Kapitel 25
Växtbaserade läkemedel
Definition
Växtbaserade läkemedel är den nya formella benämningen inom EU för det vi i Sverige
tidigare har kallat Naturläkemedel respektive Naturmedel. De växtbaserade läkemedlen
delas upp i två grupper traditionella växtbaserade läkemedel samt växtbaserade läkemedel.
Läkemedelsverket (LV) sammanfattar kortfattat skillnaderna mellan grupperna:
Traditionella växtbaserade läkemedel genomgår en förenklad registreringsprocess där LV inte studerar effekt utan bara bedömer kvalitet och säkerhet hos produkten på samma sätt som för övriga läkemedel, innan de släpps ut på marknaden.
När det gäller effektbedömningen så registreras traditionella växtbaserade läkemedel
med ”traditionell användning” som grund. Det kan finnas studier av effekten för läkemedel i denna grupp, men dessa är i så fall varken granskade eller värderade av LV
annat än ur säkerhetssynpunkt.
Traditionella växtbaserade läkemedel särskiljs genom att det i indikation alltid anges
”traditionellt växtbaserat läkemedel” och att ”Indikationerna för ett traditionellt växtbaserat läkemedel grundar sig uteslutande på erfarenhet av långvarig användning.”
Traditionella växtbaserade läkemedel får enbart ha indikationer som lämpar sig för
egenvård medan växtbaserade läkemedel även kan vara receptbelagda.
Växtbaserade läkemedel godkänns - precis som konventionella läkemedel.
Växtbaserade läkemedel kan, precis som konventionella läkemedel, godkännas under
flera olika artiklar. Det vanligaste är dock att de godkänns som ”äldre substanser med
väletablerad medicinsk användning”, vilket gjort att de ibland kallas för väletablerade
växtbaserade läkemedel. I begreppet ”väletablerad medicinsk användning” innefattas
bl.a. att den aktiva substansen använts som läkemedel vid den aktuella indikationen
under minst 10 år inom EU, att användningen varit omfattande och att det finns kliniska studier som bekräftar substansens effekt.
Kvar under definitionen Naturläkemedel finns nu läkemedel vars verksamma beståndsdelar har ett naturligt ursprung utan att härröra från växtriket. De verksamma
beståndsdelarna ska utgöras av djurdel, bakteriekultur, mineral, salt eller saltlösning
och får inte vara alltför bearbetade.
För naturläkemedel krävs en god tillverkningskvalitet och godtagbar säkerhet. Dessutom skall det finnas undersökningar eller dokumentation som stöder att naturläkemedlet har avsedd effekt.
Växtbaserade läkemedel
Från början handlade växtbaserade läkemedel om kunskap som fördes vidare genom
muntlig tradition. Dessa kunskaper blev med tiden bättre dokumenterade och var början till
skolmedicinen. Ur detta ”naturliga” skolmedicinsortiment växte dagens läkemedelsindustri
fram, genom att vi lärde oss renframställa eller kopiera naturens kemiska substanser och
med tiden även modifiera dem för önskad effekt.
25
Skolmedicinen letar än idag nya läkemedelskandidater bland ”häxbrygder” och kurer som
är outforskade. Ett annat sätt att hitta nya läkemedelskandidater är screening efter kemiska strukturer och biologiska aktiva substanser från naturen.
Växtbaserade läkemedel är idag inte bara gammal muntlig tradition och politiskt tyckande.
Det finns, inom flera terapiområden, dokumentation som ger stöd för en användning av
384 Växtbaserade läkemedel
växtbaserade läkemedel (se nedan). EU:s författning från 2005 suddar delvis ut gränserna
mellan skolmedicin och växtbaserade läkemedel. Vad detta kommer att innebära för den
svenska läkemedelsmarknaden är ovisst. Fler produkter, med nya ingredienser och med
nya indikationer verkar troligt. Med ett ökande intresse (inte minst politiskt) och en växande
marknad för ”naturliga” läkemedel, blir den sammantagna konsekvensen troligen att sjukvården får ett ökande tryck på sig att anamma dessa växtbaserade läkemedel.
Vem använder traditionella växtbaserade läkemedel?
Som läkare möter du troligen dagligen patienter som använder växtbaserade läkemedel.
När Apoteket AB undersökte hur vanlig användningen av naturläkemedel var, så fann de
att 1 av 10 patienter tog naturläkemedel kontinuerligt. Dessutom hade 4 av 10 tagit något
naturläkemedel de senaste 2 veckorna. Den typiska användaren var en kvinna (50+) med
högre utbildning, med antingen god hälsa eller allvarlig sjukdom, som t.ex. cancer. Hon
nyttjade oftare läkemedel och sjukvård än genomsnittet.
Sedan undersökningen genomfördes har marknaden för växtbaserade läkemedel fortsatt
öka men det är svårt att ange några exakta siffror på hur stor marknaden är idag, eftersom
en betydande del av handeln går via andra kanaler än apotek och branschorganiserade
grossister. Uppskattningsvis säljs det växtbaserade läkemedel för cirka 1 miljard kronor/år,
jämfört med läkemedelsmarknadens cirka 35 miljarder kronor/år.
Växtbaserade läkemedel och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Växtbaserade läkemedel faller under läkemedelslagstiftningen, därmed förväntar sig myndigheter att vi inom sjukvården besitter kunskaper på området! LV informerar på sin hemsida kring växtbaserade läkemedel (naturläkemedel) och godkända produkter.
LV och Socialstyrelsen anser att legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal:
Ska arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.
Patientens bästa och önskan ska stå i fokus.
Ska fråga efter växtbaserade läkemedel vid förskrivning.
Bör behandla (väletablerade) växtbaserade läkemedel som ”vanliga” läkemedel.
Inta en något mer restriktiv hållning till traditionella växtbaserade läkemedel.
Kan rekommendera växtbaserade läkemedel, tänk dock på första punkten.
Kan och får förskriva växtbaserade läkemedel.
Förskrivning, råd etc. ska journalföras.
Rapportera misstänkta biverkningar!
Om växtbaserade läkemedel förskrivs på receptblankett momsbefrias dessa på apotek,
vilket innebär lägre kostnad för patienten. Naturläkemedel omfattas inte av läkemedelsförmånen men både traditionella växtbaserade läkemedel och växtbaserade läkemedel
kan komma att göra det.
Om du som förskrivare uppmärksammar att din patient regelbundet använder ett växtbaserat läkemedel bör du registrera detta i patientens läkemedelslista!
Mer att läsa om växtbaserade läkemedel
Ett snabbt sätt att inhämta kunskap är att läsa kapitlet Naturläkemedel och växtbaserade
läkemedel i Läkemedelsboken (kan läsas på www.läkemedelsboken.se). Författarna tar
där upp ämnet ur många vinklar. Även kosttillskott, homeopatiska och antroposofiska
medel berörs trots att dessa inte räknas som växtbaserade läkemedel.
25
Växtbaserade Läkemedel 385
På LV:s hemsida (www.lakemedelsverket.se) finns produktresuméer för samtliga godkända växtbaserade läkemedel och naturläkemedel och man kan hitta mer ingående
beskrivning av enskilda produkter. Dessvärre saknas sådan information för medel som
räknas som ”frilistade naturmedel” eller kosttillskott.
Växtbaserade läkemedel ingår numera i FASS där information om specifika preparat
således kan hämtas. Viss information kan också hittas hos hälsokostbranschens branschorganisation Svensk egenvård (www.svenskegenvard.se), vilken kan jämföras med LIF.
Kunskapsläget enligt EBM - En minimalistisk sammanfattning
Vilka effekter finns det evidens för? Tabellen nedan bygger på en tabell i Läkemedelsboken och är en enkel grund att utgå ifrån.
Växt
Indikation
Dokumentation
Röd solhatt
(Echinacea purpurea)
Förebygga och lindra
förkylning
++
Ginkgo
(Ginkgo biloba)
Minnesstörningar hos äldre
-
Hästkastanj
(Aesculus hippocastanum)
Symtom vid venös
insufficiens
++
Sågpalmetto
(Serenoa repens)
Symtom vid godartad prostata- +
förstoring
Johannesört
(Hypericum perforatum)
Milda till medelsvåra
depressiva tillstånd
++
Valeriana
(Valeriana officinalis)
Sömnsvårigheter
+
Ginseng
(Panax ginseng)
Nedsatt prestationsförmåga
–
Hagtorn
(Crataegus monogyna)
Hjärtsvikt (NYHA II)
+
Munkpeppar
(Vitex agnus-castus)
Premenstruellt syndrom
++
Silverax
(Cimicifuga racemosa)
Klimakteriesymtom
+
Grönt te
Genitala och perianala vårtor
(Camelia sinensis)
++ Viss positiv effekt visad
+
Dokumentation något osäker, men troligen positiv
–
Dokumentation inte övertygande ur EBM-perspektiv
Anmärkning
Ej egenvårdsindikation
Ej egenvårdsindikation
++
Interaktionsproblem
Precis som för skolmedicinen, så förekommer det problem med interaktioner. Skillnaden är
att problemen är väsentligt mindre utredda! Överväg alltid riskerna för din patient när
växtbaserade läkemedel och naturläkemedel kombineras med skolmedicin.
25
Tabellen nedan är sammanställd av Ellen Vinge, Ordförande i Läkemedelskommittén i
Kalmar län, med stöd från Ingrid Sandquist Larsson, ELIS (Enheten för Läkemedelsinformation), Universitetssjukhuset, Lund. Den ska ses som en enklare lathund.
Texten reviderad 2014 av
Informationsapotekare Magnus Bengtsson, Läkemedelskommittén Halland
386 Växtbaserade läkemedel
Potentiella interaktioner vid samtidig användning av växtbaserade läkemedel eller
naturläkemedel och läkemedel från skolmedicinen.
Aktiv ingrediens
Interagerar med
Coenzym Q10
Warfarin
(ubikinon)
Curbicin
Ginkgo biloba
Ginseng
(Panax ginseng)
OBS! Förväxla inte Panax
ginseng med ”amerikansk
ginseng” eller ”sibirisk
ginseng” (= ”rysk rot”)
Johannesört
Jättenattljusolja
Warfarin
Ökad effekt (ökat INR)
(interaktion med E-vitamin som ingår i
produkten)
Immunsupprimerande
läkemedel
Minskad effekt
Trombyl
Warfarin
Plavix
Ökad blödningstendens
a. Warfarin
b. Antidiabetika
c. Östrogen
d. Alkohol
e. Nifedipin
a. Minskad effekt av warfarin (?)
b. Ökad risk för hypoglykemi
(på teoretisk grund eftersom Echinacea
anses ha immunstimulerande effekt)
(ginkgo innehåller substanser som kan
hämma trombocyter)
(additiv effekt)
c. Ökad östrogeneffekt
d. Lägre etanolnivåer (?)
e. Ökad effekt
(högre plasmanivåer av nifedipin p.g.a.
hämning av enzymet CYP 3A4?)
Antiepileptika*
Atorvastatin
Cyklosporin
Digoxin
HIV-läkemedel
P-piller
Simvastatin
Teofyllin
Warfarin
m.fl. läkemedel
Minskad eller utebliven effekt av
läkemedel
(beror på enzyminduktion - visat för flera
olika CYP-enzym samt P-glykoprotein)
* För antiepileptika anges interaktionen på teoretisk grund fallbeskrivningar
saknas
Antiepileptika
Jättenattljusolja anses kunna sänka
kramptröskeln
Warfarin
Förlängd blödningstid
(gammalinolensyra, linolsyra och linolensyra m.m.)
Omega-3-fettsyror
Minskad effekt (minskat INR)
(Ubikinon liknar vitamin K. Fallrapporter
finns, men även motsägande resultat)
(frukt från Serenoa repens
& frön från Curcurbita pepo)
Echinacea
Resultat (mekanism)
(EPA = eicosapentaensyra Trombyl
DHA = docosahexaensyra) Plavix
(genom att det bildas något annorlunda
prostaglandiner/tromboxaner)
Remifemin
1. Ökad alternativt minskad effekt
(Cimicifuga racemosa)
Rosenrot
(Rhodiola rosea)
Valeriana
a. Vissa -blockare,
antidepressiva, antiarytmika och kodein
b. Cytostatika mot bröstcancer
Aminupptagshämmare
MAO-hämmare
Centralstimulerande
(via svag hämning av enzymet CYP2D6)
2. Ökad alt. minskad cytotoxisk effekt
(in vitro studier)
Ökad risk för adrenerga och
serotoninerga biverkningar
(Rosenrot anges kunna öka monoaminnivåerna i CNS, därför finns teoretisk risk för
förstärkt effekt)
Sederande & lugnande
Adderad sederande effekt
medel, samt opioider m.fl. (valeriana är sederande, och binder till
25
bensodiazepin-receptorer)
Växtbaserade Läkemedel 387
