Inledning
Tyvärr har jag glömt varifrån jag hämtade material till denna text. Jag vill minnas att något
kommer ifrån läraren Håkan Danielssons hemsida:
http://web.me.com/hakan_danielsson/Skola/
Olika perspektiv och historiesyn – 10 övningar
I den här övningen stöter man på följande begrepp:
konsensus (samförstånd) - konflikt
idealistisk (idéer och personer är avgörande)
materialistisk (materiella omständigheter är avgörande)
nationalistisk (den egna nationen i centrum, ofta förhärligande)
marxistisk (klasskamp, materialistisk)
underifrånperspektiv (folket, det stora flertalet)
genus (socialt konstruerat kön)
struktur - aktör
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Fråga 1: är Becker en idealist eller materialist?
Utdrag ur Beckers “Världshistoria”. Becker var en tysk historiker som i början på 1800talet skrev en världshistoria i populär form, som översattes och bearbetades 1896. Här
berättas lite om Gustav I (Gustav Vasa).
”Gustaf I var, såsom hela hans historia visar, en i hög grad energisk natur; ordnande och
väckande ingrep han i alla statslifvets delar. Sitt i mycket efterblifna rike ville han lyfta till
jämnhöjd med grannlanden i söder och sporrade därför så mycket han förmådde företagsamheten
hos sina undersåtar. Till lynnet häftig, ej sällan egenmäktig, tålde han föga motsägelse, gjorde sig
ock någon gång skyldig till orättvisa. Men för sitt lands lyftning ur förvirring och nöd till ordning
och välstånd har ingen svensk konung arbetat ihärdigare än gamle kung Gösta.”
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Fråga 2: Att peka på stora män i den egna historien som föredömen är vanligt i nationalistisk
historieskrivning. Hur märks detta i Falk-Tunbergs bok?
I Falk-Tunbergs historiska lärobok av år 1931 beskrivas Gustav I
"l sitt enskilda liv var han en föresyn för sitt folk, gudfruktig och ren i sina seder och bruk, enkel
och sparsam, en god make och fader."
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Fråga 3: Ur vilket perspektiv skriver Wilhelm Moberg sin historia?
Ur Wilhelm Moberg ”Min svenska historia berättad för folket” 1971
"Gustav I hade varit en hård förtryckare av våra förfäder, han hade gjort stort intrång i deras
urgamla frihet och med våld tvingat dem till underkastelse genom inkallade tyska legoknektar,
massavrättningar och svält. Och den som inte har något vetenskapligt anseende att förlora kan
utan någon risk ägna sig åt det ämnet och berätta om Gustav I som tyrann."
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Fråga 4: Ger textstycket nedan ett idealistiskt eller materialistiskt intryck?
Den brittiske filosofen Bertrand Russel skriver på tal om de stora naturvetenskapliga
upptäckterna på 1600-talet: ”Jag tror att om ett hundratal av det sjuttonde århundradets män hade
dött i barndomen så skulle den moderna världen inte ha existerat.”
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Fråga 5: konflikt eller konsensus?
Kungen och hans folk levde lyckliga tillsammans i alla sina dagar.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Fråga 6: konflikt eller konsensus?
Kungen och hans män levde gott på det som de ständigt roffade åt sig från det fattiga folket.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Fråga 7: Kvinnohistoria och genushistoria blandas ofta samman som samma sak. Men vad är
skillnaden mellan dem enligt texten nedan?
Under 1970-talet växte intresset för kvinnans historia. Orsakerna står dels att söka i
samhällsdebatten om kvinnans situation, dels i historieämnets utveckling mot social- och
familjehistoria. Efter ett tag bröt begreppet genus fram. I motsats till kvinnohistorien betonar
genusteorin det relationella förhållandet mellan kvinnor och män. Genus är ett socialt och inte ett
biologiskt förhållande. Det är den sociala konstruktionen av könsförhållandet. Genom att
behandla såväl kvinnor som män och studera hur skillnaderna dem emellan konstrueras och
reproduceras socialt, kunde genushistorikerna skriva inte bara om en grupp (kvinnorna) i
historien. Istället skrev de hela samhällets historia ur ett specifikt perspektiv, nämligen
genusrelationernas.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Många utomstående tycker att det är märkligt att det är förbjudet att döda kor i Indien, de
betraktas som heliga. Miljontals oanvändbara kor hålls levande alldeles i onödan, sägs det.
Antropologen Marvin Harris ger här en mycket materialistisk förklaring: de magra kor som
översvämmar den indiska landsbygden har i själva verket en mycket väsentlig funktion i det
indiska jordbruket. De lever billigt på gräs som växer vid vägkanten och på avfall och skräp som
inte kan användas till något annat. De är därför både effektiva och energisnåla producenter av
mjölk, även om de producerar mycket litet i jämförelse med högmjölkande västerländska kor.
Deras spillning används dessutom till bränsle. Men kornas främsta uppgift är att producera oxar
som används som dragdjur. Dessa har en central betydelse för de fattiga indiska bönderna och
det råder snarare brist än överflöd på dem. Korna är alltså betydelsefulla, och det finns alla skäl
att värna om dem.
Fråga 8: hur skulle en idealistisk förklaring kunna se ut?
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
”Historien om alla hittillsvarande samhällen är historien om klasskamp”, skrev Karl Marx och
hans kompanjon Friedrich Engels i det Kommunistiska manifestet från 1848.
”Det materiella livets produktionssätt är bestämmande för den sociala, politiska och andliga
livsprocessen överhuvudtaget. Det är inte människornas medvetande som bestämmer deras vara
utan tvärtom deras samhälleliga vara som bestämmer deras medvetande.” (Karl Marx i Till
kritiken av den politiska ekonomin).
Fråga 9: Vilken historiesyn uttrycks ovan?
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------”Människan kan inte skapa eller dirigera tidens ström, hon kan på sin höjd styra och navigera på
dess vågor” sade Otto von Bismarck. Han betraktas ofta som en av ”historiens stora män” som
bl.a. fick äran av att ha enat Tyskland i slutet av 1800-talet. Citatet leder oss in på hur stort
manöverutrymme aktörerna har inom den givna situationen/strukturen.
Fråga 10: Efter första världskriget infördes demokrati i Tyskland, den s.k. ”Weimarrepubliken” 1919. 1933 kom Hitler till makten och diktatur, militär upprustning, aggressiv
utrikespolitik och världskrig följde. Hur kunde Hitler komma till makten? Bägge textstycken
nedan behandlar detta. Vilken text (A eller B) betonar strukturernas bestämmande, nästan
förutbestämmande, makt och vilken text betonar aktörernas egna handlande som avgörande? Sätt
”struktur” efter en text och ”aktör” efter en text!
Text A
Tyskland hade 1919 påtvingats en hård och förödmjukande fred, och revanschlusten var stark.
Tyskland saknade demokratiska traditioner. Den tyska republiken som hade upprättats år 1919
saknade stöd hos stora delar av befolkningen. Det var bäddat för en stark, revanschistisk ledare.
Den tyska demokratin skulle duka under förr eller senare. Den ekonomiska krisen i början av
1930-talet blev den kris som kom att besegla den tyska demokratins öde.
Text B
De ovannämnda faktorerna existerade visserligen, men att de ledde till att Hitler kom till makten
berodde på en rad olyckliga omständigheter. Hitler var ett utpräglat krisfenomen. Hans parti hade
varit obetydligt så länge det rådde goda tider, men så fort 1930-talets ekonomiska kris bröt ut
började partiet växa och blev snart en maktfaktor i det tyska samhället. Men det var ingen
avgörande maktfaktor. Hitler kom inte till makten genom sin egen styrka utan som ett resultat av
ett komplicerat intrigspel mellan ledande politiker och ämbetsmän. Det hade behövts ganska litet
för att dessa överläggningar skulle ha fått ett helt annat resultat. Och hade Hitler inte kommit till
makten just i januari 1933 hade han kanske aldrig gjort det. Vid det laget höll nämligen den
ekonomiska krisen redan på väg att övervinnas och nazismen var på tillbakagång. Republiken
hade mycket väl kunnat rida ut stormen. När tiderna väl blev bättre skulle revanschlusten
minskat och demokratin fått en chans att rota sig under lugnare förhållanden. Hitler hade bara ett
tillfälle som han tog i flykten.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
