Historia C
En historiesyn innebär ett slags förenkling i
tolkningen av historien.
Beroende på historiesyn söks förklaringar i
vissa faktorer som antas ha styrt
utvecklingen.
En uttalad historiesyn betyder att
förklaringar alltid söks i dessa faktorer,
alternativa synsätt lyfts inte fram på samma
sätt, historikern använder eller konstruerar
teorier som utgår från historiesynen.
I denna historiesyn betonas enskilda aktörers
och idéers betydelse för den historiska
utvecklingen.
Vanlig i äldre historieskrivning (1800-tal),
försvagades under 1900-talet, då strukturer
kom att betonas allt mer.
Under senare år har denna förklaringsmodell
åter börjat lyftas fram av vissa forskare.
Detta sätt att förklara historien har sitt ursprung i Karl
Marx syn på historien och samhällsutvecklingen.
I denna historiesyn söks förklaringar till den historiska
utvecklingen i människors sociala förhållanden, vilka i
sin tur är beroende av ekonomiska faktorer,
samhällets produktionsförhållanden.
Marx och Engels betonade särskilt betydelsen av
kampen mellan olika samhällsklasser för den
historiska utvecklingen, denna kamp antog de vara
lagbunden; man kunde förutsäga hur utvecklingen
skulle bli.
En materialistisk historiker intresserar sig alltså
särskilt för klassperspektiv och ekonomiska och
sociala förklaringar.
Exempel på denna historiesyn är Gamla
testamentets böcker.
Den som lyder gud går det bra för, annars
straffas man.
Budskap och moral tydligt; följ guds vilja.
Historien används för att lyfta fram goda och
dåliga exempel.
Likt den religiösa historiesynen bygger den
deterministiska historiesynen på tanken att
den historiska utvecklingen är förutbestämd.
Den tyske filosofen Hegel främsta
idéskapare, menade att en utvecklingsfas
alltid leder till en motreaktion och till sist en
sammansmältning; tes - antites – syntes.
Hegel menade att den Franska revolutionen
var exempel på detta.
Anses ha sitt ursprung hos den tyske professorn
Leopold von Ranke som var kritisk mot de
religiösa och spekulerande förklaringarna.
Ranke menade att historikerns uppgift inte var
att döma eller komma med pekpinnar till
eftervärlden, utan att lyfta fram hur det
egentligen varit ,,wie es eigentlich gewesen ist”.
Detta kunde historikern endast åstadkomma
genom att kritiskt granska källmaterialet.
Växte fram i den franska tidskriften Annales.
Intresserar särskild för vad som är bestående
under lång tid, flera epoker.
Enskilda händelser eller personer är då endast
intressanta för att belysa just tidsandan.
Särskilt intressant blir då saker som endast
långsamt förändras över tid, såsom
mentaliteter och tankemönster.
Söker lyfta fram grupper som tidigare tonats
ned eller negligerats av tidigare forskning.
Särskilt viktigt här är ofta ett feministiskt
synsätt.
Även barns synsätt kan lyftas fram, liksom
traditionellt diskriminerade grupper, såsom
homosexuella, afroamerikaner i USA eller andra
minoriteter.
Historiesynen innebär ofta att man försöker
skriva om historien ur de förtrycktas perspektiv.
Förenklat kan en teorimodell användas på två sätt; för
att undersöka eller för att bevisa.
Historikern vill undersöka ett vissa aspekter och
fenomen ur en mängd fakta och använder då teorin
som hjälp i att lyfta fram vad som behöver studeras.
Historikern driver en tes, påstår något genom en teori.
Sedan söks bevis för detta i form av fakta och
argument.
Inom samhällsvetenskaperna används ofta
övergripande teorimodeller där man tittar på
regelbundna samband och bortser från enskilda
detaljer. Inom historievetenskapen är detta något
som delvis kritiseras.
Fundera gärna under kursens gång över din
egen historiesyn och varför du har just denna
syn på historien.
Källor historiesyn:
www.studentlitteratur.se
S. Elm & B. Thulin; Epoq, Historia B & C
K. Åmark; Historisk teori, förklaringar och källkritik (ur:
Metodövningar i historia 1)
Vad är källkritik?
Vilka källkritiska regler känner du till?
Historikerns utgångspunkt är att alla berättande
källor ljuger på något sätt, frågan är hur. Lögnen
behöver inte vara medveten eller avsiktlig, det
kan röra sig om faktaurvalet eller på vilket sätt
detta presenteras.
En kvarleva kan dock aldrig ljuga, eftersom
denna är ett direkt resultat av en historisk
händelse eller process. Svårigheten består ofta i
att källor kan vara både berättande källor och
kvarlevor.
Identifikation och sortering av källorna.
Närhets eller samtidighetskriteriet; hur nära
händelsen ligger källan?
Tendenskriteriet; vilka syften har källans
upphovsperson? Förekommer starka
värderingar?
Beroendekriteriet; Kan ett påstående verifieras
av två av varandra oberoende källor?
Kontextkriteriet; Källans påståenden prövas mot
sammanhanget, vad vi i övrigt känner till i form
av fakta och kända teorier.
Källa: K. Åmark; Historisk teori, förklaringar och källkritik.
Korstågen ur olika perspektiv;
Bilden av kungen; Gustav Vasa & Karl XII,
sanning och myt
Att förklara Medeltiden med olika historiesyn;
Manligt och kvinnligt – varför dominerar
männens historia?
Historia som propaganda; att hitta sanningen
Terrorismen i den moderna historien
Sverige under Andra Världskriget; en svensk
historikerstrid
