Energieffektivisering i EU
SEEF
19 februari 2008
Edvard Sandberg
Svensk Energi
Energieffektivisering enligt EU
• Bidra till ökad försörjningstrygghet dvs
minska Europas importberoende av
fossila bränslen
• Bidra till minskning av växthusgaser
• Bidra till ökad konkurrenskraft för
Europa
2
Energieffektivisering enligt Svensk
Energi
Det viktigaste är att minska utsläppen
av växthusgaser
Bieffekter
1. Användningen av fossila bränslen
minskar
2. EU:s förnybarhetsmål underlättas
(20 % förnybar energi blir lättare att
nå när energianvändningen minskar)
•
3
Energieffektiviseringens ekonomi
Energitjänstedirektivet säger
”Kostnadseffektiva och skäliga åtgärder
skall vidtagas”
”Utnyttja kostnadseffektiva åtgärder på
ett ekonomiskt effektivt sätt”
Vad betyder detta?
4
Energieffektiviseringens ekonomi
EnEff-utredningens hittillsvarande tolkning
• De mest kostnadseffektiva åtgärderna ska i
första hand utnyttjas för att nå målet (9 %)
• Skäligheten leder till krav på
samhällsekonomisk lönsamhet
Slutsats: Målet (9 %) kan inte fastställas förrän
de samhällsekonomiska effekterna analyserats
Ännu mindre vet vi om det går att effektivisera
20 %
5
Vad godkänner EU som energieffektivisering?
• Inte tillgodoräkna sig teknikutvecklingen
• Inte tillgodoräkna sig anpassning till högre
energipriser
Bara
• Resultatet av nya styrmedel eller förstärka
gamla styrmedel
• Resultat av andra ”policy actions”, t ex
informationsaktiviteter
Spontan effektivisering tack vare högre priser
och teknikutveckling räknas således inte!
6
Energieffektivisering
EU:s mål om 20 % till 2020
Sverige kommer att få mycket svårt klara
20 % därför att
• Spontan energieffektivisering räknas
inte
• Vårt energisystem går inte att
effektivisera mer än marginellt (vi har
inte gamla kolkraftverk att effektivisera)
• Vi kommer att i värsta fall straffas för
att vi tidigare infört kraftiga styrmedel
7
Energitjänstedirektivet
(Direktiv om effektiv slutanvändning av energi
och om energitjänster)
TWh
450
400
350
x (t.ex. 2,5)
300
El
250
Fjärrvärme
200
Upptagen energi VP
150
Bio, torv, avfall
Fossila bränslen
100
50
0
Slutenergi
användning
9 % minskning av
slutenergianvändning
Alternativ där
elbesparing
räknas som
primärenergi
Sveriges energianvändning 2005
Eneff-utredningens primärenergisynsätt
Uppräkning med viktningsfaktorer och avräkning av
besparing/effektivisering med marginalviktningsfaktorer
TWh
600
500
400
300
x 1,5
El
x 2,5
Fjärrvärme
x 0,9
x 0,9
Upptagen energi VP
Bio, torv, avfall
Fossila bränslen
200
x 1,2
x 1,2
100
x 1,2
x 1,2
0
Slutenergi användning
Primärenergi
Fiktiv slutenergianvändning efter
avräkning av
besparingar
Viktningsfaktorer för omräkning av el
till primärenergi
Kärnkraft
Termisk verkningsgrad ger faktor ca 3
Ingen alternativanvändning av bränslet ger
faktor 0-1
Klimathänsyn ger faktorn 0
Vattenkraft
Turbinverkningsgrad ger faktor ca 1,2
Förnybar energi ger faktorn 0
Vindkraft
Turbinverkningsgrad ger faktor ca 2,2
Förnybar energi ger faktorn 0
Konventionell Faktorn bestäms av verkningsgraden
värmekraft
Kraftvärme ger allokeringsproblem mellan el
och värme
Svensk Energis slutsats: Viktningsfaktorer beror på
synsätt och därför olämpliga i sammanhanget
10
Utbudskurva Norden (normalår)
OBS: Principskiss
Rörlig prod.kostnad
öre/kWh
Gasturbinkraft
Kondenskraft
olja
30 €/ton CO2
20 €/ton CO2
10 €/ton CO2
Elförbrukning
1 €/ton CO2 ≈ 0,7 öre/kWh
Kondenskraft
kol
Kraftvärme
fjärrvärme
P
Kraftvärme
industri
Vindkraft Vattenkraft
0
50
Kärnkraft
100
150
200
Svensk Energi
250
300
350
400
TWh
11
EUR/MWhEEX,
Spotpris
PWX, BelPex, APX UK resp Nord Pool
200
180
160
140
120
EEX
PWX
Belpex
APX UK
NP
100
80
60
40
20
0
jan-07
feb-07 mar-07
apr-07 maj-07
jun-07
jul-07
aug-07 sep-07 okt-07
Källa: EEX, Nord Pool, PowerNext, BelPex,
APX, Svensk Energi
nov-07 dec-07
12
Områdespriser på Nord Pool 2007
(dygnsgenomsnitt)
EUR/MWh
140
System
NO1
Sverige
Själland
120
100
80
60
40
20
0
jan-07
mar-07
maj-07
jul-07
sep-07
nov-07
Källa: EEX, Nord Pool, Svensk Energi
jan-08
mar-08
13
Jämförelse mellan marknadspriserna för el,
fjärrvärme och olja vid
fastighetsuppvärmning, exkl. moms
SEK/MWh
Finns det någon avgörande orättvisa i
beskattningen som snedvrider konkurrensen ?
800
45%
600
60%
10%
Elskatt
Energiskatt
400
CO2 (utsläppsrätt)
Energiskatt + CO2
CO2-Skatt
200
Fiktivt grundpris
0
El (jan. 08)
Fjärrvärme (nov. 07)
Olja (nov. 07)
EnEff-utredningen är inne på fel spår
Viktningsfaktorn 2,5 för el styr fel
• All el kommer att missgynnas – även
den förnybara!
• Styrningen i produktionsledet finns
redan med primärenergikostnad och
utsläppsrätter. Håll fast vid det – inför
inte dubbelstyrning!
15
Vad kan hända om faktorn 2,5 för
marginalel leder till t ex kraftigt höjd
elskatt?
• Lönsamheten i värmepumpar och
elfordon sjunker kraftigt
Det leder till att
• Vi missar klimateffektiva åtgärder
• Konkurrensen minskar på värmemarknaden vilket ger problem gentemot
våra kunder
16
