Historiens historia
Historia och historiesyn under 3000 år
Före 1600
Den antika traditionen
► Målet var ”sanningen”
► Exempel Herodotos
”Perserkrigen”
► Tacitus ”Germania”
► Cyklisk determinism
► Konstnärlig stil på det
skrivna
Den judisk-kristna
traditionen
► Moraliskt undervisande
► Saga och historia var
samma
► Guds vilja
► Ofta maktlegitimerande
Cyklisk determinism
Aristokrati
Oligarki
Tyranni
Demokrati
Monarki
Anarki
Historisk determinism= den historiska
utvecklingen är förutbestämd.
Medeltiden
•Berättande propaganda
•Ofta kungens egen
historia
•Gustav Vasa är ett
typexempel
•Domineras av judiskkristen tradition
1600-talet
► I.
Newton inspirerade
► Förnuft och rationalitet
► Kausalitet infördes i
historieskrivningen
(kausalitet=orsak och
verkan.)
► Något mer källkritik än
under medeltiden
Isaac Newton
1700-talet
Historieskrivningen inspireras och
influeras av:
•Framstegsoptimism
•Rationalitet & förnuft (historiska
händelseförlopp går att räkna ut
matematiskt)
•Moraliska pekpinnar
•Universalism
Francois Voltaire
1800-talet
•Historieskrivningen blir ”professionell”,
dvs. specialiserade professorer i historia
är de som sysslar med historieforskning.
•Uppdelning i flera betydelsefulla
huvudinriktningar.
•Gemensamt för alla dessa är ett högre
krav på källkritik
Historiska riktningar under 1800-talet
• Leopold von Ranke
•Wilhelm Friedrich Hegel
•Positivismen
•Hermeneutiken
•Historiematerialismen
Leopold von Ranke
•”Den moderna
historievetenskapens fader”
• Förde in empirismen i
historieforskningen
• ”Wie es eigentlich gewesen”
• En historiker ska absolut inte
moralisera eller bedöma vad som
varit ”rätt” eller ”fel” i historien,
utan redogöra för kända fakta,
hämtade från trovärdiga källor
Friedrich Hegel
•Den historiska utvecklingen
styrs av en högre vilja, och
kommer till slut att nå
”världsförnuftets fullbordan”
•Statsnationalismens
företrädare i historieskrivningen
•Den idealistiska skolan
Hermeneutik
• Det finns ingen lagbundenhet i historien
•Idiografisk (forskning som siktar på att
belysa enskilda unika händelser)
• En historiker ska försöka förstå enskilda
skeenden och enskilda individer, genom att
sätta sig in i deras situation
• ”Det uddas historia”
• Även kallad ”historism”
• Har återkommit med postmodernismen
Positivism
• En mer ”naturvetenskaplig” syn än
hermeneutiken
• Att studera historia går ut på att hitta
de stora sammanhangen,
lagbundenheterna.
•Nomotetisk (forskning som syftar till
att belysa generell kunskap.)
• Empiriska fakta tolkas och analyseras
av historikern, som sedan kommer fram
till en slutsats.
Historiematerialism (Marxism)
• Materiella
omständigheter styr den historiska
utvecklingen
Historien är en berättelse om samhällsklassernas
kamp om vilka produktionsförhållanden som ska gälla.
• Särskilt intressant att undersöka är:
• Vem producerar?
• Vem får vinsten (mervärdet)?
• Allting i ett samhälle kommer från hur
produktionsförhållandena ser ut (Överbyggnaden
kommer från Basen)
• En slags cyklisk determinism
Annaleskolan
Marc Bloch (1886 – 1944)
Lucien Febvre (1878 – 1956)
• Helhetssyn på historien, ”totalhistoria”, och inte
kungar & krig. ”La longue durée” är det intressanta.
• Tvärvetenskaplig, t.ex ekonomi och sociologi
• Först ska forskaren ställa upp ett problem, sedan gå
igenom sitt material i syfte att lösa problemet.
• Både förståelse och förklaring (både Hermeneutik
och Positivism)
Svensk historia
1900-1960
Källkritiska skolan
Hjärneskolan
• Radikal källkritik
• Realism istället för
idealism
(T ex politiska beslut
grundar sig på ekonomiska
överväganden,
istället för moraliska och
religiösa)
•Idealistisk
•Statsnationalistisk
Svensk historieforskning
1960 – 1980
• Bröt med den politiska historien. Istället ”vanligt
folks” historia.
• Historia underifrån istället för ovanifrån
• Den marxistiska historiesynen fick sitt stora
genombrott
• Lokalhistoria blir allt vanligare.
• Genusforskningen utvecklades
Genushistoria
Genus (en. Gender) = socialt kön, könsroll
• Könsroller i olika tider och olika samhällen står i
centrum.
• Framför allt kvinnors livssituation.
• Främst marxistisk historiesyn, men kön istället för
samhällsklasser.
Historikerns val
Idealistisk
Materialistisk
Nedifrån
Ovanifrån
Hermeneutik
Positivism
Inriktningar idag
• Politisk historia
• Lokalhistoria
• Släktforskning
• Genus- eller kvinnohistoria
• Mentalitetshistoria
• Ekonomisk historia
• Krigshistoria
• Teknikhistoria
• Miljöhistoria
SLUT
