miljögifter i biota övf rapport 2015:7

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2014
MILJÖGIFTER I BIOTA
ÖVF RAPPORT 2015:7
2015-09-21
ISSN 1654-0689
WWW.oresunds-vvf.se
SE-556837-7294
ROSENHÄLLSVÄGEN 29 S-261 92 HÄRSLÖV
TEL. 0418-707 00; e-mail: toxicon@toxicon.
FÖRFATTARE:
ANDERS SJÖLIN, TOXICON AB
FREDRIK LUNDGREN, TOXICON AB
1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Sammanfattning..............................................................................................3
2. Inledning..............................................................................................................4
3. Metodik
3.1 Provtagning...............................................................................................4
3.2 Analyser.......................................................................................................4
3.3 Jämförelsedata........................................................................................ 7
3.4 Kvalitetssäkring.......................................................................................8
4. Resultat och diskussion
4.1 Blåmussla....................................................................................................9
ÖVF 1:5, Höganäs.....................................................................................................9
ÖVF 3:5, Landskrona.............................................................................................11
ÖVF 4:13, Malmö......................................................................................................13
ÖVF 5:6, Klagshamn............................................................................................. 15
4.2 Skrubbskädda........................................................................................16
Morfometri................................................................................................................17
ÖVF 1:5, Höganäs....................................................................................................17
ÖVF 3:5, Landskrona............................................................................................19
ÖVF 4:12, Malmö....................................................................................................22
ÖVF 5:5, Klagshamn............................................................................................ 26
Helsingborg.............................................................................................................28
4.3 Haltförändringar från 2010 till 2014.......................................... 30
4.4 Skillnader i halt mellan stationer 2014................................... 30
4.5 Sammanfattande statusklassning............................................. 31
5. Referenser..........................................................................................................33
6 Bilagor
1. Analysresultat ALS
2. Analysresultat IVL
3. Morfometri, skrubbskädda
2
1. SAMMANFATTNING
Undersökningar av miljögifter i biota i Öresund har tidigare genomförts i ÖVF:s regi år
1999, 2002, 2006 och 2010. Provtagningarna år 2014 utfördes i 4 stationer för blåmussla;
ÖVF1:5, ÖVF3:5, ÖVF4:13 och ÖVF5:6, och i 4 stationer för skrubbskädda (skrubba);
ÖVF1:5, ÖVF3:5, ÖVF4:12 och ÖVF5:5. Utöver de parametrar som ingår på ÖVF:s lokaler
för skrubbskädda har ytterligare parametrar analyserats i denna studie i ÖVF3:5 och ÖVF4:12.
Dessa extra parametrar har bekostats av Länsstyrelsen i Skåne (ÖVF3:5) och Malmö Stad
(ÖVF4:12). Resultat från en station i Helsingborg stads miljöövervakningsprogram ingår
också i föreliggande rapport. Analyserna härifrån har bekostats av Länsstyrelsen i Skåne.
Halten kadmium i station ÖVF 4:13 samt halten bly i ÖVF1:5 och ÖVF5:6 låg under bakgrundsgränsvärdet (BAC) i blåmussla. Detta innebar att god miljöstatus (GES) uppnåddes i
stationerna. Halten kadmium och bly i blåmussla låg i resterande stationer över BAC, vilket
innebar att GES inte uppfylldes här. I samliga stationer låg halten kvicksilver i blåmussla
över BAC varför GES inte uppfylldes. I skrubbskädda var halten av kadmium och kvicksilver
över BAC i samtliga stationer. Detta innebar att GES inte uppfylldes i stationerna. Halten
bly i skrubbskädda låg under rapporteringsgränsen i samtliga stationer. Därför går det inte
att fastställa huruvida BAC överskreds eller ej.
God miljöstatus (GES) uppnåddes inte avseende TBT-halten i blåmussla i stationerna (på
ÖVF 5:6 gick den inte att fastställa då rapporteringsgränsen var högre än EAC) då effektgränsvärdet (EAC) överskreds. PAHerna indeno(1,2,3-cd)pyren och krysen i blåmussla hade
rapporteringsgränser över BAC, vilken för ämnena utgör gränsen till GES. Därför kan det
inte fastställas om ämnena uppfyllde GES eller ej i stationerna. För övriga PAHer upfylldes
GES då EAC underskreds i blåmussla i samliga stationer. Halten av icke-dioxinliknande
PCBer (baserat på halten CB-153) låg i blåmussla och i skrubbskädda under EAC. Därför
upfylldes GES för halten icke-dioxinliknande PCBer i stationerna. Det gick inte att fastställa
om halten av CB-118 i blåmussla i stationerna uppfyllde GES. Orsaken till detta var att rapporteringsgränsen låg över EAC-värdet här. Halten av dioxinliknande PCBer (baserat på halten CB-118) i skrubbskädda låg i samtliga stationer, undantaget i ÖVF1:5, under EAC-värdet
och därmed uppfylldes GES. Halten PFOS i skubbskädda låg under EUs miljökvalitetsnorm
(EQS) i station ÖVF 3:5, ÖVF 4:12 och station Helsingborg (=station VÄH i Helsingborg
Stads program). Däremot överskred halten PBDE6 (summahalt för polybromerade flamskyddsmedel) i stationerna det EQS som finns för skrubbskädda. Halten PCB6 (CB-118 ej
medräknat) och kvicksilver, kadmium och bly underskred gällande gränsvärden för fiskkött
som föda i ÖVF 4:12.
Några haltförändringar i blåmussla och skrubbskädda i stationerna från 2010 till 2014 kan
framhållas. Halten av kobolt, krom, bly och zink i både blåmussla och skrubbskädda, var
oförändrad eller hade minskat i stationerna relativt 2010 års halt. Från Malmö (ÖVF4:12)
och norrut hade halterna av arsenik, koppar, kvicksilver och kadmium ökat i skrubbskädda,
vilket inte var fallet i station Klagshamn (ÖVF5:5). Halten TBT hade minskat eller var
oförändrad (i blåmussla och skrubbskädda) i samtliga stationer relativt 2010 års undersökning. Halten av PAH16 och PCB7 visade på en ökning i halt relativt 2010 i skrubbskädda
i samtliga stationer.
En del geografiska skillnader i halt av de analyserade ämnena förekom i 2014 års undersökning. Totalhalten PCB7 i blåmussla var högre i ÖVF4:12 relativt övriga stationer. Kvoten
TBT/MBT+DBT i blåmussla indikerade en nytillförsel av TBT i station ÖVF 1:5. Kvoten
minskade gradvis i stationerna söderut i Öresund och i dessa bedömdes ingen nytillförsel
av TBT ske. I station Helsingborg var halten av poly- och perfluorerade alkylsubstanser i
skrubbskädda högre än i stationerna ÖVF3:5 och ÖVF4:12. Detta märktes som en något
högre halt av PFOS samt betydligt högre halt av PFOA och PFDA i station Helsingborg
jämfört med stationerna mer söderut.
3
2. INLEDNING
Undersökningar av miljögifter i biota i Öresund har tidigare genomförts i ÖVF:s regi år
1999, 2002, 2006 och 2010. Provtagningarna år 2014 utfördes i 4 stationer för blåmussla;
ÖVF1:5, ÖVF3:5, ÖVF4:13 och ÖVF5:6, och i 4 stationer för skrubbskädda (skrubba);
ÖVF1:5, ÖVF3:5, ÖVF4:12 och ÖVF5:5. Stationernas positioner framgår av tabell 1 och fig 1.
Utöver de parametrar som ingår i ÖVF:s lokaler för skrubbskädda har ytterligare parametrar
analyserats i denna studie i ÖVF3:5 och ÖVF4:12. Dessa extra parametrar har bekostats av
Länsstyrelsen i Skåne (ÖVF3:5) och Malmö stad (ÖVF4:12). Dessutom presenteras analyssvar från en station i Helsingborg stads miljöövervakningsprogram i föreliggande rapport.
Analyserna har bekostats av Länsstyrelsen i Skåne.
TABELL 1. Positioner för de undersökta stationerna i WGS-84 för respektive testorganism.
Undersökare
Stationsnamn
Organism
Antal
Latitud
Longitud
ÖVF
ÖVF 1:5, Höganäs
blåmussla
-
56° 07,1
12° 36,0
ÖVF 1:5, Höganäs
skrubbskädda
28
56° 07,8
12° 35,0
ÖVF
ÖVF 3:5, Landskrona
blåmussla
-
55° 49,6
12° 50,0
ÖVF/Lst Skåne
ÖVF 3:5, Landskrona
skrubbskädda
40
55° 49,6
12° 48,6
ÖVF
ÖVF 4:13, Malmö
blåmussla
-
55° 38,9
13° 01,6
ÖVF/Malmö Stad
ÖVF 4:12, Malmö
skrubbskädda
44
55° 39,0
13° 00,0
ÖVF
ÖVF 5:6, Klagshamn
blåmussla
-
55° 30,7
12° 50,9
ÖVF 5:5, Klagshamn
skrubbskädda
25
55° 28,0
12° 54,0
Helsingborg
skrubbskädda
23
56° 01,5
12° 41,7
Lst Skåne/Helsingborgs Stad
3. METODIK
3.1 Provtagning
Provtagningar av blåmussla genomfördes medelst dykning på 3 till 10 meters djup 29/8 (ÖVF
1:5), 5/9 (ÖVF 3:5), 17/9 (ÖVF 4:13) och 18/9 (ÖVF 5:6) 2014. Skrubbskäddor inom ÖVF
fiskades på mellan 5 och 10 meters djup med konventionella bottengarn 17/10 och 24/10
(ÖVF 1:5), 4/10 (ÖVF 3:5), 15/10 (ÖVF 4:12) och 13/10 (ÖVF 5:5) 2014. Provfisket, som samordnades av Patrik Karlsson, utfördes av ett antal lokala fiskare. Minst 25 skrubbskäddor av
honkön provtogs på respektive station. Skrubbskäddor från station Helsingborg (=station
VÄH i Helsingborg Stads program) provfiskades i november-december 2014.
3.2 Analyser
Musslorna fick efter insamlandet gå i rent, luftat havsvatten från respektive lokal i 24 timmar
för att tömma ut eventuellt tarminnehåll. Därefter frystes musslorna i –20°C. Musslor med
skallängd 25-35 mm valdes ut och mjukdelarna preparerades fram för analys. Alla musslor
från respektive station poolades till ett samlingsprov, varför ingen statistik kunde göras på
miljögiftsdata. Liksom hos skrubbskäddorna delades proverna upp i tre fraktioner för analys
av metaller, kvicksilver och organiska ämnen (bilaga 1 och 2).
Skrubbskäddorna fördes levande till laboratorium och frystes in för senare dissektion.
Vid dissektionen vägdes och mättes fiskarna och lever och gonader preparerades fram och
vägdes. Deformationer, hudförändringar och fenskador noterades. Morfometriska parametrar som beräknades var somatisk vikt, levertotalindex (LTI), leversomatiskt index (LSI),
gonadosomatiskt index (GSI) samt konditionsfaktor (CF). Hur dessa parametrar beräknades
anges i bilaga 3.
Från varje fisk togs lever- och muskelprov. Material från varje station för respektive parameter poolades till ett samlingsprov, varför ingen statistik kunde göras på miljögiftsdata.
Leverproverma fördelades i plastburkar för analys av metaller och i syradiskade glasburkar,
med teflonbeläggning i locket, för analys av organiska ämnen. Muskelprov, som togs ovan
sidolinjen på fiskens bakre del, fördes över till plastburkar för kvicksilveranalys och till glas-
4
HÖGANÄS
ÖVF 1:5, skrubbskädda
ÖVF 1:5, blåmussla
HELSINGBORG
Helsingborg, skrubbskädda
LANDSKRONA
ÖVF 3:5, blåmussla
ÖVF 3:5, skrubbskädda
ÖVF 4:13, blåmussla
ÖVF 4:12, skrubbskädda
MALMÖ
ÖVF 5:6, blåmussla
ÖVF 5:5, skrubbskädda
FIGUR 1. Stationer som provtogs år 2014 i Öresund för undersökning
av miljögifter i biota.
5
burkar för analys av organiska ämnen. Analyser av metaller och organiska miljögifter i lever
(och kvicksilver i muskel) inom ÖVF:s kontrollprogram utfördes av ALS Scandinavia AB
(tabell 2). Metaller analyserades med ICP-SFMS (induktivt kopplad plasma). Polycykliska
aromatiska kolväten (PAHer), polyklorerade bifenyler (PCBer) och klorerade pesticider bestämdes med GC-MS (gaskromatografi-masspektrofotometri). Tennorganiska föreningar
analyserades med GC-FPD.
TABELL 2. Analyserade ämnen i blåmussla och skrubbskädda inom ÖVFs kontrollprogram 2014.
Metaller
(ICP-SFMS
och ICP-AES)
Polyklorerade
bifenyler, PCB
(GC-MS)
Klorerade
pesticider
(GC-MS)
Polycykliska
aromatiska föreningar, PAH
(GC-MS)
Tennorganiska
föreningar
(GC-MS)
arsenik, As
kadmium, Cd
kobolt Co
krom, Cr
koppar, Cu*
kvivksilver, Hg
mangan, Ma
nickel, Ni
bly, Pb
zink, Zn*
PCB 28
PCB 52
PCB 101
PCB 118
PCB 153
PCB 138
PCB 180
hexaklorbensen
DDT-o,p
DDT-p,p
DDE-o,p
DDE-p,p
DDD-o,p
DDD-p,p
aldrin
dieldrin
endrin
telodrin
isodrin
alfa-HCH
beta-HCH
gamma-HCH
(lindan)
heptaklor
cis-heptaklorepoxid
alfa-endosulfan
naftalen
acenaftylen
acenaften
fluoren
fenantren
antracen
fluoranten
pyren
bens(a)antracen
krysen
bens(b)fluoranten
bens(k)fluoranten
bens(a)pyren
dibens(a,h)antracen
benso(ghi)perylen
monobutyltenn
dibutyltenn
tributyltenn
tetrabutyltenn
monooktyltenn
dioktyltenn
tricyclohexyltenn
monofenyltenn
difenyltenn
trifenyltenn
indeno(123cd)pyren
Analyser av polybromerade difenyletrar (PBDE) samy poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) utfördes av IVL Svenska Miljöinstitutet i både lever och muskel. Dessa analyser
bekostades av Länsstyrelsen i Skåne och Malmö Stad. Det utfördes också ftalat- och PCBanalyser i lever och muskel samt metallanalyser i muskel av ALS Scandinavia AB. Dessa
analyser bekostades av Malmö Stad. Slutligen analyserades även polyaromatiska kolväten
(PAH) och tennorganiska föreningar i lever på fisk från station Helsingborg (station VÄH).
Dessa analyser utfördes av IVL och bekostades av Länsstyrelsen i Skåne. Samtliga analyser
som inte ingick i ÖVFs program anges i tabell 3 (ÖVFs stationer) och tabell 4 (station Helsingborg). Analys av PCB och hexaklorbensen i lever utfördes både av ALS och IVL avseende
ÖVF 4:12 (tabell 2och 3). För att kunna jämföra med resultat från övriga stationer redovisas
endast resultat från ALS i texten medan båda analysprotokollen redovisas i bilaga 1 och 2.
TABELL 3. Analyserade ämnen i lever och muskel hos skrubbskädda på ÖVF 3:5 och ÖVF 4:12 som
bekostats av Lst Skåne respektive Malmö Stad. * Endast ÖVF 4:12 och ** Endast ÖVF 4:12 i muskel
***Inget PCB utan klorerad pesticid.
Polybromerade
difenyletrar,
PBDE
(GC-ECD)
Poly- och
perfluorerade
alkylsubstanser, PFAS
(LC-MS-MS
Ftalater
(GC-MS)
*
Polyklorerade
bifenyler, PCB
(GC-ECD)
*
Metaller
(ICP-SFMS)
**
PDDE-28
PBDE-47
PBDE-85
PBDE-99
PBDE-100
PBDE-153
PBDE-154
PBDE-209*
PFHxA
PFHpA
PFOA
PFNA
PFDA
PFUnDA
PFBS
PFHxS
PFOS
PFDS
dimetylftalat
dietylftalat
di-n-propylftalat
di-n-butylftalat
di-iso-butylftalat
di-pentylftalat
di-n-oktyltalat
di-(2-etylhexyl)-ftalat
butylfbensylftalat
di-cyklohexylftalat
PCB 28
PCB 52
PCB 101
PCB 118
PCB 153
PCB 138
PCB 180
hexaklorbensen***
arsenik, As
kadmium, Cd
kobolt Co
krom, Cr
koppar, Cu*
kvivksilver, Hg
mangan, Ma
nickel, Ni
bly, Pb
zink, Zn*
6
TABELL 4. Analyserade ämnen i lever och muskel hos skrubbskädda på station Helsingborg (station
VÄH i Helsingborg Stads program) som bekostats av Länsstyrelsen i Skåne. * Endast i lever.
Polybromerade
difenyletrar,
PBDE
(GC-ECD)
Poly- och perfluorerade
alkylsubstanser,
PFAS
(LC-MS-MS
Polycykliska aromatiska
föreningar, PAH
(GC-MS)
*
Tennorganiska
föreningar
(GC-MS-MS)
*
PDDE-28
PBDE-47
PBDE-85
PBDE-99
PBDE-100
PBDE-153
PBDE-154
PFHxA
PFHpA
PFOA
PFNA
PFDA
PFUnDA
PFBS
PFHxS
PFOS
PFDS
PFOSA
naftalen
acenaften
fluoren
fenantren
antracen
fluoranten
pyren
bens(a)antracen
krysen
bens(b)fluoranten
bens(k)fluoranten
bens(a)pyren
dibens(a,h)antracen
benso(ghi)perylen
monobutyltenn
dibutyltenn
tributyltenn
monooktyltenn
dioktyltenn
tricyclohexyltenn
monofenyltenn
difenyltenn
trifenyltenn
3.3 Jämförelsedata
Som jämförelsedata bakåt i tiden användes ÖVF:s egna undersökningar från 1999, 2002,
2006 och 2010. Uppmätta halter i muskel jämfördes dessutom med 2014 års undersökningar
inom SVFs kontrollprogram (tre lokaler).
Avvikelse- och tillståndsklassningar för metaller i mussla gjordes enligt ”Bedömningsgrunder
för miljökvalitet –kust och hav” (NV, 1999). Här jämfördes erhållna data med sk jämförvärden som anger bakgrundshalter. Dessa jämförvärden anges för två olika typområden,
Västerhavet och Östersjön, vilka har olika jämförvärden för ett givet ämne. Gränsdragningen
mellan dessa två typområden dras vid Lernacken i södra Öresund, vilket innebär att de
undersökta stationerna hamnar i båda typområdena. Skrubbskäddorna och blåmusslorna
var insamlade på grunda områden (5-10 m djup respektive 3-10 m djup) liggande ovan salthaltssprångskiktet, vilket innebär att miljön på dessa stationer präglas av ett bräckt ytvatten
härstammande från Östersjön. Därför har jämförvärden för Östersjön ansetts mer relevanta
i föreliggande undersökning trots att tre av stationerna teoretiskt ligger inom ett annat typområde. Metaller avvikelseklassades enligt:
klass 1
klass 2
klass 3
klass 4
klass 5
ingen/obetydlig avvikelse
liten avvikelse
tydlig avvikelse
stor avvikelse
mycket stor avvikelse
Erhållna data jämfördes även med HELCOMs (Helsingforskomissionen) statistiskt framtagna bakgrunds- och effektgränsvärde (BAC- och EAC) för kvicksilver, kadmium och bly
(HELCOM, 2013a) samt för PCBer, PAHer och TBT (HELCOM, 2013b, HELCOM,
2013c och HELCOM, 2013d). För metaller rekommenderar HELCOM att BAC-värdet
används som gräns för god miljöstatus (GES=Good environmental status) medan EACvärdet (vilket här är gränsvärdet för födointag enligt EU/1881/2006) används som gräns för
"dålig status" gällande mussla och fisk. För 7 PCBer finns bakgrundsgränsvärde (BAC) och
effektgränsvärde (EAC) i mussla och fisk. HELCOM rekommederar att EAC-värdena för
CB-118 och CB-153 används som gräns för att GES uppfylls avseende dioxinlika- respektive
icke-dioxinlika PCBer i mussla och fisk (HELCOM, 2013b). För 9 PAHer rekommenderas
att EAC-värdena används som gräns för att GES uppfylls. För två PAHer (indeno(1,2,3-cd)
pyren och krysen) rekommenderas att, i avsaknad av EAC-värde, BAC-värdet används som
gräns för att GES uppfylls i mussla. Inga gränsvärden finns angivet för fisk avseende PAHer.
7
För TBT rekommenderas att EAC-värdet ej överskrids för att GES skall uppfyllas avseende
mussla. HELCOMs gränsvärden överensstämmer med OSPARs (Oslo-Paris kommissionen)
gränsvärden (OSPAR, 2009 och OSPAR, 2010).
Även gränsvärden från EU-direktivet 2013/39/EU har använts som referensmaterial för miljögifter i fisk. I direktivet presenteras gränsvärden, i form av miljökvalitetsnormer (EQS) för
av EU prioriterade substanser, där några EQS gäller halten i biota. Gränsvärden för fiskkött
som föda avseende metaller och PCB baseras på EG 1881/2006 respektive på EU 1259/2011.
3.4 Kvalitetssäkring
Följande kvalitetssäkringsarbete har utförts:
• upprättande av försöksprotokoll
• kontinuerlig kontroll och kalibrering av mätinstrument
• funktionskontroll av provtagningsutrustning inför provtagning
• flera korrekturläsningar/kontroller av data av olika personer
Vid inskrivning och beräkningar av data från provtagning och analysprotokoll har inledande
kontroll gjorts. Vid överföring till databaslistor har nästa kontroll av data gjorts. Eventuellt
avvikande data har kontrollerats mot rådata.
8
4. RESULTAT OCH DISKUSSION
4.1 Blåmussla
9
3
8
7
5
3
1
2
Arsenik, As
0,16
1,5
4
Kadmium, Cd
0
30
1
0,12
0,1
0,04
0
Kvicksilver, Hg
1999
Avvikelse:
2002
1
1
Mangan, Mn
2006
= ingen/obetydlig
2010
2 = liten
0
0
Krom, Cr
Koppar, Cu
250
200
4
3,5
3
150
2
2,5
2
100
1
1,5
1
1
5
0,02
1
5
2
10
0
4,5
3
15
0,06
Kobolt, Co
4
20
0,08
2
0,5
5
25
3
1
6
35
0,14
mg/kg TS
5
0,4
0,1
0
6
0,5
0,2
1
7
2
0,3
0,5
1
0
1
8
2,5
0,6
1,5
4
9
3
0,7
2
mg/kg TS
6
0
0,8
2,5
ÖVF 1:5, Höganäs, blåmussla
3,5
0,9
50
0,5
Nickel, Ni
2014
0
Skåre/Stavsten-14
3 = tydlig
0
Bly, Pb
4 = stor
Abbekås-14
Zink, Zn
Ystad/Svarte-14
5 = mycket stor
FIGUR 2. Tungmetallhalter i blåmussla i station ÖVF 1:5, Höganäs år 2014. Jämförelsedata från tidigare undersökningar inom
ÖVF samt undersökningar från sydkusten (SVF) presenteras. Svart streckad linje anger i förekommande fall HELCOMs gräns
för god miljöstatus (GES) vilket här är BAC-värdet. Avvikelseklassningar anges enligt legend.
Station Höganäs, ÖVF 1:5
Metaller
Arsenik-, kobolt-, kvicksilver-, bly-, zink- och nickelhalten har legat på ungefär samma
nivå sedan 2010 i ÖVF 1:5. Resterande metaller (kadmium, krom, koppar och mangan) har
däremot minskat (>25%) sedan 2010 (fig 2). Metallhalterna i blåmussla i station Höganäs
(ÖVF 1:5) har generellt sett legat i samma intervall som halterna på lokalerna i Sydkustens
Vattenvårdsförbund (SVF), undantaget en något högre halt krom i ÖVF 1:5 (fig 2).
Avvikelseklassning och gränsvärden
Jämförvärdena överskreds 2014 endast för zink, där avvikelsen klassades som "liten". I övriga
fall konstaterades "ingen/obetydlig avvikelse". Bly låg på bakgrundsgränsvärdet (BAC) medan BAC precis överskreds för kadmium och kvicksilver, vilket innebär att dessa två ämnen
inte uppfyller GES. Halterna låg dock ca 5-20 gånger under EAC varför födokravet uppfylls.
9
14
PCB, PAH och TBT
ÖVF 1:5, Höganäs, blåmussla
450
400
150
µg/kg TS
10
125
8
75
4
2
0
Summa PCB7
2010
2014
Skåre/
Stavsten-14
15
25
−0
2006
30
50
**
2002
45
100
6
1999
1200
1000
800
600
400
200
12
summa PAH
−0
Abbekås-14
*
Ystad/Svarte-14
TBT
FIGUR 3. Polyklorerade bifenyler (PCB7), Polyaromatiska kolväten (PAH16) och tributyltenn (TBT) i
blåmussla i station ÖVF 1:5, Höganäs år 2014. Svart streckad linje anger i förekommande fall HELCOMs
gräns för god miljöstatus (GES) vilket här är EAC-värdet. Jämförelsedata från tidigare undersökningar
inom ÖVF samt undersökningar från sydkusten (SVF) presenteras. .* anger halt under rapporteringsgränsen.
Klorerade pesticider, PCB, PAH och tennorganiska ämnen
Med undantag för p,p`-DDE som låg precis över rapporteringsgränsen låg halterna av övriga
klorerade pesticider (ej ill.) i blåmussla i Höganäs under rapporteringsgränsen. Två kongener
av polyklorerade bifenyler (PCB) detekterades 2014. Summahalten PCB7 låg i nivå med
2010 års undersökning. Det enda PAH som detekterades var fenantren och summahalten
PAH16 var i nivå med 2010. Halten av PCB7 och PAH16 var i föreliggande undersökning
låga och i nivå med vad som erhölls inom SVFs program 2014 (fig 3). Halten av TBT hade
minskat jämfört med föregående undersökning och var dessutom betydligt lägre jämfört
med 1999 och 2002 års undersökningar (fig 3). DBT detekterades också 2014 (ej ill.).
Gränsvärden
Samtliga PCB-kongeners BAC-värde (i µg/kg fettvikt) underskreds med undantag för att
detta inte kunde fastställas för PCB-kongenen CB-118, då rapporteringsgränsen var högre än
BAC-värdet. Detta innebar att det inte kan fastställas om GES uppfylldes eller ej avseende
CB-118, som är en indikator på halten dioxinlika PCBer (HELCOM, 2013b). Däremot
uppfyldes GES avseende CB-153, vilken är en indikator på halten icke-dioxinlika PCBer enligt HELCOM. Undantaget indeno(1,2,3-cd)pyren och krysen uppfylldes GES för samtliga
PAHer. I avsaknad av EAC-värde (µg/kg TS), som gräns för GES, utgörs gränsen för dessa
två PAHer av BAC-värdet, vilken i föreliggande undersökning låg under rapporteringsgränsen för ämnena. För TBT är GES satt som EAC-värdet vilket är 12 µg/kg TS (HELCOM,
2013d). Den uppmätta halten var 18 µg/kg TS, vilket innebär att EAC överskreds.
10
3
10
9
2,5
8
mg/kg TS
7
4
2
0
0,3
60
0,25
50
0,2
mg/kg TS
Kadmium, Cd
40
0,15
0,1
20
0,05
10
0
0
Kvicksilver, Hg
1999
Avvikelse:
2002
1
Kobolt, Co
2006
2010
= ingen/obetydlig
2 = liten
0,6
4
0
5
4,5
4
4
3,5
3,5
1
2,5
Mangan, Mn
5
5
3
2
2,5
2
1,5
1,5
1
1
0,5
0,5
Nickel, Ni
2014
0
Skåre/Stavsten-14
3 = tydlig
1
4 = stor
0
Krom, Cr
Koppar, Cu
250
200
3
2
0
6
0,8
4,5
3
30
1
0
7
0,2
0,1
1
8
0,4
0,2
0
Arsenik, As
9
1
0,3
0,5
1
1,2
0,4
1
3
0,7
0,5
1
1,5
5
1,4
0,6
2
6
Metaller ÖVF 3:5, Landskrona, blåmussla
0,8
150
1
1
100
50
0
Bly, Pb
Abbekås-14
Zink, Zn
Ystad/Svarte-14
5 = mycket stor
FIGUR 4. Tungmetallhalter i blåmussla i station ÖVF 3:5, Landskrona år 2014. Jämförelsedata från tidigare undersökningar
inom ÖVF samt undersökningar från sydkusten (SVF) presenteras. Svart streckad linje anger i förekommande fall HELCOMs
gräns för god miljöstatus (GES) vilket här är BAC-värdet. Avvikelseklassningar anges enligt legend.
Station Landskrona, ÖVF 3:5
Metaller
Kobolt-, krom-, koppar-, kvicksilver-, zink- och nickelhalten har legat på ungefär samma
nivå sedan 2010 på ÖVF3:5. Mangan ökade 2014 relativt 2010 års låga halt. För resterande
metaller (arsenik, kadmium och bly) har däremot halterna minskat (>25%) sedan 2010 (fig
4). Metallhalterna i blåmussla i station Landskrona (ÖVF 3:5) har generellt legat i samma
intervall som halterna i lokalerna på sydkusten (fig 4).
Avvikelseklassning och gränsvärden
Jämförvärdena överskreds inte 2014 för någon metall varför de klassas som "ingen/obetydlig
avvikelse". Kadmium, bly och kvicksilver låg precis över BAC, vilket innebär att GES för
metallerna inte uppfylls. Halterna låg dock ca 5-25 gånger under EAC varför födokravet
uppfylls.
11
20
250
300
18
16
µg/kg TS
4
2
0
50
**
Summa PCB7
0
2010
2014
30
100
6
2006
40
150
8
2002
100
50
14
10
1999
200
200
12
PCB, PAH och TBT
ÖVF 3:5, Landskrona, blåmussla
summa PAH
20
Skåre/
Stavsten-14
10
Abbekås-14
0
*
Ystad/Svarte-14
TBT
FIGUR 5. Polyklorerade bifenyler (PCB7), Polyaromatiska kolväten (PAH16) och tributyltenn (TBT) i blåmussla i station ÖVF 3:5, Landskrona år 2014. Svart streckad linje anger i förekommande fall HELCOMs
gräns för god miljöstatus (GES) vilket här är EAC-värdet. Jämförelsedata från tidigare undersökningar
inom ÖVF samt undersökningar från sydkusten (SVF) presenteras. * anger halt under rapporteringsgränsen.
Klorerade pesticider, PCB, PAH och tennorganiska ämnen
Med undantag för p,p`-DDE som låg precis över rapporteringsgränsen var halterna av övriga klorerade pesticider (ej ill.) i blåmussla vid Landskrona under rapporteringsgränsen.
Tre kongener av polyklorerade bifenyler (PCB) detekterades 2014. Summahalten PCB7
var låg men ca 2 gånger högre än i 2010 års undersökning. De PAHer som detekterades var
fenantren och fluoranten. Summahalten PAH16 var liksom 2010 låg men ca dubbelt så hög
som 2010 års värde. Halten av PCB7 och PAH16 var i föreliggande undersökning något över
respektive i nivå med vad som erhölls inom SVFs program 2014 (fig 5). Halten av TBT var
i nivå med föregående undersökning men betydligt lägre jämfört med 1999 och 2002 års
undersökningar (fig 5). Både MBT och DBT detekterades (ej ill.), men i lägre halter än TBT.
Gränsvärden
Samtliga PCB-kongeners BAC-värde (i µg/kg fettvikt) underskreds med undantag för att
detta inte kunde fastställas för PCB-kongenen CB-118, då rapporteringsgränsen var högre än
BAC-värdet. Detta innebar att det inte kan fasttsällas om GES uppfylldes eller ej avseende
CB-118, som är en indikator på halten dioxinlika PCBer (HELCOM, 2013b). Däremot
uppfylldes GES avseende CB-153, vilken är en indikator på halten icke-dioxinlika PCBer enligt HELCOM. Undantaget indeno(1,2,3-cd)pyren och krysen uppfylldes GES för samtliga
PAHer. I avsaknad av EAC-värde (µg/kg TS), som gräns för GES, utgörs gränsen för dessa
två PAHer av BAC-värdet, vilken i föreliggande undersökning låg under rapporteringsgränsen för ämnena. För TBT är GES satt som EAC-värdet vilket är 12 µg/kg TS (HELCOM,
2013d). Den uppmätta halten var 19 µg/kg TS, vilket innebär att EAC överskreds.
12
3
10
9
mg/kg TS
7
0,6
2
6
0,5
1
1,5
5
4
0,4
0,3
1
3
2
0,2
0,5
1
0
0,7
2,5
8
0,1
0
Arsenik, As
Kadmium, Cd
0
90
0,4
80
0,35
70
0,3
60
0,25
50
4
40
3
mg/kg TS
0,45
1
0,2
0,15
30
0,1
20
0,05
10
0
1999
Avikelse:
2002
1
Kobolt, Co
= ingen/obetydlig
2010
2 = liten
8
1,5
6
1
4
0,5
2
0
7
0
Krom, Cr
4
3
100
1
50
1
2014
0
Skåre/Stavsten-14
3 = tydlig
2
150
2
Nickel, Ni
Koppar, Cu
200
5
1
1
250
6
1
2006
2
6
0
12
10
8
2
Mangan, Mn
Metaller ÖVF 4:13, Malmö, blåmussla
2,5
7
5
0
Kvicksilver, Hg
3
0,8
4 = stor
0
Bly, Pb
Abbekås-14
Zink, Zn
Ystad/Svarte-14
5 = mycket stor
FIGUR 6. Tungmetallhalter i blåmussla i station ÖVF 4:13, Malmö år 2014. Jämförelsedata från tidigare undersökningar inom
ÖVF samt undersökningar från sydkusten (SVF) presenteras. Svart streckad linje anger i förekommande fall HELCOMs gräns
för god miljöstatus (GES) vilket här är BAC-värdet. Avvikelseklassningar anges enligt legend.
Station ÖVF4:13, Malmö
Metaller
Nickel- och zinkhalten har legat på ungefär samma nivå sedan 2010 i ÖVF4:13. Halten mangan har ökat sedan 2010. För resterande metaller (arsenik, kadmium, kobolt, koppar, krom,
kvicksilver och bly) har däremot halterna minskat (>25%) sedan 2010 (fig 6). Metallhalterna
i blåmussla i station Malmö (ÖVF 4:13) har generellt varit i samma intervall som halterna på
lokalerna i SVF, dock med undantag för en högre halt kvicksilver i ÖVF 4:13 (fig 6).
Avvikelseklassning och gränsvärden
Jämförvärdena överskreds 2014 endast för zink, där avvikelsen klassades som "liten". I övriga
fall konstaterades "ingen/obetydlig avvikelse". Bly och kvicksilver låg precis över BAC, vilket
innebär att GES inte uppfylldes för metallerna. Däremot uppfylldes GES för kadmium.
Halterna låg ca 5-20 gånger under EAC varför födokravet uppfylldes.
13
70
700
300
60
600
250
500
40
400
30
300
20
200
10
100
µg/kg TS
50
0
**
Summa PCB7
0
PCB, PAH och TBT
ÖVF 4:13, Malmö, blåmussla
1999
2002
200
2006
150
2010
2014
30
*
summa PAH
20
Skåre/
Stavsten-14
10
Abbekås-14
0
*
Ystad/Svarte-14
TBT
FIGUR 7. Polyklorerade bifenyler (PCB7), Polyaromatiska kolväten (PAH16) och tributyltenn (TBT) i
blåmussla i station ÖVF 4:13, Malmö år 2014. Svart streckad linje anger i förekommande fall HELCOMs
gräns för god miljöstatus (GES) vilket här är EAC-värdet. Jämförelsedata från tidigare undersökningar
inom ÖVF samt undersökningar från sydkusten (SVF) presenteras.* anger halt under rapporteringsgränsen.
Klorerade pesticider, PCB, PAH och tennorganiska ämnen
Med undantag för p,p`-DDD som låg precis över rapporteringsgränsen var halterna av
övriga klorerade pesticider (ej ill.) i blåmussla vid Malmö under rapporteringsgränsen. Fem
av de sju PCB-kongenerna detekterades 2014. Summahalten PCB7 låg klart över 2010 års
undersökning. De PAHer som detekterades var fenantren, fluoranten och pyren. Även om
halten PAH16 i föreliggande undersökning var något högre än, eller i nivå med, stationerna
i SVFs program, kan PAH16 betraktas som låg i ÖVF 4:13 (fig 7). Halterna av TBT låg i
nivå med föregående undersökning och var dessutom betydligt lägre jämfört med 1999 och
2002 års undersökningar (fig 7). Både MBT och DBT detekterades (ej ill.), men i lägre
halter än TBT.
Avvikelseklassning och gränsvärden
Samtliga PCB-kongeners BAC-värde (i µg/kg fettvikt) underskreds med undantag för att
detta inte kunde fastställas för PCB-kongenen CB-118, då rapporteringsgränsen var högre
än BAC-värdet. Detta innebar att det inte kunde fastställas om GES uppfylldes eller ej avseende CB-118, som är en indikator på halten dioxinlika PCBer (HELCOM, 2013b). Däremot
uppfylldes GES avseende CB-153, vilken är en indikator på halten icke-dioxinlika PCBer enligt HELCOM. Undantaget indeno(1,2,3-cd)pyren och krysen uppfylldes GES för samtliga
PAHer. I avsaknad av EAC-värde (µg/kg TS), som gräns för GES, utgörs gränsen för dessa
två PAHer av BAC-värdet, vilken i föreliggande undersökning låg under rapporteringsgränsen för ämnena. För TBT är GES satt som EAC-värdet vilket är 12 µg/kg TS (HELCOM,
2013b). Den uppmätta halten var 17 µg/kg TS, vilket innebär att EAC överskreds.
14
0,8
4
7
3,5
0,7
3,5
6
3
0,6
3
5
2,5
0,5
2,5
4
2
0,4
2
3
1,5
0,3
1,5
2
1
0,2
1
1
0,5
0,1
0,5
mg/kg TS
4
0
0
Arsenik, As
0,25
0,2
0,15
mg/kg TS
Metaller ÖVF 5:6, Klagshamn, blåmussla
8
1
0,1
0,05
0
1999
Avvikelse:
2002
1
Kadmium, Cd
0
100
10
90
9
80
8
70
7
60
6
50
5
40
4
30
3
20
2
10
1
0
Kvicksilver, Hg
1
Mangan, Mn
2006
= ingen/obetydlig
2010
Kobolt, Co
0
12
10
6
4
2
0
Krom, Cr
6
200
4
150
3
1
100
2
1
50
1
0
Nickel, Ni
2014
2 = liten
0
0
Bly, Pb
Skåre/Stavsten-14
3 = tydlig
Koppar, Cu
250
5
1
1
8
4 = stor
Abbekås-14
Zink, Zn
Ystad/Svarte-14
5 = mycket stor
FIGUR 8. Tungmetallhalter i blåmussla istation ÖVF 5:6, Klagshamn år 2010. Jämförelsedata från tidigare undersökningar
inom ÖVF samt undersökningar från sydkusten (SVF) presenteras. Svart streckad linje anger i förekommande fall HELCOMs
gräns för god miljöstatus (GES) vilket här är BAC-värdet. Avvikelseklassningar anges enligt legend.
Station ÖVF 5:6, Klagshamn
Metaller,
Arsenik-, kadmium-, kobolt- krom-, koppar-, kvicksilver-, mangan-, bly- och zinkhalten har
legat på ungefär samma nivå sedan 2010 i ÖVF5:6. Halten av nickel har ökat (>25%) sedan
2010 (fig 8). Metallhalterna i blåmussla vid station Klagshamn (ÖVF 5:6) var generellt sett
i nivå med halterna på lokalerna i SVF (fig 8).
Avvikelseklassning och gränsvärden
Jämförvärdena överskreds inte 2014 för någon metall varför de klassas som "ingen/obetydlig
avvikelse". Kadmium och kvicksilver låg precis över BAC, vilket innebär att GES inte uppfylldes för metallerna. Däremot uppfylldes GES för bly. Halterna av metallerna låg ca 4-20
gånger under EAC varför födokravet uppfylldes.
15
140
40
80
30
60
20
40
10
20
µg/kg TS
500
400
300
200
100
50
0
250
120
100
*
Summa PCB7
0
PCB, PAH och TBT
ÖVF 5:6, Klagshamn, blåmussla
1999
200
2002
150
2010
2006
2014
100
Skåre/
Stavsten-14
50
**
summa PAH
0
Abbekås-14
* * *
Ystad/Svarte-14
TBT
FIGUR 9. Polyklorerade bifenyler (PCB7), Polyaromatiska kolväten (PAH16) och tributyltenn (TBT) i blåmussla i station ÖVF 5:6, Klagshamn år 2014. Svart streckad linje anger i förekommande fall HELCOMs
gräns för god miljöstatus (GES) vilket här är EAC-värdet. Jämförelsedata från tidigare undersökningar
inom ÖVF och från sydkusten (SVF) presenteras. * anger halt under rapporteringsgränsen..
Klorerade pesticider, PCB, PAH och tennorganiska ämnen
Med undantag för p,p`-DDE som låg precis över rapporteringsgränsen var halterna av övriga
klorerade pesticider (ej ill.) i blåmussla vid Klagshamn under rapporteringsgränsen. Två av
de sju PCB-kongenerna detekterades 2014. Summahalten PCB7 låg ca 5 gånger lägre än
halten i 2010 års undersökning medan inga PAHer detekterades 2014. Halten av PCB7 var
i föreliggande ca 2 gånger högre än vad som erhölls inom SVFs program 2014 (fig 9). MBT
och DBT (ej ill.) detekterades medan TBT, i likhet med föregående undersökning, ej detekterades. Höga halter TBT noterades i 1999 och 2002 års undersökningar (fig 9).
Jämförvärden och gränsvärden
Samtliga PCB-kongeners BAC-värde (i µg/kg fettvikt) underskreds med undantag för att
detta inte kunde fastställas för PCB-kongenen CB-118, då rapporteringsgränsen var högre
än BAC-värdet. Detta innebar att det inte kunde fastställas om GES uppfylldes eller ej avseende CB-118, som är en indikator på halten dioxinlika PCBer (HELCOM, 2013b). Däremot
uppfyldes GES avseende CB-153, vilken är en indikator på halten icke-dioxinlika PCBer enligt HELCOM. Undantaget indeno(1,2,3-cd)pyren och krysen uppfylldes GES för samtliga
PAHer. I avsaknad av EAC-värde (µg/kg TS), som gräns för GES, utgörs gränsen för dessa
två PAHer av BAC-värdet, vilken i föreliggande undersökning låg under rapporteringsgränsen för ämnena. För TBT är GES satt som EAC-värdet vilket är 12 µg/kg TS (HELCOM,
2013b). Inget TBT detekterades och rapporteringsgränsen låg på 13 µg/kg TS, vilket innebär
att det inte helt kan fastställas att EAC underskreds.
4.2 Skrubbskädda
Nedan redovisas resultat inom ÖVFs kontrollprogram stationsvis. På ÖVF 3:5 och ÖVF 4:12
tilkommer även parametrar bekostade av Länsstyrelsen i Skåne och Malmö stad. Slutligen
redovisas resultat från station Helsingborg utifrån analyser som bekostats av Lst i Skåne.
TABELL 5. Morfometri (medelvärde±SE) för skrubbskäddor inom ÖVFs, Lst Skånes och Malmö Stads
kontrollprogram (station Helsingborg ej medtaget då uppgifter saknas härifrån).
Station
Program
Längd
Totalvikt
Somatisk
vikt
LSI
GSI
CF
ÖVF 1:5, Höganäs
ÖVF
332±3,9
397±12,7
362±11
1,66±0,09
4,64±0,26
1,09±0,02
ÖVF 3:5, Landskrona
ÖVF/Lst Skåne
342±3,9
472±16,2
428±14,1
1,96±0,09
4,84±0,28
1,25±0,03
ÖVF 4:12, Malmö
ÖVF/Malmö
Stad
332±4,5
413±13,2
371±11,9
2,01±0,08
5,22±0,22
1,11±0,02
ÖVF 5:5, Klagshamn
ÖVF
326±5,9
388±20,3
352±18,4
1,76±0,09
5,24±0,34
1,07±0,04
16
Morfometri
Då mer provmängd behövdes till kemiska analyser i ÖVF 3:5 och ÖVF 4:12, relativt övriga
lokaler, provtogs 40 respektive 44 honfiskar här. I ÖVF 1:5 och ÖVF 5:5 provtogs 28 respektive 25 honfiskar. I station Helsingborg (= station VÄH i Helsingborg Stads program)
provtogs 23 skrubbor (både han- och honfisk). Totalvikt, somatisk vikt och totallängd var
något högre i ÖVF 3:5 jämfört med övriga lokaler (tabell 5). Relativ gonadvikt (GSI) var i
stort sett likvärdig på lokalerna 2014 (tabell 5). E något lägre relativ levervikt (LSI) noterades
i ÖVF1:5 och i ÖVF 5:6. Under perioden 1999-2014 har miljögiftsundersökning genomförts
på skubbskädda i ÖVFs lokaler. Den fysiologiska konditionen (somatisk konditionsfaktor)
och leverstatusen (LSI) har inte försämrats på lokalerna under 1999-2014 (Sjölin, 2014a).
1
0,9
6
0,8
5
0,7
mg/kg TS
0,4
0,2
1
0
0,12
mg/kg TS
0,06
0,02
Mangan, Mn
0
0,04
20
0,02
0
Kobolt, Co
0
Nickel, Ni
1999
2002
*
10
*
0
Krom, Cr
0,25
140
120
0,2
100
0,15
80
60
0,1
40
*
Bly, Pb
2006
0,05
20
0
Koppar, Cu
0,3
160
0,05
*
70
180
0,1
0,04
1
30
0,15
0,08
2
40
0,06
0,2
0,1
3
0,08
0,25
0,14
4
50
0,3
0,16
5
0,1
0
Kadmium, Cd
0,18
6
0
0
60
0,1
0,1
Arsenik, As
0,12
0,2
0,3
2
0,5
0,3
0,5
3
0,14
0,4
0,6
4
0,6
mg/kg Vv
7
Metaller
ÖVF 1:5, Höganäs, lever skrubbskädda
Zink, Zn
2010
0
Kvicksilver, Hg**
2014
FIGUR 10. Tungmetallhalter i lever i skrubbskädda (**Hg analyserat i muskel) i station ÖVF 1:5, Höganäs. * anger halt under rapporteringsgränsen.
Station ÖVF 1:5, Höganäs
Metaller i lever (kvicksilver i muskel)
Metallerna krom, nickel och bly låg under rapporteringsgränsen 2014 (fig 10). Orsaken till
detta kan vara att rapporteringsgränsen höjts (till 0,1 mg/kg TS) sedan 2010 års undersökning. Jämfört med 2010 var halten mangan något lägre och halten arsenik, kadmium, koppar
och kvicksilver något högre (>25%) 2014. Kobolt-, nickel- och zinkhalten har legat relativt
stabilt sedan 2010 (fig 10).
Gränsvärden
BAC-värdena för kadmium och kvicksilver (26 µg/kg Vv och 35 µg/kg Vv) överskreds. Däremot går det inte att fastställa huruvida BAC-värdet för bly underskreds eller ej då halten
låg under rapporteringsgränsen och denna var ca 4 gånger högre än BAC-värdet (26 µg/
kg Vv). God miljöstatus (GES) uppfylldes därför inte avseende kadmium och kvicksilver
och det är osäkert om den uppfylldes för bly till följd av den höga rapporteringsgränsen.
Gränsvärdena för "Dålig status" är satta enligt EUs födointagkrav. För kvicksilver ligger detta
gränsvärde på 500 µg/kg Vv (muskel) medan koncentrationen av bly och kadmium i lever
räknats om utifrån gränsen för födointag av mussla (HELCOM, 2013a). Gränsvärdena för
kadmium och bly i lever ligger här på 1 000 respektive 1 500 µg/kg Vv. Samtliga metaller låg
under gränsvärdet för födointag. Detta innebär att "Dålig status" inte uppnåddes för de tre
metallerna i skrubbskädda.
17
70
300
µg/kg TS
200
150
320
85
750
60
25
300
60
80
10
700
60
20
50
50
5
0
PCB7
20
10
*
MBT
1999
0
*
DBT
2002
50
14
45
µg/kg TS
8
25
6
20
2
0
HCB
0
2
* *
p,p-DDE
*
0
2010
0
PAH
2014
1,8
1,6
1,4
1,2
1
0,8
4
10
5
*
TBT
6
15
**
0
8
30
4
10
10
35
10
20
2
12
40
12
30
4
2006
16
40
6
30
10
50
8
40
15
100
90
340
65
250
0
PCB, tennorganiska föreningar, PAH, HCB, DDT och HCH
ÖVF 1:5, Höganäs, lever skrubbskädda
0,6
0,4
* *
p,p-DDD
0,2
0
* *
*
b-HCH
FIGUR 11. PCB7, tennorganiska föreningar, PAH (PAH16), HCB, DDT och HCH i lever i skrubbskädda i station ÖVF 1:5, Höganäs. *
anger halt under rapporteringsgränsen..
PCB, tennorganiska ämnen, PAH och klorerade pesticider i lever
Halten PCB7 i lever låg högre jämfört med 2010 (fig 11). Alla kongener undantaget CB-28
detekterades i föreliggande undersökning. Halterna av de tennorganiska föreningarna monobutyltenn (MBT) och dibutyltenn (DBT) var lägre 2014 än i föregående undersökning
(fig 12). Däremot detekterades TBT, vilket inte var fallet 2010. Halten PAH16 var något
över 2010 års värden (fig 11). Av PAHerna detekterades endast naftalen och fenantren 2014.
Halten HCB, p,p-DDD och p,p-DDT var precis detekterbara medan en något högre halt
av p,p-DDE noterades 2014 och den låg något över 2010 års värde (fig 11).
Gränsvärden
Samtliga EAC-värden för PCBer underskreds med undantag för PCB-kongenen CB-118 som
överskreds. EAC-värden för CB-118 och CB-153 rekommenderas av HELCOM att användas som gräns för "God miljöstatus" (GES) avseende dioxinlika- respektive icke-dioxinlika
PCBer (HELCOM, 2013b). CB-118 låg ca 2 gånger över gränsen för GES. EAC-värdet för
CB-153 underskreds i föreliggande undersökning. Hexablorbensen (HCB) och hexaklorbutadien (HCBD) låg ≥10 gånger under de angivna gränsvärdena i EUs direktiv 2013/39/EU
för miljökvalitetsnormer (EQS för HCB= 10 µg/kg Vv samt EQS för HCBD= 50 µg/kg Vv).
Rapporteringsgränsen för heptaklor/heptaklorepoxid är ca 1 000 gånger över den angivna
EQS. Därför går det inte att fastställa huruvida halten låg över eller under den i EU-direktiv
2013/39/EU angivna miljökvalitetsnormen (EQS) för ämnet.
18
1
7
0,9
0,7
5
mg/kg TS
0,5
3
0,4
2
Arsenik, As
6
5
0
Kadmium, Cd
mg/kg TS
3
0,08
160
0,07
140
0,06
120
0,05
100
0,04
80
0,03
60
0,02
40
0,1
0,01
0,05
Mangan, Mn
1999
Kobolt, Co
0,4
0,15
1
0
0,5
0,2
2
0,1
0,45
0,25
0
0
Nickel, Ni
2002
40
30
20
0,2
180
0,3
50
0,3
0,09
0,35
4
0
60
0,4
0,2
0,1
70
0,5
0,4
0,2
1
80
0,8
0,6
0,6
0,3
0,9
0,7
0,8
0,6
4
0
1
0,8
6
0
1,2
Bly, Pb
2006
*
*
10
0
Krom, Cr
Koppar, Cu
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
20
0
*
mg/kg Vv
8
Metaller
ÖVF 3:5, Landskrona, lever skrubbskädda
Zink, Zn
2010
0
Kvicksilver, Hg**
2014
FIGUR 12. Tungmetallhalter i lever i skrubbskädda (**Hg analyserat i muskel) vid station ÖVF 3:5,
Landskrona. * anger halt under rapporteringsgränsen.
Station ÖVF3:5, Landskrona
Metaller i lever (kvicksilver i muskel)
Metallerna krom och bly låg under rapporteringsgränsen 2014 (fig 12). Orsaken till detta kan
vara att rapporteringsgränsen höjts (till 0,1 mg/kg TS) sedan 2010 års undersökning. Jämfört med 2010 var halten arsenik, kadmium, koppar och kvicksilver ca dubbelt så hög 2014.
Notervärt är en stegvis ökande halt av arsenik över perioden 2002-2014. Kobolt-, mangan-,
nickel- och zinkhalten har legat på ungefär samma nivå sedan 2010 (fig 12).
Gränsvärden
BAC-värdena för kadmium och kvicksilver (26 µg/kg Vv och 35 µg/kg Vv) överskreds. Däremot går det inte att fastställa huruvida BAC-värdet för bly underskreds eller ej då halten låg
under rapporteringsgränsen och denna var ca 4 gånger högre än BAC-värdet (26 µg/kg Vv).
God miljöstatus (GES) uppfylldes därför inte avseende kadmium och kvicksilver och den är
osäker för bly till följd av den höga rapporteringsgränsen. Gränsvärdena för "Dålig status" är
av HELCOM satta enligt EUs födointagkrav (EU direktiv 1881/2006). För kvicksilver ligger
detta gränsvärde på 500 µg/kg Vv (muskel) medan koncentrationen av bly och kadmium i
lever räknats om utifrån gränsen för födointag av mussla (HELCOM, 2013a). Gränsvärdena
för kadmium och bly i lever ligger här på 1 000 respektive 1 500 µg/kg Vv. Samtliga metaller
låg under gränsvärdet för födointag. Detta innebär att "Dålig status" inte uppnåddes för de
tre metallerna i skrubbskädda.
19
PCB, tennorganiska föreningar, PAH, HCB, DDT och HCH
ÖVF 3:5, Landskrona, lever skrubbskädda
160
70
140
80
90
140
60
120
70
80
50
100
60
70
40
80
30
60
20
40
10
20
120
µg/kg TS
100
80
60
40
20
0
*
0
PCB7
*
0
MBT
1999
12
50
µg/kg TS
10
*
DBT
0
* *
HCB
0
10
0
20
*
TBT
0
12
8
1
6
4
0
2014
1,5
10
2
PAH
2
14
p,p-DDE
10
2,5
16
**
*
2010
18
20
4
2
10
30
6
30
20
40
8
40
30
2006
60
50
40
2002
14
60
50
0,5
* *
p,p-DDD
0
**
*
b-HCH
FIGUR 13. PCB7, tennorganiska föreningar, PAH (PAH16), HCB, DDT och HCH i lever i skrubbskädda i station ÖVF 3:5, Landskrona. * anger halt under rapporteringsgränsen.
PCB, tennorganiska ämnen, PAH och klorerade pesticider i lever
Halten PCB7 låg något över vad som erhölls 2010 (fig 13). Alla kongener undantaget CB-28
och CB-52 detekterades i föeliggande undersökning. Halterna av de tennorganiska föreningar monobutyltenn (MBT) och dibutyltenn (DBT) var något högre relativt halterna i föregående undersökning (fig 15). Däremot detekterades inte TBT i föreliggande studie, vilket
skulle kunna bero på en minskad belastning av TBT. PAH16 var tydligt högre än 2010 års
värde (fig 13). Av PAHerna detekterades endast naftalen och fenantren 2014. Halten HCB,
p,p-DDD och p,p-DDT var precis detekterbara medan en något högre halt av p,p-DDE
noterades, vilken var i nivå med 2010 års halt fig 13).
Gränsvärden
Samtliga EAC-värden av PCBer underskreds. EAC-värden för CB-118 och CB-153 rekommenderas av HELCOM att användas som gräns för "God miljöstatus" (GES) avseende
dioxinlika- respektive icke-dioxinlika PCBer (HELCOM, 2013b). GES uppfylldes således
för båda PCB-typerna. Hexablorbensen (HCB) och hexaklorbutadien (HCBD) låg ≥10
gånger under de angivna gränsvärdena i EUs direktiv 2013/39/EU för miljökvalitetsnormer
(EQS för HCB= 10 µg/kg VS samt EQS för HCBD= 50 µg/kg VS). Rapporteringsgränsen
för heptaklor/heptaklorepoxid är ca 1 000 gånger över den angivna EQS. Därför går det
inte att fastställa huruvida halten låg över eller under den i EU-direktiv 2013/39/EU angivna
miljökvalitetsnormen (EQS) för ämnet.
20
ÖVF 3:5, Landskrona 2010
Polybromerade difenyletrar, PBDE
lever och muskel i skrubbskädda 2014
ÖVF 3:5, Landskrona 2014
1,8
3
1,6
1,6
2,5
1,4
1,2
µg/kg Vv
1,8
lever
1,4
2
1
1,2
1
1,5
0,8
0,6
0,8
1
0,4
0,6
0,4
0,5
0,2
*
*
0
PBDE 28
PBDE 47
PBDE 100
*
PBDE 99
PBDE 154
*
PBDE 153
−0
muskel
0,2
0
summa PBDE6
PBDE 47
FIGUR 14. PBDE i lever och muskel i skrubbskädda i station ÖVF 3:5, Landskrona i Öresund. * anger halt
under rapporteringsgränsen.
PBDE och PFAS i lever och muskel
Fem av de sju kongenerna av polybromerade difenyletrar, PBDE (bromerade flamskyddmedel) som analyserades i lever var lägre 2014 relativt 2010 (fig 14). Kongenen BDE-209
detekterades varken 2010 eller 2014 (ej ill). Däremot detekterades BDE-28 2014, men ej 2010
(fig 14). Summan av PBDE6 (innefattande BDE-28, BDE-47, BDE-99, BDE-100, BDE-153
och BDE-154) hade minskat 2014 relativt 2010 (fig 14). I muskel låg BDE-47 precis över
rapporteringgränsen, liksom var fallet 2010 (figur 14).
Halten av poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) hade minskat generellt sett
sedan 2010 i både lever och muskel (fig 15). PFHxA detekterades dock 2014 i lever och PFDS
detekterades både i lever och muskel, vilket inte var fallet 2010. Högst halt i både lever och
muskel noterades för PFOS för vilken gränsvärden i form av EQS finns (se nedan). Halten
PFOS i muskel och lever 2014 låg ca 10-20 gånger under den halt som noterats i abborrar i
Vänerns vattenvårdsförbunds årliga miljögiftsprogram (Sjölin, 2014b). Jämfört med halten i
abborre i bakgrundssjöar (Woldigeorgis et al., 2010) låg halten ca 10 gånger lägre i ÖVF3:5.
Gränsvärden
För halten av PBDE6 finns ett gränsvärde i form av EQS på 8,5 ng/kg Vv (Directive 2013/39/
EU). Detta värde överskreds i lever och muskel, även om det endast var kongenen BDE-47
som detekterades i muskel (47 ng/kg Vv) på stationen. Halten av PFOS i muskel låg, liksom
2010, ca 20-30 gånger under det EQS på 9,1 µg/kg Vv som finns för halten i muskel.
7
6
Poly- och perfluorerade alkylsubstanser, PFAS
skrubbskädda Landskrona 2014
lever
µg/kg Vv
5
3
2
1
0
*
*
*
PFOA PFHxA
*
* *
PFDA PFUnDA PFHpA PFNA
ÖVF 3:5, Landskrona 2010
0,6
0,5
*
PFOS PFOSA PFHxS PFDS
E.A.
4
*
PFBS
ÖVF 3:5, Landskrona 2014
muskel
µg/kg Vv
0,4
0,3
0,1
0
* *
* *
PFOA PFHxA
*
*
* *
*
PFDA PFUnDA PFHpA PFNA
* *
* *
*
PFOS PFOSA PFHxS PFDS
E.A.
0,2
*
PFBS
FIGUR 15. PFAS i lever och muskel i skrubbskädda i station ÖVF 3:5, Landskrona i Öresund. * anger halt
under rapporteringsgränsen. EA = Ej analyserad.
21
1,6
7
1,4
6
1,2
3
0,6
2
0,4
1
0,2
0,1
0
0
0
mg/kg TS
1
0,8
6
0,3
0,12
5
0,25
0,1
4
0,2
0,08
3
0,15
0,06
2
0,1
0,04
1
0,05
0,02
0
0
0
mg/kg TS
0,14
Mangan, Mn
Nickel, Ni
1999
2002
0,05
40
0,04
30
0,03
0,2
0,35
50
0,06
0,3
7
60
0,07
0,4
Kadmium, Cd
70
0,08
0,5
4
80
0,09
0,6
5
Arsenik, As
0,1
0,7
20
0,02
0,01
0
Kobolt, Co
*
Krom, Cr
0,16
160
0,14
140
0,12
120
100
0,06
60
0,04
40
2006
0,1
0,08
80
Bly, Pb
Koppar, Cu
0,18
180
0,02
20
0
0
0,2
200
*
10
*
mg/kg Vv
8
Metaller
ÖVF 4:12, Malmö, skrubbskädda
Zink, Zn
2010
0
Kvicksilver, Hg**
2014
FIGUR 16. Tungmetallhalter i lever i skrubbskädda (**Hg analyserat i muskel) i station ÖVF 4:12,
Malmö. * anger halt under rapporteringsgränsen.
Station ÖVF 4:12, Malmö
Metaller i lever (kvicksilver i muskel)
Metallerna krom och bly låg under rapporteringsgränsen 2014 (fig 18). Orsaken till detta kan
vara att rapporteringsgränsen höjts (till 0,1 mg/kg TS) sedan 2010 års undersökning. Halten
arsenik, kadmium, och kvicksilver hade ökat ca 1,5-2 gånger från 2010 till 2014. Nickel och
koppar hade också ökat sedan 2010 (≈25%) men inte lika mycket som arsenik, kadmium och
kvicksilver. Notervärt är en stegvis ökande halt av arsenik över perioden 2002-2014, vilket
överensstämmer med ÖVF 3:5. Halten mangan och zink låg på ungefär samma nivå som
2010. Halten kobolt hade minskat (>25%) sedan 2010 (fig 16).
Gränsvärden
BAC-värdena för kadmium och kvicksilver (26 µg/kg Vv och 35 µg/kg Vv) överskreds. Däremot går det inte att fastställa huruvida BAC-värdet för bly underskreds eller ej då halten låg
under rapporteringsgränsen och denna var ca 4 gånger högre än BAC-värdet (26 µg/kg Vv).
God miljöstatus (GES) uppfylldes därför inte avseende kadmium och kvicksilver och den är
osäker för bly till följd av den höga rapporteringsgränsen. Gränsvärdena för "Dålig status" är
av HELCOM satta enligt EUs födointagkrav (EU direktiv 1881/2006). För kvicksilver ligger
detta gränsvärde på 500 µg/kg Vv (muskel) medan koncentrationen av bly och kadmium i
lever räknats om utifrån gränsen för födointag av mussla (HELCOM, 2013a). Gränsvärdena
för kadmium och bly i lever ligger här på 1 000 respektive 1 500 µg/kg Vv. Samtliga metaller
låg under gränsvärdet för födointag. Detta innebär att "Dålig status" inte uppnåddes för de
tre metallerna i skrubbskädda.
22
400
45
160
350
40
140
35
300
µg/kg TS
150
100
50
0
*
0
PCB7
20
*
0
MBT
1999
*
µg/kg TS
2006
30
0
−0
PAH
2014
2,5
2
1,5
1
10
20
HCB
50
15
40
**
*
2010
20
50
10
TBT
25
60
4
*
30
70
6
0
0
DBT
80
8
2
10
90
10
100
20
2002
12
150
30
40
10
5
40
60
15
800
200
50
80
20
900
60
100
25
200
70
120
30
250
PCB, tennorganiska föreningar, PAH, HCB, DDT och HCH
ÖVF 4:12, Malmö, lever skrubbskädda
5
**
p,p-DDE
0
0,5
* *
p,p-DDD
0
* *
*
b-HCH
FIGUR 17. PCB7, tennorganiska föreningar, PAH (PAH16), HCB, DDT och HCH i lever i skrubbskädda i station ÖVF 4:12, Malmö. *
anger halt under rapporteringsgränsen.
PCB, tennorganiska ämnen, PAH och klorerade pesticider i lever
Halten PCB7 låg något över vad som erhölls 2010 (fig 17). Alla kongener undantaget CB-28
och CB-52 detekterades i föreliggande undersökning. Halterna av de tennorganiska föreningarna monobutyltenn (MBT) och dibutyltenn (DBT) låg något över respektive under
halterna i föregående undersökning (fig 17). Däremot detekterades inte TBT i föreliggande
studie, vilket kan ha berott på en minskad belastning av ämnet. Halten PAH16 var i nivå
med 2010 års låga notering medan högre halter noterats 2002-2006 (fig 17). Fenantren var
det enda PAH som detekterades 2014. Halten HCB och p,p-DDD var precis detekterbara
medan en något lägre halt av p,p-DDE noterades 2014, vilken var i nivå med 2010 års halt
(fig 17).
Gränsvärden
Samtliga EAC-värden av PCBer i lever underskreds. EAC-värden för CB-118 och CB-153 rekommenderas av HELCOM att användas som gräns för "God miljöstatus" (GES) avseende
dioxinlika- respektive icke-dioxinlika PCBer (HELCOM, 2013b). GES uppfylldes således
för båda PCB-typerna. Hexablorbensen (HCB) och hexaklorbutadien (HCBD) låg ≥10
gånger under de angivna gränsvärdena i EUs direktiv 2013/39/EU för miljökvalitetsnormer
(EQS för HCB= 10 µg/kg VS samt EQS för HCBD= 50 µg/kg VS). Rapporteringsgränsen
för heptaklor/heptaklorepoxid är ca 1 000 gånger över den angivna miljökvalitetsnormen,
varför det inte går att fastställa huruvida miljökvalitetsnormen uppfyllts.
PBDE, PFAS, HCB och ftalater i lever och muskel
Tre av de sju kongenerna av polybromerade difenyletrar som analyserades i lever var lägre
2014 relativt 2010 (fig 18). Kongenen BDE-209 detekterades varken 2010 eller 2014. Däremot var BDE-28, BDE-47 och BDE-100 högre 2014, än 2010 (fig 18). Summan av PBDE6
(innefattande BDE-28, BDE-47, BDE-99, BDE-100, BDE-153 och BDE-154) hade också
ökat 2014 relativt 2010 (fig 18). Betydligt lägre halter kan förväntas i muskel relativt lever,
23
och så var också fallet i föreliggande undersökning. Endast BDE-47 (figur 18) och BDE-100
(ej ill.) detekterades i muskel och halterna låg något över rapporteringsgränsen.
ÖVF 4:12, Malmö 2010
1
0,9
Polybromerade difenyletrar, PBDE
lever och muskel i skrubbskädda 2014
ÖVF 4:12, Malmö 2014
1,6
lever
0,8
1
0,9 muskel
lever
1,4
0,8
1,2
0,7
0,7
1
µg/kg Vv
0,6
0,6
0,5
0,8
0,5
0,4
0,6
0,4
0,3
0,2
0,2
0,2
0,1
0
0,3
0,4
*
PBDE 28
PBDE 47
PBDE 100
*
PBDE 99
PBDE 154
*
*
PBDE 153
*
PBDE 209
0,1
0
0
summa PBDE6
PBDE 47
FIGUR 18. PBDE i lever och muskel i skrubbskädda i station ÖVF 4:12, Malmö. * anger halt under rapporteringsgränsen.
Halten av poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) var överlag låga i lever. PFOS
förelåg i högst halt av de analyserade PFAS i lever (fig 19). Förvånande var att halten PFDS
i föreliggande undersökning var högre i muskel än i lever. Detta var något som observerades 2010 också men då för PFOS (figur 19). Halten PFOS i muskel och lever 2014 låg ca
10-20 gånger under den halt som noterats i abborrar i Vänerns vattenvårdsförbunds årliga
miljögiftsprogram (Sjölin, 2014b) och i abborre från bakgrundssjöar (Woldigeorgis et al.,
2010). Hexaklorbensen (HCB) detekterades i lever och i muskel men i låga halter. Ftalater
detekterades varken i lever eller i muskel 2014. Di-(eylhexyl)-2-ftalat (DEHP) var den enda
ftalat som detekterades i lever och muskel i 2010 års undersökning (ej ill.).
3
2,5
Poly- och perfluorerade alkylsubstanser, PFAS
skrubbskädda Malmö 2014
lever
µg/kg Vv
2
1,5
0
* *
*
PFOA PFHxA
*
* *
*
PFDA PFUnDA PFHpA PFNA
ÖVF 4:12, Malmö 2010
0,6
0,5
*
*
*
PFOS PFOSA PFHxS PFDS
E.A.
1
0,5
*
PFBS
ÖVF 4:12, Malmö 2014
muskel
µg/kg Vv
0,4
0,3
0,1
0
* *
* *
PFOA PFHxA
*
*
* *
*
PFDA PFUnDA PFHpA PFNA
* *
* *
*
PFOS PFOSA PFHxS PFDS
E.A.
0,2
*
PFBS
FIGUR 19. PFAS i lever och muskel i skrubbskädda i station ÖVF 4:12, Malmö i Öresund. * anger halt
under rapporteringsgränsen.
Gränsvärden
För halten av PBDE6 finns ett gränsvärde i form av EQS på 8,5 ng/kg Vv (Directive 2013/39/
EU). Detta värde överskreds i både lever och muskel, även om det endast var kongenerna
BDE-28 och BDE-100 som detekterades i muskel på stationen. Halten av PFOS i muskel
låg, liksom 2010, ca 30 gånger under det EQS på 9,1 µg/kg Vv som finns för halten i muskel.
Halten HCB i lever och muskel låg mer än 10 gånger under EQS. Inga ftalater detekterades
2014. DEHP-halten i lever och muskel 2010 låg betydligt under det provisoriska gränsvärde,
QS (biota respektive föda), (IVL, 2010) som har framtagits i bakgrundsmaterialet till direktiv
2013/39/EU.
24
ÖVF 4:12, Malmö 2010
ÖVF 4:12, Malmö 2014
PCB Malmö,
muskel skrubbskädda
Helsingborg 2010
14
40
12
35
30
µg/kg TS
10
25
8
20
6
15
4
10
2
0
5
*
PCB 28
PCB 52
PCB 101
PCB118
PCB 138
PCB 153
0
PCB 180
Summa PCB7
FIGUR 20. Polyklorerade bifenyler, PCB7 i muskel från skrubbskädda i station ÖVF 4:12, Malmö, samt
från station Helsingborg 2010 som jämförelsematerial.
PCB och metaller i muskel
Halten av PCB-kongerna var något högre 2014 relativt vad som noterades 2010 på ÖVF 4:12
(fig 20). Samtidigt var halterna lägre relativt vad som noterats på station Helsingborg 2010
såväl för de enskilda kongenerna som för totalhalten PCB7.
Kvicksilverhalten var 1,0 mg/kg TS, vilket uttryckt som våtsubstans blir 0,204 mg/kg Vv
(fig 21). Detta värde överestämmer väl med det värde på 0,197 mg/kg Vv som analyserats
parallelllt i fiskmuskel från samma batch (se fig 16). Både kvicksilver-, kadmium- och kopparhalten hade ökat (>25%) sedan 2010. Däremot har halten av arsenik, kobolt, mangan och
zink ej förändrats nämnvärt från 2010. Ej detekterbara var nickel, bly och krom.
Gränsvärden
Summahalten av PCB-kongerna CB-28, 52, 101, 138, 153 och 180 skall understiga 75 µg/kg
Vv i fiskmuskel för att användas som föda (EU-förordning 1259/2011). Summahalten på
ÖVF4:12 låg klart under gränsvärdet. Gränsvärden finns för bly (0,30 mg/kg Vv) och kadmium (0,050 mg/kg Vv) från EG-förordning 1881/2006 avseende fiskkött (muskel). Då dessa
metaller låg under rapporteringsgränsen, vilken samtidigt låg under gränsvärdena, överskreds
inte gränsvärdet avseende födointag. Kvicksilverhalten har tidigare analyserats (se sid 22
"ÖVF 4:12, Malmö") och den låg även här under gränsvärdet för försäljning av fiskkött. Ett
provisoriskt gränsvärde (QS) för födointag finns för nickel (670 µg/kg Vv) (IVL., 2010) och
detta värde underskreds 2014 då nickelhalten låg under 100 µg/kg Vv.
ÖVF 4:12, Malmö 2010
0,25
20
mg/kg TS
10
0,1
5
0
Arsenik, As
2
1,8
1,6
1,2
Kadmium, Cd
1
0,4
0,4
Kvicksilver, Hg
0,4
0,6
0
0,3
0,002
0,1
0
Kobolt, Co
*
*
*
Krom, Cr
1,4
1
15
0,8
10
0,6
0,4
*
Nickel, Ni
0,2
0
Koppar, Cu
20
1,2
*
0
25
1,6
0,1
0,2
30
1,8
0,2
0
0
2
0,3
Mangan, Mn
0,4
0,2
0,4
0,2
0,2
1
0,6
0,006
0,5
0,6
1,2
0,7
0,8
0,6
0,6
1,4
0,8
0,5
1,2
0,8
1,6
0,008
1,4
0,8
0
*
1
1,4
0,014
0,004
0,05
0
1
0,9
0,01
0,15
Metaller ÖVF 4:12 Malmö,
muskel skrubbskädda
Helsingborg 2010
0,016
0,012
0,2
15
mg/kg TS
ÖVF 4:12, Malmö 2014
0,3
25
5
*
*
Bly, Pb
*
0
Zink, Zn
FIGUR 21. Metaller i muskel i skrubbskädda i station ÖVF 4:12, Malmö, samt från station Helsingborg
2010 som jämförelsematerial. * anger halter som låg under rapporteringsgränsen.
25
7
6
mg/kg TS
5
4
3
2
1
0
7
Arsenik, As
6
1
0,5
0,8
0,4
0,6
0,3
0,4
0,2
0,2
0,1
0
0
Kadmium, Cd
60
0,05
50
0,04
40
0,03
30
0,02
20
0,01
0
Kobolt, Co
0,14
180
3
0,4
mg/kg TS
70
0,06
0,8
0,5
0
0,08
100
0,06
80
0
Nickel, Ni
1999
2002
*
0,14
0,12
2006
0,1
0,08
0,06
0,04
20
0
Koppar, Cu
0,16
40
Bly, Pb
0
0,2
60
0,02
10
*
0,18
120
0,04
0,1
Krom, Cr
140
0,1
0,2
*
160
0,12
0,3
Mangan, Mn
80
0,07
200
4
1
90
0,08
0,16
0,6
2
0,09
0,9
0,7
5
0
0,6
mg/kg Vv
1,2
8
Metaller
ÖVF 5:5, Klagshamn, lever skrubbskädda
0,02
Zink, Zn
2010
0
Kvicksilver, Hg**
2014
FIGUR 22. Tungmetallhalter i lever i skrubbskädda (**Hg analyserat i muskel) i station ÖVF 5:5, Klagshamn. * anger halt under rapporteringsgränsen. .
Station ÖVF5:5, Klagshamn
Metaller i lever (kvicksilver i muskel)
Metallerna krom, och bly låg under rapporteringsgränsen 2014 (fig 22). Orsaken till detta
var att rapporteringsgränsen höjts (till 0,1 mg/kg TS) sedan 2010 års undersökning. Halten
av kadmium och mangan hade minskat (>25%) sedan 2010. Övriga metaller hade minskat
marginellt (<25%) och anses därför ha legat på ungefär samma nivå sedan 2010 (fig 22).
Gränsvärden
BAC-värdena för kadmium och kvicksilver (26 µg/kg Vv och 35 µg/kg Vv) överskreds. Däremot går det inte att fastställa huruvida BAC-värdet för bly underskreds eller ej då halten
låg under rapporteringsgränsen och denna var ca 4 gånger högre än BAC-värdet (26 µg/kg
Vv). God miljöstatus (GES) uppfylldes därför inte avseende kadmium och kvicksilver och
den är osäker för bly till följd av den höga rapporteringsgränsen. Gränsvärdena för "Dålig
status" är av HELCOM satt enligt EUs födointagkrav (EG-förordning 1881/2006). För
kvicksilver ligger detta gränsvärde på 500 µg/kg VS (muskel) medan koncentrationen av
bly och kadmium i lever räknats om utifrån gränsen för födointag av mussla (HELCOM,
2013a). Gränsvärdena för kadmium och bly i lever ligger här på 1 000 respektive 1 500 µg/kg
Vv. Samtliga metaller låg under gränsvärdet för födointag. Detta innebär att "Dålig status"
inte uppnåddes för de tre metallerna i skrubbskädda.
26
90
160
80
140
70
120
60
µg/kg TS
180
100
50
80
40
60
30
40
20
20
10
0
*
Summa PCB7
0
250
PCB, tennorganiska föreningar, PAH, HCB, DDT och HCH
ÖVF 5:5, Klagshamn, lever skrubbskädda
200
80
60
70
60
50
150
*
0
*
DBT
40
µg/kg TS
3
* *
HCB
2,5
20
6
15
4
2
* *
p,p-DDE
0
PAH
2014
12
8
0
0
3
30
5
*
14
10
10
1
*
TBT
10
2010
35
25
2
0
2006
45
4
20
10
50
5
30
20
2002
6
40
30
50
MBT
50
40
100
1999
0
70
2
1,5
1
* *
p,p-DDD
0,5
0
* * *
*
b-HCH
FIGUR 23.PCB7, tennorganiska föreningar, PAH (PAH16), HCB, DDT och HCH i lever i skrubbskädda i station ÖVF 5:5, Klagshamn * anger halt under rapporteringsgränsen.
PCB, tennorganiska ämnen, PAH och klorerade pesticider i lever
Halten PCB7 var högre än 2010 och samtliga PCB-kongener, undantaget CB-28, detekterades (fig 23). Halterna av de tennorganiska föreningar monobutyltenn (MBT) och dibutyltenn (DBT) hade minskat något jämfört med halterna i föregående undersökning (fig 23).
Däremot detekterades inte TBT i föreliggande studie, vilket kan ha berott på en minskad
belastning av ämnet. Halten PAH16 var något över 2010 års värden (fig 28). Endast naftalen
detekterades av PAHerna 2014. Halten HCB, p,p-DDD och p,p-DDT var precis detekterbara medan en något högre halt av p,p-DDE noterades 2014. Halten överensstämmde med
den halt som noterades 2010 (fig 23).
Gränsvärden
Samtliga BAC-värden av PCBer underskreds. Både CB-118, som är en indikator på halten
dioxinlika PCBer, och CB-153, som är en indikator på halten icke-dioxinlika PCBer (HELCOM, 2013b) uppvisade således "God mijöstatus". Hexablorbensen (HCB) och hexaklorbutadien (HCBD) låg ≥10 gånger under de angivna gränsvärdena i EUs direktiv 2013/39/
EU för miljökvalitetsnormer (EQS för HCB= 10 µg/kg Vv samt EQS för HCBD= 50 µg/
kg Vv). Rapporteringsgränsen för heptaklor/heptaklorepoxid är ca 1 000 gånger över den
angivna EQS. Därför går det inte att fastställa huruvida halten låg över eller under den i
EU-direktiv 2013/39/EU angivna miljökvalitetsnormen (EQS) för ämnet.
27
Helsingborg 2014
1
0,9
1,2
lever
Polybromerade difenyletrar, PBDE
lever och muskel i skrubbskädda 2014
1
lever
0,9
1
0,8
0,7
µg/kg Vv
0,6
0,5
0,4
0,8
0,7
0,6
0,5
0,6
0,4
0,4
0,3
0,2
0,3
0,2
0,2
0,1
*
0
PBDE 28
*
PBDE 47
PBDE 100
*
PBDE 99
PBDE 154
PBDE 153
−0
muskel
0,8
0,1
summa PBDE6
−0
PBDE 47
FIGUR 24. PBDE i lever och muskel i skrubbskädda i station Helsingborg (=station VÄH i Helsingborg
Stads program) i Öresund. * anger halt under rapporteringsgränsen.
Station Helsingborg (station VÄH i Helsingborg Stads program))
PBDE och PFAS i lever och muskel
De polybromerade difenyletrar (PBDE) som detekterades i lever var BDE-47, BDE-100
och BDE-153 (fig 24). Liksom för ÖVF 3:5 och ÖVF 4:12 var BDE-47 i högst halt i station
Helsingborg. Summan av PBDE6 (innefattande BDE-28, 47, 99, 100, 153 och 154) var något
lägre än i ÖVF 3:5 och i ÖVF 4:12. Betydligt lägre halter kan förväntas i muskel relativt lever,
och så var också fallet i föreliggande undersökning. PBDE6 i muskel var ca 6 gånger lägre
än i lever (fig 24). Endast BDE-47 och BDE-100 detekterades i muskel.
Tre av de 11 analyserade poly- och perfluorerade alkylsubstanserna (PFAS) detekterades
i lever och muskel (fig 25). Det var PFOA, PFDA och PFOS, vilka var ca 3-4 gånger högre
i lever relativt muskel. Halten av PFOA och PFDA var tydligt högre relativt ÖVF 3:5 och
ÖVF 4:12 i både lever och muskel. PFOS i station Helsingborg låg däremot i nivå med vad
som erhölls på de två stationerna i ÖVFs program. Halten PFOS i muskel låg ca 3-5 gånger
under den halt som noterats i abborrar i Vänerns vattenvårdsförbunds årliga miljögiftsprogram (Sjölin, 2014b) samt jämfört med halten i abborre i bakgrundssjöar (Woldigeorgis et
al., 2010).
14
lever
2
0
*
*
*
*
*
*
PFOA PFHxA PFDA PFUnDA PFHpA PFNA
Helsingborg 2010'
*
* *
*
PFBS
Helsingborg 2014
muskel
2
1,5
1
0,5
0
* *
PFOA PFHxA
*
* *
*
PFDA PFUnDA PFHpA PFNA
* *
* *
* *
PFOS PFOSA PFHxS PFDS
E.A.
µg/kg Vv
3,5
3
2,5
* *
PFOS PFOSA PFHxS PFDS
E.A.
µg/kg Vv
12
10
8
6
4
Poly- och perfluorerade alkylsubstanser, PFAS
skrubbskädda Helsingborg 2014
*
PFBS
FIGUR 25. PFAS i lever och muskel i skrubbskädda i station Helsingborg (=station VÄH i Helsingborg
Stads program) i Öresund. * anger halt under rapporteringsgränsen.
28
Gränsvärden
För halten av PBDE6 finns ett gränsvärde i form av EQS på 8,5 ng/kg Vv (Directive 2013/39/
EU). Detta värde överskreds, i likhet med ÖVF3:5 och ÖVF 4:12 där PBDE analyserades, i
både muskel och lever klart även om endast kongenerna BDE-47 och BDE-100 detekterades
i muskel (160 ng/kg Vv) i station Helsingborg. Halten av PFOS i muskel låg ca 7 gånger
under det EQS på 9,1 µg/kg VS som finns för halten i muskel.
9
20
8
18
PAH och tennorganiska föreningar
Helsingborg, lever skrubbskädda
Helsingborg 2014
16
7
14
6
µg/kg Vv
12
5
10
4
8
3
6
2
4
PAH16
fluoranten
0
antracen
0
fenantren
2
fluoren
1
MBT DBT
TBT
FIGUR 26. Enskilda detekterbara PAHer och PAH16 samt tennorganiska föreningar i
lever i skrubbskädda i station Helsingborg (=station VÄH i Helsingborg Stads program)
i Öresund.
PAH och tennorganiska föreningar i lever
De fyra PAHer som detekterades var fluoren, fenantren, antracen och fluoranten. Den samlade halten PAH16 var 8,8 µg/kg Vv (fig 26). De tennorganiska föreningar som detekterades
var MBT, DBT och TBT samt difenyltenn (ej ill.). Halten av MBT och DBT låg över halten TBT (fig 26). Halten MBT, DBT och TBT låg ungefär i nivå med vad som erhölls på
ÖVF stationer 2014. I motsats till ÖVFs stationer detekterades TBT i station Helsingborg
2014. Detektionsgränsen var dock lägre för station Helsingborg (IVL) relativt i analyserna
för ÖVFs stationer (ALS).
Gränsvärden
Inga gränsvärden rekommenderas för halten PAH i fisk till följd av fiskens metaboliska kapacitet avseende dessa föreningar. (HELCOM, 2013c) Gränsvärde finns inte för tennorganiska
föreningar (TBT) i fisk utan bara för mussla (HELCOM, 2013d).
29
4.3 Haltförändringar från 2010 till 2014
Några haltförändringar i blåmussla och skrubbskädda i stationerna från 2010 till 2014 kan
framhållas. Halten av kobolt, krom, bly och zink i både blåmussla och skrubbskädda,
var oförändrad eller hade minskat i stationerna jämfört med 2010 års halt. Från Malmö
(ÖVF4:12) och norrut hade halterna av arsenik, koppar, kvicksilver och kadmium ökat i
skrubbskädda, vilket inte var fallet i station Klagshamn (ÖVF5:5). Halten TBT hade minskat
eller var oförändrad (i blåmussla och skrubbskädda) i samtliga stationer från 2010 till 2014.
Halten av PAH16 och PCB7 visade på en ökning i halt från 2010 till 2014 i skrubbskädda i
samtliga stationer.
TABELL 6. Sammafattning av haltförändringar (mer eller mindre än 25%) mellan undersökningen år 2010 och 2014
års undersökning. u.d. betyder att ämnet/ämnena inte var detekterbart 2010 och 2014..
Ämne
Höganäs
mussla/skrubba
Landskrona
mussla/skrubba
Malmö
mussla/skrubba
Klagshamn
mussla/skrubba
Arsenik
g/k
m/k
m/k
g/g
Kadmium
m/k
m/k
m/k
g/m
Kobolt
g/g
g/g
m/m
g/g
Krom
m/m
g/m
m/m
g/m
Koppar
m/k
g/k
m/k
g/g
Kvicksilver
g/k
g/k
m/k
g/g
Mangan
m/m
k/g
k/g
g/m
Nickel
g/m
g/g
g/k
k/g
Bly
g/m
m/m
m/m
g/m
Zink
g/g
g/g
g/g
g/g
TBT
m/m
g/m
g/m
u.d./m
PAH16
g/k
k/k
k/k.
u.d./k
PCB7
g/k
k/k
k/k.
m/k
p,p-DDE
k/k
k/g
k/g
k/g
4.4 Skillnader i halt mellan stationer 2014
En del geografiska skillnader i halt av de analyserade ämnena förekom i 2014 års undersökning. Totalhalten PCB7 i blåmussla var högre i ÖVF4:12 jämfört med övriga stationer. Lägst
halt av PAH16 och TBT noterades i blåmussla i den sydligaste stationen ÖVF5:6. Kvoten
TBT/(MBT+DBT) kan ses som ett utryck för nedbrytningen av TBT till MBT via DBT.
Enligt Bengtsson & Cato (2011) kan kvoten användas som ett mått på om en nytillförsel av
TBT skett eller ej. Vid en kvot över 0,8 anses en nytillförsel av TBT ha skett (Bengtsson &
Cato, 2011). Kvoten TBT/MBT+DBT i blåmussla indikerade en nytillförsel av TBT i station
ÖVF 1:5. Kvoten minskade gradvis i stationerna söderut i Öresund och för dessa stationer
bedömdes ingen nytillförsel av TBT ha skett. I skrubbskädda var kvoten låg i samtliga stationer då TBT inte detekterades här. I station Helsingborg (=station VÄH i Helsingborg
Stads program) var halten av poly- och perfluorerade alkylsubstanser i skrubbskädda högre
än i stationerna ÖVF3:5 och ÖVF4:12. Detta märktes som en något högre halt av PFOS
samt betydligt högre halt av PFOA och PFDA i station Helsingborg jämfört med ÖVF4:12
och ÖVF3:5.
30
4.5 Sammanfattande statusklassning
Blåmussla
Mytilus edulis
Cd
Hg
Pb
Skrubba
Plathichthys flesus
Cd
Hg
Pb
FIGUR 27. Statusen av kadmium, kvicksilver och bly i relation till gränsen för "God miljöstatus" i blåmussla och skrubbskädda 2014. Materialet som statusen baseras på är helkropp för
blåmussla och lever för skrubbskädda. Grön färg betyder "God miljöstatus" (≤BAC), gul färg
betyder "Måttlig miljöstatus" (>BAC<EAC)och röd färg betyder "Dålig miljöstatus" (>EAC). Grå
färg betyder att ämnet inte detekterades men att rapporteringsgränsen låg över gränsvärdet
för "God miljöstatus". Ämnets miljöstatus gick alltså inte att fastställa..
Halten kadmium i station ÖVF 4:13 samt halten bly i ÖVF1:5 och ÖVF5:6 låg under bakgrundsgränsvärdet (BAC) i blåmussla. Detta innebar att god miljöstatus (GES) uppnåddes i
stationerna. Halten kadmium och bly i blåmussla låg i resterande stationer över BAC, vilket
innebar att GES inte uppfylldes här. I samliga stationer låg halten kvicksilver i blåmussla
över BAC varför GES inte uppfylldes. I skrubbskädda var halten av kadmium och kvicksilver
över BAC i samtliga stationer. Detta innebar att GES inte uppfylldes i stationerna. Halten
bly i skrubbskädda låg under rapporteringsgränsen i samtliga stationer. Då denna gräns låg
över BAC går det inte att fastställa om BAC överskreds eller ej (figur 27).
31
Blåmussla
Mytilus edulis
CB-118
CB-153
Skrubba
Plathichthys flesus
CB-118
CB-153
FIGUR 28. Statusen av PCB-kongerna CB-118 (ett uttryck för halten dioxinliknande PCBer) och
CB-153 (ett uttryck för halten icke dioxinliknande PCBer) i relation till gränsen för "God miljöstatus" i blåmussla och skrubbskädda 2014. Materialet som statusen baseras på är helkropp för
blåmussla och lever för skrubbskädda. Grön färg betyder "God miljöstatus" (≤EAC), gul färg
betyder "Måttlig miljöstatus" (här satt till ≤ 5 gånger över EAC) och röd färg betyder "Dålig
miljöstatus" (här satt till > 5 gånger över EAC). Grå färg betyder att ämnet inte detekterades
men att rapporteringsgränsen låg över gränsvärdet för "God miljöstatus". Ämnets miljötatus
gick alltså inte att fastställa.
Halten av icke-dioxinliknande PCBer (baserat på halten CB-153) låg i blåmussla och i
skrubbskädda under EAC. Därför upfylldes GES för halten icke-dioxinliknande PCBer i
stationerna. Det gick inte att fastställa om halten av CB-118 i blåmussla i stationerna uppfyllde GES. Orsaken till detta var att rapporteringsgränsen låg över EAC-värdet här. Halten
av dioxinliknande PCBer (baserat på halten CB-118) i skrubbskädda låg i samtliga stationer,
undantaget i ÖVF1:5, under EAC-värdet och därmed uppfylldes GES (figur 28)
32
Blåmussla
Mytilus edulis
PAH
TBT
FIGUR 29. Statusen av PAHer (samtliga undantaget indeno-1,2,3-pyren och krysen) och tribu-
tyltenn (TBT) i relation till gränsen för "God miljöstatus" i blåmussla 2014. Materialet som statusen baseras på är helkropp för blåmussla. Grön färg betyder "God miljöstatus" (<EAC), gul färg
betyder "Måttlig miljöstatus" (här satt till ≤ 5 gånger över EAC) och röd färg betyder "Dålig
miljöstatus" (här satt till >5 gånger över EAC). Grå färg betyder att ämnet inte detekterades
men att rapporteringsgränsen låg över gränsvärdet för "God miljöstatus". Ämnets miljöstatus
gick alltså inte att fastställa.
PAHerna indeno(1,2,3-cd)pyren och krysen i blåmussla hade rapporteringsgränser över
BAC, vilken för ämnena utgör gränsen till GES. Därför kan det inte fastställas om ämnena
uppfyllde GES eller ej i stationerna. För övriga nio PAHer (för vilka gränsvärde finns) upfylldes GES då EAC underskreds i blåmussla i samliga stationer (figur 29). God miljöstatus
(GES) uppnåddes inte avseende TBT-halten i blåmussla på stationerna (i ÖVF 5:5 gick den
inte att fastställa då rapporteringsgränsen var högre än EAC) då effektgränsvärdet (EAC)
överskreds (figur 29).
5. REFERENSER
Bengtsson, H. & I. Cato 2011. TBT i småbåtshamnar i Västra Götalands län 2010 - En studie av belastning och trender. Rapport 2011:30. Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
EG-förordning nr 1881/2006. Kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 av den 19 december 2006
om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel.
EU-förordning nr 2008/105/EG. Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och ändring och senare upphävande
av rådet direktiv 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG, samt om
ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 200/60/EG.
EU-förordning nr 1259/2011. Kommissionens förordning (EU) nr 1259/2011 av den 2 december 2011
om ändring av förordning (EG) nr 1881/2006 vad gäller gränsvärden för dioxiner, dioxinlika PCB och
icke dioxinlika PCB i livsmedel.EU-directive no 2013/39/EU.
EU-Directive 2013/39/EU of the european parliament and of the council- of 12 August 2013- amending
Directives 2000/60/EC and 2008/105/EC as regards priority substances in the field of water policy.
HELCOM 2013a. HELCOM Core indicator of Hazardous Substances. Metals (lead, cadmium and mercury). Authors: Elisabeth Nyberg, Martin M. Larsen, Anders Bignert, Elin Boalt, Sara Danielson and
the CORESET expert group for hazardous substances indicators.
HELCOM 2013b. HELCOM Core indicator of Hazardous Substances. Polychlorinated biphenyls (PCB)
and dioxins and furans. Authors: Elin Boalt, Elisabeth Nyberg, Anders Bignert, Jenny Hedman, Sara
Danielson and the CORESET expert group for hazardous substances indicators.
33
HELCOM 2013c. HELCOM Core indicator of Hazardous Substances. Polyaromatic hydrocarbons (PAH)
and their metabolites. Authors: Elisabeth Nyberg, Ulrike Kammann, Galina Garnaga, Anders Bignert,
Rolf Schneider, Sara Danielson and the CORESET expert group for hazardous substances indicators.
HELCOM 2013d. HELCOM Core indicator of Hazardous Substances. Tributyltin (TBT) and imposex.
Authors: Elisabeth Nyberg, Rita Poikane, Jakob Strand, Martin M. Larsen, Sara Danielson, Anders Bignert and the CORESET expert group for hazardous substances indicators.
IVL, Svenska Miljöinstitutet, 2010, "Bedömning av miljögiftspåverkan i vattenmiljö. Samordnad metodutveckling.", Lilja, K., Andersson, H., Woldegiorgis, A., Jönsson, A., Palm-Cousins, A., Hansson, K.,
Brosrström-Lundén
Naturvårdsverket 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Kust och hav.- Rapport 4914
OSPAR, 2009, "Background document on CEMP Assessment Criteria for QSR 2010.", Publication number 461/2009, ISBN 978-1-907390-08-1
OSPAR, 2010, "Agreement on CEMP Assessment Criteria for the QSR 2010." Agreement number 2009-2
Sjölin, A. 2014a. Undersökning av stabila organiska miljögifter ch metaller i abborre 2013. Vänerns årskrift
2014. Vänerens vattenvårdsförbund.
Sjölin, A. 2014b. Sammanställning av morfometriska mätningar på skrubbskädda från fyra lokaler i
Öresund 1999-2014. Toxicon rapport 069-14. Rapport till Malmö Stad.
Woldegiorgis, A., K. Norström & T. Viktor (2010). Årsrapport 2009 för projektet RE-PATH- Mätningar
av PFAS i närområdet till Stockholm-Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport. IVL rapport
1899.
ÖVF, 2000, Undersökningar i Öresund 1999, ÖVF Rapport 2000:1.
ÖVF, 2003, Undersökningar i Öresund 2002, ÖVF Rapport 2003:1.
ÖVF, 2007, Undersökningar i Öresund. Miljögifter i biota.", ÖVF Rapport 2007:7, ISBN 978-91-6330317-3
ÖVF, 2011, Undersökningar i Öresund. Miljögifter i biota.", ÖVF Rapport 2007:7, ISBN 978-91-6330317-3
34