IVPA 00 Framsida.ai

Sjukvårdslarm
för
Räddningstjänst
Utbildningsmaterial
Fredrik Sjöström & Inger Öhlund
Under hösten 2002 fick vi i uppdrag att utbilda en av räddningstjänstens deltidskårer i
omhändertagande av patient, I Väntan På Ambulans (IVPA). Deltidsbrandmännen
utbildades i HLR, Barn-HLR och D-HLR (med delegering att defibrillera) enligt Svenska
Cardiologföreningens program. De genomgick även delegeringsutbildning i
syrgashantering.
Under utbildningens gång såg vi att behov fanns för någon typ av utbildningsmaterial som
kunde beskriva mer av det som räddningstjänsten kan tänkas möta då de rycker ut på
IVPA-larm eller sjukvårdslarm som vi valde att kalla det. Vårt arbete mynnade ut i detta
kompendium. Utbildningsmaterialet är avsett att användas i utbildningen av
räddningstjänst som åker på sjukvårdslarm där syrgasadministration och defibrillering
utförs men kan även användas vid årliga repetitionsutbildningar inom räddningstjänst.
Utbildningsmaterialet är upplagt så att patienten undersöks/omhändertas enligt ABCDE
vilket förklaras närmare på sidan 7. Sjukdomarna som beskrivs följer därför också ABCDE
där t.ex. alla sjukdomar som påverkar andning kommer först osv. Första delen av
kompendiet beskriver omhändertagandet av sjukdomar som räddningstjänst på
sjukdomslarm kan tänkas komma i kontakt med. Andra delen tar upp olyckor/trauma
som personalen möter i egenskap av räddningstjänst.
Materialet bygger på att räddningskåren har delegation i att administrera syrgas. Finns
ingen sådan delegering får man bortse från de avsnitten.
Detta utbildningsmaterial är medicinskt granskat av Lasse Håkansson, Anestesiolog vid
Skellefteå Lasarett.
Skellefteå 050106
Fredrik Sjöström & Inger Öhlund
Copyright © Skellefteå April 2004
Fredrik Sjöström e-post: [email protected]
Inger Öhlund
e-post: [email protected]
2
Innehåll
Allmänt vid sjukvårdslarm
Räddningstjänstens insatser vid ambulanslarm....................................
Uppträdande……………………………..………………….....................
Undersökning………………………………………..……………………..
Journal…………………………………………………….........................
4
6
7
10
Andningsvård
Syrgas..................................................................................................
Omvårdnad vid andningsproblem..........................................................
Pulsoximeter........................................................................................
Sjukdomstillstånd
11
13
14
00
Astma..................................................................................................
KOL.....................................................................................................
Krupp/Epiglottit...................................................................................
Allergisk reaktion/Allergichock.............................................................
Centrala bröstsmärtor..........................................................................
Hjärtats sjukdomar..............................................................................
Aortaaneurysm....................................................................................
Akuta buksmärtor................................................................................
Blödningar i mag- och tarmkanalen......................................................
Kramper hos barn och vuxna...............................................................
Stroke…..............................................................................................
Diabetes.............................................................................................
Akuta mediciner..................................................................................
Läkemedelsbilder................................................................................
Överdosering av läkemedel och narkotika............................................
Olyckstillbud
15
16
17
18
20
21
23
24
27
29
31
32
34
36
37
00
Kollisioner...........................................................................................
Andning och blodcirkulation.................................................................
Blödning..............................................................................................
Chock..................................................................................................
Skadediagnostik..................................................................................
Skallskador.........................................................................................
Nack-, rygg- och bäckenskador............................................................
Medvetslös i sittande läge...................................................................
Thoraxskador......................................................................................
Bukskador..........................................................................................
Frakturer på armar och ben.................................................................
Brännskador.......................................................................................
Nedkylning..........................................................................................
Lokala kylskador.................................................................................
Drunkning...........................................................................................
Olyckor med farligt gods......................................................................
3
39
41
43
46
48
50
52
54
55
57
59
61
63
65
67
68
Räddningstjänstens insatser vid ambulanslarm
Ambulanssjukvård – ansvar – kvalitetskrav
Landstinget har enligt 6 § i hälso- och sjukvårdslagen ansvar för att det inom landstinget
finns en ändamålsenlig organisation för att till och från sjukhus och läkare transportera
personer vilkas tillstånd kräver att transporten utförs med transportmedel som är särskilt
inrättat för ändamålet.
Akutsjukvården är en av regeringen prioriterad hälso- och sjukvårdsverksamhet.
Ambulanssjukvården är en viktig del av akutsjukvården. En väl fungerande
ambulanssjukvård bygger på förutsättningen att patientens medicinska behov säkerställs
och att allmänhetens förväntningar och krav blir tillgodosedda. Landstingets mål för
ambulanssjukvården behöver därför omfatta planer för hur utbyggnad successivt skall
ske för att denna skall nå måluppfyllelsen att hålla hög medicinsk kvalitet och ha kort
inställelsetid.
Samverkan – räddningstjänst – ambulanssjukvård
Räddningstjänst och ambulanssjukvård samverkar ofta vid olika typer av olycksfall som
kräver gemensamma insatser för att rädda liv, minska lidande och hindra och begränsa
skador. Detta är för räddningstjänstens del ordinarie räddningsinsatser i enlighet med
räddningstjänstlagen. Räddningstjänstens personal kan vid dessa tillfällen medverka i
det prehospitala akuta omhändertagandet (avser allt akut omhändertagande av person
med sjukdom eller skada oavsett hjälparens medicinska kompetens). Till detta hör
således även de akuta insatser som utgörs av första hjälpen åtgärder som kan utföras av
lekmän och räddningstjänstens personal.
Dessa innebär manuella åtgärder som kan vidtas med enkla hjälpmedel av person utan
medicinsk utbildning – men som i det enskilda fallet kan ha betydelse för utgången.
Räddningstjänstens personal har god utbildning i att utföra sådana åtgärder. Åtgärderna
är inte hälso- och sjukvårdsuppgifter och personal som utför dessa är inte ställda under
Socialstyrelsens tillsyn.
Medverkan – IVPA-larm – Sjukvårdslarm
Utöver beskriven samverkan förekommer i vissa kommuner att SOS Alarm larmar ut
räddningstjänsten med så kallat IVPA-larm (I Väntan På Ambulans-larm). Många
räddningstjänster har valt att kalla dessa larm för sjukvårdslarm men det är samma sak
som IVPA-larm. Detta sker då det rör sig om en akut svårt sjuk patient som omedelbart
behöver prehospital akutsjukvård (avser medicinskt omhändertagande utanför sjukhus
av patient med akut sjukdomstillstånd utfört av hälso- och sjukvårdspersonal).
SOS Alarm gör i samband med ett ambulanslarm en bedömning av patientens tillstånd
och av hur brådskande ambulansuppdraget verkar. Ett uppdrag där patienten bedöms ha
akuta livshotande symtom placeras i prioritering 1 (Prio 1) och uppdraget betecknas som
mycket brådskande. Om SOS Alarm bedömer att vänteperioden (avser period från larmtid
till ankomsttid hämtplats) på närmast tillgängliga ambulans blir längre än en viss med
vårdgivaren uppgjord tid så kan, där överenskommelse om detta finns, räddningstjänsten
larmas ut samtidigt med ambulansen för att snabbare nå hämtplatsen (avser plats där
4
patient väntar). Räddningstjänstens personal kan i dessa sammanhang bidra med att ge
den vårdbehövande trygghet genom att få en person vid sin sida och genom att få
förvissning om att larmet nått fram och att ambulans är på väg.
Räddningstjänstpersonalen kan också hålla kontakt med ambulanspersonalen,
informera om patientens tillstånd och vid behov lotsa ambulansen rätt. I avvaktan på att
den prehospitala akutsjukvården påbörjas när ambulansen anländer kan
räddningstjänstens personal vid behov påbörja det prehospitala akuta
omhändertagandet av patienten.
Medverkan – hälso- och sjukvårdsåtgärder
Utvald räddningstjänstpersonal får efter särskild utbildning utföra behandling med syrgas
och defibrillator efter att ha fått personlig delegering av ansvarig läkare. Den som
administrerar syrgas och/eller utför defibrillering gör en medicinsk bedömning och
utför en hälso- och sjukvårdsåtgärd och uppfattas i samband med detta som hälsooch sjukvårdspersonal ställd under Socialstyrelsens tillsynsansvar. Detta är inte ett
IVPA-larm enligt ovan.
I vissa kommuner larmas räddningstjänsten ut endast i samband med akuta hjärtstopp
för att bidra med dessa insatser.
Medverkan – avtal
Det behöver tydligt framgå i med kommunen tecknade avtal i vilka sammanhang
räddningstjänstens resurser tas i bruk för hjälpinsatser inom sjukvårdshuvudmannens
ansvarsområde, vad insatserna skall omfatta och att dessa inte, utom i ovan angivna
undantagsfall (syrgas och defibrillering), är att betrakta som hälso- och sjukvård som
medför patientansvar.
Larm
Vad som räknas till Prio 1 larm regleras av Svenskt Index. Svenskt index är
larmoperatörens hjälpmedel för att fatta beslut om sjukdomens eller skadans allvar. Med
svenskt index har man hög säkerhet när det gäller att identifiera svårt sjuka patienter
men man får också med en stor andel patienter som inte är så dåliga som
larmoperatören har skattat. Larmoperatören kan aldrig se patienten och måste helt
förlita sig på de uppgifter som framkommer av larmet. Detta resulterar i att vissa larm
kan kännas onödiga trots att de uppfyller kriterierna för Prio 1 larm.
Man måste vara beredd att möta alla typer av olycksfall och sjukdomstillstånd under
sjukvårdslarmen. Många gånger kan det kännas onödigt att man åkt på sjukvårdslarm då
patienten förefaller vara opåverkad. Men i de flesta fall kommer det att ha betydelse för
patienten som kommer att tycka det känns tryggt att man finns där. Att man finns beredd
att ingripa kan ha stor betydelse för den som är sjuk.
5
Uppträdande
Vid de flesta sjukvårdslarm möter man patienten i hemmet. När man kommer till
patienten förväntas man kunna hjälpa till. Lugnt uppträdande är en förutsättning för att
göra ett bra jobb. Ett sådant uppträdande skapar förtroende, och är en viktig del av
behandlingen.
•
•
•
•
•
Knacka på dörren innan ni går in
Presentera er med namn
Låt patienten berätta så mycket han själv kan
Patienten vet nästan alltid bäst
Undvik att lämna patienten ensam
Ofta behöver man inte ha bråttom med att påbörja behandling. Om man väntar en stund
med att ge syrgas och hinner förklara vad man ska göra, skapar man förtroende. Detta
kan senare visa sig i ett förbättrat behandlingsresultat pga. att patienten lättare kan
slappna av.
Som personal kan man ibland behöva diskutera något som rör patienten. Man kanske
känner sig osäker eller har olika åsikter om hur man ska agera i en speciell situation.
Diskutera inte över patientens huvud utan gå iväg en bit och samtala utan att glömma
bort patienten.
Avbryt inte en patient som berättar vad som har hänt. En del patienter kommer att
berätta precis allt ni vill veta plus lite till medan nästa patient knappt kommer att säga
något alls.
Gör inget mot patientens vilja. Vill patienten t.ex. inte ha syrgas trots att ni upplever
patienten andningspåverkad kan man inte tvinga någon. Förklara en gång till varför det
är bättre med syrgas än utan. Om patienten skadar sig själv med sitt agerande måste
man försöka förhindra det.
Räddningstjänstens personal omfattas inte av en sekretesslag motsvarande den som
omfattar hälso- och sjukvårdspersonal. En ny ändring i sekretesslagen har införts för att
skydda uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden som
räddningstjänstpersonalen kan komma i kontakt med vid vissa åtgärder som företas
enligt lagen om skydd mot olyckor.
Bestämmelsen omfattar personal både i den kommunala och i den statliga
räddningstjänstorganisationen och gäller vid utförandet av räddningsinsatser, då
kommunen undersöker olyckor som föranlett räddningsinsatser och vid tillsyn. Denna lag
är inte prövad men är tänkt att gälla vid sjukvårdslarm som ger insyn i patientens
personliga förhållande.
Att man efter sjukvårdslarm inte pratar med obehöriga om vad man upplevt får ses som
en förutsättning för att sjukvårdslarmen ska få finnas kvar. Finns händelser man behöver
tala om pratar man i första hand med arbetskollegor som var med vid samma händelse.
Handlingsplan för hur man ska hantera psykiskt krävande situationer i efterförloppet ska
finnas på arbetsplatsen. Undersök vilka rutiner som finns på er arbetsplats.
6
Undersökning
Alla undersökningar av en sjuk eller skadad patient bör följa ett visst mönster för att man
inte ska missa någon viktig detalj. Man kan dela in undersökningen i två delar:
Allmänna intryck
•
•
•
•
Man skapar sig snabbt en överblick över läget och avgör snabbt om situationen är
allvarlig eller inte?
Ser patienten levande ut?
Är patienten vaken?
Har patienten normal hudfärg?
De första allmänna intrycken kommer av sig själv och är inget man behöver tänka på.
Klinisk undersökning
När man fått en överblick över patienten startar den riktiga undersökningen.
•
•
•
•
•
Kontroll av andning, puls och medvetandegrad
Saturationskontroll med pulsoximetern
Anamnes
Genomgång av kroppen för att hitta eventuella skador
Resultaten skrivs ned i IVPA-journalen
Med anamnes menas sjukdomsbakgrund. Till anamnes räknas allt som har påverkat
patientens tillstånd innan olyckan eller sjukdomen. Man frågar patienten vad som hänt?
Var de har ont? Hur länge de har haft ont, tidigare sjukdomar mm och skapar på så sätt
en bättre bild av patienten och situationen.
För att få den egentliga undersökningen metodisk så har man inom sjukvården börjat
använda sig av en prioritetsordning i fem steg enligt en amerikansk modell. Den går att
använda både på sjuka och skadade patienter. Behandling sätts in när problem
uppenbarar sig. Fortsätt sedan undersökningen.
A - Airway management = etablerande av fri luftväg och kontroll av halsrygg
B - Breathing = andning
C - Cirkulation och blödning
D - Disability = oförmåga = medvetande
E - Exponera och skydda mot omgivningen
A - Airway management = etablerande av fri luftväg och kontroll av halsrygg
Om patienten saknar fri luftväg skapar man denna genom att lyfta hakan och skjuta
underkäken framåt. Om patienten utsatts för våld som exempelvis vid en kollision eller
skallskada stabiliserar man nacken med nackkrage.
7
B - Breathing = andning
Om patienten inte andas när man skapat fri luftväg, kontrolleras puls. Sedan startas
inblåsningar med eller utan mask. Lyssna, se och känn efter andning. Om andning finns
försöker man bestämma andningsfrekvens. I det första skedet är det viktigast med en
grov skattning av andningsfrekvensen. Andas patienten snabbt eller långsamt? 12 - 20
andetag/minut räknas som normalt. En exakt andningsfrekvens kan man bestämma i ett
senare skede. Koppla upp patienten på pulsoximetern.
•
•
•
•
•
Bedöm om patienten tar djupa andetag eller andas ytligt?
Lyssna om andningen låter konstig
Låter patienten rosslig? Pipig?
Vad visar pulsoximetern?
Höjer sig bröstkorgen ojämnt eller konstigt när patienten andas?
•
Har patienten en andningsfrekvens under 12 andetag eller över 20 andetag per
minut?
Är patienten utsatt för våld?
Verkar patienten ha jobbigt att andas?
Har patienten bröstsmärtor eller är patienten dåligt syresatt?
•
•
•
Svaras JA på någon av dessa frågor ska syrgasbehandling sättas in.
C - Cirkulation och blödning
Pulsen kan ge svar på en rad olika frågor.
Genom att känna på patientens handledspuls kan man avgöra om patienten har
regelbunden eller oregelbunden puls.
Känner man pulsen vid handleden har
patienten ett blodtryck som är tillräckligt
högt för att upprätthålla cirkulationen i
hjärta och hjärna. Är patienten medvetslös,
men har egen andning och man inte känner
några pulsar vid handleden, lägger man
patienten i stabilt sidoläge med benen i
högläge.
Kontroll av handledspuls
En exakt skattning av pulsen behöver inte ske direkt utan kan bestämmas i ett senare
skede. Puls över 100 slag/minut i vila är tecken på att kroppen är ansträngd. Är pulsen
under 40 slag/minut kan cirkulationen bli otillräcklig. Pulsen visas även med
pulsoximetern.
En snabb kontroll av blodets återfyllnadstid ut i vävnaden får man genom att trycka på en
nagelbädd eller på den köttiga delen av handflatan på lillfingersidan. Man mäter hur
snabbt blodet återvänder ut i vävnaden. Om återfyllnadstiden överstiger 2 sekunder kan
det vara ett tecken på att cirkulationen till t.ex. huden, händer och fötter inte är tillräcklig
vilket kan tyda på en begynnande chock. Men resultatet påverkas också av hög ålder, låg
omgivningstemperatur, läkemedel, mm.
8
Cirkulationen i kroppen kan också bedömas genom att man bedömer hudfärgen. Skär
färgton = bra syresättning. Blåaktig färgton = dålig syresättning. Nedsatt
kroppstemperatur innebär nedsatt cirkulation.
Ge syrgas på traumamask 15 liter/minut till patient med cirkulationsproblem. Yttre
blödningar läggs om med lämpligt förband. Skadad kroppsdel läggs i högläge för att
minska blödningen.
D - Disability = oförmåga = medvetande
Patientens medvetandegrad bestäms. Man får tidigt klart för sig om patienten är vid
medvetande eller inte. Har patienten fina pulsar vid handlederna, andningen verkar
tillfredsställande men det går inte att väcka honom lägger man honom i stabilt sidoläge.
Försiktighet gäller om patienten är utsatt för våld. Alltid nackkrage till dessa patienter.
Medvetandegrad bestäms enligt följande skala
1.
2.
3.
4.
Vaken, klar och redig
Reagerar på tilltal, förvirrad
Reagerar på smärtstimulering, grymtar
Ingen reaktion
Smärtstimulera med knogen på bröstbenet men försök väcka patienten först.
Medvetandegraden antecknas i IVPA-journalen. Ange medvetande i siffror
1 - 4.
E - Exponera och avvärj farligt läge
För att lokalisera skador och kunna göra vissa undersökningar kan man behöva ta av
patienten kläder. Tänk på patientens integritet och på nedkylningsrisken. Blöta kläder
och kontaminerade kläder avlägsnas alltid. Alla patienter i farligt läge ska flyttas utan
fördröjning på ett så säkert sätt som möjligt.
9
Journal
Alla undersökningar och åtgärder som utförs ska dokumenteras. Dokumentationen
kommer att följa med patienten och sparas i patientens sjukhusjournal. Vilken typ av
IVPA-dokumentation som används kan variera mellan olika platser i landet. En del platser
använder likadana journaler som ambulansen. Patienten kommer då att ha med sig både
IVPA–journalen och ambulansjournalen in till sjukhuset.
IVPA-journalen ska innehålla
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Larmtid
Ankomsttid till patienten
Körsträcka
Typ av larm
Larmadress
Personuppgifter på patienten
Tidigare sjukdomar?
Kort beskrivning av händelseförlopp och hur patienten mår
Era namnunderskrifter
Undersökningsfynd
•
•
•
•
•
Medvetandegrad 1 - 4
Pulsfrekvens och om det är möjligt att känna pulsar i handleden
Andningsfrekvens och om andningen låter normal. Beskriv gärna
Saturationsvärde
Andra fynd hos patienten t.ex. skador, droger, hudstatus, mm
Åtgärder
•
•
•
•
•
•
Hur patienten är placerad (t.ex. hjärtläge, stabilt sidoläge)
Defibrillering, om sådan är utförd
Om nackkrage är satt eller om förband använts
Om fixation med vacuumskena eller Quicksplint är utförd
Hur mycket syrgas man givit och hur den administrerats
Andra utförda åtgärder t.ex. meddelat anhöriga, stockvändning, mm
10
Syrgas
Syrgas ges för att optimera syresättningen av blodet. Syrgasbehandling kan ge snabb
förbättring av syresättningen både mätbart och upplevd för patienten. Skulle
syresättningen inte förbättras så har ändå syrgasen positiva egenskaper.
Att ge syrgas är ofarligt i akuta situationer under begränsad tid. Ambulanspersonalen
kommer kanske att ändra er påbörjade syrgasbehandling när de gör en ny bedömning av
patienten. Syrgas kan antingen ges med traumamask eller med grimma. Valet av
administrationssätt avgörs av patientens syrebehov och egen vilja.
Patientens syrebehov bedöms efter
•
•
•
•
•
•
•
Cirkulation
Andning
Saturation
Till alla patienter som utsatts för våld siktar man på att syresättningen ska ligga
på 100 %. Dessa patienter ska ha syrgas på traumamask
Till patienter med medicinska åkommor siktar man på att syresättningen ska ligga
på 100 %. Saturationsvärdet får avgöra om grimma eller traumamask ska
användas
Till patienter med lungsjukdomen KOL siktar man på att syresättningen ska ligga
runt 85–90 %. Saturationsvärdet får avgöra om det behövs grimma eller
traumamask
Medvetslösa patienter ska alltid ha syrgas på traumamask
Traumamasken består av en mjuk plastmask som placeras över näsa och mun. Ett
metallbleck sitter över näsroten och kläms ihop så luftläckage minskas. Ett nackband
håller masken på plats. Masken består också av en reservoarballong som fylls med
syrgas. Den måste till en början fyllas manuellt, men fyller sig sedan själv.
Traumamask
Traumamask som fylls
Syrgas ges alltid med 15 liter/minut på traumamask. Ges för lite syrgas i traumamasken
hinner inte ballongen fylla sig mellan andetagen och patienten kan uppleva
kvävningskänsla. Med en traumamask på 15 liter får man inandningsluft med en
syrgaskoncentration på 85 %.
11
Syrgasgrimman placeras i näsan. Den dras bakom öronen och under hakan och hålls på
så sätt kvar. Med grimman ger man syrgas med 1-5 liter/minut. Med 3 liter på grimma
får man inandningsluft med en syrgaskoncentration på 30 %.
Skulle patienten inte acceptera traumamask kan man tvingas ge syrgas med grimma
trots att patienten behöver mer syrgas än vad grimman kan administrera.
Vid hjärtlungräddning och vid konstgjord andning används pocketmask. Koppla 15 liter
syrgas till pocketmasken. Låt inte pocketmasken ligga kvar på patienten vid defibrillering.
Syrgasgrimma
Pocketmask
Säkerhet vid syrgasanvändning
Syrgas levereras komprimerad under högt tryck. Se till att den utrustning som används
för att reglera flödet och själva flaskorna som levereras ser oskadade ut. Byt ut skadad
utrustning. Flaskor och flödesmätare ska regelbundet ses över av behörig personal.
Syrgas är inte brännbart i sig men blir brandfarligt då det kommer i kontakt med andra
brännbara ämnen och kan då reagera våldsamt. Utrustning som kommer i kontakt med
syrgas ska vara fri från olja och fett. Rök aldrig i närheten av syrgas.
Syrgastuber ska alltid förankras innan användning och vid transport. Syrgas bör inte
transportteras i förarutrymmet på bilen. Om defibrillering ska utföras ska syrgastuben
stängas av. Syrgas är tyngre än luft så syrgas samlas i slutna utrymmen, särskilt vid
marknivå. Sörj för god ventilation. Syrgas ska inte förvaras i utrymmen som blir varmare
än + 50° C. Vid brand kan alla släckningsmedel användas utom brandfilt. Syrgastuber
förs i säkerhet vid brandfara.
Syrgasväska
12
Omvårdnad vid andningsproblem
Att ha problem med sin andning är ofta både psykiskt och fysiskt jobbigt. Känslan av att
inte kunna andas eller att inte få tillräckligt med luft skapar ångest. Detta är även jobbigt
för patientens anhöriga.
Det är viktigt att de som har kontakt med en patient med andnöd uppträder lugnt och
förtroendeingivande. Att tala lugnt, skapa lugn och ro och att ta tid på sig är viktigt.
Anhöriga kan också behövas lugnas.
Även de minsta saker kan vara jobbigt för en patient med andnöd. Försök att undvika
onödiga förflyttningar för patienten. Om någon är väldigt påverkad kan de ha svårt att
prata. Låt patienter med andnöd utföra saker i sin egen takt och hålla sig i stillhet så
mycket som möjligt.
De flesta brukar uppleva att det är lättare att andas om de får sitta upp. Ligger de i
sängen kan det vara skönt att få några stora kuddar bakom ryggen så de kommer i
sittande ställning. Patienten kan tycka det är skönt att få stöd under armarna då de sitter
upp. Kom ihåg att det alltid är patienten själv som avgör vad som känns bäst.
Åtsittande kläder bör man lossa på då de kan vara hämmande för andningen. Ofta
upplever man det lättare att andas om lite frisk luft kommer in i rummet.
Symtom på andningsproblem
•
•
•
•
Lufthunger
Ansträngd andning
Onormala andningsljud som rosslande, pipande, väsande andning
Snabb andningsfrekvens
Anamnes
•
•
•
•
Hur länge har besvären pågått?
Har dessa besvär förekommit tidigare?
Har patienten kända sjukdomar/besvär som kan ge andningsproblem?
Äter patienten några mediciner för andningsbesvär?
Undersökning
•
•
•
•
Medvetandekontroll
Bedömning av andning och cirkulation
Handledspulsar
Saturationskontroll
Behandling
•
•
•
Vila
Låt patienten hitta en ställning som känns bekväm
Syrgas med 15 liter på traumamask eller 1-5 liter på grimma
13
Pulsoximeter
Kallas även saturationsmätare. En klämma med ljusdiod placeras på något av patientens
fingrar. Välj det varmaste fingret. Ljusdioden mäter syresättningen av blodet vilket även
kallas för saturation (SAT). Värdet anges i procent. Normalt värde ligger mellan 95-100
% hos en frisk person. Patienter med lungsjukdomar, t.ex. KOL, kan ligga mellan 85-90 %
i normala fall.
Om fingrarna är kalla försvårar det för pulsoximetern att få fram ett riktigt värde. Kalla
fingrar kan ge ett lägre resultat eller inget resultat alls. Nagellack eller kraftigt
nedsmutsade fingrar ger också missvisande resultat eller inget resultat alls. Man kan
prova placera klämman på tårna om man inte får något resultat på fingrarna.
Pulsoximetern räknar även pulsen.
Kontroll av saturation och puls
14
Astma
Astma skiljer sig från KOL genom att den är reversibel. Det betyder att den andnöd
patienten upplever under ett astmaanfall går att bota och att patienten i sitt
normaltillstånd har normal eller i det närmaste normal andningsfunktion. Även om astma
är en kronisk sjukdom så är patienterna inte ständigt besvärade.
Vid ett astmaanfall är det tre saker som händer i andningsvägarna
•
•
•
Luftvägarna drar ihop sig
Luftrören sväller
Produktionen av segt slem ökar i luftrören
Astmaanfall beror på allergisk reaktion eller på yttre orsaker. Exempel på allergiska
orsaker till astmaanfall är pollen, mögel, rök, damm, katthår, mediciner eller födoämnen.
Yttre orsaker är t.ex. ansträngning, kyla, förkylning och luftföroreningar.
Symtom
•
•
•
•
•
•
Förlängd utandningstid (svårigheten med att andas under ett astmaanfall blir mer
påtaglig under utandning då trycket i brösthålan stiger)
Aktivt muskelarbete för att ”trycka ut” luften. Ofta ser man spända halsmuskler
Puls och blodtryck stiger
Ångest
Patienten vill sitta eller stå framåtlutad för att lättare få luft
Pipande biljud som uppstår då luft ska passera genom en trång passage
Undersökning
•
•
•
•
•
Medvetandekontroll
Bedöm andning och cirkulation
Handledspulsar
Saturationskontroll
Anamnes
•
Hjälp patienten att hitta en ställning
som känns bekväm
Syrgas 15 liter på traumamask eller
1–5 liter på grimma
Hjälp patienten att ta eventuell
medicin
Beredskap för konstgjord andning
Beredskap för hjärtlungräddning
.
Behandling
•
•
•
•
Sittande ställning med stöd för armarna
15
KOL
KOL är en förkortning och betyder Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom och den som
drabbats har en ständigt nedsatt lungfunktion. Hur mycket lungfunktionen är nedsatt
beror på hur långt sjukdomen fortskridit. Sjukdomen förvärras successivt eftersom KOL
inte kan botas. Det tar lång tid innan man får symtom av KOL trots att förändringar på
lungorna börjar tidigt. Rökning är den överlägset vanligaste orsaken till KOL.
En del KOL-patienter retinerar (sparar) koldioxid. Med det menas att de vid andning inte
ventilerar ut tillräckligt med koldioxid. Normalt styr koldioxiden andningen men hos KOLpatienter styr syremättnaden i blodet andningen. Hög syresättning kan ge långsam och
ytlig andning. Utvädringen av koldioxid minskar vilket medför höjda halter av koldioxid i
blodet. I dessa fall blir patienten medvetandesänkt och andningen kan upphöra.
Då syrgas kan vara farligt att ge KOL-patienter under lång tid skiljer sig
syrgasbehandlingen åt jämfört med andra patientgrupper. Då ventilationsförmågan är
nedsatt medför detta att saturationen också är nedsatt. En KOL-patient kan normalt ha
en saturation på 85-90 %. Vid syrgasbehandling i akuta skeden försöker man därför att
komma upp till 85-90 % i saturation.
Symtom
•
•
•
•
•
Ständig andfåddhet
Hosta och ökad slemproduktion
Nedsatt arbetsförmåga
Cyanos vid akut försämring
Kraftig avmagring i sjukdomens slutfas
Undersökning
•
•
•
•
•
Medvetandekontroll
Bedömning av andning och cirkulation
Handledspulsar
Återkommande saturationskontroller
Anamnes
Behandling
•
•
•
•
•
•
•
•
Låt patienten sitta upp
Dokumentera saturationsvärdet innan syrgas ges
Är patienten vaken och opåverkad. Ge syrgas 1 liter på grimma
Är saturationen mycket låg eller om patienten varit utsatt för våld ges syrgas 15
liter på traumamask
Om saturationen stiger till 85 % eller högre. Ge syrgas 1-5 liter på grimma
Om saturationen är 85 % eller högre från början. Ge 3 liter syrgas på grimma
Om saturationen stiger eller ligger på 90 % eller mer kan man sänka syrgasen
Beredskap för konstgjord andning
16
Krupp/Epiglottit
Krupp är en virusinfektion i svalget. Den är särskilt vanlig på hösten och vintern och
drabbar främst barn i åldrarna 1-5 år, vanligast hos pojkar.
Symtom på Krupp
Kommer ofta i samband med allergi och barnet har ibland haft liknande attacker tidigare.
Nattetid, efter några timmars sömn, vaknar barnet med
•
•
•
•
•
•
Andnöd
Skällhosta (som en hund)
Ångest och oro
Väsande andning
Andningssvårigheter
I svåra fall: snabb andning, snabb puls, cyanos, tecken till att vara uttröttad
Kruppbarn kan svälja sin saliv.
Undersökning
•
•
•
•
•
Medvetandekontroll
Bedömning av andning och cirkulation
Handledspulsar
Saturationskontroll
Anamnes
Behandling
•
•
•
Låt barnet sitta svalt
Låt barnet sitta upprätt i mammas/pappas knä, så minskar svullnaden i halsen
och barnet lugnar sig
Syrgas 1-5 liter som får flöda ur grimman. Håll grimman en bit från barnets
mun/näsa
Epiglottit (struplocksinflammation)
•
•
•
•
•
•
•
Vanligast i åldern 2-7 år
Debut som akut halsinfektion med feber upp mot 40° C och kraftig
allmänpåverkan
Ont i halsen. Uttalade sväljningssvårigheter
Barnet kan inte svälja sin saliv
Barnet är blekt, sitter framåtlutad och låter saliven rinna ut ur munnen
Syrgas 15 liter på traumamask. Håll en bit ifrån om barnet inte accepterar
masken
Beredskap för konstgjord andning
Det bråttom till sjukhus, pga. att struplocket håller på att svälla igen och täppa till
luftstrupen. Detta kan även drabba vuxna och ger då samma symtom som hos barn.
17
Allergisk reaktion/Allergichock
Allergiska reaktioner börjar med lindriga symtom som efter några minuter kan bli
allvarliga och livshotande. Reaktionen orsakas av överkänslighet mot något ämne oftast
födoämnen, läkemedel eller insektsgifter. Ju tidigare symtomen uppkommer efter
exponering, desto allvarligare brukar den allergiska reaktionen bli, men det förekommer
även sena reaktioner som är allvarliga.
Allergireaktionen kan indelas i tre stadier:
Första stadiet
•
•
•
•
Klåda i handflator och fotsulor
Klåda i näsa och svalg, hosta
Stramhetskänsla i hårbotten
Oro och obehagskänsla, tryck över bröstet
Andra stadiet
Mer utbredda symtom med:
• Nässelutslag
• Svullna läppar
• Andningssvårigheter
• Hjärtklappning
• Oro
• Buksmärtor
Tredje stadiet
•
•
•
Medvetslöshet
Lågt blodtryck
Hjärtstopp
Symtom på allergisk reaktion
Hud
•
•
•
•
•
•
Klåda
Myrkrypningar
Rodnad
Nässelutslag
Svullnad
Ögonklåda
18
Luftvägar
•
•
•
•
•
•
•
Klåda
Svullnad i halsen
Hosta
Nysning
Astma
Andnöd
Andningsstopp
Buk
•
•
•
•
•
•
Illamående
Sväljningssvårigheter
Kräkningar
Urinavgång
Diarré
Krampartade buksmärtor
Cirkulation
•
•
•
•
•
•
•
•
Kallsvettig
Blek
Snabb, svag puls
Oregelbunden puls
Blodtrycksfall
Kramper
Medvetslös
Hjärtstopp
Undersökning
•
•
•
•
•
Medvetandekontroll
Bedömning av andning och cirkulation
Handledspulsar
Saturationskontroll
Anamnes
Behandling
•
•
•
•
•
•
Avbryt om möjligt exponering
Syrgas 15 liter på traumamask
Sittande läge gör det lättare för patienten att andas
Chockförebyggande åtgärder
Beredskap för konstgjord andning
Beredskap för hjärtlungräddning
19
Centrala bröstsmärtor
Centrala bröstsmärtor kommer oftast av kärlkramp (angina pectoris) eller av hjärtinfarkt.
Det är omöjligt att skilja dessa åt utan speciella hjälpmedel t.ex. EKG. Bröstsmärtorna
kan bero på förträngningar eller kramp i hjärtats kranskärl vilket leder till syrebrist i
hjärtat. Andra sjukdomstillstånd som kan ge liknade bröstsmärtor behandlas i det akuta
skedet på samma sätt (t.ex. revbensfrakturer, lunginflammation, blodpropp i lungorna
och aortaaneurysm).
Symtom
•
•
•
•
•
•
Smärta centralt i bröstet
Utstrålande smärtor i armar (vanligtvis vänster arm)
Andnöd
Blek, illamående och kallsvettig
Smärtor upp mot halsen och mellan skulderbladen
Ångest
Patienten kan ha ett eller flera av dessa symtom
Undersökning
•
•
•
•
•
Medvetandekontroll
Bedömning av andning och cirkulation
Handledspulsar
Saturationskontroll
Anamnes
Behandling
•
•
•
•
•
Hjärtläge
Syrgas 15 liter på traumamask eller 1-5 liter på grimma
Hjärtläge för att avlasta hjärtat och underlätta andningen
Hjälp patienten att ta eventuell medicin
Klä inte på patienten. Ambulanspersonalen kommer att koppla EKG på patienten
Beredskap för hjärtlungräddning
Hjärtläge
Vid centrala bröstsmärtor och hjärtsvikt vill man minska belastningen på hjärtat.
Snabbaste sättet att minska belastningen på hjärtat är att patienten får sitta i så kallat
hjärtläge. Blodet kommer att ansamlas i ben och fötter då patienten sitter upp. Detta
innebär i sin tur att hjärtat får mindre blod att pumpa runt med påföljd att hjärtat
avlastas.
Viktigt: Patienter som tidigare haft besvär med kärlkramp har ofta nitropreparat hemma
att behandla dessa smärtor med. Om patienten så önskar kan man hjälpa till att hämta
fram patientens mediciner dock ej ”ordinera” någon medicin. Kontakta
ambulanspersonalen vid funderingar.
20
Hjärtats sjukdomar
Kärlkramp
Vid kärlkramp har man förträngningar i kranskärlen som försörjer hjärtat med syrerikt
blod. Vid arbete får cellerna inte tillräckligt med syre vilket leder till kärlkrampssmärtor.
Kärlkrampssmärtor kallas även angina pectoris. Kärlkramp kan vara svår att skilja från
hjärtinfarkt då smärtorna kan upplevas på samma sätt. Vissa patienter har så svåra
förträngningar i kranskärlen att de får kärlkramp även utan ansträngning. Man säger då
att de har en instabil kärlkramp.
Förträngningen/åderförkalkningens uppkomst beror på ålder, arv, höga blodfetter,
rökning, högt blodtryck och andra underliggande sjukdomar som t.ex. diabetes.
Dessutom har män betydligt lättare än kvinnor för att få förträngningar i tidig ålder. Med
åren suddas skillnaderna mellan könen ut.
Vid kärlkrampsanfall är vila den första åtgärden för att bli smärtfri. Patienter med
kärlkramp får även nitroglycerin att ta i samband med kärlkrampsanfallen. De flesta
patienter med kärlkramp känner sin sjukdom väl och kan kupera anfallet med
nitroglycerin och vila. Skulle inte kärlkrampsanfallet förbättras efter nitroglycerin och vila i
20 minuter bör man ringa ambulans.
Kirurgisk behandling av kärlkramp är by-pass operation då man tar blodkärl från
bröstkorgens insida eller från benen och ersätter de skadade kranskärlen i hjärtat med
något av dessa blodkärl. Ett annat ingrepp är ballongvidgning då man för upp en kateter
med en liten ballong i hjärtats kranskärl och blåser upp ballongen när denna befinner sig
i det förträngda området. Chanserna är stora att dessa behandlingar kan göra patienten
helt symtomfri. Hos en del patienter återkommer dock kärlkrampsbesvären efter att antal
år.
Hjärtinfarkt
Vid en hjärtinfarkt har en blodpropp bildats som stänger av blodflödet i kranskärlet. Den
del av hjärtat som då blir utan blod kommer att dö och ombildas till ärrvävnad om man
inte får snabb behandling. Man kan drabbas av hjärtinfarkt även om man aldrig har haft
kärlkramp tidigare. Tysta hjärtinfarkter är infarkter som inte gör ont. Äldre och
diabetessjuka är de som framförallt kan drabbas av tysta infarkter.
Definitiv behandling av hjärtinfarkter är blodproppslösande medicin (trombolys) eller
ballongsprängning. Hur stora skadorna på hjärtat blir beror på den tid som gått från
hjärtinfarktens uppkomst till dess man får behandling. Har längre tid än 12 timmar gått
sedan hjärtinfarktens uppkomst finns inte längre några vinster att göra med
blodproppslösande behandling. För att begränsa skadorna innan definitiv behandling får
patienten vila, behandling med nitroglycerin, syrgas, smärtstillande läkemedel och
blodförtunnande läkemedel.
21
Hjärtsvikt
Hjärtsvikt uppstår när hjärtat inte längre klarar att uppehålla den cirkulation som kroppen
kräver. Att inte hjärtat klarar detta kan bero på missbildningar i hjärtat, klaffel, att hjärtat
har skador efter gamla eller pågående hjärtinfarkter med nedsättning i hjärtats
pumpförmåga som följd och/eller att hjärtat arbetar ineffektivt på grund av ett
retledningsfel som gör att hjärtat arbetar oregelbundet s.k. förmaksflimmer.
Vanligaste tecknen på hjärtsvikt är svullna underben/fötter, trötthet, cyanos och andnöd
vid ansträngning samt vid sängliggande. När hjärtat inte orkar pumpa runt blodet samlas
vätska i underben och lungor. Hjärtsviktspatienten får ofta andnöd när de har legat en
liten stund eller andnöd på morgonen. När patienter med svullna fötter och ben ligger
kommer vätska efter ett tag att omfördelas från underbenen till lungorna med andnöd
som följd.
Hjärtsvikt kan inte botas utan behandlas med mediciner. Med vätskedrivande mediciner
försöker man få bort överflödig vätska ur kroppen. Man försöker även att optimera
hjärtats pumpförmåga med mediciner för att inte problemen ska uppstå.
Lungödem
Lungödem är ett tecken på svår hjärtsvikt. Lungödem kan även komma akut under en
pågående hjärtinfarkt. Vid lungödem pressas vätska ut i lungblåsorna som då tappar sin
förmåga att ta upp syrgas. Patienten håller på att drunkna i sin egen vätska. Patienter
med lungödem har kraftig andnöd, ångest, är bleka, kallsvettiga och har
rosslande/gurglande andning. De kan även få svagt rosafärgat skum som kommer upp
från lungorna. Den syrebrist patienten drabbas av kan leda till medvetandesänkning.
Behandling av lungödem
•
•
•
•
Patienten ska alltid sitta i hjärtläge
Syrgas 15 liter på traumamask (grimma är inget alternativ vid lungödem)
Hjälp patienten med nitroglycerin om det finns tillgängligt
Beredskap för hjärtlungräddning
22
Aortaaneurysm
Aorta utgår från hjärtat. Via en båge går den ner genom bröstkorgen (thorax) och buken
för att sedan dela sig i två grenar som går ner i benen. Aortaaneurysm är en utvidgning av
stora kroppspulsådern. Vanligaste patientgruppen är äldre män. Aneurysmet är vanligen
lokaliserat till buken men kan även sitta i den del av aorta som ligger nära hjärtat.
Aneurysmet ger oftast inga symtom förrän vid hotande/pågående bristning. Risken för
bristning är kopplat till aneurysmets storlek. Normal diameter på bukaorta är < 3 cm. Den
del av aorta som utgår från hjärtat får normalt vara upp till 4 cm i diameter. Risken för
bristning är kraftigt ökad vid diameter > 6 cm.
Symtom
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Plötslig buksmärta som ibland strålar ut i rygg, ljumskar, armar eller ben
Blek och kallsvettig
Ibland smärtor mitt i bröstet
Pulserande ”knöl” i buken
Chock
Medvetslös
Förlamningar i framförallt benen
Handledspulsarna kan snabbt ändras från ganska kraftiga, via snabba trådfina, till
att man inte känner någon handledspuls alls
Handledspulsarna kan ibland kännas svagare vid ena handleden
Undersökning
•
•
•
•
•
Medvetandekontroll
Bedömning av andning och cirkulation
Handledspulsar
Saturationskontroll
Anamnes
Behandling
•
•
•
•
•
Syrgas 15 liter på traumamask
Chockförebyggande åtgärder utan höjd fotända hos vaken patient
Chockförebyggande åtgärder med höjd fotända hos medvetslös patient
Täta kontroller av andningsfrekvens
Täta pulskontroller i båda armarna
23
Akuta buksmärtor
Buksmärtor kan bero på många olika saker. Det kan finnas enkla orsaker där besvären
går över av sig själva utan behandling, men det kan också finnas allvarliga och till och
med livshotande orsaker till varför men har ont i magen. Hjärtinfarkt kan hos en del äldre
ge buksmärtor och illamående som enda symtom.
Anamnes
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
När började smärtan den här gången?
Har patienten haft liknande problem tidigare? I så fall när?
Var sitter smärtan? Utstrålning?
Har smärtan flyttat sig?
Typ av smärta: molande, stickande, skärande, huggande?
Är det lika ont hela tiden eller kommer smärtan i intervaller?
Hur intensiv är smärtan?
Har patienten några kända problem från buken?
Tidigare operationer eller sjukdomar? Kan patienten kissa?
Har patienten kunnat äta/dricka?
Har patienten kunnat sova, eller är det för ont?
Finns det påverkande faktorer, t.ex. mat, hunger, kroppsläge?
Kräks patienten eller mår han illa?
Diarré?
Blodig kräkning eller avföring?
När fick patienten sköta magen sist?
Kan patienten vara gravid?
Undersökning
•
•
•
•
•
•
•
•
Medvetandekontroll
Bedömning av andning och cirkulation
Handledspulsar
Saturationskontroll
Reagerar patienten när du försiktigt palperar det onda området?
Känns patientens mage hård eller mjuk?
Finns tecken på trauma?
Verkar patienten ha feber?
Behandling av oklara buksmärtor
•
•
•
•
•
Chockförebyggande åtgärder
Syrgas till medtagen patient
Låt patienten inta en skön ställning
Bukmuskelaturen slappnar lättare av om benen kan böjas. Detta kan även vara
en effektiv smärtlindring
Fasta, dvs. inte äta eller dricka något
24
Symtom på buksmärtor med akut karaktär
Gallsten
•
•
•
•
Ont under höger revbensbåge med ev. utstrålning mot höger skulderblad
Ev. illamående och kräkningar
Kan ibland vara svårt att skilja från hjärtbesvär
Ev. feber
Brustet magsår
•
•
Urakut insjuknande med svåra smärtor mitt i magen och ibland utstrålning rakt ut
i ryggen. Kan ofta ha föregåtts av gnagande, molande smärtor mitt i magen
Smärtpåverkad, kallsvettig, blek, ligger mycket stilla
Blindtarmsinflammation
•
•
•
Buksmärta som vandrat från naveln ner till höger i buken
Illamående, kräkningar, aptitlöshet, ev. diarré
Feber 37,7 – 38
Bukspottkörtelinflammation
•
•
•
Snabbt insättande svår kontinuerlig smärta i övre delen av buken med utstrålning
mot vänster sida och ryggen
Illamående, kräkningar, feber
Patienten sitter gärna framåtlutad och håller sig om magen
Tarmvred/Stopp i tarmen
•
•
•
Intervallsmärta, kräkning
Diffust öm i buken
Uppblåst buk, upphävd gasavgång, ingen avföring
Njursten
•
•
•
Svår smärta från ryggen/sidan som ofta strålar ner i samma sidas ljumske ”Har
aldrig haft så ont tidigare”
Går runt i rummet, orolig
Kan ibland vara svårt att skilja från Aortaaneurysm
Urinstopp
•
•
•
•
•
•
Ont i nedre delen av buken
Orolig patient
Ibland krampsmärta, pga. blåskramper
Smärta som kommit successivt
Uppspänd buk nedanför naveln
Kan inte kissa/har kissat väldigt små mängder under en längre tid
25
Inflammerade tarmfickor
•
•
•
Smärta, oftast långt ner till vänster i buken
Feber, illamående
Ev. förstoppning/diarré
Extrauterin graviditet (Utomkvedshavandeskap)
•
•
•
•
•
Smärtor i nedre delen av buken på ena sidan
Molvärk som ökar till kraftiga smärtor
Om patienten ligger ner kan hon ha ont upp mot axlarna
Ev. svimning och chock
Gravid oftast i vecka 8-12
Magsjuka
•
•
•
Illamående, kräkning, diarré
Diffust ont i buken
Ev. feber
26
Blödningar i mag- och tarmkanalen
Ett magsår är ett sår som antingen sitter i magsäcken eller i tolvfingertarmen. Den
medicinska termen är ulcus. Det uppkommer då de skyddande faktorerna i magsäckens
eller tolvfingertarmens slemhinna inte kan stå emot saltsyran i magsaften. Magsår
drabbar ungefär var tionde svensk någon gång i livet. Hos vissa går det så långt att såret
börjar blöda.
Kräkningar med färskt blod (rött) beror på
•
•
•
•
•
Magsår i magsäcken
Åderbråck i matstrupen
Åderbråck i magsäcken
Cancer i magsäcken
Ev. i samband med näsblödning, när blod svalts
Kräkningar med gammalt blod (svart) beror på
•
•
Magsår i magsäcken (om blodet har stått i magsäcken en tid)
I samband med näsblödning
Färskt blod i avföringen beror på
•
•
•
•
Hemorrojder eller sprickor i ändtarmsöppningen
Inflammation i tjocktarmen
Cancer i tjocktarmen
Patienten ätit stora mängder rödbetor (kan se ut som blod)
Svart avföring beror på
•
•
•
•
Magsår i magsäcken
Magsår i tolvfingertarmen
Cancer i tjocktarmen
Patienten ätit blodpudding eller järntabletter
Symtom
•
•
•
•
•
•
•
Smärta i buken
Ont mot ryggen
Illamående, kräkningar
Blek och kallsvettig
Svimning och yrsel
Kall om händer och fötter
Medvetandepåverkan
Patienten kan ha ett eller flera av dessa symtom.
27
Blödning i kombination med chock, svimning, yrsel, illamående och kallsvettning är
sannolikt en stor blödning. Blödningen kan vara livshotande.
Undersökning
•
•
•
•
•
Medvetandekontroll
Bedömning av andning och cirkulation
Handledspulsar
Saturationskontroll
Anamnes
Om patienten har kräkts blod, försök uppskatta hur stor mängd.
Allt rött är inte blod – Rött vin har lurat många.
Behandling
•
•
•
•
Syrgas 15 liter på traumamask eller 1-5 liter på grimma
Chockförebyggande åtgärder
Stabilt sidoläge om patienten kräks eller är medvetandesänkt
Täta kontroller av handledspulsar och andningsfrekvens
28
Kramper hos barn och vuxna
Kramper är den vanligaste orsaken till akut medvetslöshet hos barn. 5-7 % har minst ett
krampanfall före 5 års ålder. Feber sänker kramptröskeln och kan hos små barn även
utlösa kramper eller feberkramper. Hos vuxna är epilepsi vanligaste orsaken till kramper.
Hos dessa är kramperna ofta kända och många har förebyggande medicin för att minska
kramprisken och dessutom kramplösande medicin för att häva anfall.
Epilepsikramper
Epilepsianfall beror på elektriskt kaos i hjärnan. Det klassiska epilepsianfallet kommer
plötsligt. Anfallet delas in i tre faser. I första fasen förlorar patienten medvetandet, faller
omkull och kan skada sig. Alla muskler i kroppen blir stela. Lungorna töms på luft vilket
kan medföra att patienten skriker. Andningen upphör. Efter ca. en minut upphör denna
fas och övergår till andra fasen. Patienten får snabba ryckningar och skakningar i hela
kroppen, inklusive huvud och käkar. Det ser ut som om patienten tuggar.
Efter ytterligare en minut minskar skakningarna och ryckningarna. Andningen börjar
komma tillbaka. Patienten är i det här läget cyanotisk och i slutet av krampen börjar
patienten att andas häftigt för att återställa syresättningen. Saliv som samlats i svalget
blandas med andningsluften och skummigt sekret kommer ur munnen. ”Patienten tuggar
fradga”. I tredje fasen är musklerna i kroppen avslappnade. Om urinblåsan är full kan
patienten kissa på sig. Patienten börjar vakna upp. Ibland består anfallet bara av första
eller andra fasen.
Feberkramper
•
•
•
•
•
•
Kan komma framförallt om febern stiger snabbt men även då febern sjunker
snabbt. Feber som har stigit sakta under flera timmar ger inte kramper
Finns hos barn upp till ca 5 års ålder.
Barnet blir ”stel som en pinne” eller ”bara” frånvarande
Ger ofta andningsuppehåll hos det krampande barnet. Från några sekunder till
flera minuter. Hela barnet blir blått då andningsuppehållet pågått länge
Orsaken till feberkramper är okänd men man tror att det beror på att barnets
temperaturreglering inte är utvecklad. Feberkramper växer bort med tiden
Första gången barnet krampar är föräldrarna ofta övertygade om att barnet dör
Orsaker till kramper
•
•
•
•
•
•
•
•
Förgiftning
Skalltrauma
Hjärnhinneinflammation/Hjärninflammation
Epilepsi
Feber
Hjärnblödning
Hjärntumör
Ingen egentlig orsak
29
Hur ser krampen ut?
•
•
•
•
•
Rycker patienten eller är patienten stel?
Rycker hela kroppen, eller bara ena sidan?
Stäcker eller böjer sig kroppen?
Är patienten frånvarande utan några direkta kramper?
Om personen haft kramper förr? Ser krampen ut som den brukar?
Undersökning
•
•
•
•
•
Medvetandekontroll
Bedömning av andning och cirkulation
Handledspulsar
Saturationskontroll
Anamnes
Behandling vid kramp
•
•
•
•
•
•
•
•
Flytta undan vassa föremål eller annat som kan skada patienten
Lossa kläder som sitter åt runt halsen
Om underlaget kan skada – lägg något mjukt, platt under huvudet
Stoppa inte in något i munnen
Håll inte fast personen
Syrgas 15 liter på traumamask eller 1–5 liter på grimma
Ge inte konstgjord andning
Om personen har medicin – hjälp till att ge t.ex. Stesolid
Efter anfall
•
•
•
•
•
•
Om inte personen vaknar direkt: lägg i stabilt sidoläge
Fortsätt ge syrgas
Låt personen vila
Lugnt uppträdande
Personen är ofta trött och/eller förvirrad
Kända epileptiker behöver inte nödvändigtvis till sjukhus, om de inte vill, men
skall inte lämnas utan tillsyn de närmaste timmarna efter ett anfall
Stabilt sidoläge
30
Stroke
Stroke innebär stopp i blodförsörjningen till hjärnan beroende på en blodpropp eller en
blodkärlsbristning inne i hjärnan. Till stroke brukar inte blödningar som uppstår i hjärnan
efter våld räknas då dessa oftast uppstår utanpå hjärnan. Behandlingen utanför sjukhus
är dock densamma. De flesta patienter har ett lugnt insjuknande och ambulansen får
larmet som ett prio 2 larm. Ibland kommer dock insjuknandet blixtsnabbt vilket kan
innebära att ambulansen larmas som prio 1. Blodproppslösande medicin kan bli aktuell
för vissa av dessa patienter.
Symtom
•
•
•
•
•
•
•
Funktionsbortfall, dvs. bortfall av rörelseförmågan. Detta kommer ofta som
halvsidesförlamning
Blixtrande huvudvärk
Illamående och kräkning
Patienten kan försämras i talet eller tappa talet helt. Kom ihåg att patienten ändå
kan förstå allt man säger
Yrsel
Synrubbningar
Medvetslöshet
Patienten har ett eller flera av dessa symtom.
Undersökning
•
•
•
•
•
Medvetandekontroll
Bedömning av andning och cirkulation
Handledspulsar
Saturationskontroll
Kontroll av muskelstyrkan i kroppen. Kan
någon sidoskillnad upptäckas?
Behandling
•
•
•
•
Kontroll av muskelstyrkan
Skapa och upprätthåll fria luftvägar hos medvetslös patient
Håll patienten under uppsikt om han skulle börja kräkas
Stabilt sidoläge för den som är medvetslös medan den som är vaken får ligga som
han/hon själv vill.
Ge syrgas till både medvetslösa och vakna 15 liter på traumamask eller 1- 5 liter
på grimma
Det är till en början omöjligt att avgöra om det är en blödning eller en blodpropp som
patienten drabbats av.
31
Diabetes
Det finns två typer av diabetes, typ 1 och typ 2. Typ 1 drabbar unga som blir beroende av
insulin i tidig ålder medan typ 2 drabbar äldre. Typ 2 diabetikern kan också behöva
insulin men klarar sig ibland med att äta sunt, motionera och med tabletter som sänker
blodsockret. Insulin är en hormon som produceras i bukspottskörteln. Diabetikern kan
inte producera insulin i tillräcklig mängd och blir därför beroende av insulin för resten av
livet. Insulin behövs för att cellerna ska kunna använda socker som bränsle.
Tar man för mycket insulin eller äter för lite blir blodsockret lågt. Fysisk ansträngning i
kombination med lågt energiintag kan också leda till att blodsockret blir lågt.
Skulle diabetikern ta för lite insulin blir blodsockret för högt vilket är skadligt för kroppen.
Detta tillstånd byggs oftast upp under en längre tid och resulterar i att cellerna förbränner
fett när det pga. för låg insulintillförsel inte finns något socker som cellerna klarar av att
använda som bränsle. Vid långvarig fettförbränning bildas slaggprodukter i kroppen som
ger utandningsluften doft av aceton. Att ha högt blodsocker under en kortare tid kan
dock gå helt obemärkt förbi.
Symtom på lågt blodsocker
•
•
•
•
•
•
•
•
Svettning, svaghet, darrningar, hjärtklappning
Blekhet
Hunger
Oro, ängslan, irritation, aggressivitet
Sänkt uppmärksamhet, sluddrigt tal, apatisk
Förvirring, minnesstörningar, avvikande beteende
Synstörningar
Kramper och medvetslöshet
Symtom på högt blodsocker
•
•
•
•
•
•
•
Törst, med följd att stora mängder vätska intas
Stor urinproduktion till följd av vätskeintaget
Trötthet
Illamående
Förvirring
Utandningsluften kan lukta aceton
Medvetslöshet
Undersökning
•
•
•
•
•
Medvetandekontroll
Bedömning av andning och cirkulation
Handledspulsar
Saturationskontroll
Anamnes
32
Om anhöriga finns med kan man fråga om de kontrollerat patientens blodsocker. De
flesta diabetiker har egen blodsockermätare hemma. Om anhöriga kontrollerat
blodsockret eller gör så när ni frågar så anteckna blodsockervärdet i IVPA-journalen.
Normalt blodsocker: 4,1 – 6,3
Behandling av lågt blodsocker
•
•
•
•
Om patienten är vaken och kan dricka kan man försöka ge patienten söt
juice/saft, mjölk, druvsockertabletter/sockerbitar eller annat sött som finns
tillhands. Detta kan upprepas efter 10 minuter. Om patienten piggnar till ger man
t.ex. en smörgås
Medvetslös patient läggs i stabilt sidoläge
Om patienten är medvetslös kan man lägga en liten klick sirap eller honung under
tungan
Ge syrgas 1-5 liter på grimma till medvetslös patient och om det går till
omtöcknad patient
Behandling av högt blodsocker
•
•
•
Fortsatta medvetandekontroller
Medvetslös patient läggs i stabilt sidoläge
Ge syrgas 1-5 liter på grimma till medvetslös patient och om det går till
omtöcknad patient
Det är ingen större fara om diabetiker med högt blodsocker skulle ges socker. Detta bör
dock undvikas.
Tänk på att diabetiker kan vara medvetslösa av andra orsaker än lågt blodsocker (t.ex.
Stroke).
33
Akuta mediciner
Många patienter med sjukdomar som snabbt kan bli akuta, har medicin hemma för att
behandla dessa. Det kan vara bra att känna till dessa mediciner och dess verkan. Som
räddningstjänstpersonal kan man aldrig ordineras att ge några läkemedel eller ge
läkemedel på eget initiativ. Man har dock rätt att hämta mediciner ur ett medicinskåp om
patienten ber om detta och att trycka ut mediciner ur en förpackning om patienten
behöver hjälp med det.
Om patienten tagit eller tar några mediciner för att behandla det akuta tillståndet de
hamnat i så dokumenteras detta i IVPA-journalen.
•
•
•
•
Medicinens namn och styrka
Mängd/dos som är tagen
Ungefärlig tidpunkt
Om patienten tagit flera doser
Ring alltid ambulansen vid funderingar.
Nitropreparat
Nitropreparat tas för att kupera kärlkrampsanfall. Effekten kommer av att blodkärlen i
kroppen vidgas. Denna kärlvidgning får till följd att mindre blod belastar hjärtat, med följd
att hjärtats syrebehov minskar. Denna vidgning av blodkärlen kan medföra att blodtrycket
sänks snabbt. Om patienten har lågt blodtryck och tar nitropreparat kan detta innebära
en risk att patienten svimmar. Patienten bör därför helst ta sitt nitropreparat sittande i
hjärtläge.
Nitromex 0,25 mg eller 0,5 mg och Nitroglycerin 0,25 mg eller 0,5 mg är nitropreparat
som läggs under tungan och har snabb effekt (inom 1-2 min). Effekten kvarstår i 10–30
minuter.
Nitrolingual 0,4 mg och Glytrin 0,4 mg är nitropreparat som sprayas under tungan.
Effekterna är om möjligt ännu snabbare än ovanstående och effekten kvarstår ungefär
lika länge.
Suscard 2,5 mg och 5 mg är ett nitropreparat som stoppas under överläppen. Den tar lite
längre tid att få effekt av men i gengäld kvarstår effekten i ungefär 4 - 5 timmar.
Adrenalin
Patienter som har Adrenalin i hemmet har en känd överkänslighet mot t.ex. jordnötter
eller getingstick. Dessa patienter har alltså tidigare reagerat kraftigt/fått en anafylaktisk
reaktion och därför fått adrenalin utskrivet att ta i samband med en ny reaktion.
Adrenalin ökar hjärtats puls, ökar hjärtats pumpförmåga, höjer blodtrycket samt verkar
avsvällande i luftrören. Adrenalin ”gasar på” kroppen, vilket kan upplevas mycket
obehagligt. Det kan därför vara bra att förklara vad som kommer att hända i kroppen när
man ger adrenalin. Adrenalin kan ge huvudvärk, yrsel, skakningar, blekhet,
kallsvettningar, illamående och kräkningar.
34
EpiPen eller EpiPen jr och ApaPen eller ApaPen jr är Adrenalin i färdiga sprutor, s.k.
autoinjektorer. Dessa ges i låret. När man trycker autoinjektorn mot låret skjuts nålen in
och adrenalinet injiceras. Sprutan kastas efter användning. Effekten kommer inom någon
minut. Om patienten tagit EpiPen men inte förbättras kan hon/han ta en ny spruta. 15
minuter ska då gå mellan första och andra sprutan.
Betametason
Betametason är ett kortison med snabb verkan. Kortison är kraftigt antiinflammatoriskt
och betametason ger därför en snabb avsvullnad i t.ex. luftrör vid astmaanfall och
anafylaktiska reaktioner. Inga kända biverkningar av betydelse finns vid behandling i
enstaka doser.
Betapred 0,5 mg är tabletter som löses i ett halvt glas vatten. Tabletterna behöver några
minuter på sig för att lösas. Effekten av Betapred kommer efter ungefär 30 minuter och
kvarstår i ungefär 2 dagar.
Dosering
< 10 kg
> 10 kg
8 tabletter
12 tabletter
Till barn: Lös tabletterna i så liten mängd vatten som möjligt, eftersom det kan vara
svårt att motivera barnet att dricka någon större mängd av detta ”starka
mineralvatten”.
Terbutalin
Terbutalin är luftrörsvidgande. Vid normal dosering är biverkningarna små, men om man
tillfälligt ökar doserna kan man få hjärtklappning och skakningar i kroppen.
Spray/inhalationspulver Bricanyl 0,25 mg eller 0,5 mg/dos inandas förebyggande eller i
samband med astmaanfall. Doseringen är individuell. Effekten av Bricanyl kommer inom
några minuter och kvarstår upp till 6 timmar.
Läkemedel vid kramper
Rektiol Stesolid 5 mg eller 10 mg ges i ändtarmen. Patienter med känd epilepsi har ofta
Stesolid hemma och många gånger har anhöriga redan hunnit ge Stesolid innan man
kommit till patienten. Stesolid är lugnande, ångestdämpande och muskelavslappnande.
Redan efter 10–15 minuter har man maximal effekt av Stesolid om man gett denna
rektalt. Skulle inte kramperna upphöra efter Rektiol Stesolid kan man upprepa samma
dos en gång till.
Dosering
< 12 kg
> 12 kg
> 70 år
5 mg Stesolid
10 mg Stesolid
5 mg Stesolid
35
Inj. EpiPen
Spray Nitrolingual
T. Betapred
T. Nitromex
Rektiol Stesolid
T. Nitroglycerin
T. Suscard
Bricanyl Turbohaler
36
Överdosering av läkemedel
Medveten överdosering av läkemedel sker oftast då någon vill ta sitt liv eller som ett rop
på hjälp. Vilka biverkningar en överdos ger beror på preparat och mängd som tagits. I
handläggningen av patienten är det viktigt att veta när läkemedlet togs. Detta för att
avgöra om t.ex. magsköljning fortfarande har någon effekt då patienten tas emot på
sjukhuset. Lita aldrig helt på uppgifter som patienten uppger.
Vid läkemedelsförgiftning ska man om möjligt ta reda på
•
•
•
•
Namn och styrka på läkemedlet som tagits
Mängd/antal av läkemedlet som tagits
När läkemedlet/läkemedlen togs
Visa upp tomma kartonger och tablettkartor för ambulanspersonalen
Symtom
Symtomen skiftar mycket beroende på läkemedlet men många patienter blir
•
•
•
•
Medvetandepåverkade eller medvetslösa
Trötta och tröga
Illamående och kräks
Har oregelbunden puls
Undersökningar
•
•
•
•
•
Upprepade medvetandekontroller
Bedömning av andning och cirkulation
Handledspulsar
Saturationskontroll
Anamnes
Behandling
•
•
•
•
Syrgas 15 liter på traumamask eller 1-5 liter på grimma
Medvetslös patient läggs i stabilt sidoläge
Beredskap för konstgjord andning
Beredskap för hjärtlungräddning
37
Överdosering av narkotika
Opiater: Heroin, Rökheroin, Morfin, Ketogan, Dexofen, mm
Opiater tas som injektion, tabletter eller röks. Även svaga tabletter som Dexofen är farliga
vid överdosering eller vid intag tillsammans med alkohol. Den opiatpåverkade patienten
har långsamma reflexer/rörelser och låg och släpig röst.
Symtom vid överdoser av Opiater
•
•
•
•
•
Sänkt medvetande eller medvetslös patient
Ytlig/långsam andning eller andningsstopp som inträder mycket snabbt
Små pupiller som reagerar dåligt på ljus
Slappa muskler
Långsam puls
Centralstimulerande droger: Amfetamin, Metaamfetamin, Ecstasy, Kokain
Finns i alla kända former. Den som är påverkad av centralstimulerande droger kan bli
hyperaktiv, nervös eller euforisk, pratsam, förvirrad, hämningslös och få
koncentrationsstörningar.
Symtom vid överdosering av Centralstimulerande droger
•
•
•
•
•
•
Panik, förvirring och aggressivitet
Svimning, kramper
Stora pupiller som reagerar dåligt på ljus
Hårda spända muskler
Snabb puls
Ökad hjärtverksamhet med risk för hjärtstopp
Tänk på den egna säkerheten. Många missbrukare har blodsmitta. Använd handskar.
Låt polisen ta hand om stökiga patienter.
Undersökningar
•
•
•
•
•
Upprepade medvetandekontroller
Bedömning av andning och cirkulation
Handledspulsar
Saturationskontroll
Anamnes
Behandling
•
•
•
•
Medvetslös patient läggs i stabilt sidoläge
Syrgas 15 liter på traumamask eller 1-5 liter på grimma
Beredskap för konstgjord andning
Beredskap för hjärtlungräddning
38
Kollisioner
Kollisionens faser
En kollision kan delas in i 3 faser: före, under och efter kollisionen. ”Kollision” betyder
inte nödvändigtvis fordonskollision, utan kan även vara t.ex. ett fall från hög höjd. I båda
dessa fall förekommer ett energiutbyte mellan ett rörligt föremål och patientens vävnader
eller mellan en patient i rörelse och ett stillastående föremål.
Fasen före kollisionen omfattar alla händelser som föregår olyckan, t.ex. intag av alkohol
eller droger, patientens hälsotillstånd, ålder, mm. Dessa faktorer kommer att spela stor
roll för patientens chanser att överleva.
Den andra fasen är själva kollisionen.
Tredje fasen börjar så snart all energi från sammanstötningen absorberats och patienten
är skadad. Då spelar räddningspersonalens förståelse för vad som hänt och deras
snabbhet att misstänka olika skador en avgörande roll för hur det skall gå för patienten.
Vid en fordonskollision är det egentligen 3 kollisioner som äger rum
1. När fordonet kolliderar mot ett annat fordon eller föremål
2. Den åkande kolliderar med fordonets insida eller med andra passagerare
3. Inre organ kolliderar med varandra eller mot insidan av kroppen
Om ett bilbälte är korrekt placerat kommer energin i kollisionen att absorberas av
bröstkorgen och bäckenet och därigenom minska de allvarligaste skadorna. Korrekt
använt bilbälte överför kraften i kollisionen till bältet och dess upphängningsmekanism.
Ett bilbälte som inte sitter rätt fastspänt, kan glida upp och ge bukskador.
Krockkuddar är konstruerade att, vid en frontalkollision, fånga upp den åkandes
framåtrörelse. De absorberar energi långsamt genom att öka uppbromsningssträckan.
Nackstödets uppgift är att bromsa upp huvudets bakåtrörelse och i och med detta
minska risken för nackskador.
Det är framför allt fordonets hastighet vid kollisionstillfället som avgör hur svårt skadad
patienten blir. Skillnader i vikt mellan de åkande i ett fordon har förhållandevis liten
betydelse för utfallet. Typen av kollision har betydelse för vilka skador patienten får. Även
användande av bilbälte, hjälm (vid t.ex. MC-olycka), krockkuddar, bilmodell, mm. har
avgörande betydelse.
39
Inre skador
När huvudet har slagit emot vindrutan får man räkna med att patienten har någon form
av skallskada, inte bara de bulor, sårskador, osv. som man ser på utsidan.
Har man slagit bröstkorgen mot ratten så har man antagligen inre skador i det område av
bröstkorgen, som pressats ihop mot ratten: Hjärta, lungor, stora blodkärl, mm.
De flesta organ i buken är ”löst upphängda” och vid en kollision rör sig dessa organ
fortfarande framåt, trots att kroppen har tagit stopp. Då uppstår slitningar och blödningar
i t.ex. mjälte, lever, tarmar eller njurar.
Ett fall från höjd motsvarande minst tre gånger patientens längd anses allvarligt.
Skadorna beror på hur högt fallet har varit, ytan som patienten landade på och vilken
kroppsdel som slog i först. Om huvudet slog i först, kan man räkna med skallskada och
skada på nacke och rygg.
Om fötterna slog i först handlar det i första hand om skador på fötter, ben, rygg och
nacke.
”Den gyllene timmen”
Traumapatienter med inre blödningar kan behöva operation för att blödningen skall
kunna stoppas. Den tid som går mellan skadan och definitiv behandling är kritisk. Under
denna period är blödningen okontrollerad och cirkulationen nedsatt. Detta leder till en
otillräcklig syresättning av vävnaderna som hela kroppen tar skada av. Om man inte
snarast får kontroll på blödningen och återställer syresättningen av vävnaden minskar
patientens chanser att överleva kraftigt. Denna period kallas den gyllene timmen. Detta
betyder egentligen att patienten bokstavligen måste komma till sjukhus inom en timme.
Med tanke på långa transportsträckor och fastklämda patienter är det viktiga att skynda,
men på ett säkert sätt för att öka patientens chanser att överleva.
40
Andning och blodcirkulation
Andning
Efter att ha säkrat olycksplatsen skall man snabbt kontrollera att patienten har fri luftväg
och att det inte finns risk att den täpps till. Om patienten har ofri luftväg skall detta
åtgärdas omedelbart. Andas inte patienten, trots fri luftväg, så måste han/hon snabbt ur
bilen, även om det finns risk att andra skador förvärras. Lägg patienten på rygg och
påbörja konstgjord andning.
När man skapar fri luftväg måste man komma ihåg att det finns risk att halsryggen är
skadad. Sätt nackkrage vid minsta misstanke på nackskada. Är patienten vaken och
andas kan hon ha intagit en ställning som underlättar andningen. Se till att åtgärder med
stabilisering inte förhindrar detta.
Syrebrist orsakas av otillräcklig ventilation av lungorna och leder till bristande
syresättning av patientens vävnader. Om patienten andas, försök bestämma andetagens
hastighet och djup för att avgöra om tillräckligt mycket luft når ner i lungorna.
Andningsfrekvens
< 12 andetag/min = långsam
12 - 20 andetag/min = normalt för vuxen patient
20 - 30 andetag/min = ökad–snabb
> 30 andetag/min = abnormt snabb
Om patienten har andningsfrekvens > 30/minut måste man ta reda på vad den höga
andningsfrekvensen beror på. Är det problem med syresättningen (andningen) eller
transporten av de röda blodkropparna (blodcirkulationen)?
Vid en olycka kommer tillslag av stresshormoner in i bilden. Många kommer därför att ha
en hög andningsfrekvens trots att det inte föreligger några problem med syresättningen.
Puls
Kontrollera om patienten har puls. Om ingen puls, måste patienten snabbt ut ur bilen.
Lägg patienten på rygg på marken. Gör ny kontroll av andning och puls. Om ingen puls,
starta hjärtlungräddning. Koppla upp defibrillator.
Om patienten återfår andning och puls: Sätt nackkrage och lägg patienten i stabilt
sidoläge.
Har patienten puls: Bestäm frekvens. Kontrollera om pulsen känns vid handleden. Är
pulsen kraftig eller svag?
41
Blodcirkulation
Cirkulationssvikt är lika livshotande som sviktande andning. Syresatt blod som inte
levereras till vävnaden kommer inte patienten tillgodo. Att pulsen inte känns vid
handleden är ett sent tecken på dålig cirkulation hos en kritiskt skadad patient.
Huden
En snabb kontroll av blodets
återfyllnadstid ut i vävnaden får
man genom att trycka på en
nagelbädd eller på den köttiga
delen av handflatan på lillfingersidan. Man mäter hur snabbt
blodet återvänder ut i vävnaden.
Om återfyllnadstiden överstiger 2
sekunder kan det vara ett tecken
på att cirkulationen till t.ex.
huden, händer och fötter inte är
tillräcklig. Men resultatet påverkas också av hög ålder, låg
omgivningstemperatur,
läkemedel, mm.
Kontroll av blodets återfyllnadstid
Hudfärg
Huden skiftar i färg beroende på genomblödningen. Huden berättar därför mycket om
patientens tillstånd.
•
•
•
Skär: Genomblödningen av huden är tillräcklig och blodet syresatt
Blåaktig: Otillräcklig syresättning även om cirkulationen kan vara tillräcklig
Vitblek: Dålig genomblödning
•
•
•
Kylig hud: Nedsatt cirkulation eller låg omgivningstemperatur
Torr hud: Bra cirkulation
Fuktig hud: Nedsatt cirkulation och chock
42
Blödning
Snabb kontroll över blodförlust är ett av de viktigaste målen vid behandling av
traumapatienter. Detta gäller både inre och yttre blödningar. Pågående synlig blödning
måste stoppas. Större blödningar stoppas bäst genom direkt tryck på det blödande
stället. Små blödningar läggs enbart om så rent som möjligt. Inre blödningar som är
allvarliga måste stoppas inne på en operationssal.
Symtom vid blodförlust hos vuxna
Blodförlust, ml
Blodförlust %
Puls
Blodtryck
Kapillär återfyllnad
Andningsfrekvens
Medvetande
Klass 1
< 750
< 15
<100
Normalt
Normal
Klass 2
750-1500
15-30
>100
Sänkt
Försämrad
Klass 3
1500-2000
30-40
>120
Sänkt
Försämrad
Klass 4
>2000
>40
>140
Sänkt
Försämrad
14-20
Normal
20-30
Orolig
30-40
Orolig,
förvirrad
>35
Förvirrad,
slö, medvetslös
Arteriell blödning = pulserande/sprutande ljusröd blödning
Venös blödning = rinnande mörkröd blödning
Undersökning
•
•
•
•
•
•
Medvetandekontroll
Bedömning av andning och cirkulation
Handledspulsar
Saturationskontroll
Anamnes
Bedömning av blodförlust
Behandling
•
•
•
•
•
•
Tryckförband på större blödningar. Kontrollera distalstatus nedanför
tryckförbandet
Skadad kroppsdel i högläge för att minska blödningen
Utstickande föremål, t.ex. kniv kvarlämnas
Chockförebyggande åtgärder
Syrgas 15 liter på traumamask
Om patientens ben höjs ca 30 cm ovanför hjärtats nivå, får man en omfördelning
av blod från benen till kroppens centrala organ. Denna blodmängd motsvarar ca.
en tredjedel av patientens blodvolym
43
När blodvolymen akut minskas med hälften eller mer, reduceras genomblödningen av
hjärnan så mycket att patienten förlorar medvetandet. Omvänt kan man förutsätta att en
skadad som är vid medvetande har förlorat mindre än halva sin blodmängd. Äldre
personer tål blodförlust sämre än yngre. Om man inte känner pulsar vid handleden kan
det betyda att patienten förlorat stora mängder blod.
Förbandstyper
Använd alltid handskar vid kontakt med patienten.
Skyddsförband: Används till venösa
blödningar, skrubbsår, brännskador
och andra öppna sår som inte blöder
pulserande. Tvätta såret med tvål och
vatten om det är möjligt. Lägg rena
kompresser närmast såret och linda
om med gasbinda/elastabinda alt.
tejpa kompresserna på plats. Blöder
det igenom skyddsförbandet kan man
byta ut kompresserna och prova linda
lite hårdare alt. bygga på
skyddsförbandet med fler kompresser
och en ny gasbinda. Använd gärna en
handduk för att torka bort blod när det
blöder mycket. Det blir då lättare att se
var blödningen är lokaliserad.
Skyddsförband
Tryckförband: Används till arteriella
blödningar. Håll om möjligt den
skadade kroppsdelen i högläge.
Komprimera den blödande artären
med fingrarna. Skapa tryck genom att
lägga en gasbinda, några ihoprullade
kompresser eller ett snabbförband
(Första Hjälpen Förband) mot artären.
Fäst med tejp eller
gasbinda/elastabinda under
kompression. Öka trycket om det
fortsätter att blöda. Kontrollera alltid
distalstatus då tryckförband används.
Vid arteriella blödningar på skalpen
kan det vara svårt att lägga förband.
Håll kvar tryck med fingrarna om
omläggning misslyckas.
Tryckförband med högläge
44
Avsnörande förband: Får inte ses som något alternativ till tryckförband. Avsnörande
förband kan leda till ökad blödning. Vid okontrollerbara blödningar efter amputation av
kroppsdel kan avsnörande förband vara ett alternativ men först efter att tryckförband
provats utan framgång. Efter avsnörning, lägg nytt tryckförband och släpp upp
avsnörningen.
Knivhugg och stakningsskador
Knivhugg kan ha ett litet ingångshål, medan skadorna kan vara betydligt
mer omfattande invändigt. Lämna kniven om den sitter kvar. Med stakningsskador
menas att ett trubbigt föremål spetsat patienten. Dessa trubbiga föremål kan också sitta
kvar i kroppen. Ibland tvingas man kapa föremålet för att kunna fixera. Fixera
kniven/föremålet genom att linda en handduk runt. Handduken får sedan utgöra stöd
mot kroppen. Ta flera långa tejpbitar (50cm) och fixera handduken och föremålet mot
kroppen utan att förändra läget på föremålet. Föremålet/kniven ska lämnas kvar av den
anledningen att det i sig kanske komprimerar ett blodkärl och att en blödning skulle
uppstå när man avlägsnar föremålet. Bättre att detta sker inne på sjukhus där man har
möjlighet till operation.
45
Chock
Med chock menas att den cirkulerande blodmängden är för liten i förhållande till
kärlsystemets volym.
Blodcirkulationen består av en pump (hjärtat), en behållare (kärlsystemet) och
cirkulerande vätska (blod). Nedsatt funktion hos någon av dessa tre komponenter leder
till minskad eller upphörd transport av syrerikt blod till vävnaderna även om andningen är
bra.
För att hjärtat skall arbeta effektivt måste det finnas tillräckligt med blod och blodtrycket
måste vara tillräckligt högt så att blodet kan flöda in i hjärtat.
Blodkärlen leder blodet till olika organ och celler i kroppen. Volymen på blodkärlen
regleras av muskler i kärlväggarna. Dessa muskler svarar på impulser från hjärnan och
hormoner. Musklerna ger antingen upphov till en avslappning eller sammandragning av
blodkärlen och ändrar därmed storleken på kärlbehållaren.
Blodvolymen måste vara densamma som den aktuella volymen på kärlsystemet för att
det skall fyllas tillräckligt. Varje skillnad i storlek på kärlsystemet jämfört med mängden
blod i systemet, påverkar blodflödet antingen i positiv eller negativ riktning.
Direkt kroppen börjar förlora blod startar uppkomsten av chock. Kroppen kan
kompensera den otillräckliga blodvolymen under lång tid. Blodet omfördelas till viktiga
organ, som hjärta, hjärna och lungor. Detta åstadkommer kroppen genom att dra ihop
blodkärlen i bl.a. armar och ben så att flödet dit minskar.
Då cirkulationen försämras blir huden sämre genomblödd. Patienten blir askgrå och
hudtemperaturen sjunker. Därav den klassiska bilden av den bleka, kallsvettiga
patienten i chock. Handledspulsarna försvinner och blodets återfyllnadstid försämras.
Hjärnans funktion är ett viktigt och mätbart tecken på chock. En våldsam och orolig
patient eller en med sänkt medvetande får antas ha dåligt syresatt och dåligt
genomblödd hjärna tills annan orsak är fastställd. Vid trauma ser man ofta en
kombination av blodförlust, smärta och psykiska orsaker till att patienten hamnat i chock.
Olika typer av chock vid trauma
Psykogen chock
Beror inte på att mängden blod minskats utan att kärlsystemet vidgats. Svimning och
smärta utlöser psykogen chock.
Spinal chock
Om ryggmärgen skadas kommer inga impulser från hjärnan fram till kärlsystemet som
svarar med att vidgas. Blodvolymen blir då för liten i förhållande till kärlsystemets volym.
Detta tillstånd är övergående och försvinner efter något dygn.
46
Hypovolem chock
Mängden blod är för liten. Blodförlust vid blödning eller vätskeförlust vid t.ex. brännskada
leder till hypovolem chock.
Symtom
Hudtemperatur
Hudfärg
Blodtryck
Medvetandenivå
Kapilläråterfyllnad
Puls
Psykogen
kall, fuktig
blek
lågt
sänkt
Spinal
varm, torr
skär
lågt
vaken, klar
Hypovolem
kall, fuktig
blek, cyanotisk
lågt
sänkt
långsam
långsam,
trådfin
normal
långsam,
kraftig
långsam
snabb,
trådfin
Undersökning
•
•
•
•
•
•
•
-
Medvetandekontroll
Bedömning av andning och cirkulation
Handledspulsar
Saturationskontroll
Anamnes
Hudfärg
Blek?
Marmorerad?
Cyanotisk?
Hudtemperatur
Kall eller varm?
Blodets återfyllnadstid?
Chockläge
Behandling
Att förebygga chock är att säkra transporten av blod till kroppens vävnader och att blodet
som transporteras är tillräckligt syresatt.
•
•
•
•
•
•
•
-
Syrgas 15 liter på traumamask
Om patienten inte andas eller andas otillräckligt påbörjas konstgjord andning
Nackkrage
Höjd fotända minst 30 cm ovanför hjärtat för att omfördela blod till viktigare organ
Stabilt sidoläge med höjd fotända hos medvetslös patient
Vila, värme, varsamhet
Varma filtar
Plastskynken/sopsäckar för att förhindra värmeförlust
Flytta patienten inomhus, om det går
Ta av blöta kläder när man kommit inomhus
Lindra smärta
Fixera frakturer
Försiktighet vid förflyttning
Det är lätt att kyla ner en patient men det är svårt att värma upp patienten igen!
47
Skadediagnostik
Vid undersökning av patienten följer man A, B, C, D, E. Hos traumapatienten följer man
undersökningsrutinerna på samma sätt som hos övriga patienter. Man är dock tvungen
att söka mera aktivt efter skador för att inte missa någon allvarlig skada hos
traumapatienten. Därför får punkten E större betydelse hos dessa.
E står för Exponera. Det är omöjligt att se genom kläderna när man undersöker en
patient. Patienten måste vid något tillfälle under genomgången kläs av för att undersökas
och detta moment kan vara avgörande när det gäller att hitta skador hos
traumapatienten. E står även för att skydda patienten mot omgivningen. Med det
menas att patientens ska undsättas från fara och skyddas från t.ex. avkylning. Detta står
i strid med varandra i vårt klimat. Sunt förnuft måste råda i de aktuella fallen. Kanske är
det bättre att inte exponera patienten förrän i ambulansen.
Tidigare kallades detta för skadediagnostik. Efter att man gjort den kliniska
undersökningen från A-D görs en genomgång av hela kroppen. Man startar från huvudet
och känner igenom kroppen hela vägen ner till tårna.
Observationer vid skadediagnostik
Lyssna istället för att bara höra
Känna istället för att bara röra vid
Se istället för att bara titta
Anamnes
•
•
•
•
Lyssna till patienten
Fråga vad som har hänt?
Fråga var patienten har ont?
Berätta hela tiden vad du gör
Palpation (Att trycka lätt och känna efter skador kallas för att palpera)
•
•
•
•
•
Använd handskar
Känn efter svullnader, ömhet, spända muskler och blod
Fråga om patienten har ont när man palperar
Tryck lätt på stället där man misstänker att patienten är skadad för att hitta ett
mer exakt läge av skadan
Var observant på patientens reaktioner och ansiktsuttryck
Inspektion
•
•
•
•
Se efter blod
Svullnader
Felställningar
Blåmärken
48
Börja skadediagnostiken från huvudet och arbeta mot fötterna
Huvud
•
•
Sök efter blödningar, blåmärken, frakturer och svullnader
Kommer det blod ur näsa, mun eller öron?
Bröstkorg
•
•
•
Sök efter blödningar, blåmärken, frakturer och svullnader
Be patienten djupandas – får patienten ont?
Palpera bröstkorgen. Har patienten någon ömhet i bröstkorgen t.ex. efter
säkerhetsbältet?
Buk
•
•
Sök efter blödningar och blåmärken
Palpera buken. Ömhet? Är buken spänd?
•
•
Sök efter blödningar, blåmärken, svullnader och felställningar
Palpera så stor del av ryggen som möjligt utan att patienten flyttas. Ömhet?
.
Rygg
Bäcken
•
•
Sök efter svullnader och blåmärken
Palpera och tryck försiktigt över bäckenet. Ömhet?
Ben och armar
•
•
•
Sök efter blödningar, svullnader, blåmärken och felställningar
Palpera ben och armar. Ömhet?
Undersök distalstatus
Evakuering av patient från bil
En fråga som är svår att besvara är när man ska plocka ut patienten ur bilen. Ska man
alltid vänta på ambulans eller ska man ta egna initiativ? Generellt kan man säga att ju
mer patienten är skadad desto mer bråttom är det. För att skydda från farligt läge kan
man också tvingas till snabb evakuering t.ex. vid brand eller kraftig kyla.
Man sparar mycket tid om räddningstjänsten redan evakuerat patienten ur bilen när
ambulansen anländer. Man har även större möjlighet att göra bra åtgärder med
patienten utanför bilen. Säkerheten för patienten måste dock alltid komma i första hand.
Väljer man att låta patienten sitta kvar i bilen kan man förbereda evakueringen genom att
ta fram ryggbräda, klippa säkerhetsbälte, sparklådor och lyfta bort taket innan
ambulansen anlänt om detta är nödvändigt. Påbörja behandlingen av patienten i bilen.
49
Skallskador
Vid trauma tar ofta huvudet upp en stor del av energin. När en trafikolycka inträffar kan
huvudet slå i framrutan eller sidostolpen. Vid dyk- och fallolyckor landar man ofta på
skallen. Skalpen, ansiktet och skallbenet tar upp den mesta energin. Skalpen kan blöda
mycket och kan även slitas loss. Pulsåderblödningar är inte ovanliga från skalpen.
Ansiktet kan skadas och frakturer och/eller blödningar kan uppstå.
Frakturer på skallbenet kan också inträffa. Huvudskador som man kan se är ofta inte
dödliga men ger en fingervisning på att huvudet är utsatt för kraftigt våld och att det är
möjligt att patienten har allvarligare inre skador. Vid frakturer på skallbenet kan
benfragment lossna och orsaka skador på hjärnan.
Skador kan även uppstå utan någon fraktur på skallbenet. Hjärnan kastas runt inne i
skallen och detta kan orsaka hjärnskakning, eller att ett blodkärl brister med en
hjärnblödning som följd. Vid kraftigt våld mot huvudet drabbas patienten av
medvetslöshet. Denna medvetslöshet kan vara tillfällig vid t.ex. hjärnskakning eller
långvarig/permanent vid massiva skador.
Inre blödningar
Blödningar som uppstår inne i skallen är allvarliga eftersom skallbenet hos en vuxen inte
kan expandera. Hos små barn kan skallbenet expandera till en viss gräns. En blödning
leder till en s.k. intrakraniell tryckstegring. Hjärnan trycks successivt ned mot förlängda
märgen och påverkar dess funktion. Vakenhet och andning är förlängda märgens
viktigaste funktioner.
Blödningar innanför skallbenet kan snabbt och dramatiskt förändra en vaken patientens
tillstånd. Vid vissa typer av skallskador förlorar patienten medvetandet en stund och
kvicknar sedan till för att sedan återigen förlora medvetandet. Detta kallas fritt intervall
och patienten behöver snabbt komma till operation för att överleva.
Symtom på inre blödningar:
•
•
•
•
•
•
•
Medvetslöshet eller långsam tankeförmåga
Olikstora pupiller
Långsam puls och andning
Andningsstopp
Förlamning
Kramper
Fritt intervall
Patienten kan ha ett eller flera av dessa symtom
Hjärnskakning (commotio)
I samband med hjärnskakning har patienten en kortare medvetandeförlust. Han kan
sedan se vaken ut och svara adekvat på frågor utan att själv minnas detta efteråt. Vanligt
för patienten med hjärnskakning är att han upprepar samma fråga om och om igen.
Patienten är ofta gråtmild och upplever många gånger situationen som hotande.
50
Patienten kan även bli medvetslös. Detta avgörs av hur kraftig hjärnskakningen är. En
hjärnskakning leder alltid till en minnesförlust från några sekunder upp till flera timmar.
Vid en hjärnskakning har oftast inte hjärnan kommit till skada och patienten blir
återställd inom några dagar.
Symtom på hjärnskakning
•
•
•
Patienten vaknar upp spontant och har full känsel och rörlighet i hela kroppen
Övergående huvudvärk, illamående, kräkningar
Minnesförlust, övergående förvirring
En hjärnskakning är ofta omöjlig att skilja från en allvarligare skallskada i ett tidigt skede.
Kom även ihåg att patienten kan ha nackskador.
Undersökning
•
•
•
•
•
•
•
Medvetandekontroll
Bedömning av andning och cirkulation
Handledspulsar
Saturationskontroll
Anamnes
Kontroll av pupillstorlek
Sök efter sårskador/frakturer på skallen. Kontrollera om det blöder ur öron eller
näsa
Behandling
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Skapa och upprätthåll fri luftväg.
Nackkrage till alla patienter
Syrgas 15 liter på traumamask
Återkommande medvetandekontroller
Flyttning av patient sker med stor
varsamhet
Om det är möjligt bör den skadade ligga
med höjd huvudända
Patient utan kännbara handledspulsar
men med egen andning läggs i chockläge
Förband på sårskador
Beredskap för konstgjord andning
Beredskap för hjärtlungräddning
Höjd huvudända
Cirkulationen till hjärnan måste alltid upprätthållas. Om handledspulsar kan kännas
placeras patienten med höjd huvudända för att blödningen i skallen ska utvecklas
långsammare. Detta är samma princip som att placera en blödande kroppsdel i högläge.
Kan man inte känna handledspulsar är även cirkulationen till hjärnan nedsatt och
chockförebyggande åtgärder vidtas.
51
Nack- rygg- och bäckenskador
Vid nack- och ryggskador avser man skador på nack- och ryggkotor samt ryggmärgen.
Ryggmärgen löper i en skyddad kanal genom nack- och ryggkotorna. Våld mot nacken
eller ryggen kan innebära att kotor spricker, krossas eller förskjuts. Ryggmärgen kan då
skadas eller skäras av. Hur stora symtom man får av en ryggmärgsskada beror på var i
ryggen skadan skett. Ju närmare huvudet ryggmärgsskadan sitter desto större del av
kroppen drabbas.
Ryggmärgsskador i nacken kan leda till att andningsmuskulaturen förlamas och
patienten avlider p.g.a. andningsstopp. En skada långt ner i ryggmärgen kan leda till att
benen förlamas medan armarna fungerar som vanligt. Ryggmärgen behöver inte alltid
skäras av helt utan kan även skadas delvis. Symtom som domningar och stickningar från
armar och ben är då inte ovanliga. Rörelseförmågan kan dock vara oförändrad.
Nack- och ryggkotor kan skadas utan att patienten får några symtom. Muskler runt
kotorna ger en viss stabilitet även om kotorna är krossade. Man räknar med att 10 % av
alla patienter med kotfrakturer inte har några symtom alls och att 20 % av alla
nackskador inte upptäcks förrän på sjukhus. Alla patienter, och i synnerhet
medvetslösa, ska behandlas som nack- och ryggskadade tills motsatsen är bevisad.
Speciellt känsliga för våld är kotorna i nacken. Dessa är bräckligare än ryggkotorna och
håller upp huvudet som är förhållandevis tungt. Huvudet fungerar även som en hävstång.
Bäckenskador ses vid trafikolyckor och
vid fallolyckor. I bäckenet finns många
stora blodkärl som kan skadas i samband
med en bäckenfraktur. Bäckenet rymmer
stora mängder blod och en blödning syns
inte från utsidan. Patienten kan snabbt
förlora stora mängder blod med chock
som följd. Bäckenets stabilitet kan kontrolleras genom att man trycker på höftbenskammarna från sidorna. Tryck ej för
hårt. Patientens smärtreaktion räcker som
upplysning för att man ska misstänka en
fraktur.
Stabilitetskontroll av bäcken
Symtom
•
•
•
•
•
•
Smärta, ömhet eller svullnad över nacke och ryggrad
Smärta över bäckenet
Rörelseutlöst smärta från nacke, rygg och bäcken
Stickningar och domningar i armar och ben
Känselbortfall
Förlamning
52
Undersökning
•
•
•
•
•
•
Medvetandekontroll
Bedömning av andning och cirkulation
Handledspulsar
Saturationskontroll
Anamnes
Sök aktivt efter fynd/symtom som kan tyda på nack- rygg- eller bäckenskada
Behandling
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Skapa fri luftväg och fixera med nackkrage
För att skapa fri luftväg tar man i den skadades huvud med bägge händerna och
drar i längdriktningen
Under fortsatt drag lyfts huvudet till ett lätt bakåtböjt läge
Håll kvar huvudet under fortsatt drag medan en annan hjälpare sätter nackkrage
Nackkrage räknas inte som fullgod fixering av nacken. Håll kvar draget med bägge
händerna tills patienten är stabiliserad i spineboard eller vacuummadrass
Till synes oskadade patienter ska också ha nackkrage
Syrgas 15 liter på traumamask
Försiktighet vid förflyttning. Använd ryggbräda
Chockförebyggande åtgärder
Ryggbräda
Nackkrage
53
Medvetslös i sittande läge
Vanligt förekommande vid trafikolyckor. På grund av medvetslöshet kan patienten bli
hängande i bilbältet med hakan sänkt mot bröstkorgen och med ofria luftvägar som följd.
•
•
•
•
För att försöka skapa fri luftväg tar man i den skadades huvud med bägge
händerna och drar i längdriktningen
Under fortsatt drag lyfts huvudet till ett lätt bakåtböjt läge
Sätt på nackkrage under fortsatt drag
Nackkrage räknas inte som fullgod fixering av nacken. Håll kvar draget med bägge
händerna tills patienten är stabiliserad i spineboard eller vacuummadrass
Att gå till väga på detta sätt innebär i princip att riskerna att förvärra en nackskada
minimerats. Huvudet måste däremot hållas kvar i detta läge. Att låta huvudet falla
tillbaka till utgångsläget kan vara direkt livshotande.
Om andningen inte kommer igång trots fri luftväg måste patienten lyftas ut ur bilen och
konstgjord andning påbörjas, även om det finns risk att andra skador förvärras.
Vid stor skadesituation kan man med hjälp av en elastisk binda eller med tejp fixera
huvudet i rätt läge mot bilens nackstöd.
Medvetslös i sittande läge
Drag i längdriktningen
54
Nackkrage. Fortsatt drag tills
patienten är stabiliserad
Thoraxskador
Med thoraxskador menas bröstkorgsskador. Ungefär 25 % av alla patienter i trafikolyckor
har thoraxskador. När bröstkorgen utsätts för våld tar i första hand hud och muskulatur
upp energin. Sårskador och kontusioner (svullnader och blåmärken) uppstår när
bröstkorgen träffar t.ex. säkerhetsbältet. Dessa skador ger smärta, särskilt vid
andningsrörelser, men påverkar inte patientens förmåga att andas nämnvärt. Alla med
smärta och/eller synliga tecken på våld förmodas ha inre skador.
Revbenen skyddar inre organ som lungor, aorta och hjärta. När bröstkorgen tar emot
energin kan revbenen spricka eller fraktureras. Revbenen kan då skada dessa
underliggande organ med blödningar som följd. Revbensfrakturer som sitter lågt i
bröstkorgen kan även skada bukorgan som lever och mjälte. En okomplicerad
revbensfraktur ger sällan ytterligare symtom än kraftig smärta vid djupandning och ömhet
över frakturområdet.
Vid en tvär inbromsning kommer även de inre organen att krocka mot bröstkorgens
insida. Hjärtat och aorta kan skadas. De luftfyllda lungorna kan punkteras. Effekten blir
som när man slår på en luftfylld papperspåse.
Om flera revben brutits och varje revben är brutet på flera ställen får man en instabil
bröstkorg vilket alltid leder till en försämrad andningsförmåga. Ofta förlorar lungan på
den skadade sidan funktionen och faller ihop. Detta beror på att lungan är punkterad och
att blod eller luft i lungsäcken trycker ihop lungan.
Andningsfunktionen hos en frisk människa kan försämras med 55 % innan den blir
livshotande. Med skador på bara den ena sidan av bröstkorgen klarar därför patienten
att upprätthålla en tillräcklig andning. Vid skador på ena sidan kan man se osymmetrisk
bröstkorg och osymmetriska andningsrörelser.
Efter ett tag kan den skadade sidan även påverka den friska sidan. Den skadade lungan
kan förskjutas över mot den friska lungan, som då får mindre utrymme att fungera som
vanligt, med försämrad andning som följd. Om detta tillstånd fortskrider kan patienten
även drabbas av hjärtstopp till följd av att viktiga blodkärl i bröstkorgen komprimeras och
blodflödet till hjärtat upphävs.
Symtom
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Blåmärken, sår, svullnad
Osymmetrisk bröstkorg
Osymmetriska andningsrörelser
Lufthunger, ångest, oro
Cyanotisk hud, läppar, naglar
Överfyllda blodådror på halsen
Sänkt medvetande
Ytlig andning och/eller oregelbunden andning
Bukandning
Konstiga andningsljud som snarkande, rosslig och sörplande andning
Smärta vid andning och vid beröring av det skadade området
55
Undersökning
•
•
•
•
•
•
Medvetandekontroll
Bedömning av andning och cirkulation
Handledspulsar
Saturationskontroll
Anamnes
Sök aktivt efter fynd/symtom som kan tyda på thoraxskador
Behandling
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Skapa och upprätthåll fri luftväg. Stabilisera med nackkrage
Syrgas 15 liter på traumamask
Chockförebyggande åtgärder
Stabilt sidoläge med den skadade sidan nedåt hos medvetslös patient
Låt vaken patient själv inta den position som känns bäst
Täck sår och öppna bröstkorgsskador med luftgenomsläppligt förband eller
kompress
Om lufttätt förband används så tejpa endast fast tre av förbandets sidor över
skadan. På så sätt kan luft från lungan passera ut men inte in
Instabil bröstkorg kan tejpas utvändigt med bred tejp för att fixeras. Tejpa över
den instabila delen med flera tejpremsor. Undvik att tejpa för stort område då
andningsrörelsen kan försvåras av detta
Beredskap för konstgjord andning
Beredskap för hjärtlungräddning
Tänk på att patienter med thoraxskador även kan ha skador på nacke och rygg.
Förbjudet att lägga förband runt bröstkorgen vid bröstkorgsskador då detta förhindrar
de normala andningsrörelserna.
Tejpning av instabil bröstkorg
56
Bukskador
Bukens organ består av tarmar, lever, bukspottskörtel, njurar, mjälte, urinblåsa,
magsäck, diafragma samt hos kvinnor även livmoder och äggstockar. Vid trubbigt våld
mot buken kan organen i buken skadas. Flera av bukorganen är ihåliga och kan därför
spricka då de utsätts för våld. Det får till följd att stora blödningar kan uppstå. Bukens
organ är inte fixerade på samma sätt som övriga organ i kroppen utan sitter ofta bara löst
upphängda av ligament (senor). Vid en kraftig inbromsning fortsätter bukens organ
framåt vilket kan få till följd att ligamenten skär av organen eller skadar dessa delvis,
med kraftig blödning som följd. Buken har dessutom ett stort blodkärlssystem som lätt
kan skadas när det utsätts för våld.
En bukskada som inte är öppen kan vara svår att lokalisera eller ens finna. Ofta är
symtomen diffusa och patienten kan klaga över andra smärtor än de från buken. Man
måste alltid misstänka inre bukskador om våld förekommit mot buken. Vanligt är att
säkerhetsbältet varit dåligt anpassat och därför tagit upp energin mot buken istället för
mot bäckenet. En stor blånad ses då långt ner på buken.
Brädhård buk ses ofta vid bukskador. Detta beror på att bukmuskulaturen reflexmässigt
spänns pga. att bukväggen utsätts för retning av blod, galla, magsaft eller tarminnehåll
som kommit ut i bukhålan. Denna retning kan även ge upphov till illamående och
kräkning. När buken utsatts för våld kan patienten vara smärtfri. Oftast finns dock
smärtor men dessa behöver inte avspegla skadans omfattning eller var skadan sitter.
Bukandning saknas ofta pga. att patienten omedvetet undviker att använda diafragman
vid andning.
Symtom
•
•
•
•
•
•
Sår i bukväggen och blåmärken
Smärtor i buken
Ökad muskelspänning i buken
Bukandning saknas
Illamående och kräkning
Tilltagande chocksymtom pga. inre blödning
Undersökning
•
•
•
•
•
•
Medvetandekontroll
Bedömning av andning och cirkulation
Handledspulsar
Saturationskontroll
Anamnes
Sök aktivt efter fynd/symtom som kan tyda på bukskador
57
Behandlig
•
•
•
•
•
•
Fri luftväg. Tänk på att medvetslös patient med bukskador kan kräkas
Syrgas 15 liter på traumamask
Chockförebyggande åtgärder
Täck öppna sår och undvik att stoppa tillbaka organ som kommit ut ur bukväggen.
Använd förband fuktade med Natriumklorid
Böj benen på patienten för att avlasta skadade organ. Detta avlastar även
bukmuskulaturen och upplevs därför även smärtlindrande
Låt främmande föremål som sitter i buken sitta kvar. Fixera med tejp eller förband
för att hålla stabilt
Om patienten skulle få försämrad andning när benen böjs eller patienten läggs i
chockläge får man återgå till planläge.
Avlastande läge för bukmuskulaturen
58
Frakturer på armar och ben
Orsak till att man bryter ett ben eller en arm är alltid någon typ av våld. Trubbigt våld som
vid fallolyckor, eller vridvåld som när man fastnar i någonting. Luxationer förekommer
också vid trubbigt våld och vid vridvåld. Luxation betyder ”ur led”.
Symtom
•
•
•
•
•
Smärta
Svullnad
Blåmärken
Eventuell felställning
Utstickande benpipor eller sårskada över frakturen
Omhändertagande på skadeplats och anamnes
•
•
•
•
•
Säkra platsen
Vad har hänt?
Bedöm graden av våld (hastighet, fallhöjd, mm) samt omgivningens utseende
Fråga eventuella vittnen
Har patienten varit avsvimmad?
Undersökning
En patient som utsatts för kraftigt våld kan ha svårare skador än de som är synliga vid
första anblicken. En okomplicerad fraktur bedöms inte som livshotande i en akut
situation. Man kan därför tvingas bortse från frakturen om patienten t.ex. är medvetslös.
•
•
•
•
Medvetandekontroll
Bedömning av andning och cirkulation
Handledspulsar
Saturationskontroll
Efter den första kontrollen av patienten kan man gå vidare med att inspektera själva
skadan.
•
•
•
Hur ser det onda området ut? Svullet? Blått?
Är benet rakt eller felställt?
Är frakturen öppen (sårskada i anslutning till frakturen) eller sluten?
Öppna frakturer kan se ut som stickskador då huden är penetrerad från insidan av den
frakturerade benpipan.
59
Distalstatus
Frakturen i sig kan skada omkringliggande vävnad, blodkärl och nerver. Man vill i ett
tidigt skede förhindra ytterligare skador genom ett säkert omhändertagande. Patienter
med avsaknad av blodcirkulation och känsel nedanför skadan ska snabbt till sjukhus för
återställande av cirkulation. Distalstatus avser det frakturen påverkar nedanför skadan.
•
•
•
•
Har patienten känsel nedanför skadan? Berör med fingrarna och fråga om de
känner någonting
Kan man känna pulsen nedanför skadan?
Är tår eller fingrar varma?
Kan patienten röra fingrar och tår? Man nöjer sig om dom bara vickar lite på tårna
eller fingrarna, eftersom det kan göra ont
Behandling
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Skydda patienten mot nedkylning
Syrgas 15 liter på traumamask eller 1-5 liter på grimma
Fixera frakturen om det är möjligt
Använd Quicksplint till frakturer på lårben och underben
Använd vacuumskenor till frakturer på armar, knän och fotleder och till patienter
som har för korta ben för Quicksplinten
Varsamhet vid förflyttningar. Låt patienten göra så mycket han själv kan
Högläge på frakturen
Lägg förband på öppna frakturer
Ge inte patienten något att äta eller dricka
Vacuumskena
Vacuumskena
Quicksplint
60
Brännskador
Orsaker
•
•
•
•
•
Skållning: t.ex. kokande vatten
Flammskador: t.ex. öppen eld
Smältskador: t.ex. plast, syntet kläder
Elektriska skador (orsakar skador inne i kroppen)
Kemiska brännskador/frätskador av t.ex. syror
Brännskador graderas efter hur allvarliga de är
Symtom vid ytliga brännskador Grad 1
•
•
•
•
Endast ytterhuden är utsatt
Huden röd som efter solbad
Måttlig svullnad
Läker spontant efter 24-48 timmar
Symtom vid delhudsbrännskador Grad 2
•
•
•
•
Huden är djupare utsatt
Blåsor som kommer snabbt
Svullnad
Smärta
Symtom vid fullhudsbrännskador Grad 3
•
•
•
•
Huden är vit-gul eller brun-svart
Huden är torr
Inga blåsor
Ingen känsel i det skadade området pga. att nerverna är bortbrända
Symtom vid elektriska brännskador
•
•
•
Alltid fullhudsbrännskador
Även inre organ kan vara skadade
Ibland väldigt beskedliga hudskador där strömmen gått in och ut
Hur stor skadan blir beror på
•
•
•
Hur stor mängd värmeenergi som tillförts kroppen
Hur stor kroppsyta som utsatts för värme
Hur länge man utsatts för värmetillförsel
61
Hur allvarlig skadan är beror även på var skadan sitter. Brännskador runt ansikte och
hals är allvarliga eftersom dessa kan ge andningsbesvär. Vid brännskador i ansiktet får
man alltid misstänka att heta gaser inandats och att dessa kan ge svullnader i
luftvägarna med andnöd som följd. Många med brännskador har även förgiftningsskador
av giftiga gaser som andats in.
Undersökning
•
•
•
•
•
•
•
•
Medvetandekontroll
Bedömning av andning och cirkulation
Handledspulsar
Saturationskontroll
Anamnes
Hur stor yta är brännskadad?
Vilken grad (djup) har brännskadan?
Var på kroppen är brännskadan lokaliserad?
Med 9 % -regeln får man en grov uppskattning av brännskadans utbredning.
Behandling
•
•
•
•
•
•
•
Avbryt exponering och påbörja kylning med vatten. Tänk på nedkylningsrisken! Kyl
brännskadan men inte patienten. En hand kan kylas med iskallt vatten under
lång tid. Är hela kroppen brännskadad kyler man med ljummet vatten under
kortare tid
Kylning bör ske med mjuk stråle eftersom man inte vill skada huden ytterligare
Skydda mot omgivningen. Se till att patienten inte kyls ner ytterligare efter
avslutad kylning. Lägg på rena lakan och täcken
Försök under avkylningen försiktigt ta av brända kläder. Låt kläder som sitter fast
mot huden sitta kvar
Chockförebyggande åtgärder
Syrgas 15 liter på traumamask
Lägg om öppna sår med steril kompress
Med 9 % -regeln får man en grov uppskattning av brännskadans utbredning
62
Nedkylning
Om kroppen successivt förlorar mer värme än den kan alstra, drabbas man av allmän
nedkylning. Det kan inträffa när man blir våt, utsätts för stark vind eller om man är
skadad och tvingas sitta eller ligga stilla en längre tid. Det är alltså väta, vind och
oförmåga att med rörelse skapa värme som leder till stora värmeförluster och allmän
nedkylning. Man kan även drabbas av nedkylning vid plusgrader.
Nedkylning innebär sänkning av kroppstemperaturen till < 35°C.
Riskgrupper
•
•
•
•
•
•
Alkoholpåverkade (t.ex. somnar utomhus)
Fritidsutövare som drabbas av olyckor eller går vilse
Risk för nedkylning även vid ”vanliga” olyckor (t.ex. trafikolyckor – kallt underlag)
Äldre personer
Nyfödda
Hudskador/sjukdomar (t.ex. brännskador, psoriasis)
Värmeförluster
•
•
För att alltid tillförsäkra att hjärnan har optimal temperatur så kan blodkärlen på
huvudet inte strypa cirkulationen. Vid -10°C förlorar man 50 % av sin värme via
huvudet. Vid - 20°C förlorar man 75 % av sin värme via huvudet
Är det 12°C i vattnet så har man 1-5 timmars överlevnadstid p.g.a. att vatten
leder bort värme snabbare än luft
Kyleffekten vid olika vindstyrkor och temperaturer
Lugnt
0
-10
-20
-30
-40
5m/s
-8
-21
-36
-46
-59
10m/s
-15
-30
-44
-59
-74
15m/s
-18
-34
-49
-65
-80
20m/s
-19
-36
-52
-67
-83
Att skydda den skadade för vinden är en mycket viktig förebyggande åtgärd för att
förhindra nedkylning.
Måttligt nedkyld
35° C: Kraftig huttring, dålig motorik, försämrat omdöme, apatisk
33° C: Avtagande huttring, händerna oanvändbara, förvirrad
Svårt nedkyld, medvetslös
30° C: Ingen huttring, kan inte gå, kraftigt förvirrad
28-30° C: Svag puls och andning, risk för ventrikelflimmer
25-27° C: Medvetslös, kan verka död
63
Symtom
Hjärta
•
•
•
•
Snabb eller långsam puls
Oregelbunden puls vid < 32°C
Hjärtstopp kan förekomma vid 27-28°C (kan utlösas vid minsta stimuli på
kroppen)
< 25°C kan man få hjärtstopp spontant
Andning
•
•
Ökad andningsfrekvens initialt
< 30°C sänkt andningsfrekvens: 5-10 andetag/minut
Njurar
•
Ökad urinproduktion. Patienten blir kissnödig/kissar på sig
Hud
•
Blek, kall, cyanotisk
Undersökning
•
•
•
•
•
Medvetandekontroll
Bedömning av andning och cirkulation
Handledspulsar
Saturationskontroll
Anamnes med temperaturbedömning
Behandling
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Hela omhändertagandet av den nedkylde patienten ska ske varsamt
Värm alltid hela patienten och skydda mot ytterligare nedkylning
Om möjligt, ta in patienten i värme
Klipp av våta kläder och isolera den nedkylde med torra filtar. Huvud – bål –
armar – ben – isoleras var för sig
Om patienten ”bara fryser”, uppmana patienten att röra på sig
Ge varm, söt dryck till vaken patient
Syrgas 15 liter på traumamask eller 1-5 liter på grimma
Hjärtlungräddning ska ske med halvfart på kraftigt nedkyld patient pga. stelare
bröstkorg och kraftigt minskat syrebehov. Koppla upp defibrillator innan start av
HLR. Om defibrillatorn ger rådet att inte defibrillera – värm patienten istället för
att starta HLR. Man är inte död förrän man är varm och död
Om patienten har sårskador, lägg om dessa ordentligt pga. att en nedkyld patient
har förlorat förmågan att koagulera blodet. Blödningar kan ej stoppas förrän
patienten är varm
64
Lokala kylskador
Förfrysningsskador
Kylskador kan uppstå även vid plusgrader. Blåst och fuktig väderlek flerdubblar risken.
Förfrysningsskadan uppträder när den lokala temperaturen i vävnaden närmar sig eller
understiger vävnadens fryspunkt. Den drabbar vanligast fingrar, tår, kinder, öron och
haka. Man får ökad förfrysningsrisk vid kontakt med kalla vätskor med låg fryspunkt (t.ex.
bensin). Kläder som frusit fast får inte avlägsnas då detta kan skada underliggande
vävnad.
Ytlig förfrysningsskada
Symtom
•
•
•
Stickande, brännande smärta som leder till känselbortfall
Vitblek hud
Hud, förskjutbar mot underliggande vävnad
Undersökning
•
•
•
•
•
Medvetandekontroll
Bedömning av andning och cirkulation
Handledspulsar
Saturationskontroll
Anamnes
Behandling
•
•
•
•
•
•
Värm och tina kylskadan så snart som möjligt innan den blir djup
Värm alltid hela patienten och skydda mot ytterligare nedkylning
Lossa åtsittande kläder
Tina patientens förfrysta kroppsdel med din egen kroppsvärme
Snabb förbättring om uppvärmning sker genast
Fortsätt uppvärmningen tills hudfärg och känsel kommit tillbaka även om det gör
ont
65
Djup förfrysningsskada
Symtom
•
•
•
•
Känselbortfall
Vitblek hud
Hård hud, ej förskjutbar mot underliggande vävnad pga. att iskristaller har bildats i
vävnaden
Skadan tinar ej inom 30 minuter, trots upptiningsförsök
Undersökning
•
•
•
•
•
Medvetandekontroll
Bedömning av andning och cirkulation
Handledspulsar
Saturationskontroll
Anamnes
Behandling
•
•
•
•
•
•
Syrgas 15 liter på traumamask eller 1-5 liter på grimma till patient som huttrar
Värm alltid hela patienten och skydda mot ytterligare nedkylning
Tag av våta kläder och isolera med torra kläder eller filtar
Ge varm, sötad dryck
Skadad arm/ben i högläge – motverkar svullnad
Massera inte eftersom vävnaden lätt tar skada
66
Drunkning
Den som håller på att drunkna
•
•
•
•
•
•
•
Kämpar för att nå ytan
Får period av andningsuppehåll och lugn (behaglig känsla enl. de som överlevt)
Blir medvetslös
Sväljer stora mängder vatten som följs av kräkning
Får agonala andetag. Patienten andas in vatten
Får kramper pga. syrebrist i hjärnan
Får hjärtstopp pga. syrebrist i hjärtat
Behandling
•
•
•
•
•
Fria luftvägar
Starta hjärtlungräddning
Vänd på sida om det kommer upp vatten vid inblåsningar. När det slutat rinna
vatten – fortsätt med hjärtlungräddning
Patienten måste vara torr innan defibrillatorn används
Syrgas 15 liter på traumamask till patient med egen andning
Alla patienter som räddats från drunkningstillbud ska till sjukhus.
Hos alla som varit < 1 timme under vatten ska alla tillgängliga resurser sättas in för att
patienten ska överleva. Om man inte vet hur lång tid patienten har legat i vattnet –
förutsätt då att det är < 1 timme.
Den som drunknar i kallt vatten har större chans att överleva än den som drunknar i
varmt vatten. Detta för att kroppen kyls ned snabbt, vilket leder till mindre skador då en
kall kropp har betydligt lägre syrebehov. För den som hamnar i kallt vatten går
nedkylningen mycket snabbt eftersom vatten avleder värme 25-30 gånger snabbare än
luft. Små barn har små kroppar och kyls därför snabbare ned vilket ger större chans att
överleva.
Allt vatten i Sverige räknas generellt som kallt vatten. Gränsen för vad som är varmt
eller kallt vatten går vid +21°C.
Blöjbarn med flytväst kan drunkna pga. att blöjor blir tunga när de blir våta.
Barn kan även drunkna i vattenfyllda diken, vattenpölar och i brunnar.
67
Olyckor med farligt gods
Frätskador på hud
Frätande ämnen ger frätskador på huden. Befinner sig det frätande ämnet i gasform kan
såväl hudskador som skador på andningsvägarna uppstå. Är det frätande ämnet i fast
eller flytande form är skaderisken störst för hudskador. Många flytande ämnen förångas
så att skador på andningsvägar kan uppstå. Exempel på förångande gaser är ammoniak,
klor och svaveldioxid.
Frätskador andningsvägar
Frätande gasers skadeverkan beror på gasens fysikaliska egenskaper. Vattenlösligheten
är speciellt betydelsefull. Frätande, mycket vattenlösliga gaser, löser sig snabbt i vätskan
i ögon, näsa och hals och ger därmed upphov till starka reaktioner. Det börjar svida i
ögon, näsa och svalg. Ögonen tåras.
Frätande, mindre vattenlösliga gaser löser sig i mindre utsträckning i ögon, näsa och
hals. Därmed ger de upphov till mindre tidigare reaktioner. Dessa gaser når istället
lungorna, där de kan orsaka kemiskt lungödem med livshotande andnöd som följd.
Många gånger kommer dessa symtom sent.
Behandling av frätskador på hud och andningsvägar
•
•
•
•
•
•
•
•
Säkra platsen
Avbryt exponeringen
Avlägsna kläder
Syrgas 15 liter på traumamask
Fria luftvägar – försiktighet med konstgjord andning då patienten dragit ned gas i
lungorna
Sanera huden - duscha med vatten
Informera er om ämnet den skadade har utsatts för
Chockförebyggande åtgärder
Frätande vätska i ögonen
Ögonen är särskilt känsliga för frätskador, eftersom de till stor del består av vatten. Det
frätande ämnet kommer snabbt att sugas in på djupet, och risk för ögonskador är stor.
Dessa skador medför stor smärta för den skadade.
Behandling
•
•
Öppna ögonen, skölj med ögonspolflaskor så länge de räcker
Se till att den drabbade rör ögat, lyft och spola under ögonlock
68