Dostjänsten
- hur vill vi ha den i framtiden?
Karina Tellinger
Strateg
Användare av dostjänsten
180 000 personer runt om i landet
•
Personer som behöver hjälp med sin medicinering (läkemedelsövertag)
•
Personer i kommunernas särskilda boendeformer och ordinärt boende
•
Personer med psykiska och fysiska funktionshinder
•
I genomsnitt 10 läkemedel per patient
Dostjänsten
▪
Omsättning 2,2 miljarder/år, varav:
Dosdispenserade läkemedel
1 100 Mkr
Originalförpackningar
1 100 Mkr
Staten
I statsbidraget för läkemedel har ingått bidrag
(ca 300 Msek) för dostjänsten
▪
▪
▪
▪
Landstingen
Bekostar läkemedlen och ”dospengen”
▪
Kommunerna
Bekostar ev extra leveranskostnader
▪
Kluster Norr –
Apoteket AB
(Västerbotten, Norrbotten,
Jämtland och
Västerborrland)
7-klövern
- Apotekstjänst AB
(Sörmland, Örebro.
Värmland, Dalarna,
Gävleborg, Uppsala,
Västmanland)
Stockholm och GotlandApoteket AB
Västra Götaland och
Halland –
Apotekstjänst AB
Kluster BJKKÖ –
Apoteket AB
(Blekinge,
Jönköping, Kalmar,
Kronoberg,
Östergötland)
Region Skåne –
Svensk Dos AB
Varför dos?
Patient/brukare
Hjälp i vardagen?
Kommun
Tidsbesparande?
Landsting
Medicinska
effekter?
Hur ser vi på dostjänsten?
- Är det en medicinsktjänst eller en
omsorgstjänst för patienten med behov av stöd i
sin läkemedelsanvändning?
- Hur bör tjänsten bekostas?
- Ska patienten/anhöriga ha möjlighet att själva
beställa och betala för dostjänsten?
Möjlig utgångspunkt
• Den vård/omsorgsgivare som har ansvaret för
hälso- och sjukvården/omsorgen och
läkemedelshanteringen bör också ansvara och
betala för den.
