Frågor och svar om Fiskguiden 2016
Vad är Fiskguiden?
Det är en konsumentguide för mer hållbara och miljövänliga köp av fisk och skaldjur,
som Världsnaturfonden WWF gav ut första gången år 2002. Den granskar ett drygt
60-tal av våra vanligaste matfiskar som finns i frys- och färskdiskarna i butiken. I år
går sex av tio arter att hitta på grönt ljus, inklusive miljömärkta fiskar och skaldjur.
Fiskguiden 2016 kommer att finnas både som tryckt broschyr i lång och kort version,
digitalt som pdf samt som app för androidtelefoner och iPhones.
Vad är det som avgör om fisken får grönt, gult eller rött ljus?
WWF bedömer de vildfångade arterna efter tre kriterier:
- hur bestånden mår
- om kontrollen och förvaltningen är hållbar
- fiskets effekter på ekosystemet
När det kommer till odlade arter tittar vi även på fodrets ursprung och odlingens
påverkan på omgivande miljö.
De får därefter grönt, gult eller rött ljus – som trafikljusen. En art kan ha flera olika
färger beroende på var och hur den är fiskad eller odlad. Cirka hälften av arterna i
årets guide har grönt ljus. Arbetet kring fiskguiden och utvärderingen av matfiskarna
görs i samarbete med WWF-kontor i 18 länder och guiderna ges ut på ett 15-tal språk.
Hur ställer sig WWF till certifierade arter?
WWF rekommenderar MSC-, ASC- och KRAV-märkta produkter som hållbara val för
konsumenten. Arter som är certifierade får automatiskt grönt ljus, och du kan se vilka
arter som finns som miljömärkta i Fiskguiden mobilapp. I den tryckta versionen av
Fiskguiden har vi inte möjlighet att kontinuerligt uppdatera alla certifierade arter och
produkter, eftersom den bara utkommer en gång per år. Gå in på respektive
märknings hemsida för att se fullständiga listor och uppdateringar.
Vad är skillnaden mellan rödlistning och rött ljus?
Att en art får rött ljus i WWFs fiskguide är inte samma sak som att den blir rödlistad
av ArtDatabanken. I den nationella rödlistan som ArtDatabanken tar fram bedöms
risknivån för om en art kommer att dö ut eller inte, baserat på
populationsförändringar. WWFs ”röda ljus” är en rådgivande konsumentupplysning
som baserar sig på flera faktorer som beståndens status, fångstområde, fångstmetod,
ekosystemspåverkan och skötsel av fisket som kan orsaka ekologiska konsekvenser,
utöver riktat fiske.
Hur hittar jag Fiskguiden?
Den kan laddas ner som pdf från wwf.se/fiskguiden och finns även som app i mobilen
– sök efter Fiskguiden i appbutiken eller gå in på www.wwf.se/fiskguidenapp och
ladda ner den helt gratis. Fiskguiden 2016 kan även beställas i tryckt version mot
portokostnad från [email protected]
Största nyheterna i Fiskguiden 2016
Det svenska fisket av nordhavsräka i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön
MSC-certifierades i oktober 2015 och hamnar på grönt ljus i årets fiskguide.
Nordhavsräka som fiskas av den norska flottan i Skagerrak och Nordsjön har gått
från rött ljus till gult ljus på grund av en mer effektiv förvaltning, krav på
minimimått, fiskestopp och obligatorisk rist.
Räka fångad i Barents hav får fortsatt gult ljus medan räkor som fångas i Skagerrak,
Kattegatt och Nordsjön samt nordvästra och nordöstra Atlanten ligger kvar på rött
ljus.
Siklöjefisket från Bottenviken är MSC-certifierat sedan juni 2015 och har nu
grönt ljus (trålfiske). Grönt ljus gäller också för Kalixlöjrom som är gjord på rom från
detta fiske. Övrig siklöja som fiskas i Bottenviken och Vänern ligger kvar på gult ljus.
Siklöja fångad i Vättern och Mälaren får fortsatt rött ljus.
Nu finns även MSC-certifierad långa – mest känd som lutfisk. Detta fiske
MSC-certifierades i november 2015 och fick därmed grönt ljus i Fiskguiden. Långa
ligger däremot kvar på gult ljus om den är fångad med långlina eller garn i nordöstra
Atlanten. Den har rött ljus om den är trålad oavsett fångstområde eller om den är
fångad i Barents hav.
Det första bläckfiskfisket har blivit MSC-certifierat i Spanien i februari 2016
(Octopus vulgaris). Åttaarmad bläckfisk ligger på grönt ljus om den är småskaligt
fiskad i Mexiko eller linfångad från Marocko. Burfångad bläckfisk får generellt gult
ljus. Trålad bläckfisk får rött ljus och bör undvikas helt.
Nu finns ASC-certifierade japanska ostron (Crassostrea gigas), sedan mars
2016. Det finns sedan tidigare MSC-certifierade ostron från Peru, USA och
Storbritannien.
KRAV-certifierad Nordsjösill (Clupea harengus) finns nu på marknaden
(20160502).
Sej fångad i Barents hav och norska vatten går från rött ljus till gult på
grund av bättre beståndsstatus. Sej trålad vid Island får fortsatt gult ljus.
Sej trålad i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön och nordöstra Atlanten ligger kvar
på rött ljus.
En ny art i Fiskguiden är vildfångad Alaskalax (Oncorhynchus gorbuscha
och Oncorhynchus tshawytscha) som får grönt ljus. Den finns även som MSCcertifierad, och ligger även då på grönt ljus.
Östersjölax fångad med laxfällor går från rött ljus till gult ljus. Att den
ändrat färg beror på en positiv beståndsutveckling i Bottenviken där laxfiske med
fällor till största delen bedrivs. Övrig vildfångad lax i Östersjön och nordvästra
Atlanten ligger kvar på rött ljus.
Makrill fångad med ringnot eller trål får gult ljus. Dessa fisken har gått från
grönt ljus till gult på grund av försämrad beståndsstatus. Makrill fångad i nordvästra
Atlanten ligger kvar på gult ljus. Fortsatt rött ljus gäller om makrillen är fångad i
Medelhavet eller östra Atlanten.
Rödtunga fångad vid Island går från rött ljus till gult, tack vare god och
stabil beståndsstatus. Island har en effektiv förvaltning och genomför årliga
analyser. Övrig rödtunga fångad i Nordatlanten ligger kvar på rött ljus.
Torsken i Barents hav ändrar status i Fiskguiden från grönt till gult ljus.
Det är följden av en nedgång i torskbeståndet. Grönt ljus kvarstår om den är MSCcertifierad. Fortsatt gult ljus för torsk trålad i Barents hav, Arktiska havet och östra
Östersjön. Torsk garnfångad i västra Östersjön går från gult ljus till rött beroende på
att bestånden är i sämre skick med färre individer och fler magra och små torskar.
Rött ljus fortsätter att gälla för torsk fångad i västra Östersjön, Nordsjön, Kattegatt
och Skagerrak samt norsk kusttorsk.
Övriga frågor och arter
Vadkanjagsomkonsumentgöraförattbidratillettmerhållbartfiske?
Välj fisk och skaldjur som har grönt ljus i Fiskguiden, gärna certifierade enligt MSC,
ASC eller KRAV. Fråga också efter certifierad fisk när du äter på restauranger och
handlar i butik!
Finns det någon tonfisk med grönt ljus att köpa?
Ja! Skipjack/bonit från Stilla havet fångad med lina eller selektiv ringnot samt
gulfenad- och vit tonfisk från Stilla havet som är linfångade har grönt ljus, liksom
tonfisk som är MSC-certifierad.
Vad har hänt med gäddorna?
Miljögifter och övergödning hotar lekområdena, utdikning tar bort våtmarker och
lekplatser. Gädda fiskas intensivt i sportfisket och tas som bifångst i kommersiellt
fiske – både kvoter och beståndsuppskattningar saknas. Rött ljus gäller för gäddan
vid Östersjökusten och de svenska stora sjöarna samt i Europa generellt Det kan
dock finnas hållbart förvaltade bestånd i mindre sjöar som nyttjas för fritidsfiske.
Hör med fiskekonsulenten i ditt län eller kommun.
Varför hamnar gösen i Östersjön på rött ljus?
Beståndsuppskattningarna är osäkra och visar på en nedåtgående trend. Gösen är
känslig för överfiske och en hållbar förvaltning saknas. Det finns dock MSCcertifierad gös som får grönt ljus i Fiskguiden, likaså får odlad gös från norra
Europa grönt ljus. Det kan även finnas hållbart förvaltade bestånd i mindre
sjöar som nyttjas för fritidsfiske. Hör med fiskekonsulenten i ditt län eller
kommun.
Hur mår torsken i Östersjön?
Torsken i Östersjön är mager och forskarna är osäkra på varför. Dessutom har
torsken ”stannat” i sin tillväxt och blir könsmogen tidigare. Minimimåttet för fiske av
torsk har sänkts från 38 till 35 cm, eftersom mängden torsk av större storlek är
väldigt liten. Det är bekymmersamt och beståndets utveckling kan nu vara i fara.
Östersjöns torskbestånd är under återuppbyggnad och har en förbättrad förvaltning i
östra Östersjön, men storleken på individerna är inte bra. I västra Östersjön finns
fortfarande brister och beståndens utveckling är inte säkrad.
VarförärvildlaxeniÖstersjönochnordöstraAtlantenröd?
Den vilda laxen hotas starkt av vattenkraften. Den är en vandrande art som när den
ska leka går upp i rinnande vatten och fastnar i kraftverkens turbiner. Störningarna
från vattenkraftsdammarna gör att man inte kan fiska vild lax på ett hållbart sätt. Det
kan dock finnas hållbart förvaltade bestånd i vissa älvar som nyttjas för fritidsfiske.
Hör med fiskekonsulenten i ditt län eller kommun.
Kan man äta sill från Östersjön?
Sillen har grönt ljus. Miljögifter hindrar fortfarande en hög konsumtion från
Östersjön så vi hänvisar till Livsmedelsverkets kostråd i det avseendet. Bestånden i
Östersjön förvaltas i huvudsak väl och långsiktigt.
Vilka faktorer är det som hotar ålen?
I huvudsak är det överfiske och vattenkraftsdammar som orsakar stora problem för
ålen som skadas svårt i turbinerna vid utvandring. Det hindrar leken i Sargassohavet
och därmed ålbeståndens återväxt. Ålen riskerar på sikt att utrotas.
Varför ska man inte äta odlad ål?
Alla ålar behövs för att leka och öka beståndet. Odlad ål är inte förökad på
konstgjord väg utan uppfödd och gödd från vild ål. Man tar av de vilda
beståndens yngel för att driva upp ålen i odlingarna.
