Läkemedel i Skåne 2017
den 9 mars 2017
Nationell läkemedelslista
Maarten Sengers
Kansliråd
Socialdepartementet
Socialdepartementet
1
Kort om nuläget
• Ett förslag på en nationell läkemedelslista publicerades
den 23 december i form av en departementspromemoria
(Ds 2016:44) Nationell läkemedelslista.
• Förslaget har skickats på remiss till 130 remissinstanser.
Remissyttranden kan lämnas t.o.m. den 13 april.
• Ambitionen är att under 2017 ta fram en lagrådsremiss
och en proposition.
• Förberedande aktiviteter som kan underlätta införande
av en kommande nationell läkemedelslista pågår bl.a.
inom ramen för den nationella läkemedelsstrategin.
Socialdepartementet
2
Huvudsyfte
• Att ge vården, apotek och patienten åtkomst till
uppgifter om ordinerade läkemedel
Den nationella läkemedelslistan ska bidra till
ökad patientsäkerhet samtidigt som patienters
personliga integritet skyddas från otillbörlig
behandling av personuppgifter.
Socialdepartementet
3
Övergripande disposition
1: Dagens läge (behovsanalys)
• Läkemedelsprocessen
• Aktörernas behov av information om ordinerade läkemedel
• Informationsbristens konsekvenser
2: Juridiska förutsättningar och tidigare förslag
• Övergripande rättslig reglering för personuppgifter
• Personuppgifter rörande läkemedel
• Tidigare lösningsförslag
3: Förslag om nationell läkemedelslista
• Nytt förslag på utformning av en nationell läkemedelslista
• Förslag på en samordnad reglering genom en ny lag
• Framtida utvecklingsmöjligheter
Socialdepartementet
4
Komplexiteten
i läkemedelsprocessen
Okända variabler
Dataskyddsförordningen
Socialstyrelsens
Utredningar
rev. föreskrifter
Förslag i kapitel
(ordination och
och andra SOU
hantering av läk.)
NLL
(kap. 9 och 10
i SOU 2015:32)
Upphandling &
Övriga pågående
uppdatering av
uppdrag
journalsystem
(bl.a. 3 R)
(bl.a. strukturering av
Pågående arbete
med termer och
informationsmängder
inkl. IDMP-standarder)
begrepp
Socialdepartementet
6
Bakgrund och historik
Socialdepartementet
7
Bakgrund & historik
2003
A
2004
2005
2006 2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
R
NOD & Pascal
NOD 2.0
SOU 2014:23
SOU 2015:32
Ds Soc. dep.
Socialdepartementet
8
Juridiska utmaningar
• Regelverk för samtycke och spärrning
• Bevarandetid för uppgifter i registret
• Gallring av uppgifter i registret
• Makulering av expedieringsunderlag
• Personuppgiftsansvar
• Behörighetsstyrning
• Nya regler i samband med införandet av en Europeisk
dataskyddsförordning
Socialdepartementet
9
Förslaget
Socialdepartementet
10
4
3
2
1
Förbereda för möjligheten att lägga till
uppgifter om rekvisitionsläkemedel och
andra informationsmängder
En koppling mellan ordination och
förskrivning förutsätter att
läkemedelsordinationen dokumenteras
på ett mer strukturerat och
standardiserat sätt än idag
Koppla ihop ordination och
expedieringsunderlag (recept) genom
dynamiska överföringstjänster som
möjliggör ändringar i receptet genom
ändringar i ordinationen
Skapa ett samlat, nationellt register
som kan innehålla dagens informationsmängder (från receptregistret och
läkemedelsförteckningen) och som har
kapacitet att innehålla andra
informationsmängder. Säkerställ
åtkomst till registret för patienter och
behörig hälso- och sjukvårdspersonal.
Vården
Patientjournal
Läkemedelsmodul
3
OI 1
Dokumentation
läkemedelsordination
OI 2
Underlag för iordningställande
och administrering
Ordination
FI
Lokal
läkemedelslista
Förordnande
Basinformation om
rekvisitionsläkemedel
4
Kvitto
2
Apotek
Recept
Exp. underlag
EHM
1
Receptexpedieringssystem
EI
Nationell läkemedelslista
Expediering
Patient
11
Främsta fördelar med steg 1
1
1. En samlad källa för patientens läkemedelsbehandling som i
förlängningen kan innehålla ett stort antal relevanta
informationsmängder
2. Åtkomst för patienter själva och för behörig hälso- och
sjukvårdspersonal som har en vårdrelation till patienten
3. En juridiskt hållbar lösning som balanserar patientsäkerhet och
personlig integritet och som bygger på en stegvis utveckling (i likhet
med utvecklingen av Fӕles Medicinkort i Danmark)
Socialdepartementet
12
Fördelar med steg 2 och 3
2
3
1. Är en förutsättning för att förhindra förekomsten av recept som inte speglar
den senaste ordinationen
2. Underlättar implementering av en integrerad lösning för ordnation och
förskrivning av läkemedel till patienter med dosdispenserade läkemedel
3. Innebär att det finns ett tillfälle att bygga in en funktion som möjliggör
makulering av recept från andra förskrivare, oavsett system och vårdgivare
4. Öppnar upp för introduktion av dynamisk tjänst som tillåter överföring av
fler variabler än de som kan skickas i dagens nationella e-receptformat
5. Kan underlätta anpassning av den tekniska infrastrukturen så att det blir
lättare att införa generisk förskrivning (när andra förutsättningar finns på
plats)
Socialdepartementet
13
Ytterligare fördelar med steg 3 (strukturering
och standardisering av information)
Ѵ
Ѵ
3. Underlättar extrahering av
uppgifter till hälsodataregister
eller kvalitetsregister
Ѵ
2. Underlättar för hälso- och
sjukvårdspersonal att hitta
uppgifter i läkemedelsordinationer
som dokumenterats av kollegor
Ѵ
1. Ligger i linje med förslag på nya
dokumentationskrav i remissversionen av Socialstyrelsens
uppdaterade föreskrifter (önskemål
från verksamheten om uppdaterade
IT-stöd )
Ѵ
3
4. Ligger i linje med arbetet
kring NI/NF samt eventuell
implementering av IDMPstandarder i vården
5. Underlättar för exempelvis
verksamhetschefen eller IVO
att förstå vad som har hänt
vid uppföljning av ev.
avvikelser
Socialdepartementet
14
Steg 1
Socialdepartementet
15
Vikten av en stegvis utveckling
I ett första steg ingår uppgifter om aktuella förskrivningar av
läkemedel och varor samt uthämtade läkemedel och varor.
- Ett antal utpekade vårdpersonalskategorier,
apotekspersonal och patienten själv ska kunna få
åtkomst till ett urval av uppgifter om patientens
ordinerade läkemedel.
- Åtkomsten till uppgifterna förutsätter i regel att patienten
samtycker till det.
Socialdepartementet
16
Uppgifter som ska dokumenteras enligt förslag till ändring i Socialstyrelsens
föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälsooch sjukvården
1.
Läkemedelsnamn
2.
4.
Form
6.
8.
7.
Behandlingslängd
Dosering
Ordinationsorsak
Markör
smittskyddsläkemedel
Senaste datum
för utsättning
5.
3.
Uppgifter för
andra ändamål
eller
m.fl.
Läkemedelssubstans
Styrka
Annan
läkemedelsrelaterad
information
Rekvisitionsläkemedel
slutenvård
Rekvisitionsläkemedel
öppenvård
EUrecept
Licens
&
extemp.
Receptbelagda läkemedel
Senare steg?
Info från vården
Info om
genomförda
LM-genomg.
Rekvirerade
vacciner
Senaste datum
för uppföljning
Steg 1: Receptförskrivna läkemedel i Sverige och förskrivna varor
Senare steg?
Info från vården
Humanläkemedel
Behandlingsändamål
Administreringssätt
Varnings/
uppmärksamhetsinfo vården
Senare steg
Info från apoteket
LM-nära
varor
Tekn.
sprit
Uppmärk-samhetsinfo
apoteken
Receptfria
läkem.
Senare steg?
Info från patienten
Receptfria
läkemedel
Djurläkemedel
Senare steg?
Info från patienten
Patientinfo om
upplevd effekt,
biverkningar m.m.
Näringstillskott,
kosttillskott, m.m.
Socialdepartementet
17
Nya uppgifter och ett nytt ändamål
Jämfört med de register som finns idag ska följande nya
uppgifter kunna få ingå i den nationella läkemedelslistan:
- Ordinationsorsak
- Aktiva substans / aktiva substanser
- Senast datum för uppföljning eller utsättning
- Uppgift om fullmakt
Nya ändamål:
- Genomförande av en läkemedelsgenomgång
- Registrering och administrering av fullmakter
Socialdepartementet
18
Juridiska förslag (urval)
• Föreslagen bevarandetid: 5 år
• Samtycke och möjligheten till spärrning är huvudregeln för
vårdpersonal, förutom i akuta nödsituationer
• Uppgift om att det finns narkotiska läkemedel bland de
spärrade uppgifter ska framgå (dock inte vilka)
• Personuppgiftsansvarig för den nationella läkemedelslistan
föreslås bli E-hälsomyndigheten
• Bestämmelser om behörighet och kontroll
Socialdepartementet
19
Steg framöver
Socialdepartementet
20
Framtida informationsmängder
• Den nationella läkemedelslistan ska konstrueras på ett sådant sätt
att andra informationsmängder (t.ex. rekvisitionsläkemedel, uppgifter
om användning av receptfria läkemedel, varnings- och
uppmärksamhetsinformation m.m.) i framtiden ska kunna läggas till.
• Idag är det inte möjligt att aggregera uppgifter om
rekvisitionsläkemedel (samt andra informationsmängder) på ett
kvalitetssäkert sätt och föra in dem i det nya registret.
Socialdepartementet
21
Framtida informationsmängder
• SKL ansvarar för ett projekt inom ramen för den nationella
läkemedelsstrategin där strukturering och aggregering av
rekvisitionsläkemedel på individnivå studeras.
• Rapporten ”Uppföljning av rekvisitionsläkemedel via
Läkemedelsregistret” (2016)
”[…] uppgifter om rekvisitionsläkemedel är i dag spridda över många system, delvis
ostrukturerade och delvis pappersbaserade. Dessutom är strukturen på dessa uppgifter
mer komplicerad än den för receptförskrivna läkemedel. Det finns inte heller någon
gemensam ”informationslogistik” som motsvarar den som finns för receptförskrivna
läkemedel, där varje uttag på öppenvårdsapotek registreras på samma sätt i Ehälsomyndighetens system. Därifrån överförs uppgifterna samlat och strukturerat till
Läkemedelsregistret.”
Socialdepartementet
22
Nyttan för patienter, hälso- och
sjukvårdspersonal i vården och
apotekspersonal
Socialdepartementet
23
Nytta för patienten
Tillgång till en samlad informationskälla om receptförskrivna läkemedel
som gör det lättare för patienten att ha insyn i läkemedelsbehandlingen.
Detta innebär i praktiken:
• Patienten blir mer delaktig i den egna läkemedelsanvändningen genom åtkomst till
fullständig och uppdaterad information.
• Patienten kan utgå från att de yrkesgrupper som har ett motiverat behov kan ta del av
uppgifter om patientens ordinerade läkemedel, inklusive aktuella och uthämtade recept,
och därmed ge patienten bästa möjliga behandling.
• Risken för att patienter drabbas av undvikbara läkemedelsrelaterade skador minskar i
och med det föreslagna registret.
Socialdepartementet
24
Nytta för hälso- och sjukvårdspersonal
• Underlättar för personal med förskrivningsrätt och behörig
personal på öppenvårdsapotek att hitta eventuella interaktioner
mellan läkemedel.
• Ökad kunskap om effekter av eventuella tidigare
läkemedelsbehandlingar inklusive biverkningar.
• Möjliggör genomförande av läkemedelsgenomgångar med ökad
kvalitet och på avsevärt kortare tid.
• Minskad risk för informationsförlust i samband med vårdövergångar, till exempel från slutenvården till ett äldreboende.
Socialdepartementet
25
Nytta för hälso- och sjukvårdspersonal
• Kan bidra till en minskning av onödig antibiotikaförskrivning.
• Ökar förutsättningar för behörig personal på öppenvårdsapotek att
på ett ännu säkrare sätt expediera läkemedel.
• Det nya registret kommer att innehålla uppgifter som redan finns i
nuvarande register, men ska även innehålla viss ny information
(t.ex. uppgift om ordinationsorsak och verksam substans).
Socialdepartementet
26
Ekonomi
Socialdepartementet
27
Möjliga besparingar
Mer patientsäker läkemedelsanvändning kan, utöver minskat lidande,
leda till stora besparingar:
• färre undvikbara sjukhusinläggningar,
• färre läkemedelsrelaterade komplikationer i samband med planerad
vård,
• snabbare och mer effektiva läkemedelsgenomgångar,
• en minskning av onödig läkemedelsanvändning, vilket dämpar
kostnadsutvecklingen,
• tidsbesparing varje gång hälso- och sjukvårdspersonal behöver ha
åtkomst till dessa uppgifter.
Socialdepartementet
28
Sammanfattning
Socialdepartementet
29
Sammanfattningsvis
• Den nationelle läkemedelslistan ska ersätta receptregistret
och läkemedelsförteckningen.
• Förslaget bygger på strukturering och standardisering av
läkemedelsordinationer, vilket förväntas öka
patientsäkerheten och effektivisera förskrivarnas arbete.
• Aktuella förskrivningar (även ännu icke expedierade
förskrivningar) ska stämma överens med den
bakomliggande läkemedelsordinationen. Risken för
förekomsten av icke-aktuella förskrivningar minimeras.
+
• Elektronisk förskrivning ska vara huvudregel.
Socialdepartementet
30
Tack!
[email protected]
Socialdepartementet
31
