Fysik för C & D 2016/2017 – Projekt
Version 2017-01-11
Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D
Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena
termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig koppling till hållbar utveckling. Projekten ger
övning i att söka och tillgodogöra sig information från olika källor, bl.a. vetenskapliga artiklar, samt i
skriftlig och muntlig framställning.
Litteratur: Varierar från projekt till projekt. Generellt: Läroboken i termodynamik (G. Jönsson, Fysik i
vätskor och gaser, Teach Support, 2010), föreläsningsanteckningar, utdelat material samt vetenskapliga
artiklar.
1
Fysik för C & D 2016/2017 – Projekt
Version 2017-01-11
Projekt inriktade mot termodynamik
Uppvärmning: Det övergripande temat för dessa projekt är smart uppvärmning av hus. Termodynamiken
ger som vi vet både möjligheter och begränsningar för uppvärmningssystem. Projekten bör innehålla
beräkningar gjorda med klimatdata samt uppskattning av miljövinster.
1.
Uppvärmning med värmepump.
2.
Bergvärme/kyla kan utnyttjas både till att värma på vintern och kyla på sommaren.
3.
Solvärme med olika solfångartyper.
Mentor: Gunnar Ohlén
Effektiv elanvändning: Elenergi är egentligen enbart ett sätt att transportera energi – energin måste i
”vanliga” fall komma från kraftverk som ”producerar” elen samtidigt. För att kunna använda den
miljövänliga elen optimalt måste vi kunna lagra energi.
4.
Lagring av energi – ger möjlighet att utnyttja miljövänliga energislag.
5.
Elbilen – problem och möjligheter.
6.
Olika metoder att överföra elektrisk energi till fordon, speciellt bussar. En möjlighet för
framtidens elfordon.
Mentor: Gunnar Ohlén
Solenergi: En mycket stor potential för framtida miljövänliga energisystem är den strålning som kommer
från solen. I en solfångare sker en direkt omvandling till värmeenergi. För att få elenergi kan man
använda solceller för en direkt omvandling av E-M-strålning eller så kan man gå omvägen via
värmeenergi. Båda systemen finns realiserade i kommersiella anläggningar.
7.
Solel med Stirlingmotor.
8.
Solel med ångturbin.
9,10. Solel med olika solcellstyper
Mentor: Gunnar Ohlén
Växelverkan mellan gaser i atmosfären och EM-strålning: Växthusgaser karakteriseras av att de kan
uppta strålningsenergi i det infraröda området. Andra gaser hindrar UV-strålning att nå jorden.
11.
Växthuseffekten och växthusgaser
12.
Kortvågig strålning från solen och miljöpåverkan
Mentor: Gunnar Ohlén
Har du frågor om projekten inom termodynamik?
Mejla eller ring Gunnar Ohlén: [email protected], 073 – 222 26 06
2
Fysik för C & D 2016/2017 – Projekt
Version 2017-01-11
Projekt inriktade mot förbränning
Bränslen: Hur löser vi det globala energibehovet på ett hållbart sätt i framtiden? Det behövs intensiv
forskning och utveckling inom detta område, samtidigt som nuvarande system måste effektiviseras och
göras mer miljövänliga. Fossilbränslen är en ändlig resurs, och med tiden kommer reserverna att bli av
sämre kvalitet och dyrare att utvinna. Vilket är framtidens bränsle: etanol, vätgas, eller något annat?
1,2.
Omställning till biobränslen - Omställning från fossilbränslen till biobränslen är viktig för mänskligheten.
Vilka drivkrafter finns? På vilken tidsskala måste det ske? Vilka möjligheter och problem finns i denna
omställningsprocess?
3,4.
Biobränslen - Etanol har slagit igenom som miljövänligt bränsle. Är det ett miljövänligt bränsle? Vilka
möjligheter och problem finns med etanol? Finns det andra biobränslen, t.ex. metanol, som är bättre
alternativ? Olika tillämpningar ställer olika krav på bränslet. Vilka möjligheter och begränsningar finns det
vad gäller biobränsle för exempelvis lätta transporter, tunga transporter, flyg och sjöfart m.m.?
Mentor: Andreas Ehn
Fordon: Även om bensin- och dieselmotorer i sina grundkonstruktioner har varit relativt oförändrade sen mer än
100 år, har motorutvecklingen varit intensiv de senaste decennierna, mycket tack vare förbättrade experimentella
metoder och teoretiska modeller som resulterat i förbättrad kunskap om bl.a. strömning och förbränningskemi.
Strängare lagstiftning gällande utsläpp har lett till både renare avgaser och effektivare motorer.
5.
Dieselmotor med biobränslen – Dieselmotorn är en väletablerad och förhållandevis effektiv
förbränningsmotor. Vilka är dess nackdelar med avseende på klimatpåverkan? Vilka möjligheter ges att
använda förnyelsebara biobränslen med denna motor? Hur inverkar det på motorns klimatpåverkan?
6.
Ottomotorn med vätgas-förbränning – Ottomotor/bensinmotorn är traditionellt den vanligaste
förbränningsmotorn för personfordon. På senare tid har intresset för vätgas-förbränning ökat p.g.a. tillgång
samt reducerad produktion av CO2 vid förbränning. Vilka möjligheter och begränsningar finns för vätgasförbränning med en Otto-motor?
7.
Alternativa motorkoncept – Det finns alternativa motorkoncept, t.ex. Wankelmotorn eller HCCI
(Homogeneous Charge Compression Ignition) motorn. Hur fungerar sådana motorer? Vilken potential samt
för- och nackdelar har dessa motorkoncept?
8.
Små förbränningsmotorer, ”down-sizing” – En strategi för att minska klimatpåverkan är utveckling av
mindre motorer för personbilar. Hur genomförs det i praktiken? Vad har detta för inverkan på motorernas
effektivitet och klimatpåverkan? Vilka är fördelarna/nackdelarna?
Mentor: Christian Brackmann
Utsläpp: Förbränningsprocesser står idag för minst 85% världens energibehov. Även om den procentuella andelen
beräknas minska kraftigt så kommer den globala användningen av förbränningsprocesser att öka under flera
decennier framöver. Därför är minskning av utsläpp från förbränning av stor betydelse.
9,10. Reduktion av NOx utsläpp - Vid förbränning bildas kväveoxiderna NO och NO2, vanligen kallade NOx,
från kväve i bränslet och vid höga temperaturer genom att luftens kväve reagerar. NO x har negativa effekter
på luftkvaliteten och ingår bland annat i processen då skadlig marknära ozon bildas. Hur gör man för att
minska NOx utsläppen från fordon och industri? Har NOx-begränsande åtgärder negativa konsekvenser?
11. Koldioxidavskiljning och lagring - Ett möjligt sätt att hantera de fossila bränslenas koldioxidutsläpp är att
samla in gasen och återföra den till berggrunden. Användandet av denna teknik är av intresse för producenter
av fossila bränslen och det har därför lagts stora resurser de senaste åren på forskning och storskaliga försök.
De tekniska utmaningarna rör bland annat att samla in och koncentrera gasen, transportera den till
lagringsplatsen, samt själva processen att återföra den till berggrunden. Hur fungerar de här processerna?
Kan CCS göras energieffektivt och miljövänligt? Vilka problem finns?
Mentor: Elna Heimdal Nilsson
Har du frågor om projekten inom förbränning?
Mejla eller ring Christian Brackmann: [email protected], 046-222 49 62.
3
Fysik för C & D 2016/2017 – Projekt
Version 2017-01-11
Projekt inriktade mot klimatfysik
1-3. Jordens energibalans och klimatförändringar: Jordens energibalans belyses med hjälp av
litteraturstudier och modellering. I tre olika projekt studeras hur klimatet påverkas av olika
parametrar.
Mentor: Bengt Martinsson
Geoingenjörskonst för att möta klimathotet
4.
5.
6.
Vilka metoder finns för att avlägsna växthusgaser från atmosfären?
Hur kan man påverka klimatet genom att blockera solinstrålning?
I vilka av utvecklingsscenarierna från FN:s klimatpanel behövs sannolikt geoingenjörsmetoder för att
undvika riskabla klimatförändringar?
Mentor: Johan Friberg
Moln och klimat
7.
8.
Vad påverkar ett molns albedo?
Vad påverkar nederbördsbildning och därmed molns livslängd?
Mentor: Bengt Martinsson
Växthusgaser – källor och sänkor
9.
10.
11.
Hur har koncentrationen av växthusgaser förändrats i perspektivet hundratusentals år?
Ger våra CO2-utsläpp upphov till återkoppling genom att påverka sänkornas effektivitet?
På vilka sätt påverkar vi människor koncentrationen av växthusgaser?
Mentor: Johan Friberg
Använd första projektveckan till att studera de grundläggande frågeställningarna för projektkategorin och
fortsätt sedan med fördjupning för valt projekt. Föreslagen litteratur till fördjupningsdelen är avsedd att ge
utgångspunkt för egen sökning av litteratur.
Har du frågor om projekten inom klimatfysik?
Mejla eller ring Bengt Martinsson: [email protected], 046-222 79 89.
4
Fysik för C & D 2016/2017 – Projekt
Version 2017-01-11
1. Jordens energibalans och klimatförändringar
Solen är den huvudsakliga källan till energi för jorden. Jorden absorberar större delen av den inkommande
solstrålningen och värms upp. Jorden strålar i sin tur ut värmestrålning och ett jämviktstillstånd uppnås. Jordens
atmosfär påverkar dock energibalansen inom jordsystemet. Atmosfären är till stor del genomskinlig för den mer
kortvågiga solstrålningen, medan de så kallade växthusgaserna absorberar en stor del av den infraröda strålningen
från jordytan. En del av denna strålning sänds tillbaka från atmosfären till jordytan, som därmed tar emot strålning
från både solen och atmosfären. Jordytan får då en högre jämviktstemperatur, och detta är den så kallade (naturliga)
växthuseffekten. Energibalansen påverkas även av flera andra parametrar, t.ex. moln och partiklar i atmosfären,
jordens albedo (reflektion av solstrålning), med mera.
Eftersom vi inte vill göra storskaliga experiment med klimatet är matematisk-fysikaliska modeller ett bra verktyg
för studier av klimat och klimatförändringar, och helt nödvändigt för att kunna göra prognoser av framtida klimat.
Modeller kan t.ex. användas för att studera hur förändringar i olika parametrar påverkar jordens medeltemperatur
och andra klimategenskaper. Modeller kan byggas upp med olika komplexitet, men även relativt enkla modeller
kan ge förvånansvärt bra resultat. I alla fall om vi räknar med globala medelvärden. För att få förtroende för
modellerna räknar man först på så verklighetsnära förhållanden som möjligt och ser om modellen kan beskriva
verkligheten på ett bra sätt. Detta är ett grundkrav. Därefter kan man göra så kallade känslighetsstudier, vilket
innebär att någon eller några parametrar förändras och att man beräknar hur detta påverkar jordens
medeltemperatur.
Frågeställningar
Grundläggande: Vilka är de viktigaste faktorerna (klimatparametrarna) som styr jordens klimat? Hur påverkas
jordens medeltemperatur av förändringar i dessa? Vad innebär begreppet strålningsdrivning (radiative forcing)?
Hur beräknas det? Vad innebär klimatkänslighetsparametern? Hur beräknas det? Hur arbetar IPCC
(Intergovernmental Panel on Climate Change) med dessa frågor?
Projekt 1-3: Välj någon eller några av punkterna nedan, sök litteratur som beskriver problematiken samt utveckla
modell och gör uppskattningar och/eller känslighetsstudier:
Hur påverkas jordens medeltemperatur av variationer i olika klimatparametrar? Sätt samman er egen modell och
gör känslighetsstudier. Variera t.ex. albedo, koncentration växthusgaser, med mera. Vilka är de viktigaste
albedokomponenterna? Hur förändras t ex markalbedot av isavsmältning och påföljande översvämning? Jämför
t.ex. albedo för en jord täckt av oceaner (lågt albedo) och en jord täckt av is och snö (högt albedo). Hur påverkar
förändringar av atmosfärens sammansättning i form av t ex växthusgaser och aerosolpartiklar klimatet? Beräkna
den så kallade strålningsdrivningen (radiative forcing) och jämför med IPCCs värden. Beräkna även
klimatkänslighetsparametern.
Exempel på litteratur
Grundläggande: Sätt er in i hur klimatet fungerar och hur moln och växthusgaser påverkar (t ex Jacob, kap 7 & 8
samt Martinsson).
Fördjupning: Climate Change TS; RealClimate; Rummukainen och Källén; Johansson; Archer, kap 3 (The layer
model); Jacob, kap 7 (The greenhouse effect). Bra definitioner av strålningsdrivning finns t.ex. i Wallace and
Hobbs och i Jacob. Information om ”värmeutsläpp” finns t.ex. i Areskoug sid. 59-60 och i Climate Change, TS
avsnitt 2.5.7
5
Fysik för C & D 2016/2017 – Projekt
Version 2017-01-11
2. Geoingenjörskonst för att möta klimathotet?
Ökande koncentrationer av växthusgaser förväntas ge alltmer påtagliga effekter på jordens klimat i framtiden. F n
förs internationella politiska diskussioner om att radikalt minska utsläppen av växthusgaser för att förhindra en
riskabel klimatförändring. Frågans globala karaktär parat med att växthusgasutsläppen är kopplade till centrala
företeelser i samhället innebär stora svårigheter att nå verkningsfulla åtgärdsprogram. I perspektivet av ett möjligt
sådant misslyckande har frågan väckts om man bör bygga upp en beredskap för att med ingenjörsmetoder försöka
styra klimatet.
Geoingenjörsmetoder kan i huvudsak delas in i två grupper. Den ena typen av metoder går ut på att på olika sätt
avlägsna växthusgaser från atmosfären, medan den andra bygger på att motverka uppvärmning genom att blockera
solstrålning. Klimatsystemet styrs av en lång rad processer som ofta påverkar varandra. Trots att intensiv forskning
bedrivits under lång tid för att bättre förstå klimatet, saknas övergripande förståelse p g a komplexiteten. Därför
finns risker förknippade med att försöka styra klimatet.
Metoderna som går ut på att avlägsna växthusgaser kan anses som mindre riskabla, eftersom de åtgärdar faktiska
problemet med förhöjd koncentration, men kan ev skapa andra problem. Blockering av solstrålning innebär att man
stryper effektinflödet för att motverka förstärkt växthuseffekt. Det innebär ökade risker för oväntade händelser i
klimatsystemet eftersom man då stör det inte helt kända systemet på två olika sätt. Blockering av solstrålning är av
intresse eftersom resultat kan nås relativt snabbt om vi skulle närma oss en klimatstörning som bedöms farlig.
Naturen ger ibland tillfälle att studera blockering av solinstrålning. Det är i samband med explosiva vulkanutbrott.
Dessa påverkar mängden reflekterande aerosolpartiklar i stratosfären (10 – 30 km höjd i atmosfären). Senaste
gången vi fick påverkan i global skala var i samband med Mt Pinatubos utbrott 1991.
Frågeställningar
Grundläggande: Vad menas med växthusgaser? Hur fungerar växthuseffekten? Vilka är de viktigaste
växthusgaserna? Vilka är de naturliga och antropogena källorna? Hur länge stannar växthusgaser i atmosfären? På
vilka sätt försvinner växthusgaser från atmosfären? Vad menas med riskabel klimatförändring (”dangerous climate
change”)? Vilka geoingenjörsmetoder är tänkbara?
Projekt:
4. Vilka är metoderna för att avlägsna växthusgaser från atmosfären? Under vilka förutsättningar är de
verksamma? Hur stor är potentialen att reducera CO2 för metoderna? I vilket tidsperspektiv kan de användas?
Tekniskt och ekonomiskt genomförbara? Risker?
5. Vilka är metoderna för att blockera solinstrålning? Under vilka förutsättningar är de verksamma? Hur stor är
potentialen att motverka temperaturförändringar orsakade av växthusgaser för metoderna? I vilket
tidsperspektiv kan de användas? Tekniskt och ekonomiskt genomförbara? Risker?
6. Vilka scenarier ger IPCC för utvecklingen av klimatet i ett hundraårigt perspektiv? I vilka scenarier behövs
sannolikt geoingenjörsmetoder för att undvika riskabla klimatförändringar? Vilka är riskerna med
geoingenjörsmetoderna? När behöver växthusgasavskiljning resp. solinstrålningsblockering sättas in för att
förhindra sådana förändringar?
Exempel på litteratur
Grundläggande: Sätt er in i hur växthusgaser och växthuseffekten fungerar (t ex Jacob, kap 7), orientera er om
geokemiska kretslopp, speciellt kretsloppet för kol (t ex Jacob kap. 6) samt sätt er in i geoingenjörsmetoderna
(sammanfattningen i ”Geoengineering the climate”).
Fördjupning:
4. Avlägsnande av växthusgaser från atmosfären: Strand & Benford och ”Geoengineering the climate”
5. Blockering av solinstrålning: Kerr, Crutzen, McCormick et al, samt ”Geoengineering the climate”
6. Geoingenjörskonst i relation till IPCC:s scenarier: Climate change 2007 (IPCC) och ”Geoengineering the
climate”
6
Fysik för C & D 2016/2017 – Projekt
Version 2017-01-11
3. Moln och klimat
Detta projekt fokuserar på molns inverkan på atmosfärens processer och på klimatet. Moln har, som alla vet genom
praktisk erfarenhet, stor inverkan på jordens energibalans, både lokalt och globalt. Moln är viktiga för distribution
och omfördelning av vatten och en viktig del i den hydrologiska cykeln. Moln är även viktiga för omfördelningen
av energi atmosfären (behandlas i projekt 2). Moln är dock svåra att beskriva i klimat- och väderprognosmodeller.
Varje moln är unikt, genom att de lokala förutsättningarna där molnen bildas och utvecklas varierar i hög grad. Det
gör det svårt att generalisera och beskriva effekterna från moln på atmosfärens processer. Det är t.ex. mycket svårt
att göra säkra nederbördsprognoser bara för en dag framåt. Att beskriva molns klimatpåverkan är ännu svårare.
Det första steget är att göra en bra beskrivning av hur moln bildas och vilka faktorer som påverkar det. Ökade
halter av luftföroreningar, särskilt i partikelform (aerosolpartiklar), har stor betydelse för molnen. Meteorologiska
förhållanden vid molnbildning är också viktig. I detta projekt ska vi göra ett försök att tränga in lite mer i ämnet.
Frågeställningar
Grundläggande: Vilka är de viktigaste faktorerna (klimatparametrarna) som styr jordens klimat? Hur påverkas
jordens medeltemperatur av förändringar i dessa? Vad innebär begreppet strålningsdrivning (radiative forcing)?
Hur beräknas det? Vad innebär klimatkänslighetsparametern? Hur bildas moln? Vilka faktorer kontrollerar
molnbildningen? Hur kan avkylning av stigande luftmassor beskrivas matematiskt? Vilka faktorer styr
kondensation av vattenånga till molndroppar? På vilka sätt påverkar olika typer av moln klimat och väder? Hur
påverkar aerosolpartiklar moln? Vilka partikelegenskaper är mest betydelsefulla? Hur påverkas molns albedo av
antalet molndroppar? Hur påverkas nederbördsbildning och molns livslängd? Varför är osäkerheterna så stora vid
kvantitativa uppskattningar av molns klimateffekter?
Projekt:
7. Vilka faktorer påverkar molns albedo (reflektionsförmåga) och hur påverkar förändringar i molns albedo
jordens energibalans? Hur kan man uppskatta albedoförändringar för moln? Vad innebär 1:a indirekta
klimateffekten av aerosolpartiklar? Vilka faktorer kontrollerar antal molndroppar och storleken på
molndropparna (storleksfördelning) i ett moln?
8. Vilka faktorer påverkar molns livslängd och nederbördsbildning? Hur påverkar detta jordens energibalans och
klimat? Vad innebär 2:a indirekta klimateffekten av aerosolpartiklar? Vilka andra effekter på t.ex. atmosfär
och hydrologiska cykeln kan fås efter förändringar nederbördsmönster och molns livslängd.
Exempel på litteratur
Grundläggande: Klimatet och hur aerosol & moln och växthusgaser påverkar (t ex Jacob, kap 7 & 8) samt hur
hygroskopisk tillväxt och molnbildning fungerar (t ex Martinsson). Se även t ex McFiggans et al., Stevens samt
Nenes & Seinfeld.
Fördjupning:
7. McFiggans et al.; Samband mellan molns albedo (reflektivitet) och antal molndroppar finns t.ex. i Seinfeld
and Pandis, 1:a upplagan: kap. 22; 2:a upplagan: kap. 24 samt Twomey
8. Climate Change, avsnitt 7.5.2 (kapitel 7) Small et al, Rotstayn & Liu samt Rosenfeld et al.
7
Fysik för C & D 2016/2017 – Projekt
Version 2017-01-11
4. Växthusgaser – källor och sänkor
Växthusgaser spelar en viktig roll för jordens klimat genom att naturliga förekomster höjer jordytans
medeltemperatur med 33 °C. Detta sker genom att utgående, långvågig strålning absorberas av växthusgaserna i
atmosfären. Dessa gaser återutsänder strålning i alla riktningar, vilket innebär ett tillskott i bestrålningen av
jordytan.
Växthusgaser, liksom andra ämnen, ingår i geokemiska kretslopp. Det innebär att de genom kemiska
transformationsmekanismer, förändrat aggregationstillstånd, transport mm kan förflyttas från atmosfären till andra
s k reservoarer, t ex biosfären eller oceanerna. Det innebär att i detta fall fungerar biosfären och oceanerna som
sänkor. Störningar på jordens sammansättning, t ex ökad CO2-koncentration, kan leda till att sänkornas effektivitet
påverkas, vilket kan innebära ytterligare ökad CO2-koncentration och därmed förstärkning av växthuseffekten ( en s
k återkopplingsmekanism).
De viktigaste växthusgaserna är vattenånga (H2O), koldioxid (CO2), metan (CH4) halogenerade kolväten, marknära
ozon (O3) och dikväveoxid (N2O). Flera av dessa växthusgaser har ökat kraftigt i atmosfärskoncentration från
industrialiseringen som en följd av storskalig, antropogen påverkan, främst genom förbränning av fossilt material
men även genom t ex industriprocesser, jordbruk och djurhållning. Klimatmodellerna förutspår i de flesta fall
ökande global medeltemperatur som kan nå riskabla nivåer, om inte åtgärder sätts in för att begränsa utsläppen av
växthusgaser till atmosfären.
Frågeställningar
Grundläggande: Vad menas med växthusgaser? Hur fungerar växthuseffekten? Vilka är de viktigaste
växthusgaserna? Vilka är de naturliga källorna? Hur länge stannar växthusgaser i atmosfären? Hur fungerar
geokemiska kretslopp? På vilka sätt försvinner växthusgaser från atmosfären?
Projekt:
9. Hur har koncentrationen av växthusgaser förändrats i ett perspektiv på hundratusentals år? Hur är det med
förändringstakten? Varför har vi istider? Vilka metoder kan användas för att studera
växthusgaskoncentrationer långt tillbaka i tiden? Vilka är osäkerheterna?
10. Har sänkorna för CO2 ändrats i tidsskala på miljoner år? Påverkar våra utsläpp CO2-sänkornas effektivitet?
Vilka är de viktigaste sänkorna? Hur fungerar de? På vilka sätt påverkar vi sänkornas effektivitet? Vad kan det
få för betydelse för framtida klimatutveckling?
11. På vilka sätt påverkar vi människor koncentrationen av växthusgaser? Vilka samhällssektorer är viktiga för
ökningen av växthusgaskoncentrationen? Hur fördelas emissionerna globalt? Var har vi i ett globalt perspektiv
de största ökningstakterna? Vilka tekniska och ekonomiska metoder finns för att reducera koncentrationen av
växthusgaser? Vilka är kostnaderna? Finns det några kostnader för att inte åtgärda ökningen av
växthusgaserna?
Exempel på litteratur
Grundläggande: Sätt er in i hur växthusgaser och växthuseffekten fungerar (t ex Jacob, kap 7) samt vad som menas
med geokemiska kretslopp, speciellt kretsloppet för kol (t ex Jacob kap. 6).
Fördjupning:
9. Växthusgaser i långt tidsperspektiv: Siegenthaler et al., Spahni et al., Brook och Masson-Delmotte et al.
10. Påverkan på sänkors effektivitet: Climate change 2007 (IPCC), Pagani et al. och Friedlingstein et al.
11. Mänsklig påverkan på växthusgaskoncentration: Climate change 2007 (IPCC) och Sternrapporten.
8
Fysik för C & D 2016/2017 – Projekt
Version 2017-01-11
Litteratur
En del av litteraturen nedan finns i Fysikbiblioteket, men kan även finnas på andra bibliotek på Lunds Universitet
och kanske på Lunds Stadsbibliotek. Be gärna bibliotekarierna på Fysikbiblioteket om hjälp med litteratursökning.
Även handledarna kan ha viss litteratur.
Abdul-Razzak et al.: J. Geophys. Res., 103, D6, 6123-6131, 1998
Ahrens: Meteorology Today (finns i Fysikbiblioteket)
Andréasson m.fl.: Geobiosfären
Archer: Global warming - understanding the forecast
Areskoug: Miljöfysik (finns i Fysikbiblioteket)
Baker, M. B. and Peter, T.: Small-scale cloud processes and climate., Nature, 451, 299, 2008.
Barry and Chorley: Atmosphere, Weather and Climate
Bernes: En ännu varmare värld (finns i Fysikbiblioteket)
Bogren, Gustavsson, Loman: Klimat och väder (finns i Fysikbiblioteket)
Bogren, Gustavsson, Loman: Klimatförändringar
Brook, Tiny bubbles tell all, Science Vol. 310, 1285 – 1287, 2005
Climate Change 2007 – The physical science basis, Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC)
(finns i Fysikbiblioteket och på nätet).
o Summary for policymakers: http://www.ipcc.ch/ipccreports/ar4-wg1.htm
o Sammanfattning för beslutsfattare: http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5677-8.pdf
o Technical Summary (TS): http://www.ipcc.ch/ipccreports/ar4-wg1.htm
Crutzen P.J., Albedo Enhancement by Stratospheric Sulfur Injections: A Contribution to Resolve a Policy
Dilemma?, Climate Change Vol. 77, 211 – 220, 2006
Dessler, A.E., Zhang, Z, and Yang, P.: The water-vapor climate feedback inferred from climate
fluctuations, 2003-2008, Geophys. Res. Lett., 35, 2008
Encyclopedia of Global Warming and Climate Change: tillgänglig via ELIN@Lund,
http://www.lub.lu.se/cgi-bin/ipchk/elin.lub.lu.se/
ESPERE Climate Encyclopaedia: http://www.espere.net/
Friedlingstein P. et al., Positive feedback between future climate change and the carbon cycle, Geophysical
Research Letters Vol. 28, 1543 – 1546, 2001
Geoengineering the climate: science, governance and uncertainty, RS Pol. Doc. 10/09, 2009 RS1636,
ISBN: 978-0-85403-773-5, The Royal Society, http://royalsociety.org/displaypagedoc.asp?id=35120
Jacob: Introduction to Atmospheric Chemistry, (finns i Fysikbiblioteket och på LTH studiecentrum, finns
även på http://acmg.seas.harvard.edu/publications/jacobbook/index.html)
Johansson, B. (red.): Osäkrat klimat – laddad utmaning, Formas Fokuserar, 2009 (finns i Fysikbiblioteket)
Kerr R. A., Pollute the planet for climate’s sake? Science 314, 401 – 402, 2006
Lawrence: Atmospheric Thermodynamics and Parcel Theory,
http://www.mpch-mainz.mpg.de/~lawrence/vorlesung_WS2004-5/thermo.pdf
9
Fysik för C & D 2016/2017 – Projekt
Version 2017-01-11
Lohmann et al.,
Masson-Delmotte V. et al., Past temperature reconstructions from deep ice cores: relevance for future
climate change. Climate of the Past 2, 145-165, 2006.
Martinsson Bengt: Hygroskopisk tillväxt och molnbildning
Mattsson, Jan O.: Moln: uppkomst, indelning, formvärld (finns i Fysikbiblioteket)
McCormick et al., Atmospheric effects of the Mt Pinatubo eruption, Nature Vol. 373, 399 – 404, 1995
McFiggans et al., Atmos. Chem. Phys, 6, 2593-2649, 2006
RealClimate: http://www.realclimate.org/
Nenes, A. and Seinfeld, J. H.: Parameterization of cloud droplet formation in global climate models, J.
Geophys. Res., 108, http: //dx.doi.org/10.1029/2002JD002911, 2003.
Pagani M. et al., The role of terrestrial plants in limiting atmospheric CO2 decline over the past 24 million
years. Nature 460, 2 July 2009, doi:10.1038/nature08133
Rosenfeld et al., Science, 5/9 2008, sidan 1309-
Rotstayn, L. D. and Liu, Y.: A smaller global estimate of the second indirect aerosol effect, Geophys. Res.
Lett., 32, L5708, doi:10. 1029/2004GL021922, 2005.
Rummukainen, M., och Källén, E.: Ny klimatvetenskap 2006-2009. Kommissionen för hållbar utveckling,
Regeringskansliet, 2009, http://www.regeringen.se
Seinfeld and Pandis: Atmospheric Chemistry and Physics (finns i Fysikbiblioteket)
Siegenthaler et al., Stable carbon cycle – climate relationship during the last Pleistocene, Science, Vol.
310, 1313 – 1317, 2005
Small, J. D., Chuang, P. Y., Feingold, G., and Jiang, H.: Can aerosol decrease cloud lifetime?, Geophys.
Res. Lett., 36, L16806, http://dx.doi. org/10.1029/2009GL038888, 2009.
Spahni R. et al., Atmospheric methane and nitrous oxide of the late Pleistocene from Antarctic ice cores,
Science, Vol. 310, 1317 – 1321, 2005
Stern review: The economics of climate change.
http://webarchive.nationalarchives.gov.uk/+/http:/www.hmtreasury.gov.uk/independent_reviews/stern_review_economics_climate_change/stern_review_report.cfm,
2006 (Brittisk rapport som fått stor betydelse politiskt)
Stephens, G. L.: Cloud Feedbacks in the Climate System: A Critical Review., Journal of Climate, 18, 237–
273, doi:10.1175/ JCLI-3243.1, 2005.
Strand S.E. och G. Benford, Ocean sequestration of crop residue carbon: Recycling fossil fuel carbon back
to deep sediments, Environ. Sci. Technol. 43, 1000 – 1007, 2009.
Stull: Meteorology Today for Scientists and Engineers – A technical companion book
Twomey, S.: Pollution and the planetary albedo, Atmospheric Environment (1967), 8, 1251 – 1256,
doi:DOI:10.1016/0004-6981(74)90004-3,http://www.sciencedirect.com/science/article/B757C-48CFS0NJ2/2/ 009cf52c35e42afdb2e4cb730f3cde4e, 1974.
Wallace and Hobbs: Atmospheric Science (finns i Fysikbiblioteket)
Har du frågor om projekten inom klimatfysik?
Mejla eller ring Bengt Martinsson: [email protected], 046-222 79 89.
10
