fjalfj

Ämne: Historia
Lektionens namn: jordbruksrevolutionen o pyramiden
Datum:
Klass:
Frånvarande:
Fjalfj
Tid:
Arbetsområde: högkult. o Egypten
Plats:
Mål och syfte. Lektionen går ut på att belysa följande:
Frågor/begrepp/rubrik...........................som skall åskådliggöras genom:
jordbruksrevolutionen
föreläsning
Egyptens pyramider
föreläsning
idealistisk o marxistisk historiesyn
textövning
politiskt historiebruk
musikanalys
Så gick det:
Lektionsmoment 1, planerad tid:
BESKRIVNING: jordbruksrevolutoinens
konsekvenser
Lektionsmoment 2, planerad tid:
BESKRIVNING: pyramiden
Berätta lite om den äldsta tiden, fokus på
jordbruksrevolutoionens konsekvenser
föreläsningen kan bygga på s. 7 i Epokerna, se
bilaga i detta dokument.
Visa en film om pyramiderna (ca 10 min).
Låt eleverna rita av en karta där högkulturerna och
ev. också nån tidslinje.
Låt eleverna läsa eller bygg en egen föreläsning
kring historiesyn utifrån texten Introduktion till
historiesyn, källkritik och historiebruk, du hittar
denna text här:
http://www.weebly.com/uploads/4/1/3/5/4135385/
introduktion_till_historiesyn_kllkritik_och_histori
ebruk.doc
Så gick det:
Så gick det:
Lektionsmoment 3, planerad tid:
BESKRIVNING:
Lektionsmoment 4, planerad tid:
BESKRIVNING:
Visa en film om pyramiderna (ca 10 min).
Låt eleverna läsa och diskutera vilken historiesyn
som används i de två texterna i Olika perspektiv på
pyramiderna, du hittar den texten här:
http://www.weebly.com/uploads/4/1/3/5/4135385/
olika_perspektiv_p_egyptens_pyramider.doc
Låt eleverna läsa eller bygg en egen föreläsning
kring historiesyn utifrån texten Introduktion till
historiesyn, källkritik och historiebruk, du hittar
denna text här:
http://www.weebly.com/uploads/4/1/3/5/4135385/
introduktion_till_historiesyn_kllkritik_och_histori
ebruk.doc
Så gick det:
Se FACIT-anteckningar på nästa sidan.
EXTRA.
Som extramaterial till läraren finns sist i detta
dokument ett par sidor myten om slavarna vid
pyramiderna. Om man vill kan man spela Cheops
pyramid med den gamla 70-tals vänstergruppen Hoola
Bandoola band och fundera kring historiebruk kanske!
Så
(segick
länkdet:
o text sist i detta dokument)
Sidan 1 av 5
Innehåll:
Historiesyn och pyramiderna
Bowman har en
IDEALISTISK historiesyn.
Personen farao är av stor
betydelse då han driver
igenom idén om det jättelika
pyramidbygget.
Sidan 2 av 5
Jensen har en MARXISTISK
historiesyn som styrs av
uppfattningen att genom
världshistorien pågår en
ständig klasskamp där
överklassen använt sig av det
som underklassen producerat.
Hämtat från s. 7 i häftet Epokerna, länk:
Jorden är uppemot 5 miljarder år gammal (4,6). Om vi tänker oss denna tid som ett år, motsvarar en månad 400
miljoner år, ett dygn 14 miljoner år och en sekund 160 år. Med detta tankesätt bildas atmosfär och jordens yta
stelnar till en hård skorpa i slutet av mars. I slutet av juli uppstår encelligt liv i vattnet. I början av december
kryper de första ryggradsdjuren upp på land. Vid mitten av december lever dinosaurierna men försvinner runt
jul. (De dominerade mellan 220 till 65 miljoner år sedan.) Den 31 december har människoliknande varelser
utvecklats. Mellan klockan 21 och 22 tillverkas människans första redskap. Det som ofta kallas år ”0” inträffar
drygt 10 sekunder före tolvslaget. För ungefär en halv sekund sedan infördes allmän rösträtt för första gången i
flera länder.
Med ett troligt ursprung i Afrika spred sig människan över jorden. Till Europa kom homo sapiens sapiens
(identisk med dagens människor) för 40 000 år sedan. Länge levde människorna som jägare och samlare.
Grupper om några familjer levde nomadliv och rörde sig efter årstidernas växlingar. De äldsta spåren av jordbruk
har hittats i Mellanöstern och är ungefär 10 000 år gamla. Jordbrukssamhället spreds och räknas tillsammans
med övergången till industrisamhället som den största förändringen av livsvillkoren i människans historia.
När människorna blev jordbrukare blev de också bofasta i större utsträckning. Det arbetsintensiva jordbruket gav
stora skördar och ett livsmedelsöverskott som kunde lagras uppstod. Överskottet möjliggjorde en långtgående
arbetsfördelning där man specialiserade sig på olika saker. Att byta dessa saker blev allt mer intressant, så
varuutbytet ökade. Hantverkarna och köpmännen blev fler och fler. Olika handelscentra och städer växte fram.
Ett exempel är den forntida staden Ur, i nuvarande södra Irak, där man påvisat bebyggelse från ca 5 000 f.Kr.
Flera städer samlades till riken som kom att styras av kungar och präster. Centralmakten hade utgifter och med
detta följde skattesystem, lagar, ämbetsmän och militär. Bevattningssystem krävde organisation och avancerad
kunskap. Byggnadskonsten utvecklades och tempel och palats uppfördes. Den kanske mest kända byggnaden,
Cheopspyramiden i Egypten, uppfördes på 2600-talet f.Kr. När människan nu var bofast var det möjligt att samla
på sig egendomar på ett annat sätt än tidigare. Den materiella skillnaden mellan fattig och rik började framträda
tydligare. Samhället blev mer uppdelat i olika yrkesgrupper och samhällsklasser.
I de täta befolkningskoncentrationerna producerades avfall och sjukdomar kunde spridas snabbt. Utvecklingen
förde också med sig många uppfinningar: Hjulet kom i bruk och av metaller kunde vapen och verktyg
framställas. Skrivkonsten uppfanns, t.ex. kilskriften i Mesopotamien (tvåflodslandet mellan Eufrat och Tigris)
och hieroglyferna i Egypten. Skriften användes inte bara inom handeln utan även inom byråkratin och den
religiösa kulten.
Omkring ca 3 000 f.Kr. hade statsbildningar utvecklats kring floderna i Mesopotamien och Egypten. Dessa
flodkulturer, eller de första högkulturerna som de ibland kallas, hade avancerade bevattningssystem,
imponerande byggnader och skrift. Drygt tusen år därefter framträdde liknande högkulturer kring floderna Indus
och Huang He i Indien respektive Kina.
Att skrivtecken började användas är en av de största händelserna i mänsklighetens historia. Kunskap kunde
bevaras och utvecklas och tack vare skrivkonsten kan vi från och med nu urskilja enskilda människor och deras
tankar på ett mer utförligt sätt än tidigare. Det som kallas förhistorisk tid har övergått i historisk tid!
Sidan 3 av 5
Här följer s. 88 – 89 ur boken 101 historiska myter (2010) av Åke Persson och Thomas Oldrup.
De presenterar sig själva så här i förordet (s. 10) till boken:
”Själva är vi historieutbildade journalister och har under många år jobbat med historia i populärvetenskaplig
form. Bland annat som redaktörer för tidningen Allt om historia, respektive danska Alt om Historie. Det
faktamässiga underlagt till texterna i boken är dels egna kunskaper, till viss del förvärvade under vårt arbete med
tidningarna, men vi har också förstås också använt andra källor i vår research. Eftersom den här boken är
populärvetenskapligt hållen har vi dock valt att inte redovisa några källor.”
Sidan 4 av 5
Hoola Bandoola Cheops pyramid
http://www.youtube.com/watch?v=LjdXrOGGFZw
Thåströms version: http://www.youtube.com/watch?v=FDBvAaUuW5o
CHEOPS PYRAMID
(Mikael Wiehe) (1972)
Hoola Bandoola Band (Sweden)
"Jag är en av dem som slavar på kung Cheops pyramid
det är vi som jobbar nere invid foten
och vi sliter och vi svettas för att inte tappa tid
det är synd om dem som inte fyller kvoten
Har man en gång kommit hit, blir man aldrig mera fri
om man slutar här, så slutar man i gropen
men om kungen sägs att han är son av solen
Bakom femton dubbla reglar,
bakom femton dubbla lås,
håller rikedomen hov i maktens salar.
Här finns ingenting som hotar, här finns ingenting som står.
Här är tankarna och rummen lika svala
Och om någon måste dö,
eller några ska ha spö,
finns det andra som kan verkställa besluten
hit hörs aldrig ångestropen eller tjuten
Det verkar som om det i varje tid,
och i alla sorters folk,
finns några som vill skapa pyramider.
Där dem själva sitter överst,
och har makten i sin hand,
medans dem som lever nedanför de lider
om dem där uppe i det blå inte längre vill förstå,
utan föraktar alla de som ger dem mat
ska pyramiderna tillsist bli deras grav."
Sidan 5 av 5