[MalmöEkoSystemTjänster]

M E S T_plan
[MalmöEkoSystemTjänster]
Ett pilotprojekt inom planavdelningen,
Malmö stad, som försöker svara på frågan
OM (och i så fall var, när och hur) hänsyn till
ekosystemtjänster kan inkluderas i planprocessen.
Projektrapport, fas1
em
yst
os
ek
är skadade
elle
r
ut
n
t ohållbart sätt.
..
å et
sp
tja
yt
M STAD
SP
VI SO
N
LA
A
K
NE
AD
60% a
v jo
rde
n
s
?
ÖRA
G
RE
A
R
V
Medverkande:
Juliet Lidgren (kontaktperson)
Åke Hesslekrans
Anna Persson
Tobias Helbig
Stina Andersson
Bojana Lukac
Malmö stad, Stadsbyggnadskontoret, juni 2015.
MEST_plan - ett initiativ för hållbar stadsutveckling i Malmö
Redan 2005 visste man att 60% av jordens ekosystem är skadade. Men ekosystemen och dess
tjänster är grunden för vårt samhälle och för en god stadsmiljö, i Malmö liksom i resten av världen.
Därför är det hög tid att på allvar ta hänsyn till ekologiska värden och biologisk mångfald när vi
utvecklar och planerar våra samhällen och vår framtid.
Det ligger stora utmaningar i att bygga en tät stad och
samtidigt undvika att bygga bort städers förmåga att
leverera ekosystemtjänster åt sina invånare.
Hänsyn till ekosystemen, dess nyttor och tjänster behövs
genom hela planprocessen. Därför har MEST_plan som
målsättning att undersöka OM, och i så fall VAR, HUR
och NÄR i planprocessen det är lämpligt att ta hänsyn
till ekosystemtjänster.
Det handlar inte längre om att göra minsta möjliga
skada, utan största tänkbara nytta. Det vill säga, inte
enbart om att skydda och bevara, utan också om att
aktivt stärka ekosystemen. Genom att föreslå verktyg
som gör det möjligt att ta hänsyn till ekosystemtjänster
och diskutera möjliga vägar att integrera dessa i
kommunal planering vill vi göra det lätt att göra rätt,
för ekosystemen och för framtiden.
OM?
vi kan integrera hänsyn
till ekosystemtjänster...
I PLANPROCESSEN
VAR?
HUR?
NÄR?
- geografiskt
- samhällets behov
- ekologiska förutsättningar
- kunskap
- metoder
- verktyg
- översiktsplan
- grönplan
- fördjupad översiktsplan
- planprogram
- detaljplan
Projektet MEST_plan startade i oktober 2014 på Stadsbyggnadskontorets planavdelning och
tar sin utgångspunkt i översiktsplanens vision, den statliga utredningen SOU 2013:68 samt de
nationella miljömålen och undersöker hur dessa kan omsättas till praktik genom att införlivas
i planering, då framför allt på detaljplanenivån. Projektets första fas avslutades i april 2015 och
denna delrapport redovisar resultaten.
3
Varför behövs ekosystemtjänster i planering?
Ekosystemtjänster i planering
Genom planering ska vi hushålla med våra gemensamma
resurser, men trots att jordens ekosystem är basen för
mänskligt liv överutnyttjas de eller prioriteras bort när
samhällen ”utvecklas”. Ekosystemtjänster som koncept
kan bli ett verktyg i planering för hållbar utveckling och
stadsbyggnad. För detta krävs kunskap om kopplingarna
mellan ekosystemtjänster, stadens grönska och vatten,
dess fysiska struktur och omgivande landskap. Kunskap
och förståelse behöver genomsyra planeringsprocessen
och finnas på flera (alla) stadens avdelningar och
förvaltningar.
Genom att utgå från konceptet ekosystemtjänster kan
man identifiera befintliga ekologiska, eller ”gröna” värden,
men också uppskatta vilka behov av ekosystemtjänster
som finns och vilka åtgärder och strukturer som kan
tillgodose dessa. I städer, där ytan är begränsad och
marken har ett högt ekonomiskt värde, är det avgörande
att skapa gröna miljöer som kan svara mot flera behov
samtidigt. Dessutom är det viktigt att upptäcka och
hantera potentiella målkonflikter tidigt i planprocessen
och att förhindra att olika ekosystemtjänster påverkar
varandra negativt.
Ekosystemen är vår basresurs
Levande organismer, alltså biologisk mångfald, är en
stödjande tjänst, eftersom de bygger upp livsmiljöer och
ingår i ekosystemprocesser, men ”utför” även andra typer
av tjänster, t.ex. när vegetation binder jordar och hindrar
erosion, småkryp återför näring genom nedbrytning,
insekter pollinerar, mat (växter, djur, svamp) vi äter,
förnybara råvarorna vi använder och naturen vi upplever
och trivs i. Därför kan biologisk mångfald räknas till alla
kategorier.
Om visioner och tillämpningar
Ett generellt problem i arbetet med frågor om hållbarhet
och ekologiska värden är att gå från vision till handling
och från det övergripande till det detaljerade.
Enligt Malmös Översiktsplan, antagen 2014 ska
”ekosystemtjänster […] värderas, beaktas och
stärkas i stadsplanering, underhåll och skötsel, så att
dess värden och funktioner inte försämras”.
VISION & STRATEGI
TAKTISKA VAL
mellan alternativa lösningar
Ekosystemens innehåll av levande organismer, fysiska
miljöer, processer och funktioner, är grunden för vårt
välbefinnande och materiella välstånd. Begreppet
ekosystemtjänster kom till just för att förklara detta
UPPFÖLJNING
TILLÄMPNING
och definieras som de delar av ekosystemen som Miljömål FÖP
detaljplan
ÖP
PP
exploatering
människa och samhälle drar nytta av, både direkt och
utveckling
UPPFÖLJNING
indirekt. Begreppet fick genomslag 2005 i och med
skötsel
en rapport kallad Millennium Ecosystem Assessment
De visioner om ekosystemtjänster som uttrycks be(MEA). I MEA delas ekosystemtjänster in i fyra kategorier:
skriver ofta ett långsiktigt hållbart förvaltande. Det är
Reglerande tjänster levererar naturlig kontroll av klimat
dock väl dokumenterat att förvaltning av naturområden
och vattenflöden, pollinering och spridning av växter
och grönstruktur sällan anpassas efter de processer
och djur. Försörjande tjänster är basen för mat, vatten,
och funktioner som upprätthåller ekosystemen; alltså
bioenergi och andra direkta produkter och material.
just det man avser förvalta. Istället bygger åtgärder
Kulturella tjänster bidrar med imateriella värden som
och förvalting på administrativa gränser och befintlig
skönhet, upplevelser, kunskap och rekreation. Stödjande
kommunal organisationsstruktur. Det är därför A och
tjänster är förutsättningen för de övriga och består
O att belysa och minska denna ”mismatch” mellan
av arters livsmiljöer och processer som upprätthåller
ekosystemen, våra visioner och faktiska åtgärder.
ekosystemen, så som jordmånsbildning och fotosyntes.
4
Juridiska ramverk
Förankring av hänsyn till ekosystemtjänster i planprocessen måste ske i överensstämmelse med juridiska
ramverk. De ramverk som rör ekologiska värden och
bebyggda miljöer är framför allt Miljöbalken (MB) och
Plan- och bygglagen (PBL; uppdaterad 2015). Det har
ifrågasatts i vilken mån PBL kan ge lagstöd för åtgärder
kopplade till ekosystemtjänster.
Miljöbalken
Miljöbalken föreskriver att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas för en plan om denna
kommer att innebära en betydande miljöpåverkan (6 kap
11 §). En MKB innefattar en analys av en möjlig betydande miljöpåverkan avseende bl.a. biologisk mångfald,
växt- och djurliv, mark, luft, vatten, klimatfaktorer
och landskap, samt det inbördes förhållandet mellan
dessa miljöaspekter (6 kap 12 § punkt 6). Påverkan på
planområdets ekosystem ska alltså beaktas. En MKB
görs dock bara om man bedömer att det finns risk för
betydande miljöpåverkan. Med dagens synsätt innebär
det att majoriteten av detaljplaner inte berörs, vilket
också är fallet i Malmö stad.
Plan- och bygglagen
Utgångspunkten i PBL är att kommunerna ska ta hänsyn
till allmänna intressen vid planering, så att värdet av
dessa inte minskar. Natur, miljö och klimat är allmänna
intressen och i PBL finns formuleringar som kan tolkas
som att visst stöd finns för hänsyn till ekosystemtjänster
vid detaljplanering. Dock är natur- och miljövärden bara
ett av flera allmänna intressen och avvägningar görs för
att uppnå så kallat ändamålsenlig struktur, tillgång till
bostäder, god ekonomisk tillväxt med mera.
I en sammanställning gjord inom projektet C/O City1
föreslås att formuleringen i 8 kap 9 § är lämplig att
hänvisa till för att skydda ekosystemtjänster vid nyexploatering. Den lyder: ”en obebyggd tomt som ska
bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med
hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och
kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara”. Detta bör
innebära att befintliga ekosystemtjänster på platsen ska
bevaras och att strukturer i omgivande landskap som
är viktiga för att långsiktigt upprätthålla den biologiska
mångfalden ska identifieras och säkras. Kommunerna
får också bestämma om vegetation och om markytans
utformning och höjdläge (4 kap 10 §). Genom att ange
andel genomsläpplig yta inom detaljplanområdet (4
kap 16 §) kan infiltrering av dag- och regnvatten regleras
indirekt. I förhållande till den totala fastighetsarealen
kan man även ange en maximal andel hårdgjord yta eller
andelen tomtyta som ska medge infiltration. Det finns
alltså visst stöd för att skydda och bevara naturvärden
kopplade till ekosystemtjänster, men inget direkt stöd för
att stärka eller öka värdet av dessa, vilket är problematiskt
i områden (städer) med låg andel park- eller naturmiljöer.
Ett sätt att hantera detta kan vara att komplettera planens
syfte med målsättningar om vilka ekologiska värden och
ekosystemtjänster som planen ska uppnå1. Då få planer
i den täta staden gäller tidigare obebyggda tomter är
det dock tveksamt vilken utsträckning dessa skrivningar
får genomslag. I översiktplaner kan varje kommun i viss
mån prioritera mellan de allmänna intressena utifrån
lokala behov och förutsättningar. Sådana prioriteringar
är vägledande för detaljplaner och kan vidareutvecklas
i handlingsprogram och liknande dokument. Här finns
därför möjlighet att lyfta fram eko-systemtjänster.
Exempel: Grönytefaktorn i Malmö stad
I december 2014 godkände Stadsbyggnadsnämnden
nya riktlinjer för användande av grönytefaktorn. Dessa
innebär att en viss mängd grönska kan ställas som ett
juridiskt bindande krav i planbestämmelse genom att
i dessa ange en bestämd nivå på grönytefaktorn. I sin
nuvarande form tar grönytefaktorn dock inte hänsyn till
ekosystemens och ekosystemtjänsternas komplexitet,
t.ex. krävs inte att fastighetens vegetation anpassas
till omgivande ekologiska värden och biotoper2. För
att bättre kunna hantera och stärka lokala ekologiska
kvaliteter och sammanhang är en vidareutveckling av
grönytefaktorn lämplig.
1
C/O City. Ekosystemtjänster i stadsplanering – En vägledning. Keane, Å. m.fl.
(2014).
2
Persson, A.S. & Smith, H.G. Biologisk mångfald i urbana miljöer. CEC Syntes nr
02. Lunds Universitet (2014).
5
Bra att veta om ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster och biologisk mångfald
Basen för ekosystemtjänster är ekosystemen, de
organismer som ingår samt deras interaktioner, det
vill säga hur de påverkar varandra och sin omgivning.
Interaktionerna leder till en mängd så kallade ekosystemprocesser och funktioner. Ett exempel är när en humla
dricker nektar och samtidigt flyttar pollen från en blomma
till en annan, vilket leder till pollinering. Andra exempel
är fotosyntes som är en interaktion mellan växter, energi
från solen och gaser i luften, och när småkryp, svampar
och bakterier i marken bryter ned döda växter och djur
så att näringen åter blir tillgänglig för växters rötter att ta
upp. Ju fler typer av organismer som ingår i ekosystemen,
desto fler möjliga interaktioner kan finnas. Detta innebär
i sin tur en ökad sannolikhet att ekosystemet kan klara
att några av dessa organismer eller arter försvinner utan
att funktionen (eller ekosystemtjänsten) förändras eller
försvinner.
Exakt hur många eller vilka arter som måste finnas för
att en särskild ekosystemtjänst ska fungera kan man
oftast inte säga. Däremot kan man säga att en större
variation i ett ekosystem, alltså en högre biologisk
mångfald, generellt är positiv och ökar sannolikheten
att ekosystemtjänster ska fungera också när klimat
och miljö förändras2. Om någon av många arter
försvinner är det ett mindre problem än om någon av
endast ett fåtal arter försvinner. Biologisk mångfald
och livsmiljöer (habitat) räknas därför till de stödjande
ekosystemtjänsterna. Tillsammans med grundläggande
processer och funktioner är de förutsättningen för
andra, mer direkta, tjänster. Tyvärr hamnar fokus sällan
på de stödjande tjänsterna utan på de mer synliga och
direkt ekonomisk lönsamma, så som försörjande och
vissa reglerande tjänster.
Ekosystemtjänster och gröna miljöer
Det är viktigt att skapa en konkret förståelse för vilka
strukturer och kvaliteter man kan arbeta med för att
säkerställa urbana ekosystemtjänster. Vad påverkar
biologisk mångfald och gröna och blåa miljöers potential
att leverera stödjande tjänster, och därmed även andra
ekosystemtjänster? Hur kan strukturer och kvaliteter
6
användas i planeringen för att bygga en stadsregion som
klarar att upprätthålla goda vistelsemiljöer också i ett
förändrat klimat? Med sådan förståelse blir begreppet
ekosystemtjänst mindre abstrakt och lättare att använda,
både i planering, förvaltning och skötsel.
De fyra nyckelorden kvalitet, kvantitet, konnektivitet
och placering (se s. 9) bygger på etablerade ekologiska
teorier om samband mellan biologisk mångfald och
struktur, innehåll och placering av gröna miljöer (eller
habitat)2. De kopplar också till kunskap om städers
grönstruktur, som är den fysiska form det gröna ofta
hanteras utifrån inom landskaps- och stadsplanering3.
Genom att inkludera placering tas hänsyn till att det är
viktigt att både säkerställa potentialen att producera
ekosystemtjänster inom grönstrukturen och tillgången
till ekosystemtjänster. Detta är särskilt viktigt i de fall
ekosystemtjänster produceras i gröna miljöer medan
en del av nyttan de bidrar med behövs i byggda miljöer,
eller då miljöproblem har en geografisk riktning.
Eftersom urbana miljöer domineras av bebyggd och
hårdgjord yta är det framför allt inom grönstruktur
som naturliga miljöer, processer och stödjande tjänster
kan bevaras och etableras. För att nå dit krävs starkare
grönstruktur med fler och större gröna miljöer, det vill
säga både ökad yta och konnektivitet. Det krävs också att
innehåll, biologiska kvaliteter och placering kopplas till
omgivningens förutsättningar, svarar mot den målbild
som finns av omgivningens framtida grönstruktur och
naturtyper (biotoper) och mot invånarnas behov av
ekosystemtjänster. Då ökar potentialen för en dynamisk
grönstruktur, som genom ekosystemprocesser och
funktioner kan svara på och anpassa sig efter förändringar
i klimat och miljö. Sannolikt minskar då också behovet
av skötsel (t.ex. bevattning och återplantering)
eftersom möjligheterna för en vegetation anpassad
efter ekologiska förutsättningar ökar, via processer
som fröspridning mellan grönområden och spontan
etablering av växter.
2
Persson, A.S. & Smith, H.G. Biologisk mångfald i urbana miljöer. CEC Syntes
nr 02. Lunds Universitet (2014).
3
Hansen, R. & Pauleit, S. (2014) From multifunctionality to multiple ecosystem
services? A conceptual framework for multifunctionality in green infrastructure
planning for urban areas. Ambio. 43:516-529.
Definition av
ekosystemtjänster
[...] ekosystemens direkta och
indirekta bidrag till människors
välbefinnande.
STÖDJANDE
Biologisk
mångfald
Ekologiskt
samspel
Upprätthållande av
markens bördighet
Habitat
Bullerreglering
Skydd mot
extremt väder
Vattenrening
Klimatanpassning
Sinnlig
upplevelse
Sociala
interaktioner
Naturpedagogik
Symbolik och
andlighet
Färskvatten
Material
Energi
REGLERANDE
(Naturvårdsverket, TEEB)
The conditions and processes
through which natural ecosystems, and the species that
make them up, sustain and
fulfil human life.
(Daily, G. Natures services: societal
dependencies on natural ecosystems. Island
Press (1997).
Luftkvalitet
Pollinering
KULTURELLA
Hälsa
FÖRSÖRJANDE
Matproduktion
Exempel på viktiga ekosystemtjänster i urbana miljöer. Bild: C/O City, White arkitekter.
Ekosystemtjänster, klimatförändring, resiliens
Värdet av ekosystemtjänster
Den pågående klimatförändringen innebär att världens
ekosystem gradvis förändras. Därmed förändras också
processer, funktioner och ekosystemtjänster4. Detta
kommer att blir särskilt påtagligt i urbana miljöer. Dels
eftersom urbana ekosystem redan är hårt belastade
(t.ex. av föroreningar och fragmentering av gröna
miljöer), dels eftersom den stora andelen hårdgjord
mark förvärrar effekter av uppvärmning och extremt
väder som skyfall, värmeböljor och torka2,4. Att stärka
urbana ekosystem och ekosystemtjänster, och samtidigt
säkerställa rättvis tillgång till ekosystemtjänster för
medborgarna, är därför avgörande för att skapa hållbara
städer och samhällen, nu och i en föränderlig framtid.
Hur man väljer att förklara vikten och värdet av ekosystemtjänster kan bero på vem man vänder sig till.
Det finns etiska aspekter på bevarande av ekosystem
och arter, men man kan också motivera bevarande
utifrån samhällets behov av ekosystemtjänster, alltså
anta ett människocentrerat eller ekonomiskt perspektiv.
Människor mår bra av naturlika gröna miljöer och
samhället tjänar ekonomiskt på att hantera skyfall,
ett varmare klimat och luftföroreningar. Det är dock
viktigt att komma ihåg att ekonomisk värdering av
ekosystemtjänster bygger på att de kan köpas och säljas
på en marknad, vilket är fallet för jordbruksgrödor och
timmer men inte för tjänster som näringscirkulering eller
fotosyntes. Därför har också just försörjande tjänster
som lätt omvandlas till kapital tillåtits tränga undan
andra tjänster, vilket är tydligt inom jord- och skogsbruk
och fiske. Dessutom leder dagens ekonomiska system
till problem med att uppskatta vilket värde resurserna
får för framtida generationer, eftersom konsumtion
idag värderas högre än konsumtion av samma mängd
i framtiden4 och ekonomiska värden även påverkas av
kulturella och sociala faktorer.
Förmågan hos ett ekosystem att bibehålla eller återskapa processer och tjänster när miljön förändras kallas
för ekologisk resiliens. En större variation, alltså fler arter
och olika biotoper, ökar antalet möjliga processer och
kopplingar mellan organismer och fysisk miljö. Därigenom skapas också fler möjliga vägar för ett system att
återorganiseras när miljön förändras, vare sig detta sker
gradvis eller abrupt i form av storm, skyfall, värmebölja
eller annan ”kris”2. Biologisk mångfald är alltså ett slags
försvar mot de påfrestningar som förutspås öka i takt
med klimatförändringen . Därför är variation av arter och
biotoper viktigt, också i stadens ekosystem.
4
Klimatsäkrat Skåne. CEC Rapport nr 02. Red. Hall, M., Lund, E. &
Rummukainen, M. Lunds Universitet (2015).
7
MEST_plan
verktyg
Verktyg för ekosystemtjänstbedömning
Planområde
Buffertområden relevanta för ekosystemtjänster
ekologiska värden
ekologisk konnektivitet
översvämningsrisk
topografi
exempel på
kartunderlag
luftkvalitet
sociala värden
Identifiera:
-befintliga kvaliteter
-brister och behov
-ekologiska sammanhang
-alternativa sätt att stärka ekosyst.
-synergier och målkonflikter
-möjligheter för mångfunktionalitet
Ett stöd för ekosystemtjänstbedömning
Projektet föreslår att geografiska data kopplade till
ekosystemtjänster sammanfogas i ett kartverktyg tillgängligt för planhandläggare. Utifrån kartunderlag
kan då planerare tillsammans med ekolog (eller motsvarande kompetens) göra en bedömning av vilka
ekologiskt värdefulla områden och element som finns
och vilka ekosystemtjänster som redan produceras
inom och i anslutning till planområdet (buffertområde
i figuren). Man kan också bedöma brister och behov av
8
Underlag för:
-planer
-medborgardialog
-byggherredialog
-skötselplaner
-uppföljning av åtgärder
för ekosystemtjänster
ekosystemtjänster och föreslå hur dessa kan fyllas genom
att bevara, förstärka eller skapa nya gröna element.
Genom att utgå från de fyra nyckelorden kvantitet,
kvalitet, konnektivitet och placering är målsättningen
att ta fram planer där miljöns potential för att leverera
ekosystemtjänster stärks genom att det gröna anpassas
efter befintliga ekologiska förutsättningar, kvaliteter,
sammanhang och behov, och efter planerad eller önskad
utveckling i omgivningen.
Fyra gröna nyckelord vid planering
Kvantitet av gröna miljöer är grunden för en stark
grönstruktur och påverkas av både antal och storlek
av gröna miljöer. Grönområden är bristvara i städer
och därför är det av stor vikt både att skapa nya
och att spara befintliga sammanhängande grönområden. Utan relevanta ekologiska kvaliteter har
dock även större grönområden liten potential att
bidra med ekosystemtjänster.
Kvalitet kan ökas genom att vegetation anpassas
efter platsens och omgivningens ekologiska
förutsättningar, tidigare markanvänding och genom
att samordna nya planer mot ett gemensamt mål
för utveckling av det gröna. Generellt innebär mer
naturlik vegetation och en mindre intensiv skötsel
en högre ekologisk kvalitet, eftersom fler naturliga
processer ges utrymme. Kopplingen mellan stadens
grönska och naturmiljöer i omgivande landskap
stärks då också. När kvantitet och kvalitet ökar, ökar
även konnektivitet.
Konnektivitet beskriver hur väl sammanlänkade
arters livsmiljöer är. Sammanlänkningen behöver
inte vara i form av en fysisk koppling. Konnektivitet
är artspecifik och beror både på organismers krav
på sin livsmiljö och på deras förmåga att förflytta
eller sprida sig mellan olika miljöer. Konnektivitet
kan till exempel mätas som medelavståndet mellan
livsmiljöer eller som andelen lämpliga miljöer inom
organismens kapacitet att förflytta sig (flyga, krypa,
sprida frön mm.). Långa avstånd och ogästvänliga
miljöer påverkar negativt och kan utgöra barriärer.
Placering påverkar dels konnektivitet genom att
kunna ”täppa till” luckor i grönstrukturen, men
även leveransen eller nyttan av ekosystemtjänster
gentemot samhället. Eftersom en del miljöproblem
är riktade eller kommer från specifika källor
(till exempel vattenavrinning, buller och luftföroreningar) måste strukturer som ska dämpa
problemen förhålla sig geografiskt till dessa och till
människors vistelsemiljöer.
Placering påverkar också tillgänglighet till rekreation
och andra kulturella tjänster, och samverkar då
med människors sociala, ekonomiska och fysiska
förutsättningar.
Kartunderlag
Projektgruppen har identifierat kartunderlag som
finns tillgängliga via olika förvaltingar. Relaterat till
behov av ekosystemtjänster finns geografiska data
på luftföroreningar och buller (MF/Plan- och byggatlas)
och översvämningsrisk (under uppbyggnad på SBK/
GK). Relaterat till befintliga biologiska värden finns
Naturmiljöer och Biologiska hot spots (Pedagogiska
kartan/Naturvårdsplanen) och Park och naturmark
med skötsel (GK) samt Träd på allmän platsmark (GK).
Snedbilder och ett nytt 3D-verktyg kan underlätta
bedömning av höjd och volym av träd och buskar
(SMA). Relaterat till önskad utveckling av gröna miljöer
finns t.ex. Planerade gröna stråk, park och natur (ÖP
2014/Plan- och byggatlas) samt Biotopsammansättning
med förslag på utveckling inom 18 områden (GP 2003,
ej digitalt).
Kompletterande underlag som har diskuterats är t.ex.
mer heltäckande information om befintliga kvaliteter
(naturvärden och biotoper) och konnektivitet av
dessa. Dessutom behövs nya strategiska beslut om
planerad utveckling av gröna och blåa (vatten) miljöer,
tydligt kopplade till deras potential att leverera ekosystemtjänster. Höjdkurvor önskas för att underlätta
planering för dagvattenhantering. Underlag på gröna,
semipermeabla och hårdgjorda ytor önskas för att
lättare samla bebyggelse till redan hårdgjord mark.
Volym av grönska eller biomassa skulle kunna indikera
höga gröna värden och goda markförhållanden för
vegetation.
Genom att underlag tas fram under arbete med ÖP och
andra stregeiska planer, t.ex. GP och TÖP vatten (se sid.
10), kan kartverktyget fungera som en länk mellan olika
nivåer i planprocessen.
9
MEST_plan i ett sammanhang
Internationella och nationella utredningar
Ekosystemtjänster och hälsa
2005 publicerades FNs Millennium Ecosystem Assessment (MEA) där man drog slutsatsen att 60 % av jordens
ekosystemtjänster försämrats eller används på ett
ohållbart sätt. För att understryka naturens värde för
människors välmående sjösatte EU och FN gemensamt
projektet The Economics of Ecosystems & Biodiversity
(TEEB), som tar fram rapporter och metoder för att
stärka ekosystemtjänster på lokal och regional nivå.
Den svenska riksdagen presenterade 2013 utredningen
”Synliggöra värdet av ekosystemtjänster”, SOU 2013:68.
I den drar man slutsatsen att ekosystemtjänster måste
integreras i beslutprocesser och planering för att
hindra att ekosystemens status fortsätter att försämras.
Detta ledde bl.a. till en pågående forskningssatsning,
finansierad via Naturvårdsverket, för att bygga upp
kunskap om ekosystemtjänsters värde och tillämpning i
beslutsprocesser inom offentliga verksamheter.
Enligt Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö6 är
Malmö en starkt segregerad stad vad gäller invånarnas
tillgång till gröna ytor och inbjudande utemiljöer.
Dessa aspekter är tydligt kopplade till välbefinnande
och hälsa. Skev fördelning av goda gröna miljöer
orsakar följaktligen stora skillnder i hälsostatus bland
Malmöborna. Kommunfullmäktiges mål att ”Malmö ska
vara en jämställd och inkluderande stad där alla ges
lika rättigheter och möjligheter” bör därför innebära
att tillgången till goda gröna miljöer måste öka, särskilt
i områden med lägre social status. Kommissionen konstaterar också att barn behöver en utemiljö som inbjuder
till fysiska lekar och rörelse. Enligt skolans kursplaner
ska undervisning i idrott och hälsa bl.a. utveckla elevers
intresse för att vistas i naturen och undervisningen ska
innehålla rörelse i natur- och utemiljö. Grönstrukturens
potential att leverera ekosystemtjänster, framförallt
de som bygger upp goda miljöer för fysisk och mental
rekreation, måste alltså stärkas både där barn och vuxna
vistas.
Regionala initiativ
)
ity
rs
ve
g
in
Malmökommissionen
2013
Re
gio
n
ål och
ljöm
Mi
5
TÖP
vatten
2016
(M
ill
Assessment)
stem
osy
Ec
ia
10
Ny GP
2016
Klimatanp
och
as
ål
sn
öm
_pl
ST
ME
Under 2016 ska Malmö stad ta fram både en ny grönplan
och ett tematiskt tillägg till ÖP för vattenmiljöer (TÖP
vatten), inklusive en skyfallsplan. Dokumenten berör
både invånarnas behov av, och kommunens/stadens
potential att leverera, ekosystemtjänster. De är därmed
viktiga kanaler för att förankra ekosystemtjänster i
planeringsarbetet. MEST_plans arbetsgrupp är delaktig
i grönplanen, vilken ska samköras med TÖP vatten.
ag och Re
Riksd
ger
ing
v
r
e
y
t
l
s
s
e
via
äns
L
M
h
ilj
oc
Malmö
ÖP
2014
an
Malmö stad
EU
via
TE
EB
m
niu
en
FN och
FN v
ia M
EA
of Ecosystem
mics
sa
ono
n
d
Ec
Bi
od
he
(T
i
utrednin
gar
Länsstyrelsen Skåne gör i sin rapport om miljökvalitetsmålen5 bedömningen att målen om god
bebyggd miljö och ett rikt växt- och djurliv för tillfället
inte kan uppnås. För att nyttja ekosystemtjänster på ett
hållbart sätt krävs enligt rapporten att den biologiska
mångfalden stärks och att en regional samsyn och
samplanering kring frågan utvecklas. Region Skåne
föreslår i rapporten ”Klimatsäkrat Skåne” bland annat
mångfunktionell grönstruktur i bebyggelse som ett
redskap för att anpassa stadsmiljön till klimatförändringar
genom de ekosystemtjänster som grönstruktur bidrar
med.
Miljöhjältar i Skåne. Miljötillståndet i Skåne 2015. Red. Puch M. & Åberg S.
Länsstyrelsen i Skåne län (2015).
6
Malmös väg mot en hållbar framtid. Hälsa, välfärd och rättvisa. Red. Stigendal,
M. och Östergren P-O. Kommission för ett socialt hållbart Malmö (2013).
Arbetsprocesser
Projektgrupp
Referensgrupp
Projektet startade i oktober 2014 och den första fasen,
som redovisas i denna rapport, har pågått till och med
april 2015. Projektgruppen har bestått av Tobias Helbig,
Juliet Lidgren, Anna Persson och Åke Hesslekrans.
Arbetet inleddes med att ta del av pågående och avslutade kommunala och regionala initiativ och projekt
kopplade till ekosystemtjänster i fysisk planering, samt
rapporter och vetenskaplig litteratur kring ämnet (se
fotnoter samt källor och fördjupning). Utifrån detta
utkristalliserades projektets målsättning: Att formulera
en metod för att omsätta visioner och mål om
ekosystemtjänster till praktiskt planarbete, med fokus
på detaljplaner. Det vill säga att svara på OM hänsyn
till ekosystemtjänster kan integreras i planprocessen
genom att undersöka VAR, NÄR och HUR.
För att skapa en plattform för diskussioner och för att
vidga perspektiven sattes en referensgrupp samman
med företrädare för olika förvaltningar inom Malmö
stad samt Lomma kommun, Gröna tak institutet och
SLU (via forskningsprojektet Green Surge). Totalt
genomfördes sju möten vilka bidrog med konstruktiv
kritik och diskussion kring ekosystemtjänster i
planering och angränsande ämnen inom hållbar
(stads)utveckling. Referensgruppen kan bli en grund
för framtida förvaltningsövergripande samarbeten
kring ekosystemtjänster. I gruppen deltog: Annika
Kruuse (MF), Christian Röder (FK), Lars Böhme/Jonna
Nilsdotter (SBK Strategi), Gesa Hildebrandt (SBK Plan),
Mats Wirén (GK), Jenny Hall/Sten Göransson/Camilla
Andersson (GK), Tim Schnoor (Lomma kommun),
Jonatan Malmberg (Gröna tak inst.), Tim Delshammar
(SLU/Green Surge), Anders Mårsén (Landskapslaget/
Green Surge).
Verktyget
Arbetet med kartverktyget skedde med hjälp av Stadsmätningsavdelningen (SMA) och bestod till stora
delar av att inventera och sammanställa befintliga
kartunderlag som är relevanta för att bedöma tillgång
till och behov av ekosystemtjänster. Kartunderlag har
erhållits från olika källor, bl.a. MF och GK via Grönplanen
från 2003. Även data från pågående arbete på SBK med
planer för vattenrelaterade frågor kommer att beaktas
framöver, t.ex. underlag som visar översvämningsrisk
vid skyfall och havets betydelse för ekosystemtjänster.
Workshops med P3
En testversion av kartverktyget testades under två
workshops med Planenhet 3 gällande pågående detaljplaner. Fem till sex planhandläggare fick i uppgift att
ta fram planskisser där både bebyggelse och gröna
värden inkluderats och beaktats. Till sin hjälp fick de
grundläggande information om ekosystemtjänster
och några kartunderlag relaterade till befintliga
ekologiska värden och behov av ekosystemtjänster.
Övningarna gav nyttiga insikter och diskussioner kring
kunskapsbehov, kartunderlag och själva hanteringen
av verktyget och hur begreppet ekosystemtjänster kan
hanteras i detaljplanearbete.
Interna presentationer av MEST_plan
För att informera om pågående arbete och samtidigt
höja kunskapsnivån om ekosystemtjänster internt har
projektet presenterats för planberedningen, forum
för stadsbyggnadsfrågor, avdelningschefsgruppen,
vid ett frukostseminarium och en lunchföreläsning på
Planavdelningen och vid ett avdelningsmöte på Strategiavdelningen, SBK. Dessutom har projektet tagits upp
med referensgrupp och styrgrupp för nya grönplanen.
Denna rapport är också en del i kunskapsförmedlingen.
Externa seminarier, workshops och kurser
Projektgruppen har tagit del av följande seminarier och
workshops, mest för att lyssna och lära men också för att
berätta om MEST_plan som ett exempel ett kommunalt
initiativ kring ekosystemtjänster: Paneldebatt kopplat
till rapporten ”Klimatsäkrat Skåne” framtagen av Region
Skåne och Centrum för Miljö och klimatforskning (CEC,
Lunds universitet); Länsstyrelsen Skånes miljömålskonferens; forskningsprojektet ECOSIMPs workshops;
kurs i systemanalys för hållbarhetsstudier (CEC, Lunds
universitet).
11
Slutsatser...
MEST_plan inleddes med att vi ställde oss fyra frågor: OM? VAR? NÄR? och HUR? hänsyn till ekosystemtjänster kan
inkluderas i planprocessen. Svaren på dessa frågor är inte entydiga men icke desto mindre relevanta.
Hur man än väljer att gå till väga behövs ett tydligt stöd, både i form av målsättningar och kartunderlag, i såväl ÖP
som GP, men detta kommer inte att räcka utan vi ser också ett behov av tydligare lagstöd i PBL. Dessutom krävs att
kunskapsnivån höjs generellt gällande ekosystemtjänster, var och hur de blir till och vilken nytta de gör, allstå en
ökad förståelse för hur ”allt hänger ihop”.
Vad det gäller frågan OM? så kommer den att lyftas inom projektet BEST (Boverket och Ekosystemtjänsterna; se sid.
13). Där får vi möjlighet att granska vilka hinder och vilka möjligheter som ryms inom ramen för PBL.
På frågorna NÄR? och VAR? har det föreslagits att ekosystemtjänster hör hemma på en mer övergripande nivå, i ÖP
eller ännu bättre på FÖP-nivå eller i planprogram. Men för att få full legitimitet och eftersom flertalet detaljplaner
(i dagsläget) varken föregås av någon FÖP eller planprogram, vill vi utreda frågan vidare i vår strävan att stärka
ekosystemtjänster i varje detaljplan. De här båda frågorna går vi vidare med i arbetet med nya GP, i nära samarbete
med Gatukontoret.
Och slutligen kommer vi till frågan HUR? vi faktiskt ska få till det här på bästa sätt. Ett sätt är att använda MEST_
verktyget (se sida 8). Vi har även kunnat konstatera att GYF, så som den är utformad i dagsläget inte är helt tillämpbar,
men bör kunna modifieras för att bättre ta hänsyn till ekosystemtjänster. Detta blir ett par av de frågor vi inom MEST_
plan kommer att utreda vidare i nästa fas.
PLANPROCESSEN
OM?
VAR? NÄR?
BEST
Grönplan
HUR?
MEST_plan
metoder &
verktyg
PBL
12
MEST_verktyg
narrativet
systemtänkande
Levande Malmö &
Healthy Cities
...och fortsättningen
Systemtänkande som metod
Levande Malmö och Healthy Cities
Ekosystemtjänster i och kring städer beror på många
olika komponenter inom komplexet ”ekosystemadministration-planering”. För att bättre greppa
planeringens effekter på ekosystemtjänster kan
systemtänkande användas. Genom att identifiera
systemets (eller systemens) olika komponenter och
hur de påverkar varandra kan man skapa sig en bättre
överblick och en möjlighet att identifiera var i systemet
det finns problem, men också var en förändring kan
göra mest nytta7. Systemtänkande och analys kommer
att vara en av arbetsmetoderna när MEST_plan
vidareutvecklas hösten 2015.
Levande Malmö stödjer projekt som arbetar för att
överbrygga sociala, fysiska och mentala barriärer.
Healthy Cities är ett nätverk under WHO med fokus på
folkhälsa i städer. MEST_plan har haft kontakt med båda
projekten (på SBK Strategi) om hur sociala frågor och
ekosystemtjänst-konceptet kan dra nytta av varandra,
för att tillsamman bygga både social och ekologisk
hållbarhet. Denna diskussion kommer att fortsätta.
Kunskap och en gemensam berättelse
Att skapa en samsyn och en gemensam berättelse (ett
narrativ) kring hur det hållbara samhället ser ut och hur
det ska byggas är sannolikt avgörande för att hänsyn
till ekosystemen och dess tjänster blir en självklar
del av fysisk planering och samhällsbyggnad. Ett av
fokusområdena för MEST_plan kommer därför att vara
att undersöka hur en sådan berättelse kan se ut.
För att nå målsättningarna krävs att alla, från politiker
och tjänstemän till intressegrupper och medborgare
har grundläggande kunskap om begreppet ekosystemtjänster, dess koppling till ekosystemen och allas
vårt välmående. Yrkesgrupper inom planering och
förvaltning behöver en djupare förståelse kopplad till
sina ansvarsområden. Dessutom finns behov av metoder
för att kunna följa upp hur planer och föreskrifter som
inkluderar ekologiska värden omsätts vid exploatering
och efterföljande förvaltning. Kunskapsförmedling
kan ske genom workshops, föreläsningar och seminarier, internt och/eller externt (via konsulter och/
eller kontakter på universitet och högskolor). Ett
utbildningsmaterial bör också förmedlas. Sådant
material kan redan finnas tillgängligt att använda eller
köpa in men det kan också bli nödvändigt att ta fram
egna anpassade material.
7
Meadows. D.H. Leverage Points: Places to intervene in a system.
The Sustainablilty Institute (1999).
Ny Grönplan
MEST_plan har kopplats till det pågående arbetet med
en ny grönplan (GP) för Malmö, vilken också samkörs
med TÖP vatten. Delar av MEST_plans projektgrupp
kommer fortsättningsvis att ingå i projektgruppen för
GP. Kopplingen motiveras både genom det gemensamma behovet av geografiska underlag kopplat till
gröna miljöer och genom att det verktyg för ekosystemtjänstbedömning som MEST arbetat med kan ingå i
GP som en del av en ”verktygslåda” för olika former av
”grönanalyser” som preliminärt föreslås bli en del av GP.
BEST
Det upplevs att det saknas konkret juridiskt stöd, framför
allt inom PBL, för att stärka ekosystemtjänsters betydelse i stadsplanering. I projektet BEST (Boverket och
EkoSystemTjänsterna; finansierat av Boverket) kommer
Planavdelningen på Malmö stad att tillsammans med
ytterligare sju kommuner (Kristianstad, Trelleborg,
Ystad, Vellinge, Eskilstuna, Upplands Väsby och Stockholm) undersöka vilka möjligheter för hänsyn till
ekosystemtjänster som finns inom gällande juridiska
ramverk. Resultat av projektet kan bli förslag på behov
av lagändringar eller andra former av stöd till kommunal
planering. Projektet kommer att pågå under 2015 och
löpa parallellt med MEST_plan.
Tack!
Ett stort tack till referensgruppen för eminent
feed back och givande diskussioner. Tack också till
Planavdelningen på SBK och särskilt Planenhet 3 för att
vi fått testa och diskutera våra idéer med er.
13
Valda källor och fördjupning
Biologisk mångfald i urbana miljöer. CEC Syntes nr 02. Persson, A.S. & Smith, H.G., Lunds universitet (2014).
Tillgänglig via: http://www.cec.lu.se/sites/cec.prodwebb.lu.se/files/urban_biodiversitet_final_20140515_lagupplost.
pdf
C/O City. Ekosystemtjänster i stadsplanering – En vägledning (2014).
Tillgänglig via: http://www.stockholmroyalseaport.com/files/2014/1528/1406/Ekosystemtjnster_i_stadsplanering_-_en_vgledning.pdf
Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet. CEC Syntes nr 01. Dänhardt J., m.fl., Lunds universitet
(2013). Tillgänglig via: http://www.cec.lu.se/sites/cec.prodwebb.lu.se/files/ekosystemtjanster_final_20140515_lagupplost.pdf
Klimatsäkrat Skåne. CEC Rapport nr 02. Red. Hall, M., Lund, E. & Rummukainen, M., Lunds universitet (2015).
Tillgänglig via: http://cec.lu.se/sites/cec.prodwebb.lu.se/files/klimatsakrat_skane_65mb.pdf
Malmös väg mot en hållbar framtid. Hälsa, välfärd och rättvisa.
Red. Stigendal, M. och Östergren P-O. Kommission för ett socialt hållbart Malmö (2013).
Tillgänglig via: http://malmo.se/download/18.3108a6ec1445513e589b92/1393252195410/malmo%CC%88kommissionen_slutrapport_2014.pdf
MEA. Millennium Ecosystem Assessment - Ecosystems and Human Wellbeing: Synthesis. (2005).
Tillgänglig via: http://www.millenniumassessment.org/documents/document.356.aspx.pdf
Populärvetenskaplig sammanfattning av MEA (2005).
Millennium Ecosystem Assessment - Ecosystems and Human Wellbeing. Summary and Details: GreenFacts.
Tillgänglig via: http://www.greenfacts.org/en/ecosystems/index.htm
Miljöhjältar i Skåne. Miljötillståndet i Skåne 2015. Red. Puch M. & Åberg S. Länsstyrelsen i Skåne län (2015).
Tillgänglig via: http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2015/Miljotillstandet_i_Skane_2015_ISBN9789187423994_webb.pdf
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster -Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Sammanfattning av SOU 2013:68. Stockholm 2013.
Tillgänglig via: http://www.regeringen.se/content/1/c6/22/61/92/819dd8b7.pdf
TEEB – The Economics of Ecosystems and Biodiversity for Local and Regional Policy Makers (2010).
Tillgänglig via: http://www.teebweb.org/our-publications/teeb-study-reports/local-and-regional-policy-makers/
(Samtliga länkar besökta 2015-04-13)
Malmö stad, Stadsbyggnadskontoret, juni 2015.
em
yst
os
ek
Om inte vi, så vem?
Om inte nu, så när?
är skadade
M STAD
SP
VI SO
N
LA
A
K
NE
AD
60% a
v jo
rde
n
s
?
ÖRA
G
RE
A
R
elle
r
ut
n
t ohållbart sätt.
..
å et
sp
tja
yt
V