PERSPEKTIV
PÅ HISTORIEN
på historien
Karin Hassan Jansson VT16
HISTORISKA INSTITUTIONEN
Disposition
• Perspektiv/Historiesyn
• Viktiga perspektiv
– Politisk historia
– Ekonomisk historia
– Socialhistoria
– Kulturhistoria
• Historiografi "light"
• Inför seminariet
Exempel
Filmen Dejavu
VAD ÄR VIKTIGT?
”Where do
we look?”
• Historieskrivning är att skapa mening
– John Arnold, Margaret Hunt: ”History is an argument.”
…men vilken mening?
• Historiesyn
– Klas Åmark: De begrepp vi väljer får vetenskapliga
konsekvenser och har politisk betydelse: T.ex.
”socialförsäkring som individens rättighet eller bidrag
som ges av staten”
…med vilka begrepp?
Erik Gustaf Geijer
(1783-1847)
Hvad är det som sker i
allt det som sker?
Föreläsningar öfver
menniskans historia, 1856, s. 1
POLITISK HISTORIA
POLITISKT PERSPEKTIV
• Fokus på stater, kungar och regeringar, ”great
men”, politiska idéer och ideologier och politiska
händelser
• Källor: t.ex. kungliga brev, parlamentsprotokoll,
diplomatiska dekret
• Förändring följer av medvetna beslut av
inflytelserika personer
• Människor agerar utifrån ideella motiv
Geijer-Hjärne-skolan
Erik Gustaf Geijer (1783–1847)
Harald Hjärne (1848–1922).
• staten och den nationella politiken
i fokus
• stora män, diplomati, krig
• politisk och nationalistisk
historieskrivning
• historien en läxa för livet
Geijerstatyn i universitetsparken i Uppsala
WEIBULLSKOLAN
Lauritz Weibull (1873–1960)
Curt Weibull (1886—1991)
Ungdomsfoto av Curt
Weibull (1886 –1991).
• Inspirerade av Ranke (1795–1886):
historismen och historia som ”den
egentligen är” (wie es eigentlich
gewesen)
• Radikal källkritik
• Från aktörer till (makt)förhållanden
• Mot nationalromantisk
historieskrivning, skepsis mot att
lära av historien
• Mer av en ekonomisk historieskrivning
EKONOMISK HISTORIA
EKONOMISKT PERSPEKTIV
• Fokus på produktion, konsumtion och marknader,
letar mönster i ekonomiska strukturer
• Källor: ofta (lokala) administrativa förteckningar
av olika slag
• Förändringar grundas i ekonomiska förhållanden,
• Människor agerar utifrån ekonomiska intressen
1960-TALET: TEORIERNAS INTÅG
• Kritik mot beskrivande
historieskrivning
• Historieskrivningen bör
utgå från problem och
frågor
• Från konflikt/förändring
till kontinuitet/konsensus
• Socialhistoria: ”folkets
historia”
E. P. Thompson (1924-1993).
SOCIALHISTORIA
SOCIALT PERSPEKTIV
• Fokus på hur människor organiserat sina liv, t.ex.
arbete, boende, reproduktion (sexualliv och
barnuppfostran), mönster i levnadssätt
• Källor: (ofta lokala) administrativa förteckningar
av olika slag, men också t.ex. lagar, dagböcker etc
• Förändring bottnar i människors ändrade sätt att
leva och organisera sina liv
• Människor agerar med sociala motiv
Karl Marx (historiematerialism)
Practically all historians writing today
are marxists […] not left-wing […] But a
key element of Marx’ thought has
become so ingrained in historians’
ideas that it is now practically taken for
granted: the insight that social and
economic circumstances affect the
ways in which people think about
themselves, their lives, the world
around them, and thus move to action.
Karl Marx (1818–1883)
(John Arnold, History: A short introduction, s. 85)
Idealistisk
historiesyn
Historiematerialistisk
historiesyn
Idéer
Politik
Idéer
Politik
Samhälle
Överbyggnad
Produktionsförhållanden
Hur arbetsliv och ägande är fördelat
Bas
REAKTION:”DEN KULTURELLA VÄNDNINGEN”
• Mot 1970- och 1980-talets
strukturalism
• Kulturhistoria
Clifford Geertz,
amerikansk
antropolog
(1926-2006).
• Clifford Geertz, thick description
• Fokus: att tolka och ge mening åt
vanor och traditioner
• Sociala konstruktioner
• Individen väljer, men inom nät av
kulturella regler/koder
KULTURHISTORIA
KULTURELLT PERSPEKTIV
• Fokus på språk, vardagliga praktiker,
traditioner, normer och föreställningar
• Källor, allt, ofta rättspraxis och populärkultur,
• Förändring bottnar i ändringar i människors
(ofta outtalade) föreställningar och vanor
• Människor agerar utifrån de ramar som sätts
av språk och föreställningsvärldar
KULTUR, KUNSKAP, NORMER
[Foucaults] inflytande har idag
trängt så djupt in i vetenskapen och
kulturdebatten att många av hans
tankegångar – om till exempel
makt, diskurs, disciplin, och
sexualitet – har blivit en del i den
akademiska och kulturella
diskussionen på ett sätt som gör att
vi inte längre har klart för oss
varifrån de kommer.
Michel Foucault (1926–1984)
(Roddy Nilsson, Foucault, historien och
historikern. Receptionen av
inom svensk historisk forskning
HISTORIOGRAFI ”LIGHT”
• Politisk historia
– ”historia som statsvetenskap”, (ofta) nationalistisk
historia, dominerade sent 1800- och tidigt 1900-tal
• Ekonomisk historia
– ”historia som nationalekonomi”, (ofta fokus på stora
processer som industrialisering, marknaders framväxt),
viktig från tidigt 1900-tal
• Den socialhistoriska vändningen
– ”historia som sociologi”, (ofta) utifrån samhällsteorier,
blev inflytelserikt i Sverige från 1960-talet
• Den kulturhistoriska vändningen
– ”historia som antropologi”, växte fram i Sverige från ca
1980-talet
SAMEXISTENS
Hitler: en
biografi,
Ian Kershaw,
2008.
The Nazi economic
recovery,
1932-1938,
R J Overy, 1996.
The logic of evil:
the social origins
of the Nazi Party,
1925-1933,
William Brustein,
1996.
Performing the
nation in interwar
Germany: Sport,
spectacle and
political symbolism,
1926-36, Nadine
Rossol, 2010.
SAMHÄLLET ÄR (OCH VAR) KOMPLEXT
Politik och
idéer
Kulturella
förhållanden
Sociala
förhållanden
Ekonomiska
förhållanden
SAMMANFATTNING
Where have
we looked?
• Historiker skriver om det förflutna utifrån
specifika val
• Valen kan beskrivas som perspektiv: politiska,
ekonomiska, sociala och kulturella perspektiv
några huvudperspektiv
• Perspektivet styr bl.a. val av källor och hur
historiker ser på förändring och människors
agerande
• Historikers val styrs av den tid hen lever i
• Historikers val påverkar den tid hen lever i
SEMINARIUM: PERSPEKTIV PÅ HISTORIEN
Syfte: skapa insikt om att historieskrivning är präglad av
författarnas val av perspektiv och att reflektera över det i
förhållande till kurslitteraturen.
Litteratur
•Arnold, John, History: A Very Short Introduction (2000), kap. 5-6
•Sjöberg, Maria, ”Inledning” i Kritiska tankar om historia, s. 5-28
•Åmark, Klas, Varför historia? (2011), kap. 5
Underlag: utdrag (förord och innehållsförteckningar) ur 8
läroböcker i historia skrivna för högskolestudenter (finns på
Studentportalen)
Jobba i basgrupperna (med frågorna i seminarieunderlaget)
