Svensk Progg (Tobias Littwold)

Svensk Progg (Tobias Littwold)
Proggen var en rörelse i Sverige som har sina rötter i 60-talets slut och som hade sin
storhetstid under mitten av 70-talet. Rörelsen var i regel mer sammanknuten av de
politiska åsikter som artisterna och lyssnarna hade än hur musiken lät. Den politik som
präglade proggen var vänsterrörelsen som under perioden riktade mycket kritik mot USA
och vietnamkriget, men även kapitalismen som fenomen. Trots det fanns det outtalade
och uttalade krav på musiken och instrumenteringen (Lagher, 1999).
Relaterade genrer
Proggen består av ett flertal musikstilar och är en rörelse som inte hållit sig strikt till ett
sound men som i helhet kommer ifrån rocken. Lagher (1999) påstår även att proggen till
en början hade sina rötter i jazzen vilket gjorde att den var fri och vild. Senare dök
däremot influenser som Beatles och Rolling Stones upp och visade att pop och rock
kunde vara konstnärlig. Kommersialism är något som proggen aktivt tagit avstånd ifrån.
Även den amerikanska folkrocken i form av exempelvis Bob Dylan blev en inspiration
med en tydlig ingång till intellektuell och politisk musik.
Vissångare i Sverige som Cornelis Vreeswijk och Fred Åkerström har ingen större
musikalisk relation till proggen, men påverkade den kraftigt. Så som den kommersiella
poppen sågs vissångarna för polerade och snälla. Proggen agerade som en motsats, men
ändå ett komplement till denna musik. Den var inom populärmusikfacket, och det var
ofta liknande instrument, men det politiska låg ständigt i fokus.
Under proggens tid fick även den svenska folkmusiken ett uppsving. Det fick den även
utöver proggrörelsen, så i många fall går de inte att skilja på varandra, men åter igen blev
det viktigaste kännetecknet politiken i låtarna (Progg, 2014, 11 september). Efter
proggens fall så har en återupplivning av genren ägt rum på senare år. Den nya genren
kallas för nyprogg, eller postprogg i andra fall.
Kännetecken
Rörelsen var ju en samling genrer där de kunde skilja sig en del ifrån varandra. Trots det
finns det många saker som gör att man kan placera in proggens ljudbild som just progg
utöver den politiska tillhörigheten. Själva sättningen i ett proggband hade vanligtvis en
vanlig rocksättning med bas, gitarr, trummor och keyboard. Något som däremot aldrig
fick utelämnas var dock sången som blev verktyget för att föra fram de politiska
budskapen (Lagher, 1999). Inblandningen av folkmusiken förde dessutom in instrument
som fiol och flöjt.
Viljan att ta sig ifrån det kommersiella och främst 3-minuters hitlåten gjorde att många
medvetet skrev låtar med en annorlunda form där fokuset landade på text och budskap.
Att de dessutom gjorde motstånd på de stora banden så som Beatles och Rolling Stones
och den musiken de spelade gjorde att rörelsen dominerades av sånger som sjöngs helt
och hållet på svenska. Det fanns även ett mode inom proggen som blev ett sätt att
uttrycka sin tillhörighet. Främst var denna aktuell för lyssnarna, som innefattade
accessoarer som skägg och palestinasjal och näbbstövlar.
Historik
Proggrörelsen första band inom rörelsen startades i slutet av 60-talet, men det var 1970 på
två musikfester som själva rörelsen anses ha startat. På musikfesterna spelade mängder av
olika band som i sig inte alltid härleddes till en och samma genre. Namnet kan härledas
till progressiv, vilket även den internationellt kända progrockens namn kommer ifrån.
Skillnaden är att progrocken syftar till en progressivitet i musiken, det handlar ofta om
långa låtar som växer sig under tid, och proggen syftar till att artisterna var progressiva i
en politisk bemärkelse (Progg, 2014, 11 september; Lagher, 1999).
Trots synen på kapitalism var inte alltid proggen så långt ifrån de kommersiella
skivbolagen. Ett flertal artister inom rörelsen gav ut sina skivor via dessa bolag. Genrens
nedgång kom allt närmare med upplösningen av framgångsrika band så som Hoola
Bandoola Band och Turid, och var med punkens framgång ett faktum. Punken, som även
den var väldigt präglad av vänsterrörelsens politik, blev ett alternativ för ungdomarna
som långsamt övergav proggen. På 1990-talet så växte intresset för proggen med en helt
ny publik, och flera nya band startades, många som klassificerar sig i undergenren
nyprogg.
Artister
Hoola Bandoola Band
Ett band ifrån Malmö. Hoola Bandoola var nog det mest framgångsrika bandet under
proggen och vissa av dess medlemmar, Mikael Wiehe och Björn Afzelius, har haft långa
solokarriärer efter det (Hoola Bandoola Band, u.å.).
Blå Tåget
blataget2.jpg
Tidigare kallat Gunder Hägg var ett band som kom ifrån Stockholm som kännetecknas av
ett stort antal medlemmar som spelade ett för ett rockband ovanliga instrument, så som
klarinett, fiol och trombon. De är nog mest kända för låten ”Den ena handen vet vad den
andra gör”, som Ebba Grön gjorde en cover på, men istället med namnet ”Staten &
Kapitalet” (Blå Tåget, 2014, 16 september).
Kebnekajse
Ett Stockholmsbaserat band som var väldigt färgat av progrocken. De fick ofta
kritik av dåtidens rörelse för att de främst spelade instrumentalt. Kritikerna ansåg
att musiken skulle innehålla politiska texter, vilket gjorde sången otroligt viktig
(Kebnekajse, 2014).
Nationalteatern
Nationalteatern var ett rockband ifrån Göteborg, men även en teatergrupp. De första
skivorna som de släppte var inte menade att framföras utanför sitt teatersammanhang,
utan var en del av en pjäs. Musikaliskt så låg de närmare rocken än merparten av
rörelsen. Ulf Dageby var en betydelsefull låtskrivare och medlem i bandet, som även gick
vid aliaset "Sillstryparn" (Nationalteatern, u.å.).
Doktor Kosmos
Ett band som inte hör till den gamla progg-eran, men som symboliserar vad proggen
blivit idag. Just Doktor Kosmos blandar in mycket humor i sina låtar och blandar det med
den politik de vill få fram (Doktor Kosmos, 2014, 14 mars).
Låtexempel
”Flickan och Kråkan” av Mikael Wiehe, från Kråksånger, 1981
”Keops Pyramid” av Hoola Bandoola Band, från Vem kan man lita på?, 1972
”Den ena handen vet vad den andra gör” av Blå Tåget, från Brustna hjärtans
hotell, 1972
”Livet är en Fest” av Nationalteatern, från Livet är en Fest, 1974
Referenser
Blå Tåget. (2014, 16 september) I Wikipedia. Hämtad 2014-09-22, från
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bl%C3%A...t_(musikgrupp)
Doktor Kosmos. (2014, 14 mars) I Wikipedia, Hämtad 2014-09-22,
från http://sv.wikipedia.org/wiki/Doktor_Kosmos
Hoola Bandoola Band. (u.å) Historik. Hämtad 2014-09-22,
från http://www.hoolabandoolaband.se/historia.htm
Kebnekajse. (2014) Historik. Hämtad
2014-09-22, från http://www.kebnekajse.se/historik.shtml
Lagher, H., (1999). Proggen: Musikrörelsens uppgång och fall. Stockholm: Atlas
Nationalteatern. (u.å) Historik. Hämtad 2014-09-22, från
http://www.nationalteatern.nu/main.htm
Progg. (2014, 11 september). I Wikipedia. Hämtad 2014-09-18,
http://sv.wikipedia.org/wiki/Progg