Historikerns olika glasögon
Vi har alla olika åsikter och värderingar som
leder till att vi ser på historia och historiska
händelser på olika sätt och tolkar dessa olika
Vi har olika uppfattning om vad som är viktigt i
historien och vad som drivit fram den
P g a att vi alla är intresserade av olika saker i
det förflutna har ämnet ”historia” förgrenat sig
och vi pratar idag om olika sorters historia:
• T ex ekonomisk historia, kulturhistoria, socialhistoria,
kvinnohistoria, militärhistoria, genushistoria, idéhistoria
osv
Olika historiesyner innebär m a o olika sätt att
tolka hisorien!
Var
det Hitler eller ekonomiska och
politiska krafter som styrde utvecklingen
i Tyskland under WWII?
Varför bröt den franska revolutionen ut?
Berodde det på upplysningsfilosofin eller
ekonomiska och sociala faktorer?
1)
Idealistisk historiesyn
2)
Materialistisk historiesyn
3)
Religiös/ moralisk historiesyn
4)
Nationalistisk historiesyn
5)
Emancipatorisk historiesyn
6)
Deterministisk historiesyn
7)
Annales- skolan
Det är idéerna och individerna som påverkar historien
Ekonomi och samhälleliga faktorer styr historieutvecklingen
Gud har en plan för världen och historikerns uppgift är att hitta
mönstret i denna plan
Den egna nationens historia är mest intressant och den drivs framåt av
det egna folkets storslagna öde
Historiker inom detta fält ser samhället ”underifrån”, d v s fokuserar på
folkets, kvinnornas, ”de förtrycktas” historia istället för kungarnas
Historiens utveckling rör sig alltid framåt mot ett förutbestämt mål
(antingen positivt eller negativt). Hegels ”TES”, ”ANTITES” & ”SYNTES”
Epoker viktigare än enstaka händelser
Menar
att det är idéer som fungerar som
drivkraften i historien, inte de ekonomiska
förhållandena.
De som har denna historiesyn lägger också
stor vikt vid enskilda personer och framhäver
deras betydelse mer än massornas.
Exempel:
1)
2)
Orsakerna till WWII är framför allt Hitler och hans
nazistiska ideologi
Det svenska välfärdssamhällets framväxt under 50- och
60- talen beror framför allt på Hjalmar Branting och Per
Albin Hansson
Motsatsen till den idealistiska historiesynen
Det är ekonomiska faktorer som styr samhällets
utveckling och individen har mycket liten möjlighet
att påverka
Karl Marx (1818 – 83) ”skapade” denna syn och
menade att man kunde framställa historien som en
rad olika produktionssätt:
1)
2)
3)
4)
5)
Det antika slavsamhället
Det feodala systemet
Det kapitalistiska systemet
Det socialistiska systemet
Det kommunistiska systemet
Övergången mellan två olika produktionssätt =
revolution och våldsamheter! Därefter tar en ny
samhällsklass över makten
Exempel:
• Förklaringen till WWII är i första hand knuten till
ekonomiska och andra materiella faktorer.
Arbetslösheten efter WWI gav upphov till
missnöjespartier och demokratiers fall, vilket
banade vägen för nazismen.
• Maktförhållandena mellan stormakterna var
efter WWI i obalans, vilket ledde fram till en ny
maktkamp
Inspirerad
av kristendom, judendom, eller
islam
”Gud har en plan för världen och
historikerns uppgift är att hitta mönstret i
denna plan”
Anses idag inte vara vetenskaplig då man
”rättfärdigar” det som som faktiskt hänt…
En religiös historiker skulle på detta sätt
kunna försvara att kristna dödade muslimer
i och med korstågen…
Dominerade
1800- talets historieskrivning
då nationalismen fått starkt fotfäste
Framför allt framställdes den egna
nationens kungar som väldigt storslagna
och som de drivande i historieutvecklingen
Exempel:
• Gustav Vasa var frihetshjälte, riksbyggare och
landsfader (nationalistisk historiesyn)
eller…
• Gustav Vasa var en tyrann och förknippad med
Machiavellis hänsynslösa fursteideal
(emancipatorisk historiesyn)
Istället för att historien beskrivs utifrån kungar, stater
och krig (historien skriv från ett ”ovanperspektiv”)
fokuseras ”den lilla människan” (historien skrivs
”underifrån”)
Historiker inom detta fält arbetar med att avslöja
myter om maktförhållanden, ifrågasätta traditionella
synsätt och lyfta fram samhällsgrupper som
vanligtvis inte behandlas i historieskrivningen
Exempel:
• Christoffer Columbus beskrevs länge som en hjälte (trots sin
”snesegling”…). Denna historiesyn lyfter dock bilden av
Columbus brutala behandling av Latinamerikas urbefolkning
och att hans ”upptäckt” ledde till Spaniens övertagande av den
sydamerikanska kontinenten
Också i icke-religiös historieskrivning kan utvecklingen
beskrivas som förutbestämd (determinerad).
Hegel (1770-1831) menar, att en process slår över i sin
motsats (tes och antites); sedan förenas dessa processer i en
syntes.
Den franska revolutionen slog över till reaktionen i Europa
efter 1815.
En annan bild med stor livskraft har varit att jämföra
civilisationer med organismer. De födes, tillväxer, blomstrar,
vissnar och dör. Den synen hade Oswald Spengler, som
skrev "Der Untergang des Abendlandes" (Västerlandets
undergång, 1918-22). Där framhålles det närmast som en
naturlag att den västerländska civilisationen efter att ha haft
sin blomstringstid kommer att gå under
”Det långa perspektivets” historia
Intresserar sig för epoker, d v s det som är
gemensamt för en lång tidsperiod, inte de
enskilda händelserna.
Enskilda händelser blir för denna skola
intressanta inte så mycket i sig som genom att de
är belysande för en epok.
Företrädare för denna historiesyn sysslar helst
med det som är bestående under en lång tid, ett
sekel eller flera sekler.
Det innebär, att de försöker fånga och beskriva
mentaliteten under ett tidsskede. Regioner mer
än stater blir av intresse för denna skola
