GRUNDLÄRARPROGRAMMET, INRIKTNING FRITIDSHEM
Preciserad beställning för kurserna:
UK5 Bedömning för utveckling och lärande 7,5 hp,
UK7 Skolutveckling och utvärdering 7,5 hp,
UK8 Vetenskapsteori och metod 7,5hp,
FriP 4 Barn, kultur och samhälle 15 hp,
FriP5 Verksamhetsförlagd utbildning 13, 5 hp
Uppdraget att genomföra kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och inom det
fritidspedagogiska området innebär att…
Styrdokument
…kurserna utformas och genomförs i samklang med de styrdokument som beslutats av LiU
centralt och Styrelsen för utbildningsvetenskap för kurser inom grundlärarprogrammet (till
exempel utbildningsplan, anvisningar gällande examination, progressionsdokumentet för
grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem, LiU:s kvalitetsplan för grundutbildning).
…kursplanerna utformas med tydligt fokus på det aktuella verksamhetsområdet.
…en studiehandledning tillhandahålls där kursens innehåll, uppläggning, kursuppgifter,
examinationsformer, betygskriterier etcetera presenteras. Beskrivningen av hur kursen
examineras innehåller tydlig information om fusk och plagiat.
Innehåll
…kurserna utformas med utgångspunkt från det beslut om studiegång (se bilaga 2) och
kursinnehåll som fastslagits av styrelsen och beskrivs i examensrättsansökningarna.
…kurserna anpassas till det progressionsdokument (se bilaga 3) som gäller för
grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem. Didaktisk och vetenskaplig progression
synliggörs i kursplanernas lärandemål och följs därigenom upp i examinerande moment.
1
…kursen FriP5 är en VFU-kurs och skall täcka in såväl det fritidspedagogiska området som de
praktiskt estetiska undervisningsämnena.
… kurserna utformas med tydligt fokus mot verksamhetsområdet fritidshem. I detta arbete är
kursmentorn en viktig resurs.
…IKT används som ett pedagogiskt redskap med fokus på produktion, presentation,
dokumentation och kommunikation. It’s learning (eller motsvarande) används som lärplattform i
kurserna.
…vid utformning av kurserna ska följande perspektiv beaktas: internationalisering, genus, klass
och etnicitet. Dessa synliggörs i kursplanerna i form av lärandemål, kursinnehåll, arbetsformer
eller val av litteratur.
Arbets- och examinationsformer
…kurserna präglas av studentaktiva arbetsformer.
…kurserna kännetecknas av tydliga och relevanta kravnivåer.
…examinationsformer är pedagogiskt motiverade, bidrar till att upprätthålla tydliga kravnivåer
samt varierar mellan de olika kurserna.
Bemanning
…bemanningen av kurserna utgår från kursens innehåll och inriktning. För att leva upp till målet
om en akademisk professionsutbildning med tydlig forskningsgrund och hög yrkesrelevans bör
lärare med forskningserfarenhet inom de aktuella kunskapsområdena, samt egen erfarenhet av
aktuellt verksamhetsområde, prioriteras.
...kursmentor samverkar med kursledning och övriga lärare kring kursernas förberedelse,
genomförande och uppföljning. Kursmentorn utses av programledningen.
…det långsiktiga målet är att minst 50 procent av undervisningen (exklusive den undervisning
som eventuellt genomförs av kursmentor) genomförs av disputerade lärare inom för kursen
relevanta kunskapsområden.
Ledning
…värdinstitutionen har ett övergripande ansvar för utveckling och kvalitetssäkring av kurserna,
och för att organisera samverkan med de övriga institutioner som deltar.
2
…utveckling av och samordning mellan de kurser som ingår i den utbildningsvetenskapliga
kärnan sker i ett så kallat UK/FriP-råd som består av kursansvariga lärare, kursmentor,
didaktiker (representant för aktuellt ämnesdidaktiskt kluster) samt studeranderepresentanter.
…studentrepresentanter till UK/FriP-rådet utses av StuFF.
…värdinstitutionen har det juridiska ansvaret och tillhandahåller studievägledning samt
studieadministration för de aktuella kurserna.
Verksamhetsförlagd utbildning
…utlägg och planering av den VFU som ligger i FriP5 sker i nära samverkan med VFU-teamet.
…kursansvarig lärare ansvarar för examination av VFU-moment. Mål för sociala och didaktiska
lärarförmågor beskrivs med stöd från utvecklingsguiden. VFU Kursansvarig ansvarar för att
handledarbrev och bedömningsunderlag läggs på kurshemsidan. Detta länkas sedan till VFUportalen.
Utvecklingsplanen följer de studerande genom hela utbildningen och används i samband med
VFU-moment. Kursmentor har ett särskilt ansvar för introduktion, handhavande och uppföljning
av utvecklingsplanen.
Stöd och samverkan
…samverkan mellan värdinstitutionen och samarbetsinstitution/er genomförs i alla led:
Planering, genomförande och bemanning samt utvärdering.
…kursledningen och medverkande lärare i de aktuella UK/FriP-kurserna samverkar aktivt med
programansvariga och andra kanslifunktioner (till exempel studievägledare) i utformning,
genomförande och uppföljning av kurserna.
…kursledningen samverkar med olika typer av stödfunktioner inom grundlärarprogrammet och
vid LiU centralt (t ex språkverkstad).
Utvecklings- och kvalitetsarbete
…UK/FriP-rådet samverkar med programledningen vad gäller utvecklingsarbete och
kvalitetsarbete (t.ex. åtgärdsprogram kopplade till Nöjd student index).
…kursledningen använder det universitetsgemensamma kursvärderingssystemet KURT och
andra utvärderingsmodeller efter varje kurs, samt analyserar svaren och i dialog med studenterna
3
utvecklar kursernas utformning och innehåll.
Ekonomi och utvecklingsarbete
…värdinstitutionen ansvarar för de samlade kursmedlen. Vid samverkan med annan/andra
institutioner tillser värdinstitutionen att kontrakt upprättas där ekonomiska överenskommelse
regleras (tidsutlägg, beräkningssystem etc.). För att undvika dubbla OH-kostnader upprättas
även kontrakt om delade anställningar för lärare från andra institutioner än värdinstitutionen.
Utvecklingsarbetet för de nya kurserna genomförs utifrån de direktiv som programledning och
de ekonomiska ramar som upprättas i dialog mellan programledning och medverkande
institutioner.
Information och webbsidor
…värdinstitutionen samverkar med kansliet för utbildningsvetenskap och programledningen
kring informationsspridning om UK/FriP-kurserna och utbildningen i stort. Informationen ska
rikta sig till såväl studenter, lärare, handledare som presumtiva studenter.
…värdinstitutionen skapar en kurshemsida utifrån direktiv från och i dialog med webbansvarig
inom Kansliet för utbildningsvetenskap.
Uppföljning och utvärdering
…värdinstitutionen medverkar till uppföljning och utvärdering av utbildningsuppdraget i
relation till den preciserade beställningen. På basis av uppföljning och utvärdering kan beslut om
värdinstitution komma att förnyas eller omprövas eller förnyas var tredje år.
4
5
Bilaga X
Rambeställning av utbildningsuppdrag inom Grundlärarprogrammet
med inriktning mot fritidshem vid Linköpings universitet
Detta dokument ger en kortfattad beskrivning av centrala utgångspunkter i det
Grundlärarprogram med inriktning mot fritidshem som startade ht 2011. Vidare redovisas de
krav som måste uppfyllas vid medverkan i genomförandet av utbildningen. Avslutningsvis
presenteras de institutioner som får ansvar för genomförandet av Grundlärarprogrammet
med inriktning mot fritidshem. Beställning gäller resterande kurser inom
Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem, budgetåret 2013 samt vt2014. .
Grundläggande principer för Grundlärarprogrammet med inriktning
mot fritidshem
De idéer och pedagogiska överväganden som formar den nya Grundlärarprogrammet med
inriktning mot fritidshem har dels sin grund i politiska styrdokument dels i erfarenheter och
insikter från en lång tradition av arbete med lärar- och fritidspedagogutbildning vid
Linköpings universitet. Därtill har lärdomar från arbetet med ansökningarna om
examenstillstånd spelat en viktig roll. Samtidigt som utbildningens övergripande idéer
behöver preciseras är det viktigt att understryka medverkande institutioners roll i det
fortsatta utvecklingsarbetet. De kurser som bygger upp utbildningen formas till stor del av
medverkande lärare utifrån deras ämnesmässiga och pedagogiska överväganden samt i nära
dialog med yrkespraktiken. På detta sätt präglas utbildningen av en nära samverkan mellan
olika nivåer och aktörer. Vad är det då för idéer som utgör stommen i
Grundlärarprogrammet?
En akademisk professionsutbildning
Utbildningen tar sin utgångspunkt i aktuell och relevant forskning i nära samspel med aktuell
och beprövad yrkeserfarenhet. Kompetensmässigt vilar utbildningen på två ben: forskningsoch utbildningsmiljöer inom universitetet och fritidshems- och skolmiljöer i regionen. En
ständig växelverkan och interaktion mellan dessa miljöer präglar utbildningen, vilket skapar
goda förutsättningarna för den studerande att successivt utveckla sitt professionella
kunnande. Professionsanknytningen stärks bland annat genom de kursmentorer som
medverkar i kursernas planering, genomförande och uppföljning. Kursmentorerna är
verksamma inom fritidshem och skola med dokumenterad erfarenhet av arbete i
fritidshemmet och skolans verksamhet.
6
Huvudområde i Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem är Pedagogiskt arbete
inriktning fritidspedagogik. I Grundlärarprogrammet ingår även ett praktiskt-estetiskt
undervisningsämne samt kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan.
För att stärka integrationen mellan olika kompetenser och delmoment har det inrättats ett
särskilt UK/FriP-råd, vilket har till uppgift att planera, genomföra och följa upp de olika
kurserna som ingår huvudområdet respektive den utbildningsvetenskapliga kärnan samt det
praktiskt-estetiska ämnesblock som ingår i utbildningen. I UK/FriP-rådet deltar kursansvariga
för de delkurser som ingår inom såväl huvudområdet som den utbildningsvetenskapliga
kärnan. I UK/FriP-rådet ingår även en kursmentor som är verksam inom båda områdena.
Lärande
Utbildningens mål är att optimera förutsättningarna för den studerandes lärande till lärare.
En viktig förutsättning för detta är en aktiv dialog med de studerande i syfte att identifiera
framgångsfaktorer såväl som svårigheter. Valet av arbetsformer vägleds av idéer om hur den
studerandes lärande på bästa sätt kan stödjas och stimuleras, samt kännetecknas av höga
förväntningar på de studerande genom tydliga krav, högt studietempo och markering av det
egna ansvaret för studierna.
Progression
Utbildningen är strukturerad på ett sätt som stöttar den studerandes utveckling av
grundläggande kunskaper inom olika områden och ämnen för att sedan alltmer stimulera
den studerandes förmåga att självständigt kunna hantera de uppgifter som ingår i läraryrket.
Två programövergripande progressionsstråk pekas ut: didaktiskt kunnande och vetenskapligt
kunnande. I det didaktiska progressionsstråket utvecklar den studerande sin förståelse av
det pedagogiska arbetets sociala och politiska förutsättningar samt förmågan att skapa goda
betingelser för lärande. I det vetenskapliga progressionsstråket utvecklar den studerande ett
kritiskt och reflekterande förhållningssätt samt förmågan till egen kunskapsproduktion med
hjälp av vetenskapliga metoder.
Samverkan
Utbildningen utnyttjar LiU:s samlade kompetens samt uppmuntrar och skapar
förutsättningar för samverkan mellan olika aktörer och miljöer. På detta sätt blir
utbildningen hela universitetets angelägenhet och den studerande får tillgång till god
kompetens inom samtliga ämnen och områden.
Utbildningens organisering
Värdinstitution
För att skapa tydligt fokus i ansvaret för utbildningens huvudområde, den
utbildningsvetenskapliga kärnan och de praktiskt-estetiska ämnena utses värdinstitutioner.
Valet av värdinstitution baseras på en analys av lärarkapacitet och forskningsmiljöer inom
området/ämnet och signalerar ett övergripande ansvar för utveckling och kvalitetssäkring av
7
området/ämnet. I de fall relevanta samarbetspartners finns inom LiU har värdinstitutionen
också ansvar för att organisera samverkan inom området/ämnet.
Det praktiska ansvaret för utveckling och genomförande och uppföljning av de kurser som
ingår i utbildningen kommer dock att ligga på ovan nämnda UK/FriP-råd som etablerats. Inte
minst handlar detta ansvar om att skapa en fungerande integration mellan utbildningens
olika delar: mellan studier inom huvudområdet, den utbildningsvetenskapliga kärnan,
ämnesstudier, ämnesdidaktiska studier och verksamhetsförlagd utbildning.
Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Verksamhetsförlagd utbildning ska planeras och organiseras i linje med den övergripande
tanken om verksamhetsförlagd utbildning som en integrerad del av studierna. Den del av
kursen som utgör VFU genomförs i skola och fritidshem. Förberedelser inför och uppföljning
av VFU bör ske på campusförlagd tid. Det antal veckor VFU den studerande ska genomföra i
huvudområdet respektive ämnesområdet framgår av aktuella studiegångar (bilaga 1). Innan
utlägget av VFU-veckor fastställs måste UK/FriP-rådet (se ovan) för huvudområdet föra
diskussioner med VFU-organisationen.
Ämnesdidaktiska kluster
De ämnesdidaktiska inslag som sker inom ramen för studierna inom ett ämnesområde ska
vara föremål för ämnesövergripande samverkan inom ramen för så kallade ämnesdidaktiska
kluster. Följande kluster skrevs fram i ansökan om examensrätt för Grundlärarprogrammet
med inriktning mot fritidshem:
Praktisk-estetiska ämnen
Ämnesdidaktiska kluster handlar om samverkan mellan ämnen i syfte att säkra den
akademiska nivån på ämnesdidaktiken inom de praktiskt-estetiska ämnesområdena i
Grundlärarlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem.
Förutsättningar och krav för medverkan i Grundlärarprogrammet
med inriktning mot fritidshem
Den institution som önskar utföra utbildningsuppdrag i Grundlärarprogrammet med
inriktning mot fritidshem måste ställa sig bakom utbildningens grundläggande idéer och i
konstruktiv samverkan med programledningen och andra medverkande institutioner skapa
goda förutsättningar för den studerande att uppnå utbildningens mål. Utgångspunkten är
den ansökan om examenstillstånd som Linköpings universitet inlämnade till Högskoleverket
juni 2010 och som beviljades i januari 2011. Denna ansökan har successivt kompletterats och
reviderats genom beslut av Styrelsen för utbildningsvetenskap. Till exempel har styrelsen,
efter dialog med inblandade parter, reviderat de olika studiegångar som är aktuella för
Grundlärarprogrammet. Aktuella studiegångar redovisas i bilaga 1.
8
Hur många studenter inbegrips i beställningen?
I Norrköping antogs för Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem ca 42 stycken
studenter ht2011. Planeringstalet var 35 studenter. Vid vt2012 fanns 37 studenter
registrerade på utbildningen.
Vi gissar på ett bortfall med ca 4 studenter/termin framöver vilket resulterar till ett
studentantal om ca 34 studenter ht2013 och ca 30 studenter vt2014.
Vilka områden och ämnen avses?
Beslut om beställning av utbildningsuppdrag rör kurser inom den utbildningsvetenskapliga
kärnan, UK5-8, fritidspedagogik; FriP4, Frip5 (VFU) samt examensarbete.
UK5, Bedömning och uppföljning för utveckling och lärande, 7,5hp
UK6, Specialpedagogik, 7.5 hp
UK7, Skolutveckling och utvärdering, 7,5 hp
UK8, Vetenskapsteori och metod, 7,5 hp
Fritidspedagogik 4, (FriP4), Barn kultur och samhälle, 15 hp
Fritidspedagogik 5, (FriP5), VFU, 13,5 hp
Examensarbete, 15 hp.
Utgångspunkten är de preliminära kursplaner som ingick i LiU:s ansökan till HSV om
examenstillstånd för Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem.
Värdinstitution
Det övergripande målet för beställningen är att erbjuda högsta möjliga kvalitet för de
studenter som går utbildningen. Studentens maximala utbyte av sin utbildning är den
ledstjärna som står i fokus.
Att vara värdinstitution innebär att det finns en stark undervisningsmiljö såväl som en stark
forskningsmiljö vid institutionen. Det är värdinstitutionens ansvar också att skapa
samarbete med andra institutioner och miljöer. På detta sätt blir utbildningen hela
universitetets angelägenhet och den studerande får tillgång till god kompetens inom
samtliga ämnen/områden. Att vara värdinstitution innebär också ansvar för
kursadministration samt beräkningsgrunder för ersättning för olika undervisningsmoment.
Vägledande för beslutet om värdinstitution har varit de kompetenser, som pekats ut i
Högskoleverkets prövning av examenstillstånd för Grundlärarprogrammet.
Områdes- eller ämneskompetens
Vetenskaplig kompetens inom relevant område/ämne
9
Didaktisk kompetens
Yrkeserfarenhet inom relevant stadium/verksamhetsområde
Erfarenhet av lärarutbildning
Det är också av stor vikt att det är fråga om en stark miljö med en nära relation mellan
grundutbildning och forskning.
Av tabellen nedan framgår vilka institutioner som får uppdraget som värdinstitution för de
ämnen/områden beställningen berör.
Samverkande institutioner
Samverkan mellan värdinstitution och samverkande institution/er ska ske i alla led och innebär
ett gemensamt arbete kring:
Planering
Genomförande och bemanning
Utvärdering
Arbetet kring kurserna sker därmed i nära samarbete mellan kursansvarig som utses av
värdinstitution och medverkande lärare vid samverkande institution/er. Representanter för de
samverkande institutionerna ska delta i UK/FriP/ämnesråden för de aktuella kurserna.
För att möjliggöra att de studerande får tillgång till flera perspektiv och aktuell forskning inom
centrala områden i kursen/kurserna skall värdinstitution och samverkande institution/er
gemensamt arbeta för att samverkan även sker med andra institutioner eller miljöer inom LiU.
10
Tabell. 1. Ämne, värdinstitution samt samarbetsinstitutioner för Grundlärarprogrammet med
inriktning mot fritidshem.
Kurser
Värdinstitution
Samarbetsinstitutioner
ISV
IBL
IBL
ISV
ISV
Tema
ISV
IBL
Vt-13
Utbildningsvetenskaplig kärna 5,
Bedömning och uppföljning för
utveckling och lärande, 7,5hp
Vt-13
Utbildningsvetenskaplig kärna 6,
Specialpedagogik, 7.5 hp
Fritidspedagogik 4, Barn kultur och
samhälle, 15 hp
Ht-13
Utbildningsvetenskaplig kärna 7,
Skolutveckling och utvärdering, 7,5
hp
Fritidspedagogik 5,
ISV
verksamhetsförlagd utbildning, 13,5
hp (ht13+vt14)
Vt-14
Utbildningsvetenskaplig kärna 8,
ISV
Vetenskapsteori och metod, 7,5 hp
Examensarbete, 15 hp
Beslut kring samverkan sker vid
senare tillfälle.
ISV
11
Bilaga 1.
Studiegång Fritidshem, 180 hp
År 3
(G3)
Bild, I drott eller
M usik
UK 7
UK 8
VFU
ExamensArbete
(9 v)
Progressionsstråk: didaktiskt o vetenskapligt kunnande
Mobilitetsfönster
internationalisering
År 2
(G2/G3)
FriP 3
Barn, hållbar utveckling
och utomhuspedagogik
Bild, I drott eller
M usik
UK 5
UK 6
FriP 4
Barn, kultur och samhälle
5 v VFU
Progressionsstråk: didaktiskt o vetenskapligt kunnande
År 1
(G1)
UK 1
UK 3
UK 2
1 v VFU
FriP 1
UK 4
Introduktion till
fritidspedagogik
och lärande
FriP 2
Barn, gruppen, grupprocesser och lärande
5 v VFU
Progressionsstråk: didaktiskt o vetenskapligt kunnande
12
Progressionskarta: didaktisk progression inom grundlärarutbildningen, inriktning Fritidshem
Utbildnings-filosofi
och kunskapsorganisering
G1 – grundläggande nivå
G2 – fortsättningsnivå
G3 –
Kärnan: kunna redogöra för olika synsätt på
kunskap och hur kunskap har organiserats inom
fritidshemmets ram
Kärnan: kunna diskutera fritidshemmets
verksamheter utifrån perspektiv på elevers
olikheter
Friti
anal
inom
inne
Fritidspedagogik: kunna redogöra för
fritidshemmets framväxt som pedagogiskt
område
Styrdokument och
stoffurval
Kärnan: kunna redogöra för fritidshemmets
politiska styrning och styrdokument, samt
fritidshemmet som samhällsinstitution
Fritidspedagogik: kunna redogöra för
fritidspedagogikens centrala begrepp
Fritidspedagogik/ämnesdidaktik: kunna relatera
fritidshemmets framväxt till samhälleliga
påverkans- och styrningsfaktorer
Kärnan: kunna diskutera frågor om bedömning
och betygsättning utifrån skolans och
fritidshemmets styrdokument
Fritidspedagogik/Ämnesdidaktik: kunna
argumentera för val av stoff och lärandeformer i
relation till fritidshemmets pedagogiska
verksamhet
Kärn
fritid
styrd
utvä
Friti
kunn
peda
från
sam
kurs
verk
Kunskap och
lärande
Barns skilda
förutsättningar
Kärnan: kunna redogöra för teorier om hur
barn lär, organiserar och använder kunskap
Kärnan: kunna analysera lärande hos barn i
behov av särskilt stöd
Fritidspedagogik: kunna redogöra för olika
teorier om och perspektiv på kunskap och
lärande inom fritidshemmet
Fritidspedagogik/Ämnesdidaktik: kunna relatera
olika teorier om och perspektiv på kunskap och
lärande till olika delar av fritidshemmets
pedagogiska innehåll och planera verksamheten
utifrån detta
Kärnan: kunna redogöra för hur sociala
kategorier som genus, klass och etnicitet är
verksamma i pedagogiska sammanhang
Kärnan: kunna identifiera och analysera hur
fritidshemmets och skolans innehåll och
verksamhetsformer bidrar till elevers svårigheter
Fritidspedagogik: kunna redogöra för hur
fritidshemmets lärmiljö kan hanteras i relation
13
Fritidpedagogik/Ämnesdidaktik: kunna diskutera
konsekvenserna av verksamhetens innehåll i
relation till exempelvis genus, klass, etnicitet och
Ämn
och
utgå
erfa
det
Friti
iden
föru
verk
och
Ledarskap och
konflikthantering
till exempelvis genus, klass, etnicitet och
normalitet/avvikelse
normalitet/avvikelse
Kärnan: kunna redogöra för grunderna i att
leda pedagogisk verksamhet utifrån olika
teorier och yrkesetiska aspekter. Kunna
beskriva konflikter, kränkningar och mobbning i
den pedagogiska verksamheten
Kärnan: kunna diskutera fritidspedagogens
ledarskap i relation till barns olika behov och
förutsättningar
Friti
Fritidspedagogik/Ämnesdidaktik: kunna diskutera
fritidspedagogen som ledare i olika situationer i
den pedagogiska verksamheten
Fritidspedagogik: kunna diskutera
fritidspedagogens funktion som pedagogisk
ledare i relation till lärande, utveckling och
omsorg
Kommunikation
och interaktion
Kärnan: kunna redogöra för interaktion och
kommunikation i den pedagogiska
verksamheten utifrån allmändidaktiska
perspektiv. Kunna redogöra för kommunikation
och interaktion i den pedagogiska
verksamheten i relation till fritidspedagogens
ledarskap samt elevers samspel
Kärn
peda
Kärnan: kunna diskutera mönster för
kommunikation och interaktion i den
pedagogiska verksamheten i relation till elevers
olika behov och förutsättningar
Fritidspedagogik/Ämnesdidaktik: kunna välja,
motivera och tillämpa relevanta
kommunikationsformer i olika pedagogiska
verksamheter
kunn
leda
lyhö
leda
Ämn
prof
fritid
olika
verk
Fritidspedagogik: kunna pröva och redogöra för
olika kommunikationsformer relevanta för
fritidshemmets pedagogik
Planering och
uppföljning av
verksamhet
Kärnan: kunna redogöra för grundläggande
didaktiska begrepp och modeller, samt kunna
planera och genomföra avgränsade
pedagogiska aktiviteter
Fritidspedagogik/Ämnesdidaktik: kunna planera,
leda och följa upp mindre ämnes- och
verksamhetsområden
Friti
begr
plan
fritid
disk
Fritidspedagogik: kunna planera, genomföra
och diskutera enskilda verksamhetsmoment
Bedömning och
Kärnan: kunna diskutera generella teorier om
14
Kärn
till o
verk
Friti
anal
betygsättning
Självinsikt och
självutveckling
Fritidspedagogik: visa självinsikt och lyhördhet
för konstruktiv kritik i den pedagogiska
verksamheten
15
bedömning och betygsättning
obse
läran
kom
kolle
Fritidspedagogik/Ämnesdidaktik: kunna
reflektera över och diskutera egna insatser samt
utifrån konstruktiv kritik dra slutsatser och
förändra sitt agerande
Friti
att u
kuns
synp
utm
Progressionskarta: vetenskaplig progression
G1 – grundläggande nivå
G2 - fortsättningsnivå
G3 - fördjupningsnivå
1 Problemformulering
1 ha förmåga att formulera enklare
problemställningar som grund för
vetenskapligt arbete
1 kunna formulera relevanta
problemställningar som grund för
vetenskapligt arbete inom det aktuella
området
2 Tidigare
forskning
2 ha förmåga att tillgodogöra sig och
redovisa resultat från forskning med
relevans för professionen
2 ha förmåga att söka, jämföra och
kritiskt granska forskning med relevans
för ett specifikt område och i relation
till professionen
1-7 förmåga att självständigt p
genomföra och presentera en
studie där nödvändiga delar fin
och bildar en konsistent helhe
att självständigt söka och samm
forskning med relevans för den
problemställningen. Förmåga a
skriftligt och muntligt presente
argumentera för egna val,
avgränsningar, perspektiv, ana
resultat på ett vetenskapligt go
sätt. Förmåga att jämföra olika
perspektiv och forskningsresul
att relatera dessa till de egna r
Förmåga att genomföra och pr
en kritisk granskning av ett vet
arbete
3 Empirisk
bearbetning
3 ha förmåga att med utgångspunkt
från enklare problemställningar samla
in, bearbeta och analysera empiriskt
material
4 Metodiskt
kunnande
4 ha grundläggande kunskap om
centrala forskningsmetoder
4 ha fördjupad kunskap om och kunna
på en grundläggande nivå tillämpa
forskningsmetoder inom det aktuella
området
5 Formaliahantering,
textproduktion
5 ha grundläggande kunskaper om
vad som kännetecknar en
vetenskaplig text, formalia, samt hur
forskningsresultat kommuniceras
5 kunna producera en enklare text
med vetenskaplig karaktär med
utvecklad formaliahantering
6 Etisk
medvetenhet
6 ha grundläggande kunskap om och
förståelse för forskningsetiska
principer och resonemang
6 utifrån kunskap om forskningsetiska
principer kunna granska och
konstruktivt kommentera
vetenskapliga arbeten
7 Teoretiskt
kunnande
7 ha kunskap om fritidspedagogiken
vetenskapliga traditioner
7 ha kunskap om hur valet av
perspektiv påverkar författares och
forskares framställning
16
17
