Varför femtio procent?
Två seminarier om kunskapssyn, välfärd och utbildningsexpansion1
Den politiska målsättningen att hälften av en årskull skall ha påbörjat högskoleutbildning vid
25 års ålder väcker en rad frågor för forskning, utvärdering och policyanalys. Idag når drygt
40% av årskullen upp till det målet, men den sociala selektionen är bestående. Barn till högre
tjänstemän har tre gånger så hög övergångsfrekvens som barn till ej facklärda arbetare. För
kvinnor födda i mitten av sjuttiotalet är siffran, 48%, nära målet under det att männen släpar
efter med sin andel på 37%. Målet är dock ingalunda klart formulerat. Räcker det med att
skrivas in, påbörja – eller skall man fullfölja studierna? Hur långvariga studier krävs? Räcker
det med en fempoängare på kvällstid?
Expansionen av den högre utbildningen – en fördubbling av antalet studerande sedan 1990 –
har effekter på hur de olika stadierna i utbildningsväsendet förhåller sig till varandra och vilka
villkor som bestämmer den enskildes vandring i utbildningssamhället. Expansionen väcker
också frågor om utbildningsväsendets organisation, inre liv och samhällseffekter. Det handlar
exempelvis om lärares och forskares arbetsvillkor, om kvaliteten i högskolans undervisning
och effekterna och nyttan av utbildning i samhälle och arbetsliv. I sin förlängning kommer
man in på frågor om hur akademisk kunskap skall värderas och vilka kompetenser som
samhället behöver och skall prioritera.2
50% är ett tal som redan väckt frågor och skapat nyfikenhet och lust till debatt.
SISTER inbjuder därför i samverkan med VR och FAS till två seminarier på temat ”Varför
50%?”
Denna inbjudan bygger på ett för SISTER, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS och
Vetenskapsrådets Utbildningsvetenskapliga kommitté gemensamt projekt. Seminarierna utgör ett inslag i en
idéanalys av 50%-målet och dess tänkbara effekter som inför 2004 förhoppningsvis leder fram till både en skrift
och en öppen konferens.
2
Regeringskansliet har i två aktuella texter sammanfattat båda sidor, dels i rapporten Övergångsfrekvensen till
högskolan bland ungdomar, dels i rapporten Den öppna högskolan. Om regeringens politik för högre utbildning.
http://utbildning.regeringen.se/ansvarsomr/universitet/publikationer.htm#aktuella
1
Seminarium 1:
”Hälften kvar?” – Varför bara 50%…?
Ett seminarium om högskolans rekryteringsmål, dess motiv, mätning av måluppfyllelse – och
om det meningsfulla i att utbilda sig.
Tid: tisdagen den 8 april kl. 16 – 18
Inledare:
Agneta Bladh, Utbildningsdepartementet
Per Thullberg, GD Skolverket
Rune Åberg, sociolog, Umeå universitet
Hur kommer det sig att man satte just detta mål? Och hur skall det uttolkas? Vad är
argumenten för målet? Hur gör man målet uppföljningsbart? Finns det delmål för olika sociala
grupper, kön, regioner?
Agneta Bladh, Utbildningsdepartementet.
Hur rekryteras femtio procent? Hur skall skolan garantera att de är väl förberedda? Vad har de
för anledning att fortsätta studera? Hur viktigt skall 50% vara för gymnasiernas lärare? För
grundskolans?
Per Thullberg, GD Skolverket
Vad är ”rätt” utbildningsnivå? Vem skall avgöra? Finns det ”överutbildade”? Blir de fler? Bör
det i så fall ha någon inverkan på kostnaden att studera?
Rune Åberg, sociolog, Umeå universitet
Seminarium 2:
”Livet efter femtio” – på vilket sätt blir det bättre?
Ett seminarium om de tänkbara effekterna av en växande andel högutbildade i befolkningen –
demografiskt, ekonomiskt, regionalt och för den enskilda människan.
Onsdagen 23 april 2003 kl. 16-18.
Inledare:
Thomas Lindh, Institutet för framtidsstudier
Petter Odmark, SACO
Gunnar Eliasson, KTH & SISTER/Sofia Sandgren, SISTER
Hur påverkas ekonomisk tillväxt och befolkningens sammansättning? Lönar sig utbildning?
Vilken typ av utbildning? Vad vet vi om detta?
Thomas Lindh, IFS
Vad händer med regionerna när kompetens kommer – och när kompetens går? Blir regionerna
mer ”lärande” i femtioprocentssamhället? Spelar utbildningsnivån någon roll för deras
framgång? Och vad händer i ett samhälle där den yrkesaktiva tiden kläms alltmer mellan lång
utbildning och tidig sjukskrivning?
Petter Odmark, SACO
Hur ser de högutbildades karriär ut? Vad händer med deras hälsa? Vad kan vi lära av
longitudinella data?
Gunnar Eliasson, KTH & SISTER/Sofia Sandgren, SISTER
Varför 50%? – idébakgrund och kunskapsfält i förändring3
Drömmen om en gymnasieskola för alla har ännu långt ifrån förverkligats. Idag är det enbart
tre av fyra elever, som slutför sin gymnasiala utbildning på utsatt tid.4 Dagens gymnasieskola
lyckas inte producera tillräckligt många behöriga sökanden för att fylla högskolans
nybörjarplatser. Svensk högskoleutbildning är idag föremål för en omfattande volymökning;
en förändring som inte på samma sätt återspeglas i personalvolym. Arbetsbelastning och
stress ökar samtidigt som ett dynamiskt samspel mellan forskning och undervisning försvåras.
Kan en förändrad gymnasieorganisation främja ökad övergång till högskolan?
Ett första kunskapsområde gäller utbildningsväsendets organisation och hur övergångarna
mellan olika stadier organiseras. Nyligen har Gymnasiekommittén 2000 lagt fram sitt
slutbetänkande Åtta vägar till kunskap: En ny struktur för gymnasieskolan (SOU 2002:120).
Det berör både samspelet mellan utbildningsnivåer och utbildningens roll i samhället.
Utredningen speglar idén om utbildningsväsendet som en gränslös flödesorganisation, där
eleverna successivt flyttas vidare i (upp i) systemet och där nästa nivå, förutom sina egna mål,
även skall kompensera för brister i tidigare stadier.
För drygt ett kvarts sekel sedan fanns en annan 50%-diskussion, nämligen att hälften av
nybörjarna vid högre utbildning var över 25 år och hade en betydande arbetslivserfarenhet
före högskolestarten.5 Dagens 50%-mål kan ses som ett nästa steg i en fortlöpande
reformstrategi för att höja befolkningens utbildningsnivå med grundskola och gymnasieskola
för alla och hälften av årskullen i högskola vid 25 års ålder. Numera kan hela utbildnings- och
välfärdspolitiken sägas vara genomsyrad av idéer om livslångt och livsvitt lärande.
Vad betyder en förlängd utbildning för produktion och reproduktion i samhället?
Ett annat område gäller utbildningsväsendets innehåll, organisation och utbyggnad och dess
effekter för ett landets välfärd, ekonomiska utveckling och demokratiska villkor.
Målsättningarna har varit mycket högt ställda i detta reformarbete. Den politiska strategin som
går ut på att låta formell utbildning utgöra en allt större del av en människas livsaxel är också
ett intressant område för forskning och kritisk analys. Det är en institutionell förändring som i
hög grad påverkar människors studie- och yrkeskarriärer, livslopp och samspelet mellan
produktion och reproduktion. Om en allt längre tid krävs som förberedelse för yrkesarbete,
medborgerlig gärning och familjeliv så minskar också tiden för yrkesarbete.
Parallellt med denna expansion har ett allt större utrymme getts för valfrihet i olika former.
Det traditionella bostadsbandet och prioriteringen av ”närskolan” håller på att luckras upp.
Fristående skolor både på grundskolenivå och gymnasial nivå ökar valfriheten för vissa
Resten av texten skissar några olika problem och frågor, som kan aktualiseras i den fortsatta dialogen i
seminarier och inom SISTERs egen tankeverkstad.
4
Se Skolverkets rapport Beskrivande data om barnomsorg, skola och vuxenutbildning 2001. Skolverkets
rapporter 206. Det finns olika mått för att mäta måluppfyllelse i gymnasieskolans program med avseende på
fullföljande i studier. I en studie tittade man på hur många av eleverna som påbörjade gymnasieskolan 1996 som
hade fullföljt sina studier efter fyra år, varvid det visade sig att fullföljandegraden grovt sett var tre av fyra med
stora variationer mellan studie- och yrkesinriktade program.
5
Se Abrahamsson, K. (1986) Adult participation in Swedish higher education. A study of organizational
structure, educational design and current policies. Stockholm:Almqvist&Wiksell International.
3
grupper, men skapar också nya risker för en ökad social åtskillnad och segregation. Att kunna
välja samhällsservice och utbildning har blivit något av den moderna marknadsanpassade
medborgarkunskapen.
Leder valfriheten till ökad välfärd?
Alla medborgare kan dock ej ta denna rättighet i fullt anspråk beroende av sociala,
ekonomiska och kulturella hinder. Den sociala skiktningen är fortfarande mycket bestående.
Valfrihet och välfärd utgör därför ett angeläget fält för fortsatt forskning. Skolan har ännu inte
lyckats att bryta den sociala segregeringen. Inte minst har en utbredd boendesegregation i
storstäder skapat klyftor mellan skolor för svenskfödda barn och skolor, med många klasser
med få eller inga barn med svensktalande föräldrar. Det välfärdspolitiska bokslutet visade
också på social skiktning i svensk utbildning.6
Är lärande lönsamt?
Det finns högt ställda förväntningar på vad ökad utbildning innebär för att minska risken för
arbetslöshet, öka den ekonomiska nyttan i samhället samt stimulera den enskildes aktiva roll i
demokratin och kulturlivet. Fördjupade studier av utbildningens roll på arbetsmarknaden är
också viktiga.7 I boken Does education matter? ställer den engelska forskaren Alison Wolf ett
antal utmanande frågor om utbildningens roll i samhället. Är lärande lönsamt? Vad säger
forskningen idag om utbildningspremien: är det en framgångsrik strategi för individen att
satsa på mer utbildning? Vad säger forskningen om utbildningens effekter på
arbetsmarknaden, för individens hälsa och utveckling och för samhället i stort? Vad betyder
gymnasieskolans organisation, innehåll och programstruktur för övergången till högskolan?
Andra mer generella frågor rör utbildningsväsendets roll och effekter för välfärdsutveckling,
social skiktning och människors yrkes- och livskarriärer, då inte minst ur genussynpunkt. Är
fortsatt utbildningsexpansion en framsynt strategi för ökad ekonomisk och social utveckling?
Vad kan vi lära av andra länder?
Hur ser övergången ut till högskolan i Sveriges omvärld? Hur förhåller sig Sverige till andra
länder, exempelvis de nordiska länderna? Vidare finns ett antal normativa frågor som kräver
en mer ingående penetration. 50%-metaforen lämpar sig även utmärkt för internationella
jämförelser och komparativ forskning. Varför har vissa OECD-länder högre
övergångsfrekvens än Sverige? Vad förklarar Finlands höga övergångssiffror? Finns likheter
mellan Sverige och Norge när det gäller elevernas prioritering av yrkesinriktad utbildning och
till synes växande ointresse för samhällsvetenskap och naturvetenskap? Pågår en flykt från
kunskapssamhället? Vad innebär idéerna om livslångt lärande i praktiken? Hur förhåller sig
den politiska retoriken till den praktiska verkligheten; till intresse och deltagande i studier och
till möjligheter för informellt lärande i yrke och vardag? Varför är männen numera mindre
studiebenägna än kvinnorna?
Se SOU 2000:39 Välfärd och skola och utredningens slutbetänkande Välfärdsbokslut för 1990-talet, SOU
2001:79.
7
Grundläggande frågor om samspelet utbildning och arbetsmarknad diskuteras i boken Utbildning, kompetens
och arbete. Lund: Studentlitteratur, 2002, red. Kenneth Abrahamsson, Lena Abrahamsson, Torsten Björkman,
Per-Erik Ellström och Jan Johansson.
6
Vad betyder 50%-målet för högskolans organisation och inre liv?
En successiv ökning av studerandepoolen och en diversifiering av högskolans organisation
och uppgifter ställer stora krav på organisatorisk anpassning och flexibilitet. Vilka följder för
innehåll och kvalitet får expansionens inre logik och logistik, nämligen att eliminera
ekonomiska, institutionella och individuella trösklar och hinder för fortsatta studier. Hur
påverkas de anställdas arbetsmiljö, belastning och hälsa? Vad händer med det intellektuella
klimatet och den akademiska kulturen? Kommer högskolan att gymnasifieras? Går
expansionen går snabbare än tillförseln av nya resurser? Hur samspelar högskolans första,
andra och tredje uppgift i centrum?
Projektets syfte och inriktning
Projektet syftar till att fördjupa analys och kritik rörande tematiken valfrihet, välfärd och
utbildningsexpansion och utbildningsväsendets välfärdsgenererande funktion. Däri ligger ett
antal komplexa frågor om social selektion, könsmarkerade studie- och yrkesval, utbildningens
roll för yrkesarbete och professionalisering etc. Ett annat syfte är att stimulera
tvärvetenskapligt inriktad forskning på området med utgångspunkt i FAS och UVKs uppgifter
och mandat. Projektet riktar sig både till forskare och praktiker inom området; bl.a.
företrädare för lärarutbildningar, annan högskoleutbildning, kommuner och lärare på olika
nivåer.
Preliminära idéer för vidare analys
-
90-talets utbildningspolitik i backspegeln – reformidéer, resultat och eftertankar
Hur har den sociala skiktningen i utbildningsväsendet förändrats det senaste
decenniet?
Hur förhåller sig Sverige till andra länder när det gäller utbildningsexpansion/50%mål
Lön för lärande? Utbildningspremien på den svenska arbetsmarknaden
Kan en reformerad gymnasieskola minska den sociala skiktningen?
Arbetsvillkor, lärarroll och anknytning mellan forskning och undervisning
Valfrihet på utbildningens marknad – möjligheter och begräsningar
Är avlänkning fortfarande en tänkbar strategi för att öka utbildningsvolymen i landet?
Internationella perspektiv på utbildning, valfrihet och välfärd
Utbildningspolitiska strategier för förändring – samsyn eller olikhet?
Utbildningsexpansion, högskolestudier och (fördröjd) familjebildning
Fortsatt planering
Samråd mellan FAS, UVK/VR och SISTER om den fortsatta uppläggningen. En
planeringsgrupp med företrädare för forskare med olika perspektiv tillsätts senare. Det
organisatoriska ansvaret för konferensen läggs på SISTER under det att FAS och UVK,
Vetenskapsrådet utgör huvudfinansiärer.
Projektet innefattar tre delar. Inledningsvis genomförs några seminarier för att sondera
kunskapsområden och bygga upp kontakter och nätverk. Inom ramen för projekt tas en
idéskrift fram som sedermera blir föremål för presentation, diskussion och kritik vid en större
extern konferens i början av 2004. Planeringsgruppen kan på sikt kompletteras med
representanter från Högskoleverket och Skolverket. Identifikation av lämpliga bidragsgivare
bör diskuteras vidare.
UVK/VR = Utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet
FAS = Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
SISTER = Swedish Institute for Studies in Education an Research
