Tal vid mottagandet av
Erik Flodberg som kyrkoherde,
Borgsjö-Haverö församling
13 november 2016
E
rik, när jag nu äntligen får förmånen att ta emot dig som ny kyrkoherde i BorgsjöHaverö församling, så sker det en söndag med temat ”Vaksamhet och väntan”. Det
kan ju ligga nära till hands att koppla det temat till att församlingen – och du fått
vänta på den här dagen. Den kopplingen tänker jag inte göra. Men jag vill ändå landa i
dagens tema när jag nu håller mitt personliga tal till dig.
För dig är kyrkoherdeuppdraget inget nytt och okänt. Du känner väl till detta uppdrags
komplexa utmaningar. Utmaningar som vi alla blev påminda om genom de ord som
jag nyss läste ur vår kyrkohandbok. Ord som är fastställda av vårt kyrkomöte och som
därmed ingår vår kyrkans ordning, tro, bekännelse och lära. Kyrkoherden är alltså enligt
vår kyrkas ordning chef över all verksamhet i församlingen. Det innebär att kyrkoherden
tillsammans med kyrkorådet dels har ett arbetsgivaransvar, med allt vad det innebär utifrån arbetsrättens och arbetsmiljölagens bestämmelser, och dels har ett ansvar för att allt
församlingen gör utgår från och är till för församlingens grundläggande uppgift: guds­
tjänst, undervisning, diakoni och mission. Detta gäller allt från vård och underhåll av
fastigheter, begravningsverksamhetens etik, församlingens ekonomi och administration
till den traditionella församlingsverksamheten. Men förutom allt detta har du som kyrkoherde också ett personligt och särskilt ansvar för kyrkans tro, bekännelse och lära i din
församling. Därför har du som kyrkoherde både ett fullvärdigt ledamotskap i kyrkorådet
men också och ett ledningsansvar i relation till anställda och ideella samt ett självständigt och personligt läroansvar inför biskop och domkapitel.
Att vara kyrkoherde är som ni alla hör ett stort och svårt uppdrag. Därför vill jag, innan
jag fortsätter mitt tal till dig Erik också vända mig till er förtroendevalda som nu får ta
emot Erik som er kyrkoherde och uppmana er att ge honom det stöd, den lojalitet och den
kompetensutveckling han behöver i sitt kyrkoherdeuppdrag. Jag vill också uppmana er
att vara noga med att hålla isär styrning och ledning så att ert styrningsansvar inte blandas ihop med kyrkoherdens ledningsansvar. Vad det innebär får ni själva fundera vidare
på…
Erik, det är alltså utifrån detta komplexa ansvar i kyrkoherdeuppdraget som jag vill lyfta
dagens temaord: ”Vaksamhet och väntan.” Precis som dagens texter pekar på att vi måste
söka oss mot en tillvaro som sträcker sig bortom våra horisonter och våga vila i väntan
och tro på en kraft starkare än vår egen, så vill jag i dag Erik, uppmana dig att också våga
vila i väntan och tro på denna kraft i relation till ditt kyrkoherdeuppdrag. Lika lite som
den livskraft som kan övervinna döden och den kärlekskraft som kan besegra ondskan
kan komma från oss, lika lite kan du klara kyrkoherdeuppdraget utifrån din egen kraft
och förmåga.
1
För länge sedan fick jag av en gammal from kvinna ett råd som har varit mig till stor
nytta allt sedan dess. Det rådet vill jag nu ge dig. Den gamla damen sa till mig: ”Man
skall inte skynda vår Herre i förväg”. Man behöver iaktta både Vaksamhet och Väntan i
relation till Gud utifrån det uppdrag Han kallat oss till så att vi kan se och förstå att allt
beror på och utgår ifrån honom. Du behöver vara vaksam så att du inte bara går på och
litar på din egen förmåga. Du behöver vänta på Herrens kraft så att du inte bygger allt på
dig själv och din egen ork. Om man inte lever i denna vaksamhet och väntan på vår Herre
så är risken stor att man missar när Han öppnar och stänger dörrar, sänder människor i
ens väg och ger en ny kraft för varje utmaning och ny nåd för varje dag. Detta är särskilt
viktigt för en kyrkoherde att ständigt påminna sig om. För kyrkoherdeuppdraget kommer
ytterst varken från kyrkorådet eller från dig själv utan från den Gud som har kraften och
makten att övervinna döden och ondskan. Från Honom som i dagens GT-text från Jesaja
säger: Min hjälp varar i evighet, min rättfärdighet går aldrig om intet
Skynda aldrig vår Herre i förväg, Vila i vaksamhet och väntan. Ty den Gud kallar den
leder och rustar han. Gå med Gud, ja gå i Guds namn ut i ditt uppdrag.
Gud välsignar dig! ‘
Amen.
+Eva Nordung Byström
Biskop i Svenska kyrkan, Härnösands stift
2
