper eller
bostadsområden handlar det om att försöka ge människor stöd
att själva identifiera vad som behöver utvecklas, samt själva föreslå och delta i olika aktiviteter för att förbättra levnadsvillkoren
och därigenom hälsan.
Empowerment är med andra ord en process, snarare än ett tillstånd.6
Naidoo, J. & Wills, J. (2000)
Askheim, O. P. & Starrin, B. (Red.) (2007)
Medskapande lärande möten och stödja frigörandet av egna och
gemensamma krafter är nära sammankopplat med empowerment.7
”2 Gemensamma pedagogiska utgångspunkter för fritidsledarutbildningen
2.1 Yrkesroll och yrkesområde
Fritidsledaren verkar i sitt yrkesutövande inom många olika områden i
samhället där det är viktigt att kunna möta en rad olika behov hos målgruppen, som i huvudsak är barn och ungdom. Det centrala i arbetet är
att möjliggöra för en positiv fritid och att skapa trygga och fungerande
relationer mellan
individer. Fritidsledarrollen präglas av ett främjande förhållningssätt där
det är viktigt att fokusera på människors inneboende resurser och på det
som upplevs positivt.
Uppdraget är att i fritidsarbetet stärka människor både som individer och
samhällsmedborgare och att lyfta fram fritidens värde och möjligheter för
människors välbefinnande.
Fritidsledaren är därigenom en resurs i folkhälsoarbetet. Vidare fungerar
fritidsledaren som en länk till samhället där demokratiska processer är
centrala i arbetet.”
”I samarbetet med andra yrkesgrupper blir fritidsledarens speciella uppgift att utgå från människors möjligheter för att stärka de faktorer som
främjar sammanhang, delaktighet och mening. Fritidsledarens uppdrag
kan därmed ses som folkbildande.
Begreppet empowerment förstärker och synliggör fritidens möjligheter
och fritidsledarens yrkesroll.
I utbildningssammanhanget blir det allt viktigare att öva förmågan att
analysera kultur och samhällsförändringar och dess inverkan på uppväxtvillkor och livskvalitet. Det blir också viktigt att skapa kunskap som fördjupar medvetenheten om ledarskapets kommunikativa, koordinerande och
samverkande sidor.
Allt för ofta reduceras fritid till det vi gör, på vår fria tid dvs. tid för
aktivitet. Konsekvensen blir då istället att fritidsledaren är någon form
av aktivitetsledare. Detta menar vi bidrar till fritidsledarens oklara roll.
2.2 Utbildningens syfte
Jan-Erik Perneman (2002)
Det är viktigt att synliggöra fritid, att det är tid som är fri och inrymmer
ett maktförhållande. Det är tid som var och en äger, dvs. har makt över
att fritt välja hur den ska användas. Konsekvensen för fritidsledaren med
detta synsätt är att ledarskapet handlar om att ge stöd för egenmakt,
egen organisering, rätten att välja och ha fokus på processer som stärker
demokrati.
8
Fritidsledarskolornas medlemsskolor utgör tillsammans svensk fritidsledarutbildning.
Utifrån folkhögskolans bildningssyn syftar den till att bedriva eftergymnasial yrkesutbildning, för praktiskt pedagogiskt arbete inom fritidskulturens områden i ideell, offentlig och privat sektor.
29
Bilaga 2.
Ur Fritidsledarskolornas
gemensamma utbildningsplan
”1. Fritidsledarutbildningen på folkhögskola
Fritidsledarutbildning är en eftergymnasial yrkesutbildning förlagd till
folkhögskola.
Utbildningen förutsätter grundläggande behörighet för högskolestudier.
Den skall vila på vetenskaplig grund samt beprövad erfarenhet och förankras i deltagarnas egen livsvärld. Kursområdena bearbetas enligt folkhögskolans tradition genom upplevelse och forskning, gestaltning och analys,
praktik och teori.
Folkhögskolan är en del av den fria och frivilliga folkbildningen. Folkhögskolans övergripande bildningsmål gäller även för yrkesutbildningen till
fritidsledare:
Yrkesetik – fritidsledarna diskuterar förhållningssätt
I alla de diskussioner och samtal Fritidsforum och Kommunal har fört med
fritidsledare framkommer gemensamma berättelser. En ”tyst” yrkesetik med
tydliga normer och värderingar. En diskussionen som är viktig att stärka!
Berättelser som handlar om betydelsen av värdegrund utifrån människors
lika värde, mänskliga fri- och rättigheter, barnkonventionen. Hur bemötande
och förhållningssättet är. Om att vi möter unga och vuxna som möjligheter,
istället som problem.
En fritidsledare arbetar främjande, väl medvetna om att detta även är förebyggande. Upplever yrkesstolthet när unga blir kapabla och själva kan bemästra livet och gå vidare i sin utveckling. Att människor i alla åldrar möts,
har roligt och utvecklar sina intressen. Att bostadsområdet får ökad trygghet
och trivsel med spännande aktiviteter och egna traditioner. Att medborgarnas inflytande över sitt område stärks.
”Statens stöd till folkbildningen skall ha till syfte att
Fritidsledaren diskuterar bemötande, förhållningssätt och samverkan, på
samma vis som lärare och förskolelärare diskuterar didaktik och pedagogik
och som omsorgs- och behandlingsanställda diskuterar omsorgsfilosofi och
terapiformer.
1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin
Fritidsledaren en resurs i den lokala samverkan
2. bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation
och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen,
Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer och Sveriges
kommuner och landsting som antogs 2009, har inneburit att flera kommuner
har tagit fram egna lokala överenskommelser.
3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings och utbildningsnivån i samhället och
4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet”
1.1 Fritidsledarskolorna - bakgrund och förutsättningar
Fritidsledarskolorna är samarbetsorganisationen för folkhögskolor med
fritidsledarutbildning och utgör tillsammans svensk fritidsledarutbildning.2Fritidsledarskolorna samverkar bland annat kring information,
forskning, kvalitetssäkring, lärarfortbildning och seminarieverksamhet,
litteraturproduktion samt detta styrdokument för lokal utbildningsplanering ”Gemensam utbildningsplan för fritidsledarutbildning i Sverige”.”
28
I det lokala arbetet och i samverkan mellan kommunen och de ideella och
idéburna organisationerna betonas vikten av att kunna ”mötas i ögonhöjd”,
påpekar Peter Örn, som var ansvarig i arbetet med framväxten av den
nationella överenskommelsen. Det behövs förståelse och kunskap om
varandra, om varandras villkor och verksamhet. Inlyssnande förhållningssätt,
tid och tålamod, personlig attityd som öppenhet och ödmjukhet.
”Mötas i ögonhöjd” stämmer väl med fritidsledarens yrkesetiska diskussion
kring bemötande och förhållningssätt i möten. Det är en viktig grund för
samverkan med lokala aktörer och fördel att inte ha myndighetsutövande
uppdrag. Detta kan ses som en förklaring till den utvecklingstendens att
fritidsledare får uppdrag som koordinatorer i det lokala arbetet kring fritiden
och civilsamhället.
9
Fritidsledarens funktion
Barnkonventionen
FN-konventionen om barnens rättigheter för unga upp till 18 år.
Infrastruktur som bostäder, asfalt, vatten och avlopp är viktiga
för samhället. Minst lika viktigt är infrastruktur till stöd för social,
kulturell och demokratisk utveckling. Fritidsledaren är i sig en lokal
infrastruktur7.
Historiskt och som en del av samhällsutvecklingen
Med urbanisering och välfärdsstatens framväxt kom behovet av
mötesplatser i de nybyggda bostadsområdena, för att förbättra livsvillkoren. Folkrörelserna var en viktig kraft och resurs för utbyggnaden
av mötesplatser och bostadsområdenas sociala, kulturella och demokratiska utveckling8.
”Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.
Varje barns rätt till yttrandefrihet, tankefrihet, religionsfrihet och föreningsfrihet respekteras.”
Konventionen består av 54 artiklar. Kärnan är fyra grundprinciper:
 Rätt till inflytande
 Rätt till liv och utveckling
 Alla barn har samma rättigheter, barn får inte diskrimineras
 Barnets bästa i första hand.
Det har lagt grunden för verksamheten, människors rätt och möjligheter till bildning och att organisera sig. Det lade också grunden för hur
fritidsledarens yrkesutbildning växte fram på folkhögskolor i mitten av
förra seklet. Detta har säkert bidragit till fritidsledarens yrkesetik och
tydliga ställningstagande kring värdefrågor och syn på människans lika
värde, med rättigheter och skyldigheter. Det är en viktig grund för yrkesrollen och ledarskapet.
Värdebärare som främjar empowerment och
aktivt medborgarskap
Då som nu, är det utifrån de övergripande samhällsfrågorna som
funktionen och samhällsnyttan av mötesplatser och det områdesbaserade arbetet på lokal nivå kan förstås. Samhällsutmaningar som
idag handlar om att allt för många upplever utanförskap, arbetslöshet
och otrygghet, särskilt för unga9. Var femte ung är utsatt, har anhöriga i
aktivt beroende eller missbruk10 eller i relativ fattigdom11. Utflyttning
och avfolkning på landsbyggden, de unga flyttar, de äldre blir kvar 12.
Otrygga boendemiljön med t.ex. ungdomsgäng, brist på fritidssysselsättning för ungdomar, förfulade miljöer, dålig belysning mm13. Klyftor
som växer och med det ökad social oro när individer och grupper upplever maktlöshet och med små eller inga möjligheter att påverka sina
10
27
Fritidsledarens värdegrund
Det handlar om möten som betyder något – som frigör människors
resurser, stärker vänskapsbanden mellan människor i samhället, skapar
tillit, engagemang och egen organisering, ger möjlighet att hävda sina
intressen, utveckling, lärande, handlingskompetens och livskvalitet på
egna villkor.
Fritidsledarens värdegrund utgår från de Mänskliga Rättigheterna och
Barnkonventionen.
egna livsvillkor14. Men också om att det idag finns ett ökat intresse för att
stärka civilsamhället15. Det ses som betydelsefullt för framtidens välfärd,
tillväxt och integration16.
Strategier för att möta samhällsutmaningarna har en konkret praktik i
lokalsamhället. Fritidsledarens funktion och yrkesroll är att stödja fritidens svar på dessa utmaningar i lokalsamhället. Fritiden ska bidra till
meningsfulla sammanhang, bildning, lärande och utveckling, möjligheter
till kreativitet och skapande, självförverkligande tillsammans med andra,
makt och inflytande, att vara ansvarig och behövd. Fritiden innebär möjlighet för människor att välja, att vara delaktiga och aktiva.
En värdegrund som står för det mångkulturella i vårt samhälle och tar
avstånd från det som begränsar. Individens rätt är oinskränkta, oavsett
kultur. En värdegrund som visar tilltro till människans egen kraft och
förmåga att ta ansvar.
Yrkesutövandet är baserat på frivillighet, bygger på tillitsfulla relationer,
nätverk och samspel med invånare och olika lokala aktörer, så väl offentliga som näringsidkare som ideella aktörer. En viktig och underlättande
förutsättning är att verksamheten inte är lagstadgad och att yrkesrollen
inte innebär myndighetsutövande.
FN:s allmänna förklaring om de Mänskliga rättigheterna.
Fritidsledarens arbete innebär att vara värdebärare för de Mänskliga
Rättigheterna och Barnkonventionen. En värdegrund som står för det
mångkulturella i vårt samhälle och tar avstånd från det som begränsar.
Individens rätt är oinskränkta, oavsett kultur. En värdegrund som visar
tilltro till människans egen kraft och förmåga att vilja och kunna ta ansvar.
Fritidsledarens funktion är att stödja egen organisering och inflytande,
delaktighet och aktivt medborgarskap.
"Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter."
Alla människor är lika mycket värda.
Mänskliga rättigheter gäller för alla människor.
Alla människor har rätt att leva och att vara medborgare i ett land.
Länderna ska skydda människor så att de kan känna sig säkra.
Ländernas lagar och domstolar ska behandla alla människor lika.
Människor ska kunna resa i sina länder och till andra länder.
Länderna ska ta emot flyktingar som saknar skydd i sina egna länder.
Människor ska själva få bestämma över sina liv.
De ska få gifta sig, tycka vad de vill och tro på vilken gud de vill.
Länderna ska kämpa mot fattigdom och se till att människor har arbete
och bostad, får äta sig mätta och lära sig att läsa och skriva.
26
Fritidsledaren är en resurs för alla åldrar. Framför allt är arbetet inriktat
på unga. Arenor som fritidsledaren utgår från är oftast en mötesplats,
vanligast en fritidsgård men det kan även vara från aktivitetshus, en skola
eller kvarterslokal. Det finns även fältfritidsledare som utgår från bostadsområdet, kommun- eller stadsdel. Funktionen är den samma.
11
Yrkesutövandet är baserat på frivillighet och bygger på tillitsfulla relationer.
Bilaga 1.
Anna Fredriksson på Tjängan i Borlänge om fritidsledarens yrkesroll:
Stig Bernsten, Stenhagen om yrkesrollen i samverkan fritid - skolan:
”Win-win i samverkan ger unga
meningsfull föreningsförståelse”
”Det viktiga är att
processer skapas,
genom att unga
gör det själva.”
Tjängan i Borlänge arrangerade en stor fotbollsturnéring. Två fritidsgårdsbesökare, 12 och 15 år, stod för hela detta omfattande arrangemang och
lyckades samla 100 ungdomar i sporthallen. Värt att notera är att flera av
dem som deltog varit avstängda tidigare för att de misskött sig och alltså
inte fått vistas i lokalerna. Men det gjorde de definitivt inte den här dagen
eftersom det var deras kompisar som låg bakom arrangemanget.
I arbetet med empowerment behöver fritidsledaren fråga: Ok, hur hade
ni tänkt att det här ska genomföras och vem ska göra vad? Om de behöver
hjälp, är det viktigt att de unga bestämmer vad du (som fritidsledare) ska
göra. Vi ska ta ett steg tillbaka, låta ungdomar själva ta ansvar.
Det betyder inte att fritidsledarrollen är passiv. Det svåra med yrkesrollen
är att veta ”När ska jag backa? När ska jag kliva in och hjälpa till?”
Ungdomar i nian i Västra Stenhagenskolan blir inspirerade när föreningsbildande kom på schemat. Fritidsledarna kommer en gång i veckan till skola.
De får då i olika grupper ha föreningsmöte och diskutera kring vad de vill
åstadkomma. Efter att de hade spånat på olika idéer bildade de Värdegrundsföreningen. De ville skapa en större trygghet på skolan. Efter några veckors
planering var upplägget färdigt. De arrangera en temadag med samarbetsövningar i skolans gymnastiksal för eleverna i årskurs 7.Det blev ett uppskattat
inslag – temadagen blev en succé.
– Det tog ett tag att planera. Vi lade fram idéer som vi arbetade med och sen
valde vi ut de bästa. Det gick jättebra, säger de.
– Vi pratade med varandra. Kollade så att alla tyckte att det som bestämdes
var okej innan vi tog ett beslut. Vi kom bra överens.
Till stöd för genomförandet av arrangemaninget deltog de i en workshop om
hur man gör samarbetsövningar. Det för att vara redo att leda dagen.
– De fick själva coacha sjuorna på temadagen och fick med alla i övningarna.
Det blev ett bra exempel på icke-formellt lärande. Ungdomarna berättade
också på temadagen att det blev bli möjlig tack vare att de startade föreningen. Många av sjuorna blev intresserade, det gav ringar på vattnet, säger fritidsledaren Mats Kolling.
Om fritidsledaren engagerar sig allt för mycket tar ungdomarna gärna ett
steg tillbaks. Men det kommer också stunder då ledarens engagemang är
viktigt för att ungdomarna ska fortsätta. Det handlar inte om att utföra,
utan snarare peka på lösningar och vägar, föreslå utvecklingsmöjligheter
och att vara bollplank.
– En bra grej är att man får varsin roll med olika ansvarsområden, t.ex. är jag
ordförande, berättar en av ungdomarna. Man lär sig att organisera och planera. På fritiden träffas vår förening och har möten flera gånger i månaden.
Fritidsledaren behöver ibland också stöd för att förstå hur han eller hon
ska göra. Ha ett forum och få diskutera om denna balansgång. Coacha
empowerment är en svår konst.
– Det är en win-winsituation. Eleverna lär sig föreningsbildande genom att
själva få göra det och inte bara läsa om det. Det i sin tur genererar lokalföreningar, säger Stig Bernsten, utvecklingsledare.
12
– Det är spännande att se hur utvecklande det är. De får en större inblick i
hur demokratin fungerar i en förening tycker läraren Gent Meiusi.
25
Pernilla Schavon, Funkabo fritidgård om yrkesrollen, förhållningssättet och
värdegrunden:
”Bemötande, att se
Emil Kovacs, Ungdoms– och Hemgård i Lund
om yrkesrollen och icke-formellt lärande:
”Handleda så att unga kan
förverkliga idéer.”
individen, inte könet.
På Funkabo fritidsgård, liksom på många andra gårdar,
arbetar ledarna med att öka jämställdheten. En kartläggning visade att pojkarna dominerade kraftigt på fritidsgårdarna i Kalmar. Kommunen beslöt att
genomföra ett pilotprojekt på Funkabo fritidsgård.
Tillsammans med ungdomar, konstnärer, arkitekter och fritidsledare utformade man den genussmarta fritidsgården.
Idag är biljardbordet utkastat från gården och istället finns här ett kafé med
barstolar och små bås där man kan prata ostört. En succé är att köket har
blivit större. Killar och tjejer är ofta där och bakar tillsammans. Alla rum kan
användas på olika sätt och inget utrymme är könsmärkt. Att det finns samband mellan den fysiska miljön och en jämställd verksamhet, är en grundtanke på Funkabo.
På Lunds ungdoms– och hemgård är det viktigt att ge utrymme för kreativitet
och utforskande.
Unga på hemgården har handledning från fritidsledarna, så att de själva kan
ta ansvar för det de vill göra. De har lärt sig att driva sina egna idéer utifrån
vad de är engagerade och är intresserade av.
- Utgångspunkten är ett DIY-tänk, dvs. att ta initiativ och ta reda på det själv.
För om ingen vill ge ut vår skiva, så får vi unga göra det själva, blir det för dyrt
att trycka tröjor så får vi unga lära oss att göra det. Fungerar det inte så får vi
hitta på ett annat sätt att göra det på, berättar Emil Kovacs, fritidsledare.
Det är ett lärande som utgår från vad jag som ung själv vill och kallas för
icke-formellt lärande. Det skiljer sig från skolans formella lärande. Det icke
formella lärande är något man får på köpet när man gör något som är kul och
som jag är intresserad av.
Under tiden som fritidsgården var stängd för renovering utbildades personalen i jämställdhetsfrågor och bemötande.
Ungdomarna får också stöd av fritidsledarna att driva projekt. De ordnade en
projektansökningskurs.
- Vi har fått bygga om våra egna mentala kartor och tänkt till kring allt, från
vilka bilder vi sätter upp på väggarna till vilka filmer vi väljer, berättar ledarna
på Funkabo.
- Jag och min kompis åkte på kurs för att lära hur man söker projektpengar.
Jag lärde mig jättemycket, berättar en av ungdomarna. På vägen hem pratade vi om det och sen sökte vi, med hjälp av ledarna på gården, biståndsmedel för att hjälpa ryssarna utveckla sin egna ideella organisation.
Idag har de könsstereotypa aktiviteter bytts ut till aktiviteter där pojkar och
flickor kan mötas. Besökarna har fördubblats – och tjejernas andel har ökat
till över 40 procent!
Jämställdhets- och värdegrundsarbete är viktiga framgångsfaktorer för fritidsledare och ger ökad trygghet i kamratgruppen och i lokalsamhället.
- Idag är gemenskapen större på Funkabo och klimatet mer tolerant. Så var
det inte tidigare. Då fanns en rädsla i att göra fel. Nu är det helt okej att vara
med även om man inte är bäst, säger Pernilla Schavon.
24
De berättar vidare hur de hade flera utbyten med en rysk ridklubb som blev
deras samarbetspartner i projektet. Några månader efter de hade haft ett
seminarium om tjej- och killgrupper i Kaliningrad fick de träffa flera av ungdomarna igen.
- Det kändes bra, berättar de, att träffa Ryska ungdomar som brinner för
samma sak … man har vuxit och fått en förståelse för som inte har det som vi.
Dom har det svårare och kanske fattigare än vi men som människor skiljer
dom sig inte alls.
13
Unga vill bli bemötta som möjlighet. Ingen vill vara ett problem.
Forskning till stöd för fritidsledarens
yrkesutövande
Fritiden som forskningsfält är tvärvetenskaplig och ger förståelse för hur
den fria tiden har betydelse för människors livsvillkor och livskvalitet.
Forskning till stöd för fritidsledarens yrkesroll är ofta inte specifikt baserad på fritidsledarens yrkesutövande17. Tillsammans med studier som
finns inom andra forskningsområden synliggörs en del viktiga framgångsfaktorer, som har betydelse för så väl ungas som vuxnas möjligheter och
samhällets utveckling.
En problemorienterad samhällsinsats riskerar att stigmatisera och därmed snarare motverka själva syftet med insatsen. Unga och vuxna vill bli
bemötta som möjligheter18. Positiva förväntningar förstärker19. Ingen vill
vara ett problem. Det behövs istället generella insatser som förbättrar
livsvillkoren tillsammans med lokala proaktiva insatser, vilket även är
framgångsrikt i det förebyggande arbetet20.
Sammanhang, engagemang och starkt civilsamhälle
Tillgången till möten som ger förutsättningar för sammanhang, inkludering
och sociala relationer, som gör att vi mår bra, blir handlingskompetenta
och känner oss trygga, i våra bostadsområden och i våra lokalsamhällen
markerar flera studier som en viktig tillgång i bostadsområdena. Men
också vikten av att det behövs ett större engagemang av både samhället
och de boende själva21, 22, 23.
Intresset kring det ideella engagemanget - civilsamhället ökar. En angelägen resurs för att möta samhällsutmaningarna och framtiden. Det ses
också som en viktig resurs för att behålla välfärden på nuvarande nivå 24.
Senare års studier av det ideella engagemanget synliggör stora förändringar. Drivkraften är idag mer personligt och behovsstyrt. Det är viktigt
att förverkliga sina idéer och stärka sin identitet – att självförverkliga sig
tillsammans med andra. Det finns en ökad rörlighet, ett växande och spirande intresse för nya gemenskaper och mikrokollektiv. Vi vill göra ”på
vårt sätt” utan att ärva och påverkas av strukturer och system från traditionella föreningar och organisationer25, 26 ,27.
14
Bilden illustrerar hur kompetensfältet och den professionella kapaciteten växer vart efter och kan anta mer komplexa utmaningar.
En timanställd fritidsledare börjar ofta som ledare i den öppna fritidsverksamheten. Arbetar för att skapa tillitsfulla relationer och lyssna på
vad unga vill. Allt eftersom, och med heltidstjänst som grund, ökar förmågan att kunna stödja egenorganisering för att så småningom kunna
coacha och att handleda.
Efterhand utökas det professionella och mer utåtriktade arbetet utanför
mötesplatsen (som vanligtvis är en fritidsgård men det kan handla om
andra mötesplatser). Kompetensen växer och med det ökar förmågan att
se möjligheterna/utmaningarna. Uppdraget kan breddas till att allt mer
arbeta utifrån områdets behov och möjligheter. Mötesplatsen ses allt
mer som en av flera platser för möten i området. En av flera lokala resurser för att arbeta med ungas och vuxnas fritid och som tillsammans med
lokala aktörer stärker området.
Se vidare bilaga Fritidsledarskolornas gemensamma kursplan.
Områdesarbete
Områdesbaserat arbete
Handledning
Stöd för
Egenorganisering
Ledare
Mänskliga rättigheter - VÄRDEGRUND - Barnkonventionen
23
Fritidsledaren möter människor där de är, ser möjligheterna och har
fokus på det som främjar och utvecklar. Fritidsledaren har strategier
för att bygga strukturella förutsättningar och har kompetens för att:
- handleda och coacha samt hantera konflikter.
- främja processer för så väl individer som grupper av unga
och vuxna.
- arbeta med inkludering och delaktighet, bryta underordning
och maktlöshet.
- samspela och koordinera lokala resurser och möjligheter, för
att förstå olika aktörers uppdrag och villkor.
Fritidsledaren har:
- kunskap om grupprocesser samt hur sociala och kulturella
system och organisationer utvecklas och agerar.
- föreningskunskap och förstår det ideella samhällets grunder.
- en god kännedom om närsamhället, den gemensamma situationen, de lokala aktörerna och aktiviteterna, den sociala,
kulturella, demokratiska samt fysiska ”kartan” i ett område.
Behovet av lokala stödstrukturer
Sammantaget synliggör det ett ökat behov av strukturer lokalt som
underlättar det ideella engagemangets utveckling. Det behövs även
samordning och koordinering av lokala möjligheter och resurser. En
framgångsfaktor och viktig förutsättning är att det finns någon som har
detta professionella uppdrag27. Det finns en lång tradition och kunskap
inom fritidsledaryrket av Community Work. Fritidsledare som arbetar
områdesbaserat utgår från möten och nätverksbyggande. För att tillsammans med unga och vuxna, utifrån områdets behov och möjligheter,
i samspel med andra aktörer, främja demokrati, ett områdes trygghet,
medverkar till social hållbarhet och rik kultur.
Forskning ger stöd för en fritidsledare vars arbete främjar:
 Identitet och självförverkligande tillsammans med andra.
I en värld som krymper med ökad information ökar tillgången på
olika tolkningar. Skapar både problem och möjligheter 28. Hur vi
vill leva, vad som är viktigt och eftersträvansvärt, hur vi kan nå
våra mål tillsammans med andra, är i det senmoderna samhället
något som aldrig blir färdigt. Vi har ett grundläggande behov av
att vi ha möjligheten att reflektera tillsammans med andra kring
vem man är. Vi reviderar vår självbild kontinuerligt och det påverkar våra val28. Det är synnerligen viktigt i ungdomsåren att få
stöd för en positiv självbild i samspel med andra. Drivkraften att
förverkliga idéer och samtidigt stärka sin individualitet är något
som vi gärna gör tillsammans med andra i en grupp30.
 Sociala nätverk och att nya sammanhang skapas.
Vi behöver sammanhang som vi ingår i och som stärker oss31.
Det är allt mer betydelsefullt att vi har tillgång till olika nätverk
för att hantera våra liv. Social interaktion och social kompetens är
allt viktigare. Det finns en tydlig koppling till hur vi mår, prosociala
sammanhang och att ingå i flera grupperingar och nätverk. Det
stärker det sociala kapitalet visar forskning. Det finns ett tydligt
samband med att det även ger ökade möjligheter till arbete32.
22
15
Professionellt uppdrag att samordna är en framgångsfaktor.
En värdegrund som står för det mångkulturella i vårt samhälle och tar
avstånd från det som begränsar. Individens rätt är oinskränkta, oavsett
kultur. En värdegrund som visar tilltro till människans egen kraft och förmåga att ta ansvar. Se bilaga Fritidsledarens värdegrund.
Meningsskapande kompetenser, förmågor och färdigheter för livet.
 Delaktighet, inflytande, handlingskompetens och hälsa.
Det finns en internationell forskningssammanställning som visar att
vi behöver kunna påverka och vara med och bestämma för att må
bra33. Vi behöver förstå, vara delaktiga och ingå i ett sammanhang.
Kunna hantera tillvaro och tillsammans med andra göra det som ger
oss mening34. Det är viktigt att bryta känslan av maktlöshet och
underordning. Vi behöver öka vårt handlingsutrymme och vår kompetens. Tillsammans med andra ökar det möjligheten att förändra
och förbättra livsvillkoren 35.
 Intressen, lärande och utveckling.
Att ha ett intresse är en stark skyddsfaktor visar forskning36. Lika
betydelsefullt är det att kunna utvecklas, lära och bemästra olika
situationer och utmaningar37. Det formellt statsstyrda lärandet i
grundskolan ger viktiga och gemensamma baskunskaper. Det eget
styrda icke formella lärande är också minst lika angeläget för vår
utveckling. Att vi kan utvecklas utifrån våra behov. Det bidrar till
meningsskapande kompetenser, förmågor och färdigheter för livet.
Det bidrar till ett mer kreativt lärande38. Unga som får tillgång till
musik, dans, idrott blir bättre på att förstå komplexa sammanhang.
Ju mer allsidigt lärande, desto bättre. Det ökar vår kapacitet visar
forskning99.
 Mening, skapande, entreprenörskap och kultur.
Det behövs mer av entusiasm, fantasi och kreativt kaos som möter
de formella kunskaperna. Det är i mötet mellan kaoset i hjärnstammen och ordningen i hjärnbarken som viktiga värden uppstår.
Det stärker vår förmåga att se möjligheter, att göra urval, att värdera och att se helheten40.
För att också kunna möta livets utmaningar tillsammans med
andra och känna mening förutsätter det att vi kan hantera det
mörka likväl som det ljusa i livet41. Vi behöver ha tillgång till våra
känslor och det kaotiska42. Här fyller kulturen en viktig funktion
som ger möjligheter och plats för människans skapande och välmående. Nyskapande och innovationer förutsätter möjligheten att
få pröva och experimentera. Det innebär ett risktagande, kan även
ge meningsskiljaktigheter men också möjligheten att söka lösningar och det främjar entreprenörskap43.
16
Gemensamt är lokalsamhället. Arbetet kan utgå från ett bostadsområde,
kommundel, hemgård, fritidsgård, bibliotek, skola eller liknande mötesplats och/eller sociala medier.
Fritidsledaren ses ofta som en resurs i uppdrag som styrs av andra yrkesgruppers styrdokument, exempelvis skollagen. Det kan vara elevassistent eller liknande. Men eftersom verksamheten är reglerad av skollagen innebär det är en annan yrkesroll än den vi tar upp här.
Däremot är det viktigt att fritidsledare samverkar med skolan. Det ligger i
uppdraget. Särskilt att främja sociala relationer, empowerment och demokrati samt värdegrundsarbete.
Arbetsuppgifterna och metoderna är många. Utgångspunkten kan vara
en mötesplats, ett nätverk, en grupp, ett event eller annat sammanhang.
Gemensamt är samtalet och mötet med grupper och individer. Att mötas
i ”ögonhöjd och utgå från behoven. Vad gruppen av individer vill göra
och vad de står mitt uppe i. Med behoven och områdets förutsättningar
som utgångspunkt samverkar fritidsledaren tillsammans med lokala aktörer och gruppen av individer med fokus på möjligheterna och samordna
resurser. Det kan handla om aktiviteter och nöjen, lärande och mening.
Det kan handla om att inspirera till egen organisering och demokratisk
praktik. Det kan också handla om något som är särskilt viktigt här och nu.
Målgruppen för fritidsledaren är att arbetar brett och inte specifikt mot
en grupp. En del av arbetet är inriktat på att samverka med lokala aktörer, så väl de boende, civilsamhället som offentliga och näringsidkare.
Fritidsledaren arbetar för social-, kulturell och demokratisk utveckling i
lokalsamhället och att stärka medborgarskapet. Det innebär att en viktig
målgrupp är unga och att stödja dem i deras vuxenblivande. Fritidsledaren arbetar med att inkludera grupper med låg motivation och lågt socialt
kapital.
Fritidsledarens värdegrund och profession
Fritidledaren har ett medvetet ledarskap där förhållningssättet i
mötet är det centrala. Yrkesutövandet baseras på tillit och förtroende. Fritidsledaren står för en tydlig värdegrund baserat på mänskliga fri- och rättigheter, allas lika värde och Barnkonventionen.
21
Till stöd för ungas vuxenblivande.
Fritidsledaren arbetar strukturellt:
I alla tider i alla kulturer finns särskilda insatser för att stödja vuxenblivandet och förmedla för samhället viktiga värden. Tonårstiden, puberteten
innebär en omfattande förändring och utveckling som banar väg till att
inkluderas i det vuxna44.
 för att stärka den sociala, kulturella och demokratiska utvecklingen, som en resurs utifrån ungas och vuxnas behov och områdets förutsättningar.
 tillsammans med och för unga och vuxna i området i samspel
med lokala aktörer för att koordinera lokala resurser, möjligheter och aktiviteter.
 för att ge förutsättningar och stöd för processer som främjar
självorganisering.
Fritidsledarens yrkesroll syftar till att tillsammans med och för
grupper och individer stärka och utveckla:
 Social hållbarhet och socialt kapital.
Det handlar bland annat om att främja kommunikation, dialog och
integration. Ge stöd för sociala nätverk, stimulera till nya sammanhang
och gruppbildningar.
 Kulturlivet och meningsskapandet.
Lokalt inspirera, möjliggöra och ge plats för kreativitet, meningsskapande
och självförverkligande sammanhang i gemenskap med andra.
 Bildning, lärande och utveckling.
Ge support för utforskande och möjligheter att förverkliga idéer. Det
behövs forum för det icke formella lärandet, att organisera och utveckla
sina intressen.
Medicinsk forskning visar att under tonåren är tillväxten av hjärnan omfattande och är en avgörande period för att utveckla hjärnans fulla kapacitet. Den här utvecklingsperioden handlar om att kunna bemästra komplexa sociala sammanhang, kunna förstå och tänka mer övergripande och
abstrakt. Hjärnceller som inte får stimulans slås ut45, 46.
Under tonårstiden får föräldrarna en förändrad roll. Det blir viktigare för
ungdomar att träffa kompisar och andra vuxna, eftersom de strävar efter
att själva skapa ett liv oberoende av sina föräldrar 47.
Kompisar är en viktig skyddsfaktor för ungdomars utveckling och hälsa.
Men kan även innebära en risk. Destruktiva kamratgäng och riskmiljöer
ökar sårbarheten inte bara för de som ingår i kamratgruppen utan riskerar även tryggheten i lokalsamhället. Det är därför viktigt att det finns
tillgång till kompetenta ledare som har en bra dialog med unga och deras
föräldrar och stödjer proaktiva kamratrelationer48.
Fritidsledare som kan supporta och handleda är ett viktigt stöd för ungas
utveckling och hälsa som stärker förmågor och olika intresseområden. Det är
viktigt med delaktighet, att ge utrymme för läroprocesser som stimulerar
och stärker handlingskompetensen som utgår från deltagarnas egen kraft
och kreativitet. Ledare behöver ha en tydlig organisatorisk struktur i arbetet med ungdomars delaktighet. De behöver kontinuerligt reflektera kring
delaktighet och hur de ska arbeta49.
 Egenorganisering och demokrati.
I fokus är att främja och stödja initiativförmågan och handlingskompetens. Ge stöd för empowerment och på så sätt bidra till att underlätta
för att bryta utanförskap och underordning. Supporta egen organisering,
föreningsbildande och forum för delaktighet och inflytande.
Arbetsfältet för fritidsledaren är fritiden, som var och en själv äger och
väljer hur den ska användas. Frivilligheten, det frivilliga medverkandet/
deltagandet, är en grundförutsättning. Arenorna och platserna är många.
20
17
Proaktiva kamratrelationer och förhandlingsbara strukturer.
Fritidsledarens yrkesroll
Göran Lindh på Kedjan i stadsdelen Ersboda i Umeå om yrkesrollen:
”Bygga nätverk
och vara som
spindeln i nätet”
Två ungdomar på Kedjan, ville arrangera ett lan. De fick genom Göran Lindh,
Kedjan och fritidsledarna från fritidsgården Athena i Ersboda kontakt med
föreningen UmeLan som arrangerar Frostbyte, Norrlands största lan. Kontakten mynnade ut i att UmeLan lånade ut alla nödvändiga elektroniska prylar till
ungdomarna. Kjedjan stod för lokalkostnaden, bord och stolar.
My Welther, förälder och projektledare i Majorna:
”Levande statsdel
genom 10 års
samverkan”
När skymningen lägger sig
tänds ljusen i Aktivitetshuset
och dofter från matlagning
sprider sig ut över området.
Det är ”folkköket” som bjuder in alla som vill att dela en måltid tillsammans.
Utanför blir trängseln stor med barnvagnar och rullatorer.
Men så har det inte alltid varit. Stadsdelen Majorna i Göteborg drabbades
hårt av nittiotalets nedskärningar. Det ledde till en känsla av vanmakt bland
de boende. Sista spiken i kistan var när fritidsgården stängdes. Ganska snart
kom problemen och områdes blev otryggt.
- Vägen till lanet blev kort och samarbetet med Göran och fritidsledarna fungerade bra, berättar ungdomarna.
Hyresgästföreningen och Familjebostäder gick då samman och startade ett
projekt som förlängdes från tre år till fem år.
- Kjedjan är ett aktivitetscentrum för ungdomar och fungerar som ett nav.
Många kontakter finns här men ibland måste jag leta aktörer utanför området, säger Göran Lindh.
– I ett projekt där man vill samverka med många olika aktörer inte minst de
boende krävs uthållighet, säger My Welther, förälder och projektledare.
En stor del av hans arbete är att fungera som en koordinator/samordnare i
samverkan mellan den civilia- och den offentliga sektorn. Att bygga nätverk är
Görans främsta uppgift.
– Det handlar också om att förhandla sig till olika möjligheter för de som vill
göra saker. Skate- och bmxföreningen har till exempel haft inbrott i sin lokal
och har fått rätt till skadestånd. Var ska man söka det? Jag hjälper dem att ta
reda på det.
Som koordinator får Göran många olika frågor. Det viktiga är då att kunna
veta lite om mycket och framför allt att veta vem som vet mer och lotsa rätt.
– Behöver man hjälp med något så är det bra att prata med Göran för han har
kontakter på kommunen. För mig att gå in på kommunen och leta efter rätt
person är som att söka efter en nål i en höstack, säger Petra Molin på Axxess
Umeå.
18
Det lokala engagemanget och föreningarna var viktiga i samverkan för att
skapa och förbättra ungas och boendes sammanhang i sin närmiljö.
Det har gått 10 år sedan fritidsgården stängdes. Idag är gården öppen igen
men som ett aktivitetshus som drivs av föreningslivet. Byggnaden hyr man av
kommunen och uppdraget att driva verksamheten gav man sig själv eftersom
stadsdelsnämnden inte anser sig ha ekonomi för detta. En samverkansförening bildades redan från början och består idag av 35 olika föreningar. Tillsammans har de rustat upp området. Förutom aktivitetshuset finns idag även
bollplaner, boulbana som de äldre önskade sig och bättre belysning.
- Hade vi väntat på att kommunen skulle göra något hade vi förmodligen ännu
väntat, tror My.
Idag sjuder det av liv i området och gemensamt arrangeras det mängder av
aktiviteter inte minst under sommarmånaderna för ungdomar som vill delta
och som själva tar ett ansvar för genomförandet.
19