UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2014 MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT 2015:7 2015-09-21 ISSN 1654-0689 WWW.oresunds-vvf.se SE-556837-7294 ROSENHÄLLSVÄGEN 29 S-261 92 HÄRSLÖV TEL. 0418-707 00; e-mail: toxicon@toxicon. FÖRFATTARE: ANDERS SJÖLIN, TOXICON AB FREDRIK LUNDGREN, TOXICON AB 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning..............................................................................................3 2. Inledning..............................................................................................................4 3. Metodik 3.1 Provtagning...............................................................................................4 3.2 Analyser.......................................................................................................4 3.3 Jämförelsedata........................................................................................ 7 3.4 Kvalitetssäkring.......................................................................................8 4. Resultat och diskussion 4.1 Blåmussla....................................................................................................9 ÖVF 1:5, Höganäs.....................................................................................................9 ÖVF 3:5, Landskrona.............................................................................................11 ÖVF 4:13, Malmö......................................................................................................13 ÖVF 5:6, Klagshamn............................................................................................. 15 4.2 Skrubbskädda........................................................................................16 Morfometri................................................................................................................17 ÖVF 1:5, Höganäs....................................................................................................17 ÖVF 3:5, Landskrona............................................................................................19 ÖVF 4:12, Malmö....................................................................................................22 ÖVF 5:5, Klagshamn............................................................................................ 26 Helsingborg.............................................................................................................28 4.3 Haltförändringar från 2010 till 2014.......................................... 30 4.4 Skillnader i halt mellan stationer 2014................................... 30 4.5 Sammanfattande statusklassning............................................. 31 5. Referenser..........................................................................................................33 6 Bilagor 1. Analysresultat ALS 2. Analysresultat IVL 3. Morfometri, skrubbskädda 2 1. SAMMANFATTNING Undersökningar av miljögifter i biota i Öresund har tidigare genomförts i ÖVF:s regi år 1999, 2002, 2006 och 2010. Provtagningarna år 2014 utfördes i 4 stationer för blåmussla; ÖVF1:5, ÖVF3:5, ÖVF4:13 och ÖVF5:6, och i 4 stationer för skrubbskädda (skrubba); ÖVF1:5, ÖVF3:5, ÖVF4:12 och ÖVF5:5. Utöver de parametrar som ingår på ÖVF:s lokaler för skrubbskädda har ytterligare parametrar analyserats i denna studie i ÖVF3:5 och ÖVF4:12. Dessa extra parametrar har bekostats av Länsstyrelsen i Skåne (ÖVF3:5) och Malmö Stad (ÖVF4:12). Resultat från en station i Helsingborg stads miljöövervakningsprogram ingår också i föreliggande rapport. Analyserna härifrån har bekostats av Länsstyrelsen i Skåne. Halten kadmium i station ÖVF 4:13 samt halten bly i ÖVF1:5 och ÖVF5:6 låg under bakgrundsgränsvärdet (BAC) i blåmussla. Detta innebar att god miljöstatus (GES) uppnåddes i stationerna. Halten kadmium och bly i blåmussla låg i resterande stationer över BAC, vilket innebar att GES inte uppfylldes här. I samliga stationer låg halten kvicksilver i blåmussla över BAC varför GES inte uppfylldes. I skrubbskädda var halten av kadmium och kvicksilver över BAC i samtliga stationer. Detta innebar att GES inte uppfylldes i stationerna. Halten bly i skrubbskädda låg under rapporteringsgränsen i samtliga stationer. Därför går det inte att fastställa huruvida BAC överskreds eller ej. God miljöstatus (GES) uppnåddes inte avseende TBT-halten i blåmussla i stationerna (på ÖVF 5:6 gick den inte att fastställa då rapporteringsgränsen var högre än EAC) då effektgränsvärdet (EAC) överskreds. PAHerna indeno(1,2,3-cd)pyren och krysen i blåmussla hade rapporteringsgränser över BAC, vilken för ämnena utgör gränsen till GES. Därför kan det inte fastställas om ämnena uppfyllde GES eller ej i stationerna. För övriga PAHer upfylldes GES då EAC underskreds i blåmussla i samliga stationer. Halten av icke-dioxinliknande PCBer (baserat på halten CB-153) låg i blåmussla och i skrubbskädda under EAC. Därför upfylldes GES för halten icke-dioxinliknande PCBer i stationerna. Det gick inte att fastställa om halten av CB-118 i blåmussla i stationerna uppfyllde GES. Orsaken till detta var att rapporteringsgränsen låg över EAC-värdet här. Halten av dioxinliknande PCBer (baserat på halten CB-118) i skrubbskädda låg i samtliga stationer, undantaget i ÖVF1:5, under EAC-värdet och därmed uppfylldes GES. Halten PFOS i skubbskädda låg under EUs miljökvalitetsnorm (EQS) i station ÖVF 3:5, ÖVF 4:12 och station Helsingborg (=station VÄH i Helsingborg Stads program). Däremot överskred halten PBDE6 (summahalt för polybromerade flamskyddsmedel) i stationerna det EQS som finns för skrubbskädda. Halten PCB6 (CB-118 ej medräknat) och kvicksilver, kadmium och bly underskred gällande gränsvärden för fiskkött som föda i ÖVF 4:12. Några haltförändringar i blåmussla och skrubbskädda i stationerna från 2010 till 2014 kan framhållas. Halten av kobolt, krom, bly och zink i både blåmussla och skrubbskädda, var oförändrad eller hade minskat i stationerna relativt 2010 års halt. Från Malmö (ÖVF4:12) och norrut hade halterna av arsenik, koppar, kvicksilver och kadmium ökat i skrubbskädda, vilket inte var fallet i station Klagshamn (ÖVF5:5). Halten TBT hade minskat eller var oförändrad (i blåmussla och skrubbskädda) i samtliga stationer relativt 2010 års undersökning. Halten av PAH16 och PCB7 visade på en ökning i halt relativt 2010 i skrubbskädda i samtliga stationer. En del geografiska skillnader i halt av de analyserade ämnena förekom i 2014 års undersökning. Totalhalten PCB7 i blåmussla var högre i ÖVF4:12 relativt övriga stationer. Kvoten TBT/MBT+DBT i blåmussla indikerade en nytillförsel av TBT i station ÖVF 1:5. Kvoten minskade gradvis i stationerna söderut i Öresund och i dessa bedömdes ingen nytillförsel av TBT ske. I station Helsingborg var halten av poly- och perfluorerade alkylsubstanser i skrubbskädda högre än i stationerna ÖVF3:5 och ÖVF4:12. Detta märktes som en något högre halt av PFOS samt betydligt högre halt av PFOA och PFDA i station Helsingborg jämfört med stationerna mer söderut. 3 2. INLEDNING Undersökningar av miljögifter i biota i Öresund har tidigare genomförts i ÖVF:s regi år 1999, 2002, 2006 och 2010. Provtagningarna år 2014 utfördes i 4 stationer för blåmussla; ÖVF1:5, ÖVF3:5, ÖVF4:13 och ÖVF5:6, och i 4 stationer för skrubbskädda (skrubba); ÖVF1:5, ÖVF3:5, ÖVF4:12 och ÖVF5:5. Stationernas positioner framgår av tabell 1 och fig 1. Utöver de parametrar som ingår i ÖVF:s lokaler för skrubbskädda har ytterligare parametrar analyserats i denna studie i ÖVF3:5 och ÖVF4:12. Dessa extra parametrar har bekostats av Länsstyrelsen i Skåne (ÖVF3:5) och Malmö stad (ÖVF4:12). Dessutom presenteras analyssvar från en station i Helsingborg stads miljöövervakningsprogram i föreliggande rapport. Analyserna har bekostats av Länsstyrelsen i Skåne. TABELL 1. Positioner för de undersökta stationerna i WGS-84 för respektive testorganism. Undersökare Stationsnamn Organism Antal Latitud Longitud ÖVF ÖVF 1:5, Höganäs blåmussla - 56° 07,1 12° 36,0 ÖVF 1:5, Höganäs skrubbskädda 28 56° 07,8 12° 35,0 ÖVF ÖVF 3:5, Landskrona blåmussla - 55° 49,6 12° 50,0 ÖVF/Lst Skåne ÖVF 3:5, Landskrona skrubbskädda 40 55° 49,6 12° 48,6 ÖVF ÖVF 4:13, Malmö blåmussla - 55° 38,9 13° 01,6 ÖVF/Malmö Stad ÖVF 4:12, Malmö skrubbskädda 44 55° 39,0 13° 00,0 ÖVF ÖVF 5:6, Klagshamn blåmussla - 55° 30,7 12° 50,9 ÖVF 5:5, Klagshamn skrubbskädda 25 55° 28,0 12° 54,0 Helsingborg skrubbskädda 23 56° 01,5 12° 41,7 Lst Skåne/Helsingborgs Stad 3. METODIK 3.1 Provtagning Provtagningar av blåmussla genomfördes medelst dykning på 3 till 10 meters djup 29/8 (ÖVF 1:5), 5/9 (ÖVF 3:5), 17/9 (ÖVF 4:13) och 18/9 (ÖVF 5:6) 2014. Skrubbskäddor inom ÖVF fiskades på mellan 5 och 10 meters djup med konventionella bottengarn 17/10 och 24/10 (ÖVF 1:5), 4/10 (ÖVF 3:5), 15/10 (ÖVF 4:12) och 13/10 (ÖVF 5:5) 2014. Provfisket, som samordnades av Patrik Karlsson, utfördes av ett antal lokala fiskare. Minst 25 skrubbskäddor av honkön provtogs på respektive station. Skrubbskäddor från station Helsingborg (=station VÄH i Helsingborg Stads program) provfiskades i november-december 2014. 3.2 Analyser Musslorna fick efter insamlandet gå i rent, luftat havsvatten från respektive lokal i 24 timmar för att tömma ut eventuellt tarminnehåll. Därefter frystes musslorna i –20°C. Musslor med skallängd 25-35 mm valdes ut och mjukdelarna preparerades fram för analys. Alla musslor från respektive station poolades till ett samlingsprov, varför ingen statistik kunde göras på miljögiftsdata. Liksom hos skrubbskäddorna delades proverna upp i tre fraktioner för analys av metaller, kvicksilver och organiska ämnen (bilaga 1 och 2). Skrubbskäddorna fördes levande till laboratorium och frystes in för senare dissektion. Vid dissektionen vägdes och mättes fiskarna och lever och gonader preparerades fram och vägdes. Deformationer, hudförändringar och fenskador noterades. Morfometriska parametrar som beräknades var somatisk vikt, levertotalindex (LTI), leversomatiskt index (LSI), gonadosomatiskt index (GSI) samt konditionsfaktor (CF). Hur dessa parametrar beräknades anges i bilaga 3. Från varje fisk togs lever- och muskelprov. Material från varje station för respektive parameter poolades till ett samlingsprov, varför ingen statistik kunde göras på miljögiftsdata. Leverproverma fördelades i plastburkar för analys av metaller och i syradiskade glasburkar, med teflonbeläggning i locket, för analys av organiska ämnen. Muskelprov, som togs ovan sidolinjen på fiskens bakre del, fördes över till plastburkar för kvicksilveranalys och till glas- 4 HÖGANÄS ÖVF 1:5, skrubbskädda ÖVF 1:5, blåmussla HELSINGBORG Helsingborg, skrubbskädda LANDSKRONA ÖVF 3:5, blåmussla ÖVF 3:5, skrubbskädda ÖVF 4:13, blåmussla ÖVF 4:12, skrubbskädda MALMÖ ÖVF 5:6, blåmussla ÖVF 5:5, skrubbskädda FIGUR 1. Stationer som provtogs år 2014 i Öresund för undersökning av miljögifter i biota. 5 burkar för analys av organiska ämnen. Analyser av metaller och organiska miljögifter i lever (och kvicksilver i muskel) inom ÖVF:s kontrollprogram utfördes av ALS Scandinavia AB (tabell 2). Metaller analyserades med ICP-SFMS (induktivt kopplad plasma). Polycykliska aromatiska kolväten (PAHer), polyklorerade bifenyler (PCBer) och klorerade pesticider bestämdes med GC-MS (gaskromatografi-masspektrofotometri). Tennorganiska föreningar analyserades med GC-FPD. TABELL 2. Analyserade ämnen i blåmussla och skrubbskädda inom ÖVFs kontrollprogram 2014. Metaller (ICP-SFMS och ICP-AES) Polyklorerade bifenyler, PCB (GC-MS) Klorerade pesticider (GC-MS) Polycykliska aromatiska föreningar, PAH (GC-MS) Tennorganiska föreningar (GC-MS) arsenik, As kadmium, Cd kobolt Co krom, Cr koppar, Cu* kvivksilver, Hg mangan, Ma nickel, Ni bly, Pb zink, Zn* PCB 28 PCB 52 PCB 101 PCB 118 PCB 153 PCB 138 PCB 180 hexaklorbensen DDT-o,p DDT-p,p DDE-o,p DDE-p,p DDD-o,p DDD-p,p aldrin dieldrin endrin telodrin isodrin alfa-HCH beta-HCH gamma-HCH (lindan) heptaklor cis-heptaklorepoxid alfa-endosulfan naftalen acenaftylen acenaften fluoren fenantren antracen fluoranten pyren bens(a)antracen krysen bens(b)fluoranten bens(k)fluoranten bens(a)pyren dibens(a,h)antracen benso(ghi)perylen monobutyltenn dibutyltenn tributyltenn tetrabutyltenn monooktyltenn dioktyltenn tricyclohexyltenn monofenyltenn difenyltenn trifenyltenn indeno(123cd)pyren Analyser av polybromerade difenyletrar (PBDE) samy poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) utfördes av IVL Svenska Miljöinstitutet i både lever och muskel. Dessa analyser bekostades av Länsstyrelsen i Skåne och Malmö Stad. Det utfördes också ftalat- och PCBanalyser i lever och muskel samt metallanalyser i muskel av ALS Scandinavia AB. Dessa analyser bekostades av Malmö Stad. Slutligen analyserades även polyaromatiska kolväten (PAH) och tennorganiska föreningar i lever på fisk från station Helsingborg (station VÄH). Dessa analyser utfördes av IVL och bekostades av Länsstyrelsen i Skåne. Samtliga analyser som inte ingick i ÖVFs program anges i tabell 3 (ÖVFs stationer) och tabell 4 (station Helsingborg). Analys av PCB och hexaklorbensen i lever utfördes både av ALS och IVL avseende ÖVF 4:12 (tabell 2och 3). För att kunna jämföra med resultat från övriga stationer redovisas endast resultat från ALS i texten medan båda analysprotokollen redovisas i bilaga 1 och 2. TABELL 3. Analyserade ämnen i lever och muskel hos skrubbskädda på ÖVF 3:5 och ÖVF 4:12 som bekostats av Lst Skåne respektive Malmö Stad. * Endast ÖVF 4:12 och ** Endast ÖVF 4:12 i muskel ***Inget PCB utan klorerad pesticid. Polybromerade difenyletrar, PBDE (GC-ECD) Poly- och perfluorerade alkylsubstanser, PFAS (LC-MS-MS Ftalater (GC-MS) * Polyklorerade bifenyler, PCB (GC-ECD) * Metaller (ICP-SFMS) ** PDDE-28 PBDE-47 PBDE-85 PBDE-99 PBDE-100 PBDE-153 PBDE-154 PBDE-209* PFHxA PFHpA PFOA PFNA PFDA PFUnDA PFBS PFHxS PFOS PFDS dimetylftalat dietylftalat di-n-propylftalat di-n-butylftalat di-iso-butylftalat di-pentylftalat di-n-oktyltalat di-(2-etylhexyl)-ftalat butylfbensylftalat di-cyklohexylftalat PCB 28 PCB 52 PCB 101 PCB 118 PCB 153 PCB 138 PCB 180 hexaklorbensen*** arsenik, As kadmium, Cd kobolt Co krom, Cr koppar, Cu* kvivksilver, Hg mangan, Ma nickel, Ni bly, Pb zink, Zn* 6 TABELL 4. Analyserade ämnen i lever och muskel hos skrubbskädda på station Helsingborg (station VÄH i Helsingborg Stads program) som bekostats av Länsstyrelsen i Skåne. * Endast i lever. Polybromerade difenyletrar, PBDE (GC-ECD) Poly- och perfluorerade alkylsubstanser, PFAS (LC-MS-MS Polycykliska aromatiska föreningar, PAH (GC-MS) * Tennorganiska föreningar (GC-MS-MS) * PDDE-28 PBDE-47 PBDE-85 PBDE-99 PBDE-100 PBDE-153 PBDE-154 PFHxA PFHpA PFOA PFNA PFDA PFUnDA PFBS PFHxS PFOS PFDS PFOSA naftalen acenaften fluoren fenantren antracen fluoranten pyren bens(a)antracen krysen bens(b)fluoranten bens(k)fluoranten bens(a)pyren dibens(a,h)antracen benso(ghi)perylen monobutyltenn dibutyltenn tributyltenn monooktyltenn dioktyltenn tricyclohexyltenn monofenyltenn difenyltenn trifenyltenn 3.3 Jämförelsedata Som jämförelsedata bakåt i tiden användes ÖVF:s egna undersökningar från 1999, 2002, 2006 och 2010. Uppmätta halter i muskel jämfördes dessutom med 2014 års undersökningar inom SVFs kontrollprogram (tre lokaler). Avvikelse- och tillståndsklassningar för metaller i mussla gjordes enligt ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet –kust och hav” (NV, 1999). Här jämfördes erhållna data med sk jämförvärden som anger bakgrundshalter. Dessa jämförvärden anges för två olika typområden, Västerhavet och Östersjön, vilka har olika jämförvärden för ett givet ämne. Gränsdragningen mellan dessa två typområden dras vid Lernacken i södra Öresund, vilket innebär att de undersökta stationerna hamnar i båda typområdena. Skrubbskäddorna och blåmusslorna var insamlade på grunda områden (5-10 m djup respektive 3-10 m djup) liggande ovan salthaltssprångskiktet, vilket innebär att miljön på dessa stationer präglas av ett bräckt ytvatten härstammande från Östersjön. Därför har jämförvärden för Östersjön ansetts mer relevanta i föreliggande undersökning trots att tre av stationerna teoretiskt ligger inom ett annat typområde. Metaller avvikelseklassades enligt: klass 1 klass 2 klass 3 klass 4 klass 5 ingen/obetydlig avvikelse liten avvikelse tydlig avvikelse stor avvikelse mycket stor avvikelse Erhållna data jämfördes även med HELCOMs (Helsingforskomissionen) statistiskt framtagna bakgrunds- och effektgränsvärde (BAC- och EAC) för kvicksilver, kadmium och bly (HELCOM, 2013a) samt för PCBer, PAHer och TBT (HELCOM, 2013b, HELCOM, 2013c och HELCOM, 2013d). För metaller rekommenderar HELCOM att BAC-värdet används som gräns för god miljöstatus (GES=Good environmental status) medan EACvärdet (vilket här är gränsvärdet för födointag enligt EU/1881/2006) används som gräns för "dålig status" gällande mussla och fisk. För 7 PCBer finns bakgrundsgränsvärde (BAC) och effektgränsvärde (EAC) i mussla och fisk. HELCOM rekommederar att EAC-värdena för CB-118 och CB-153 används som gräns för att GES uppfylls avseende dioxinlika- respektive icke-dioxinlika PCBer i mussla och fisk (HELCOM, 2013b). För 9 PAHer rekommenderas att EAC-värdena används som gräns för att GES uppfylls. För två PAHer (indeno(1,2,3-cd) pyren och krysen) rekommenderas att, i avsaknad av EAC-värde, BAC-värdet används som gräns för att GES uppfylls i mussla. Inga gränsvärden finns angivet för fisk avseende PAHer. 7 För TBT rekommenderas att EAC-värdet ej överskrids för att GES skall uppfyllas avseende mussla. HELCOMs gränsvärden överensstämmer med OSPARs (Oslo-Paris kommissionen) gränsvärden (OSPAR, 2009 och OSPAR, 2010). Även gränsvärden från EU-direktivet 2013/39/EU har använts som referensmaterial för miljögifter i fisk. I direktivet presenteras gränsvärden, i form av miljökvalitetsnormer (EQS) för av EU prioriterade substanser, där några EQS gäller halten i biota. Gränsvärden för fiskkött som föda avseende metaller och PCB baseras på EG 1881/2006 respektive på EU 1259/2011. 3.4 Kvalitetssäkring Följande kvalitetssäkringsarbete har utförts: • upprättande av försöksprotokoll • kontinuerlig kontroll och kalibrering av mätinstrument • funktionskontroll av provtagningsutrustning inför provtagning • flera korrekturläsningar/kontroller av data av olika personer Vid inskrivning och beräkningar av data från provtagning och analysprotokoll har inledande kontroll gjorts. Vid överföring till databaslistor har nästa kontroll av data gjorts. Eventuellt avvikande data har kontrollerats mot rådata. 8 4. RESULTAT OCH DISKUSSION 4.1 Blåmussla 9 3 8 7 5 3 1 2 Arsenik, As 0,16 1,5 4 Kadmium, Cd 0 30 1 0,12 0,1 0,04 0 Kvicksilver, Hg 1999 Avvikelse: 2002 1 1 Mangan, Mn 2006 = ingen/obetydlig 2010 2 = liten 0 0 Krom, Cr Koppar, Cu 250 200 4 3,5 3 150 2 2,5 2 100 1 1,5 1 1 5 0,02 1 5 2 10 0 4,5 3 15 0,06 Kobolt, Co 4 20 0,08 2 0,5 5 25 3 1 6 35 0,14 mg/kg TS 5 0,4 0,1 0 6 0,5 0,2 1 7 2 0,3 0,5 1 0 1 8 2,5 0,6 1,5 4 9 3 0,7 2 mg/kg TS 6 0 0,8 2,5 ÖVF 1:5, Höganäs, blåmussla 3,5 0,9 50 0,5 Nickel, Ni 2014 0 Skåre/Stavsten-14 3 = tydlig 0 Bly, Pb 4 = stor Abbekås-14 Zink, Zn Ystad/Svarte-14 5 = mycket stor FIGUR 2. Tungmetallhalter i blåmussla i station ÖVF 1:5, Höganäs år 2014. Jämförelsedata från tidigare undersökningar inom ÖVF samt undersökningar från sydkusten (SVF) presenteras. Svart streckad linje anger i förekommande fall HELCOMs gräns för god miljöstatus (GES) vilket här är BAC-värdet. Avvikelseklassningar anges enligt legend. Station Höganäs, ÖVF 1:5 Metaller Arsenik-, kobolt-, kvicksilver-, bly-, zink- och nickelhalten har legat på ungefär samma nivå sedan 2010 i ÖVF 1:5. Resterande metaller (kadmium, krom, koppar och mangan) har däremot minskat (>25%) sedan 2010 (fig 2). Metallhalterna i blåmussla i station Höganäs (ÖVF 1:5) har generellt sett legat i samma intervall som halterna på lokalerna i Sydkustens Vattenvårdsförbund (SVF), undantaget en något högre halt krom i ÖVF 1:5 (fig 2). Avvikelseklassning och gränsvärden Jämförvärdena överskreds 2014 endast för zink, där avvikelsen klassades som "liten". I övriga fall konstaterades "ingen/obetydlig avvikelse". Bly låg på bakgrundsgränsvärdet (BAC) medan BAC precis överskreds för kadmium och kvicksilver, vilket innebär att dessa två ämnen inte uppfyller GES. Halterna låg dock ca 5-20 gånger under EAC varför födokravet uppfylls. 9 14 PCB, PAH och TBT ÖVF 1:5, Höganäs, blåmussla 450 400 150 µg/kg TS 10 125 8 75 4 2 0 Summa PCB7 2010 2014 Skåre/ Stavsten-14 15 25 −0 2006 30 50 ** 2002 45 100 6 1999 1200 1000 800 600 400 200 12 summa PAH −0 Abbekås-14 * Ystad/Svarte-14 TBT FIGUR 3. Polyklorerade bifenyler (PCB7), Polyaromatiska kolväten (PAH16) och tributyltenn (TBT) i blåmussla i station ÖVF 1:5, Höganäs år 2014. Svart streckad linje anger i förekommande fall HELCOMs gräns för god miljöstatus (GES) vilket här är EAC-värdet. Jämförelsedata från tidigare undersökningar inom ÖVF samt undersökningar från sydkusten (SVF) presenteras. .* anger halt under rapporteringsgränsen. Klorerade pesticider, PCB, PAH och tennorganiska ämnen Med undantag för p,p`-DDE som låg precis över rapporteringsgränsen låg halterna av övriga klorerade pesticider (ej ill.) i blåmussla i Höganäs under rapporteringsgränsen. Två kongener av polyklorerade bifenyler (PCB) detekterades 2014. Summahalten PCB7 låg i nivå med 2010 års undersökning. Det enda PAH som detekterades var fenantren och summahalten PAH16 var i nivå med 2010. Halten av PCB7 och PAH16 var i föreliggande undersökning låga och i nivå med vad som erhölls inom SVFs program 2014 (fig 3). Halten av TBT hade minskat jämfört med föregående undersökning och var dessutom betydligt lägre jämfört med 1999 och 2002 års undersökningar (fig 3). DBT detekterades också 2014 (ej ill.). Gränsvärden Samtliga PCB-kongeners BAC-värde (i µg/kg fettvikt) underskreds med undantag för att detta inte kunde fastställas för PCB-kongenen CB-118, då rapporteringsgränsen var högre än BAC-värdet. Detta innebar att det inte kan fastställas om GES uppfylldes eller ej avseende CB-118, som är en indikator på halten dioxinlika PCBer (HELCOM, 2013b). Däremot uppfyldes GES avseende CB-153, vilken är en indikator på halten icke-dioxinlika PCBer enligt HELCOM. Undantaget indeno(1,2,3-cd)pyren och krysen uppfylldes GES för samtliga PAHer. I avsaknad av EAC-värde (µg/kg TS), som gräns för GES, utgörs gränsen för dessa två PAHer av BAC-värdet, vilken i föreliggande undersökning låg under rapporteringsgränsen för ämnena. För TBT är GES satt som EAC-värdet vilket är 12 µg/kg TS (HELCOM, 2013d). Den uppmätta halten var 18 µg/kg TS, vilket innebär att EAC överskreds. 10 3 10 9 2,5 8 mg/kg TS 7 4 2 0 0,3 60 0,25 50 0,2 mg/kg TS Kadmium, Cd 40 0,15 0,1 20 0,05 10 0 0 Kvicksilver, Hg 1999 Avvikelse: 2002 1 Kobolt, Co 2006 2010 = ingen/obetydlig 2 = liten 0,6 4 0 5 4,5 4 4 3,5 3,5 1 2,5 Mangan, Mn 5 5 3 2 2,5 2 1,5 1,5 1 1 0,5 0,5 Nickel, Ni 2014 0 Skåre/Stavsten-14 3 = tydlig 1 4 = stor 0 Krom, Cr Koppar, Cu 250 200 3 2 0 6 0,8 4,5 3 30 1 0 7 0,2 0,1 1 8 0,4 0,2 0 Arsenik, As 9 1 0,3 0,5 1 1,2 0,4 1 3 0,7 0,5 1 1,5 5 1,4 0,6 2 6 Metaller ÖVF 3:5, Landskrona, blåmussla 0,8 150 1 1 100 50 0 Bly, Pb Abbekås-14 Zink, Zn Ystad/Svarte-14 5 = mycket stor FIGUR 4. Tungmetallhalter i blåmussla i station ÖVF 3:5, Landskrona år 2014. Jämförelsedata från tidigare undersökningar inom ÖVF samt undersökningar från sydkusten (SVF) presenteras. Svart streckad linje anger i förekommande fall HELCOMs gräns för god miljöstatus (GES) vilket här är BAC-värdet. Avvikelseklassningar anges enligt legend. Station Landskrona, ÖVF 3:5 Metaller Kobolt-, krom-, koppar-, kvicksilver-, zink- och nickelhalten har legat på ungefär samma nivå sedan 2010 på ÖVF3:5. Mangan ökade 2014 relativt 2010 års låga halt. För resterande metaller (arsenik, kadmium och bly) har däremot halterna minskat (>25%) sedan 2010 (fig 4). Metallhalterna i blåmussla i station Landskrona (ÖVF 3:5) har generellt legat i samma intervall som halterna i lokalerna på sydkusten (fig 4). Avvikelseklassning och gränsvärden Jämförvärdena överskreds inte 2014 för någon metall varför de klassas som "ingen/obetydlig avvikelse". Kadmium, bly och kvicksilver låg precis över BAC, vilket innebär att GES för metallerna inte uppfylls. Halterna låg dock ca 5-25 gånger under EAC varför födokravet uppfylls. 11 20 250 300 18 16 µg/kg TS 4 2 0 50 ** Summa PCB7 0 2010 2014 30 100 6 2006 40 150 8 2002 100 50 14 10 1999 200 200 12 PCB, PAH och TBT ÖVF 3:5, Landskrona, blåmussla summa PAH 20 Skåre/ Stavsten-14 10 Abbekås-14 0 * Ystad/Svarte-14 TBT FIGUR 5. Polyklorerade bifenyler (PCB7), Polyaromatiska kolväten (PAH16) och tributyltenn (TBT) i blåmussla i station ÖVF 3:5, Landskrona år 2014. Svart streckad linje anger i förekommande fall HELCOMs gräns för god miljöstatus (GES) vilket här är EAC-värdet. Jämförelsedata från tidigare undersökningar inom ÖVF samt undersökningar från sydkusten (SVF) presenteras. * anger halt under rapporteringsgränsen. Klorerade pesticider, PCB, PAH och tennorganiska ämnen Med undantag för p,p`-DDE som låg precis över rapporteringsgränsen var halterna av övriga klorerade pesticider (ej ill.) i blåmussla vid Landskrona under rapporteringsgränsen. Tre kongener av polyklorerade bifenyler (PCB) detekterades 2014. Summahalten PCB7 var låg men ca 2 gånger högre än i 2010 års undersökning. De PAHer som detekterades var fenantren och fluoranten. Summahalten PAH16 var liksom 2010 låg men ca dubbelt så hög som 2010 års värde. Halten av PCB7 och PAH16 var i föreliggande undersökning något över respektive i nivå med vad som erhölls inom SVFs program 2014 (fig 5). Halten av TBT var i nivå med föregående undersökning men betydligt lägre jämfört med 1999 och 2002 års undersökningar (fig 5). Både MBT och DBT detekterades (ej ill.), men i lägre halter än TBT. Gränsvärden Samtliga PCB-kongeners BAC-värde (i µg/kg fettvikt) underskreds med undantag för att detta inte kunde fastställas för PCB-kongenen CB-118, då rapporteringsgränsen var högre än BAC-värdet. Detta innebar att det inte kan fasttsällas om GES uppfylldes eller ej avseende CB-118, som är en indikator på halten dioxinlika PCBer (HELCOM, 2013b). Däremot uppfylldes GES avseende CB-153, vilken är en indikator på halten icke-dioxinlika PCBer enligt HELCOM. Undantaget indeno(1,2,3-cd)pyren och krysen uppfylldes GES för samtliga PAHer. I avsaknad av EAC-värde (µg/kg TS), som gräns för GES, utgörs gränsen för dessa två PAHer av BAC-värdet, vilken i föreliggande undersökning låg under rapporteringsgränsen för ämnena. För TBT är GES satt som EAC-värdet vilket är 12 µg/kg TS (HELCOM, 2013d). Den uppmätta halten var 19 µg/kg TS, vilket innebär att EAC överskreds. 12 3 10 9 mg/kg TS 7 0,6 2 6 0,5 1 1,5 5 4 0,4 0,3 1 3 2 0,2 0,5 1 0 0,7 2,5 8 0,1 0 Arsenik, As Kadmium, Cd 0 90 0,4 80 0,35 70 0,3 60 0,25 50 4 40 3 mg/kg TS 0,45 1 0,2 0,15 30 0,1 20 0,05 10 0 1999 Avikelse: 2002 1 Kobolt, Co = ingen/obetydlig 2010 2 = liten 8 1,5 6 1 4 0,5 2 0 7 0 Krom, Cr 4 3 100 1 50 1 2014 0 Skåre/Stavsten-14 3 = tydlig 2 150 2 Nickel, Ni Koppar, Cu 200 5 1 1 250 6 1 2006 2 6 0 12 10 8 2 Mangan, Mn Metaller ÖVF 4:13, Malmö, blåmussla 2,5 7 5 0 Kvicksilver, Hg 3 0,8 4 = stor 0 Bly, Pb Abbekås-14 Zink, Zn Ystad/Svarte-14 5 = mycket stor FIGUR 6. Tungmetallhalter i blåmussla i station ÖVF 4:13, Malmö år 2014. Jämförelsedata från tidigare undersökningar inom ÖVF samt undersökningar från sydkusten (SVF) presenteras. Svart streckad linje anger i förekommande fall HELCOMs gräns för god miljöstatus (GES) vilket här är BAC-värdet. Avvikelseklassningar anges enligt legend. Station ÖVF4:13, Malmö Metaller Nickel- och zinkhalten har legat på ungefär samma nivå sedan 2010 i ÖVF4:13. Halten mangan har ökat sedan 2010. För resterande metaller (arsenik, kadmium, kobolt, koppar, krom, kvicksilver och bly) har däremot halterna minskat (>25%) sedan 2010 (fig 6). Metallhalterna i blåmussla i station Malmö (ÖVF 4:13) har generellt varit i samma intervall som halterna på lokalerna i SVF, dock med undantag för en högre halt kvicksilver i ÖVF 4:13 (fig 6). Avvikelseklassning och gränsvärden Jämförvärdena överskreds 2014 endast för zink, där avvikelsen klassades som "liten". I övriga fall konstaterades "ingen/obetydlig avvikelse". Bly och kvicksilver låg precis över BAC, vilket innebär att GES inte uppfylldes för metallerna. Däremot uppfylldes GES för kadmium. Halterna låg ca 5-20 gånger under EAC varför födokravet uppfylldes. 13 70 700 300 60 600 250 500 40 400 30 300 20 200 10 100 µg/kg TS 50 0 ** Summa PCB7 0 PCB, PAH och TBT ÖVF 4:13, Malmö, blåmussla 1999 2002 200 2006 150 2010 2014 30 * summa PAH 20 Skåre/ Stavsten-14 10 Abbekås-14 0 * Ystad/Svarte-14 TBT FIGUR 7. Polyklorerade bifenyler (PCB7), Polyaromatiska kolväten (PAH16) och tributyltenn (TBT) i blåmussla i station ÖVF 4:13, Malmö år 2014. Svart streckad linje anger i förekommande fall HELCOMs gräns för god miljöstatus (GES) vilket här är EAC-värdet. Jämförelsedata från tidigare undersökningar inom ÖVF samt undersökningar från sydkusten (SVF) presenteras.* anger halt under rapporteringsgränsen. Klorerade pesticider, PCB, PAH och tennorganiska ämnen Med undantag för p,p`-DDD som låg precis över rapporteringsgränsen var halterna av övriga klorerade pesticider (ej ill.) i blåmussla vid Malmö under rapporteringsgränsen. Fem av de sju PCB-kongenerna detekterades 2014. Summahalten PCB7 låg klart över 2010 års undersökning. De PAHer som detekterades var fenantren, fluoranten och pyren. Även om halten PAH16 i föreliggande undersökning var något högre än, eller i nivå med, stationerna i SVFs program, kan PAH16 betraktas som låg i ÖVF 4:13 (fig 7). Halterna av TBT låg i nivå med föregående undersökning och var dessutom betydligt lägre jämfört med 1999 och 2002 års undersökningar (fig 7). Både MBT och DBT detekterades (ej ill.), men i lägre halter än TBT. Avvikelseklassning och gränsvärden Samtliga PCB-kongeners BAC-värde (i µg/kg fettvikt) underskreds med undantag för att detta inte kunde fastställas för PCB-kongenen CB-118, då rapporteringsgränsen var högre än BAC-värdet. Detta innebar att det inte kunde fastställas om GES uppfylldes eller ej avseende CB-118, som är en indikator på halten dioxinlika PCBer (HELCOM, 2013b). Däremot uppfylldes GES avseende CB-153, vilken är en indikator på halten icke-dioxinlika PCBer enligt HELCOM. Undantaget indeno(1,2,3-cd)pyren och krysen uppfylldes GES för samtliga PAHer. I avsaknad av EAC-värde (µg/kg TS), som gräns för GES, utgörs gränsen för dessa två PAHer av BAC-värdet, vilken i föreliggande undersökning låg under rapporteringsgränsen för ämnena. För TBT är GES satt som EAC-värdet vilket är 12 µg/kg TS (HELCOM, 2013b). Den uppmätta halten var 17 µg/kg TS, vilket innebär att EAC överskreds. 14 0,8 4 7 3,5 0,7 3,5 6 3 0,6 3 5 2,5 0,5 2,5 4 2 0,4 2 3 1,5 0,3 1,5 2 1 0,2 1 1 0,5 0,1 0,5 mg/kg TS 4 0 0 Arsenik, As 0,25 0,2 0,15 mg/kg TS Metaller ÖVF 5:6, Klagshamn, blåmussla 8 1 0,1 0,05 0 1999 Avvikelse: 2002 1 Kadmium, Cd 0 100 10 90 9 80 8 70 7 60 6 50 5 40 4 30 3 20 2 10 1 0 Kvicksilver, Hg 1 Mangan, Mn 2006 = ingen/obetydlig 2010 Kobolt, Co 0 12 10 6 4 2 0 Krom, Cr 6 200 4 150 3 1 100 2 1 50 1 0 Nickel, Ni 2014 2 = liten 0 0 Bly, Pb Skåre/Stavsten-14 3 = tydlig Koppar, Cu 250 5 1 1 8 4 = stor Abbekås-14 Zink, Zn Ystad/Svarte-14 5 = mycket stor FIGUR 8. Tungmetallhalter i blåmussla istation ÖVF 5:6, Klagshamn år 2010. Jämförelsedata från tidigare undersökningar inom ÖVF samt undersökningar från sydkusten (SVF) presenteras. Svart streckad linje anger i förekommande fall HELCOMs gräns för god miljöstatus (GES) vilket här är BAC-värdet. Avvikelseklassningar anges enligt legend. Station ÖVF 5:6, Klagshamn Metaller, Arsenik-, kadmium-, kobolt- krom-, koppar-, kvicksilver-, mangan-, bly- och zinkhalten har legat på ungefär samma nivå sedan 2010 i ÖVF5:6. Halten av nickel har ökat (>25%) sedan 2010 (fig 8). Metallhalterna i blåmussla vid station Klagshamn (ÖVF 5:6) var generellt sett i nivå med halterna på lokalerna i SVF (fig 8). Avvikelseklassning och gränsvärden Jämförvärdena överskreds inte 2014 för någon metall varför de klassas som "ingen/obetydlig avvikelse". Kadmium och kvicksilver låg precis över BAC, vilket innebär att GES inte uppfylldes för metallerna. Däremot uppfylldes GES för bly. Halterna av metallerna låg ca 4-20 gånger under EAC varför födokravet uppfylldes. 15 140 40 80 30 60 20 40 10 20 µg/kg TS 500 400 300 200 100 50 0 250 120 100 * Summa PCB7 0 PCB, PAH och TBT ÖVF 5:6, Klagshamn, blåmussla 1999 200 2002 150 2010 2006 2014 100 Skåre/ Stavsten-14 50 ** summa PAH 0 Abbekås-14 * * * Ystad/Svarte-14 TBT FIGUR 9. Polyklorerade bifenyler (PCB7), Polyaromatiska kolväten (PAH16) och tributyltenn (TBT) i blåmussla i station ÖVF 5:6, Klagshamn år 2014. Svart streckad linje anger i förekommande fall HELCOMs gräns för god miljöstatus (GES) vilket här är EAC-värdet. Jämförelsedata från tidigare undersökningar inom ÖVF och från sydkusten (SVF) presenteras. * anger halt under rapporteringsgränsen.. Klorerade pesticider, PCB, PAH och tennorganiska ämnen Med undantag för p,p`-DDE som låg precis över rapporteringsgränsen var halterna av övriga klorerade pesticider (ej ill.) i blåmussla vid Klagshamn under rapporteringsgränsen. Två av de sju PCB-kongenerna detekterades 2014. Summahalten PCB7 låg ca 5 gånger lägre än halten i 2010 års undersökning medan inga PAHer detekterades 2014. Halten av PCB7 var i föreliggande ca 2 gånger högre än vad som erhölls inom SVFs program 2014 (fig 9). MBT och DBT (ej ill.) detekterades medan TBT, i likhet med föregående undersökning, ej detekterades. Höga halter TBT noterades i 1999 och 2002 års undersökningar (fig 9). Jämförvärden och gränsvärden Samtliga PCB-kongeners BAC-värde (i µg/kg fettvikt) underskreds med undantag för att detta inte kunde fastställas för PCB-kongenen CB-118, då rapporteringsgränsen var högre än BAC-värdet. Detta innebar att det inte kunde fastställas om GES uppfylldes eller ej avseende CB-118, som är en indikator på halten dioxinlika PCBer (HELCOM, 2013b). Däremot uppfyldes GES avseende CB-153, vilken är en indikator på halten icke-dioxinlika PCBer enligt HELCOM. Undantaget indeno(1,2,3-cd)pyren och krysen uppfylldes GES för samtliga PAHer. I avsaknad av EAC-värde (µg/kg TS), som gräns för GES, utgörs gränsen för dessa två PAHer av BAC-värdet, vilken i föreliggande undersökning låg under rapporteringsgränsen för ämnena. För TBT är GES satt som EAC-värdet vilket är 12 µg/kg TS (HELCOM, 2013b). Inget TBT detekterades och rapporteringsgränsen låg på 13 µg/kg TS, vilket innebär att det inte helt kan fastställas att EAC underskreds. 4.2 Skrubbskädda Nedan redovisas resultat inom ÖVFs kontrollprogram stationsvis. På ÖVF 3:5 och ÖVF 4:12 tilkommer även parametrar bekostade av Länsstyrelsen i Skåne och Malmö stad. Slutligen redovisas resultat från station Helsingborg utifrån analyser som bekostats av Lst i Skåne. TABELL 5. Morfometri (medelvärde±SE) för skrubbskäddor inom ÖVFs, Lst Skånes och Malmö Stads kontrollprogram (station Helsingborg ej medtaget då uppgifter saknas härifrån). Station Program Längd Totalvikt Somatisk vikt LSI GSI CF ÖVF 1:5, Höganäs ÖVF 332±3,9 397±12,7 362±11 1,66±0,09 4,64±0,26 1,09±0,02 ÖVF 3:5, Landskrona ÖVF/Lst Skåne 342±3,9 472±16,2 428±14,1 1,96±0,09 4,84±0,28 1,25±0,03 ÖVF 4:12, Malmö ÖVF/Malmö Stad 332±4,5 413±13,2 371±11,9 2,01±0,08 5,22±0,22 1,11±0,02 ÖVF 5:5, Klagshamn ÖVF 326±5,9 388±20,3 352±18,4 1,76±0,09 5,24±0,34 1,07±0,04 16 Morfometri Då mer provmängd behövdes till kemiska analyser i ÖVF 3:5 och ÖVF 4:12, relativt övriga lokaler, provtogs 40 respektive 44 honfiskar här. I ÖVF 1:5 och ÖVF 5:5 provtogs 28 respektive 25 honfiskar. I station Helsingborg (= station VÄH i Helsingborg Stads program) provtogs 23 skrubbor (både han- och honfisk). Totalvikt, somatisk vikt och totallängd var något högre i ÖVF 3:5 jämfört med övriga lokaler (tabell 5). Relativ gonadvikt (GSI) var i stort sett likvärdig på lokalerna 2014 (tabell 5). E något lägre relativ levervikt (LSI) noterades i ÖVF1:5 och i ÖVF 5:6. Under perioden 1999-2014 har miljögiftsundersökning genomförts på skubbskädda i ÖVFs lokaler. Den fysiologiska konditionen (somatisk konditionsfaktor) och leverstatusen (LSI) har inte försämrats på lokalerna under 1999-2014 (Sjölin, 2014a). 1 0,9 6 0,8 5 0,7 mg/kg TS 0,4 0,2 1 0 0,12 mg/kg TS 0,06 0,02 Mangan, Mn 0 0,04 20 0,02 0 Kobolt, Co 0 Nickel, Ni 1999 2002 * 10 * 0 Krom, Cr 0,25 140 120 0,2 100 0,15 80 60 0,1 40 * Bly, Pb 2006 0,05 20 0 Koppar, Cu 0,3 160 0,05 * 70 180 0,1 0,04 1 30 0,15 0,08 2 40 0,06 0,2 0,1 3 0,08 0,25 0,14 4 50 0,3 0,16 5 0,1 0 Kadmium, Cd 0,18 6 0 0 60 0,1 0,1 Arsenik, As 0,12 0,2 0,3 2 0,5 0,3 0,5 3 0,14 0,4 0,6 4 0,6 mg/kg Vv 7 Metaller ÖVF 1:5, Höganäs, lever skrubbskädda Zink, Zn 2010 0 Kvicksilver, Hg** 2014 FIGUR 10. Tungmetallhalter i lever i skrubbskädda (**Hg analyserat i muskel) i station ÖVF 1:5, Höganäs. * anger halt under rapporteringsgränsen. Station ÖVF 1:5, Höganäs Metaller i lever (kvicksilver i muskel) Metallerna krom, nickel och bly låg under rapporteringsgränsen 2014 (fig 10). Orsaken till detta kan vara att rapporteringsgränsen höjts (till 0,1 mg/kg TS) sedan 2010 års undersökning. Jämfört med 2010 var halten mangan något lägre och halten arsenik, kadmium, koppar och kvicksilver något högre (>25%) 2014. Kobolt-, nickel- och zinkhalten har legat relativt stabilt sedan 2010 (fig 10). Gränsvärden BAC-värdena för kadmium och kvicksilver (26 µg/kg Vv och 35 µg/kg Vv) överskreds. Däremot går det inte att fastställa huruvida BAC-värdet för bly underskreds eller ej då halten låg under rapporteringsgränsen och denna var ca 4 gånger högre än BAC-värdet (26 µg/ kg Vv). God miljöstatus (GES) uppfylldes därför inte avseende kadmium och kvicksilver och det är osäkert om den uppfylldes för bly till följd av den höga rapporteringsgränsen. Gränsvärdena för "Dålig status" är satta enligt EUs födointagkrav. För kvicksilver ligger detta gränsvärde på 500 µg/kg Vv (muskel) medan koncentrationen av bly och kadmium i lever räknats om utifrån gränsen för födointag av mussla (HELCOM, 2013a). Gränsvärdena för kadmium och bly i lever ligger här på 1 000 respektive 1 500 µg/kg Vv. Samtliga metaller låg under gränsvärdet för födointag. Detta innebär att "Dålig status" inte uppnåddes för de tre metallerna i skrubbskädda. 17 70 300 µg/kg TS 200 150 320 85 750 60 25 300 60 80 10 700 60 20 50 50 5 0 PCB7 20 10 * MBT 1999 0 * DBT 2002 50 14 45 µg/kg TS 8 25 6 20 2 0 HCB 0 2 * * p,p-DDE * 0 2010 0 PAH 2014 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 4 10 5 * TBT 6 15 ** 0 8 30 4 10 10 35 10 20 2 12 40 12 30 4 2006 16 40 6 30 10 50 8 40 15 100 90 340 65 250 0 PCB, tennorganiska föreningar, PAH, HCB, DDT och HCH ÖVF 1:5, Höganäs, lever skrubbskädda 0,6 0,4 * * p,p-DDD 0,2 0 * * * b-HCH FIGUR 11. PCB7, tennorganiska föreningar, PAH (PAH16), HCB, DDT och HCH i lever i skrubbskädda i station ÖVF 1:5, Höganäs. * anger halt under rapporteringsgränsen.. PCB, tennorganiska ämnen, PAH och klorerade pesticider i lever Halten PCB7 i lever låg högre jämfört med 2010 (fig 11). Alla kongener undantaget CB-28 detekterades i föreliggande undersökning. Halterna av de tennorganiska föreningarna monobutyltenn (MBT) och dibutyltenn (DBT) var lägre 2014 än i föregående undersökning (fig 12). Däremot detekterades TBT, vilket inte var fallet 2010. Halten PAH16 var något över 2010 års värden (fig 11). Av PAHerna detekterades endast naftalen och fenantren 2014. Halten HCB, p,p-DDD och p,p-DDT var precis detekterbara medan en något högre halt av p,p-DDE noterades 2014 och den låg något över 2010 års värde (fig 11). Gränsvärden Samtliga EAC-värden för PCBer underskreds med undantag för PCB-kongenen CB-118 som överskreds. EAC-värden för CB-118 och CB-153 rekommenderas av HELCOM att användas som gräns för "God miljöstatus" (GES) avseende dioxinlika- respektive icke-dioxinlika PCBer (HELCOM, 2013b). CB-118 låg ca 2 gånger över gränsen för GES. EAC-värdet för CB-153 underskreds i föreliggande undersökning. Hexablorbensen (HCB) och hexaklorbutadien (HCBD) låg ≥10 gånger under de angivna gränsvärdena i EUs direktiv 2013/39/EU för miljökvalitetsnormer (EQS för HCB= 10 µg/kg Vv samt EQS för HCBD= 50 µg/kg Vv). Rapporteringsgränsen för heptaklor/heptaklorepoxid är ca 1 000 gånger över den angivna EQS. Därför går det inte att fastställa huruvida halten låg över eller under den i EU-direktiv 2013/39/EU angivna miljökvalitetsnormen (EQS) för ämnet. 18 1 7 0,9 0,7 5 mg/kg TS 0,5 3 0,4 2 Arsenik, As 6 5 0 Kadmium, Cd mg/kg TS 3 0,08 160 0,07 140 0,06 120 0,05 100 0,04 80 0,03 60 0,02 40 0,1 0,01 0,05 Mangan, Mn 1999 Kobolt, Co 0,4 0,15 1 0 0,5 0,2 2 0,1 0,45 0,25 0 0 Nickel, Ni 2002 40 30 20 0,2 180 0,3 50 0,3 0,09 0,35 4 0 60 0,4 0,2 0,1 70 0,5 0,4 0,2 1 80 0,8 0,6 0,6 0,3 0,9 0,7 0,8 0,6 4 0 1 0,8 6 0 1,2 Bly, Pb 2006 * * 10 0 Krom, Cr Koppar, Cu 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 20 0 * mg/kg Vv 8 Metaller ÖVF 3:5, Landskrona, lever skrubbskädda Zink, Zn 2010 0 Kvicksilver, Hg** 2014 FIGUR 12. Tungmetallhalter i lever i skrubbskädda (**Hg analyserat i muskel) vid station ÖVF 3:5, Landskrona. * anger halt under rapporteringsgränsen. Station ÖVF3:5, Landskrona Metaller i lever (kvicksilver i muskel) Metallerna krom och bly låg under rapporteringsgränsen 2014 (fig 12). Orsaken till detta kan vara att rapporteringsgränsen höjts (till 0,1 mg/kg TS) sedan 2010 års undersökning. Jämfört med 2010 var halten arsenik, kadmium, koppar och kvicksilver ca dubbelt så hög 2014. Notervärt är en stegvis ökande halt av arsenik över perioden 2002-2014. Kobolt-, mangan-, nickel- och zinkhalten har legat på ungefär samma nivå sedan 2010 (fig 12). Gränsvärden BAC-värdena för kadmium och kvicksilver (26 µg/kg Vv och 35 µg/kg Vv) överskreds. Däremot går det inte att fastställa huruvida BAC-värdet för bly underskreds eller ej då halten låg under rapporteringsgränsen och denna var ca 4 gånger högre än BAC-värdet (26 µg/kg Vv). God miljöstatus (GES) uppfylldes därför inte avseende kadmium och kvicksilver och den är osäker för bly till följd av den höga rapporteringsgränsen. Gränsvärdena för "Dålig status" är av HELCOM satta enligt EUs födointagkrav (EU direktiv 1881/2006). För kvicksilver ligger detta gränsvärde på 500 µg/kg Vv (muskel) medan koncentrationen av bly och kadmium i lever räknats om utifrån gränsen för födointag av mussla (HELCOM, 2013a). Gränsvärdena för kadmium och bly i lever ligger här på 1 000 respektive 1 500 µg/kg Vv. Samtliga metaller låg under gränsvärdet för födointag. Detta innebär att "Dålig status" inte uppnåddes för de tre metallerna i skrubbskädda. 19 PCB, tennorganiska föreningar, PAH, HCB, DDT och HCH ÖVF 3:5, Landskrona, lever skrubbskädda 160 70 140 80 90 140 60 120 70 80 50 100 60 70 40 80 30 60 20 40 10 20 120 µg/kg TS 100 80 60 40 20 0 * 0 PCB7 * 0 MBT 1999 12 50 µg/kg TS 10 * DBT 0 * * HCB 0 10 0 20 * TBT 0 12 8 1 6 4 0 2014 1,5 10 2 PAH 2 14 p,p-DDE 10 2,5 16 ** * 2010 18 20 4 2 10 30 6 30 20 40 8 40 30 2006 60 50 40 2002 14 60 50 0,5 * * p,p-DDD 0 ** * b-HCH FIGUR 13. PCB7, tennorganiska föreningar, PAH (PAH16), HCB, DDT och HCH i lever i skrubbskädda i station ÖVF 3:5, Landskrona. * anger halt under rapporteringsgränsen. PCB, tennorganiska ämnen, PAH och klorerade pesticider i lever Halten PCB7 låg något över vad som erhölls 2010 (fig 13). Alla kongener undantaget CB-28 och CB-52 detekterades i föeliggande undersökning. Halterna av de tennorganiska föreningar monobutyltenn (MBT) och dibutyltenn (DBT) var något högre relativt halterna i föregående undersökning (fig 15). Däremot detekterades inte TBT i föreliggande studie, vilket skulle kunna bero på en minskad belastning av TBT. PAH16 var tydligt högre än 2010 års värde (fig 13). Av PAHerna detekterades endast naftalen och fenantren 2014. Halten HCB, p,p-DDD och p,p-DDT var precis detekterbara medan en något högre halt av p,p-DDE noterades, vilken var i nivå med 2010 års halt fig 13). Gränsvärden Samtliga EAC-värden av PCBer underskreds. EAC-värden för CB-118 och CB-153 rekommenderas av HELCOM att användas som gräns för "God miljöstatus" (GES) avseende dioxinlika- respektive icke-dioxinlika PCBer (HELCOM, 2013b). GES uppfylldes således för båda PCB-typerna. Hexablorbensen (HCB) och hexaklorbutadien (HCBD) låg ≥10 gånger under de angivna gränsvärdena i EUs direktiv 2013/39/EU för miljökvalitetsnormer (EQS för HCB= 10 µg/kg VS samt EQS för HCBD= 50 µg/kg VS). Rapporteringsgränsen för heptaklor/heptaklorepoxid är ca 1 000 gånger över den angivna EQS. Därför går det inte att fastställa huruvida halten låg över eller under den i EU-direktiv 2013/39/EU angivna miljökvalitetsnormen (EQS) för ämnet. 20 ÖVF 3:5, Landskrona 2010 Polybromerade difenyletrar, PBDE lever och muskel i skrubbskädda 2014 ÖVF 3:5, Landskrona 2014 1,8 3 1,6 1,6 2,5 1,4 1,2 µg/kg Vv 1,8 lever 1,4 2 1 1,2 1 1,5 0,8 0,6 0,8 1 0,4 0,6 0,4 0,5 0,2 * * 0 PBDE 28 PBDE 47 PBDE 100 * PBDE 99 PBDE 154 * PBDE 153 −0 muskel 0,2 0 summa PBDE6 PBDE 47 FIGUR 14. PBDE i lever och muskel i skrubbskädda i station ÖVF 3:5, Landskrona i Öresund. * anger halt under rapporteringsgränsen. PBDE och PFAS i lever och muskel Fem av de sju kongenerna av polybromerade difenyletrar, PBDE (bromerade flamskyddmedel) som analyserades i lever var lägre 2014 relativt 2010 (fig 14). Kongenen BDE-209 detekterades varken 2010 eller 2014 (ej ill). Däremot detekterades BDE-28 2014, men ej 2010 (fig 14). Summan av PBDE6 (innefattande BDE-28, BDE-47, BDE-99, BDE-100, BDE-153 och BDE-154) hade minskat 2014 relativt 2010 (fig 14). I muskel låg BDE-47 precis över rapporteringgränsen, liksom var fallet 2010 (figur 14). Halten av poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) hade minskat generellt sett sedan 2010 i både lever och muskel (fig 15). PFHxA detekterades dock 2014 i lever och PFDS detekterades både i lever och muskel, vilket inte var fallet 2010. Högst halt i både lever och muskel noterades för PFOS för vilken gränsvärden i form av EQS finns (se nedan). Halten PFOS i muskel och lever 2014 låg ca 10-20 gånger under den halt som noterats i abborrar i Vänerns vattenvårdsförbunds årliga miljögiftsprogram (Sjölin, 2014b). Jämfört med halten i abborre i bakgrundssjöar (Woldigeorgis et al., 2010) låg halten ca 10 gånger lägre i ÖVF3:5. Gränsvärden För halten av PBDE6 finns ett gränsvärde i form av EQS på 8,5 ng/kg Vv (Directive 2013/39/ EU). Detta värde överskreds i lever och muskel, även om det endast var kongenen BDE-47 som detekterades i muskel (47 ng/kg Vv) på stationen. Halten av PFOS i muskel låg, liksom 2010, ca 20-30 gånger under det EQS på 9,1 µg/kg Vv som finns för halten i muskel. 7 6 Poly- och perfluorerade alkylsubstanser, PFAS skrubbskädda Landskrona 2014 lever µg/kg Vv 5 3 2 1 0 * * * PFOA PFHxA * * * PFDA PFUnDA PFHpA PFNA ÖVF 3:5, Landskrona 2010 0,6 0,5 * PFOS PFOSA PFHxS PFDS E.A. 4 * PFBS ÖVF 3:5, Landskrona 2014 muskel µg/kg Vv 0,4 0,3 0,1 0 * * * * PFOA PFHxA * * * * * PFDA PFUnDA PFHpA PFNA * * * * * PFOS PFOSA PFHxS PFDS E.A. 0,2 * PFBS FIGUR 15. PFAS i lever och muskel i skrubbskädda i station ÖVF 3:5, Landskrona i Öresund. * anger halt under rapporteringsgränsen. EA = Ej analyserad. 21 1,6 7 1,4 6 1,2 3 0,6 2 0,4 1 0,2 0,1 0 0 0 mg/kg TS 1 0,8 6 0,3 0,12 5 0,25 0,1 4 0,2 0,08 3 0,15 0,06 2 0,1 0,04 1 0,05 0,02 0 0 0 mg/kg TS 0,14 Mangan, Mn Nickel, Ni 1999 2002 0,05 40 0,04 30 0,03 0,2 0,35 50 0,06 0,3 7 60 0,07 0,4 Kadmium, Cd 70 0,08 0,5 4 80 0,09 0,6 5 Arsenik, As 0,1 0,7 20 0,02 0,01 0 Kobolt, Co * Krom, Cr 0,16 160 0,14 140 0,12 120 100 0,06 60 0,04 40 2006 0,1 0,08 80 Bly, Pb Koppar, Cu 0,18 180 0,02 20 0 0 0,2 200 * 10 * mg/kg Vv 8 Metaller ÖVF 4:12, Malmö, skrubbskädda Zink, Zn 2010 0 Kvicksilver, Hg** 2014 FIGUR 16. Tungmetallhalter i lever i skrubbskädda (**Hg analyserat i muskel) i station ÖVF 4:12, Malmö. * anger halt under rapporteringsgränsen. Station ÖVF 4:12, Malmö Metaller i lever (kvicksilver i muskel) Metallerna krom och bly låg under rapporteringsgränsen 2014 (fig 18). Orsaken till detta kan vara att rapporteringsgränsen höjts (till 0,1 mg/kg TS) sedan 2010 års undersökning. Halten arsenik, kadmium, och kvicksilver hade ökat ca 1,5-2 gånger från 2010 till 2014. Nickel och koppar hade också ökat sedan 2010 (≈25%) men inte lika mycket som arsenik, kadmium och kvicksilver. Notervärt är en stegvis ökande halt av arsenik över perioden 2002-2014, vilket överensstämmer med ÖVF 3:5. Halten mangan och zink låg på ungefär samma nivå som 2010. Halten kobolt hade minskat (>25%) sedan 2010 (fig 16). Gränsvärden BAC-värdena för kadmium och kvicksilver (26 µg/kg Vv och 35 µg/kg Vv) överskreds. Däremot går det inte att fastställa huruvida BAC-värdet för bly underskreds eller ej då halten låg under rapporteringsgränsen och denna var ca 4 gånger högre än BAC-värdet (26 µg/kg Vv). God miljöstatus (GES) uppfylldes därför inte avseende kadmium och kvicksilver och den är osäker för bly till följd av den höga rapporteringsgränsen. Gränsvärdena för "Dålig status" är av HELCOM satta enligt EUs födointagkrav (EU direktiv 1881/2006). För kvicksilver ligger detta gränsvärde på 500 µg/kg Vv (muskel) medan koncentrationen av bly och kadmium i lever räknats om utifrån gränsen för födointag av mussla (HELCOM, 2013a). Gränsvärdena för kadmium och bly i lever ligger här på 1 000 respektive 1 500 µg/kg Vv. Samtliga metaller låg under gränsvärdet för födointag. Detta innebär att "Dålig status" inte uppnåddes för de tre metallerna i skrubbskädda. 22 400 45 160 350 40 140 35 300 µg/kg TS 150 100 50 0 * 0 PCB7 20 * 0 MBT 1999 * µg/kg TS 2006 30 0 −0 PAH 2014 2,5 2 1,5 1 10 20 HCB 50 15 40 ** * 2010 20 50 10 TBT 25 60 4 * 30 70 6 0 0 DBT 80 8 2 10 90 10 100 20 2002 12 150 30 40 10 5 40 60 15 800 200 50 80 20 900 60 100 25 200 70 120 30 250 PCB, tennorganiska föreningar, PAH, HCB, DDT och HCH ÖVF 4:12, Malmö, lever skrubbskädda 5 ** p,p-DDE 0 0,5 * * p,p-DDD 0 * * * b-HCH FIGUR 17. PCB7, tennorganiska föreningar, PAH (PAH16), HCB, DDT och HCH i lever i skrubbskädda i station ÖVF 4:12, Malmö. * anger halt under rapporteringsgränsen. PCB, tennorganiska ämnen, PAH och klorerade pesticider i lever Halten PCB7 låg något över vad som erhölls 2010 (fig 17). Alla kongener undantaget CB-28 och CB-52 detekterades i föreliggande undersökning. Halterna av de tennorganiska föreningarna monobutyltenn (MBT) och dibutyltenn (DBT) låg något över respektive under halterna i föregående undersökning (fig 17). Däremot detekterades inte TBT i föreliggande studie, vilket kan ha berott på en minskad belastning av ämnet. Halten PAH16 var i nivå med 2010 års låga notering medan högre halter noterats 2002-2006 (fig 17). Fenantren var det enda PAH som detekterades 2014. Halten HCB och p,p-DDD var precis detekterbara medan en något lägre halt av p,p-DDE noterades 2014, vilken var i nivå med 2010 års halt (fig 17). Gränsvärden Samtliga EAC-värden av PCBer i lever underskreds. EAC-värden för CB-118 och CB-153 rekommenderas av HELCOM att användas som gräns för "God miljöstatus" (GES) avseende dioxinlika- respektive icke-dioxinlika PCBer (HELCOM, 2013b). GES uppfylldes således för båda PCB-typerna. Hexablorbensen (HCB) och hexaklorbutadien (HCBD) låg ≥10 gånger under de angivna gränsvärdena i EUs direktiv 2013/39/EU för miljökvalitetsnormer (EQS för HCB= 10 µg/kg VS samt EQS för HCBD= 50 µg/kg VS). Rapporteringsgränsen för heptaklor/heptaklorepoxid är ca 1 000 gånger över den angivna miljökvalitetsnormen, varför det inte går att fastställa huruvida miljökvalitetsnormen uppfyllts. PBDE, PFAS, HCB och ftalater i lever och muskel Tre av de sju kongenerna av polybromerade difenyletrar som analyserades i lever var lägre 2014 relativt 2010 (fig 18). Kongenen BDE-209 detekterades varken 2010 eller 2014. Däremot var BDE-28, BDE-47 och BDE-100 högre 2014, än 2010 (fig 18). Summan av PBDE6 (innefattande BDE-28, BDE-47, BDE-99, BDE-100, BDE-153 och BDE-154) hade också ökat 2014 relativt 2010 (fig 18). Betydligt lägre halter kan förväntas i muskel relativt lever, 23 och så var också fallet i föreliggande undersökning. Endast BDE-47 (figur 18) och BDE-100 (ej ill.) detekterades i muskel och halterna låg något över rapporteringsgränsen. ÖVF 4:12, Malmö 2010 1 0,9 Polybromerade difenyletrar, PBDE lever och muskel i skrubbskädda 2014 ÖVF 4:12, Malmö 2014 1,6 lever 0,8 1 0,9 muskel lever 1,4 0,8 1,2 0,7 0,7 1 µg/kg Vv 0,6 0,6 0,5 0,8 0,5 0,4 0,6 0,4 0,3 0,2 0,2 0,2 0,1 0 0,3 0,4 * PBDE 28 PBDE 47 PBDE 100 * PBDE 99 PBDE 154 * * PBDE 153 * PBDE 209 0,1 0 0 summa PBDE6 PBDE 47 FIGUR 18. PBDE i lever och muskel i skrubbskädda i station ÖVF 4:12, Malmö. * anger halt under rapporteringsgränsen. Halten av poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) var överlag låga i lever. PFOS förelåg i högst halt av de analyserade PFAS i lever (fig 19). Förvånande var att halten PFDS i föreliggande undersökning var högre i muskel än i lever. Detta var något som observerades 2010 också men då för PFOS (figur 19). Halten PFOS i muskel och lever 2014 låg ca 10-20 gånger under den halt som noterats i abborrar i Vänerns vattenvårdsförbunds årliga miljögiftsprogram (Sjölin, 2014b) och i abborre från bakgrundssjöar (Woldigeorgis et al., 2010). Hexaklorbensen (HCB) detekterades i lever och i muskel men i låga halter. Ftalater detekterades varken i lever eller i muskel 2014. Di-(eylhexyl)-2-ftalat (DEHP) var den enda ftalat som detekterades i lever och muskel i 2010 års undersökning (ej ill.). 3 2,5 Poly- och perfluorerade alkylsubstanser, PFAS skrubbskädda Malmö 2014 lever µg/kg Vv 2 1,5 0 * * * PFOA PFHxA * * * * PFDA PFUnDA PFHpA PFNA ÖVF 4:12, Malmö 2010 0,6 0,5 * * * PFOS PFOSA PFHxS PFDS E.A. 1 0,5 * PFBS ÖVF 4:12, Malmö 2014 muskel µg/kg Vv 0,4 0,3 0,1 0 * * * * PFOA PFHxA * * * * * PFDA PFUnDA PFHpA PFNA * * * * * PFOS PFOSA PFHxS PFDS E.A. 0,2 * PFBS FIGUR 19. PFAS i lever och muskel i skrubbskädda i station ÖVF 4:12, Malmö i Öresund. * anger halt under rapporteringsgränsen. Gränsvärden För halten av PBDE6 finns ett gränsvärde i form av EQS på 8,5 ng/kg Vv (Directive 2013/39/ EU). Detta värde överskreds i både lever och muskel, även om det endast var kongenerna BDE-28 och BDE-100 som detekterades i muskel på stationen. Halten av PFOS i muskel låg, liksom 2010, ca 30 gånger under det EQS på 9,1 µg/kg Vv som finns för halten i muskel. Halten HCB i lever och muskel låg mer än 10 gånger under EQS. Inga ftalater detekterades 2014. DEHP-halten i lever och muskel 2010 låg betydligt under det provisoriska gränsvärde, QS (biota respektive föda), (IVL, 2010) som har framtagits i bakgrundsmaterialet till direktiv 2013/39/EU. 24 ÖVF 4:12, Malmö 2010 ÖVF 4:12, Malmö 2014 PCB Malmö, muskel skrubbskädda Helsingborg 2010 14 40 12 35 30 µg/kg TS 10 25 8 20 6 15 4 10 2 0 5 * PCB 28 PCB 52 PCB 101 PCB118 PCB 138 PCB 153 0 PCB 180 Summa PCB7 FIGUR 20. Polyklorerade bifenyler, PCB7 i muskel från skrubbskädda i station ÖVF 4:12, Malmö, samt från station Helsingborg 2010 som jämförelsematerial. PCB och metaller i muskel Halten av PCB-kongerna var något högre 2014 relativt vad som noterades 2010 på ÖVF 4:12 (fig 20). Samtidigt var halterna lägre relativt vad som noterats på station Helsingborg 2010 såväl för de enskilda kongenerna som för totalhalten PCB7. Kvicksilverhalten var 1,0 mg/kg TS, vilket uttryckt som våtsubstans blir 0,204 mg/kg Vv (fig 21). Detta värde överestämmer väl med det värde på 0,197 mg/kg Vv som analyserats parallelllt i fiskmuskel från samma batch (se fig 16). Både kvicksilver-, kadmium- och kopparhalten hade ökat (>25%) sedan 2010. Däremot har halten av arsenik, kobolt, mangan och zink ej förändrats nämnvärt från 2010. Ej detekterbara var nickel, bly och krom. Gränsvärden Summahalten av PCB-kongerna CB-28, 52, 101, 138, 153 och 180 skall understiga 75 µg/kg Vv i fiskmuskel för att användas som föda (EU-förordning 1259/2011). Summahalten på ÖVF4:12 låg klart under gränsvärdet. Gränsvärden finns för bly (0,30 mg/kg Vv) och kadmium (0,050 mg/kg Vv) från EG-förordning 1881/2006 avseende fiskkött (muskel). Då dessa metaller låg under rapporteringsgränsen, vilken samtidigt låg under gränsvärdena, överskreds inte gränsvärdet avseende födointag. Kvicksilverhalten har tidigare analyserats (se sid 22 "ÖVF 4:12, Malmö") och den låg även här under gränsvärdet för försäljning av fiskkött. Ett provisoriskt gränsvärde (QS) för födointag finns för nickel (670 µg/kg Vv) (IVL., 2010) och detta värde underskreds 2014 då nickelhalten låg under 100 µg/kg Vv. ÖVF 4:12, Malmö 2010 0,25 20 mg/kg TS 10 0,1 5 0 Arsenik, As 2 1,8 1,6 1,2 Kadmium, Cd 1 0,4 0,4 Kvicksilver, Hg 0,4 0,6 0 0,3 0,002 0,1 0 Kobolt, Co * * * Krom, Cr 1,4 1 15 0,8 10 0,6 0,4 * Nickel, Ni 0,2 0 Koppar, Cu 20 1,2 * 0 25 1,6 0,1 0,2 30 1,8 0,2 0 0 2 0,3 Mangan, Mn 0,4 0,2 0,4 0,2 0,2 1 0,6 0,006 0,5 0,6 1,2 0,7 0,8 0,6 0,6 1,4 0,8 0,5 1,2 0,8 1,6 0,008 1,4 0,8 0 * 1 1,4 0,014 0,004 0,05 0 1 0,9 0,01 0,15 Metaller ÖVF 4:12 Malmö, muskel skrubbskädda Helsingborg 2010 0,016 0,012 0,2 15 mg/kg TS ÖVF 4:12, Malmö 2014 0,3 25 5 * * Bly, Pb * 0 Zink, Zn FIGUR 21. Metaller i muskel i skrubbskädda i station ÖVF 4:12, Malmö, samt från station Helsingborg 2010 som jämförelsematerial. * anger halter som låg under rapporteringsgränsen. 25 7 6 mg/kg TS 5 4 3 2 1 0 7 Arsenik, As 6 1 0,5 0,8 0,4 0,6 0,3 0,4 0,2 0,2 0,1 0 0 Kadmium, Cd 60 0,05 50 0,04 40 0,03 30 0,02 20 0,01 0 Kobolt, Co 0,14 180 3 0,4 mg/kg TS 70 0,06 0,8 0,5 0 0,08 100 0,06 80 0 Nickel, Ni 1999 2002 * 0,14 0,12 2006 0,1 0,08 0,06 0,04 20 0 Koppar, Cu 0,16 40 Bly, Pb 0 0,2 60 0,02 10 * 0,18 120 0,04 0,1 Krom, Cr 140 0,1 0,2 * 160 0,12 0,3 Mangan, Mn 80 0,07 200 4 1 90 0,08 0,16 0,6 2 0,09 0,9 0,7 5 0 0,6 mg/kg Vv 1,2 8 Metaller ÖVF 5:5, Klagshamn, lever skrubbskädda 0,02 Zink, Zn 2010 0 Kvicksilver, Hg** 2014 FIGUR 22. Tungmetallhalter i lever i skrubbskädda (**Hg analyserat i muskel) i station ÖVF 5:5, Klagshamn. * anger halt under rapporteringsgränsen. . Station ÖVF5:5, Klagshamn Metaller i lever (kvicksilver i muskel) Metallerna krom, och bly låg under rapporteringsgränsen 2014 (fig 22). Orsaken till detta var att rapporteringsgränsen höjts (till 0,1 mg/kg TS) sedan 2010 års undersökning. Halten av kadmium och mangan hade minskat (>25%) sedan 2010. Övriga metaller hade minskat marginellt (<25%) och anses därför ha legat på ungefär samma nivå sedan 2010 (fig 22). Gränsvärden BAC-värdena för kadmium och kvicksilver (26 µg/kg Vv och 35 µg/kg Vv) överskreds. Däremot går det inte att fastställa huruvida BAC-värdet för bly underskreds eller ej då halten låg under rapporteringsgränsen och denna var ca 4 gånger högre än BAC-värdet (26 µg/kg Vv). God miljöstatus (GES) uppfylldes därför inte avseende kadmium och kvicksilver och den är osäker för bly till följd av den höga rapporteringsgränsen. Gränsvärdena för "Dålig status" är av HELCOM satt enligt EUs födointagkrav (EG-förordning 1881/2006). För kvicksilver ligger detta gränsvärde på 500 µg/kg VS (muskel) medan koncentrationen av bly och kadmium i lever räknats om utifrån gränsen för födointag av mussla (HELCOM, 2013a). Gränsvärdena för kadmium och bly i lever ligger här på 1 000 respektive 1 500 µg/kg Vv. Samtliga metaller låg under gränsvärdet för födointag. Detta innebär att "Dålig status" inte uppnåddes för de tre metallerna i skrubbskädda. 26 90 160 80 140 70 120 60 µg/kg TS 180 100 50 80 40 60 30 40 20 20 10 0 * Summa PCB7 0 250 PCB, tennorganiska föreningar, PAH, HCB, DDT och HCH ÖVF 5:5, Klagshamn, lever skrubbskädda 200 80 60 70 60 50 150 * 0 * DBT 40 µg/kg TS 3 * * HCB 2,5 20 6 15 4 2 * * p,p-DDE 0 PAH 2014 12 8 0 0 3 30 5 * 14 10 10 1 * TBT 10 2010 35 25 2 0 2006 45 4 20 10 50 5 30 20 2002 6 40 30 50 MBT 50 40 100 1999 0 70 2 1,5 1 * * p,p-DDD 0,5 0 * * * * b-HCH FIGUR 23.PCB7, tennorganiska föreningar, PAH (PAH16), HCB, DDT och HCH i lever i skrubbskädda i station ÖVF 5:5, Klagshamn * anger halt under rapporteringsgränsen. PCB, tennorganiska ämnen, PAH och klorerade pesticider i lever Halten PCB7 var högre än 2010 och samtliga PCB-kongener, undantaget CB-28, detekterades (fig 23). Halterna av de tennorganiska föreningar monobutyltenn (MBT) och dibutyltenn (DBT) hade minskat något jämfört med halterna i föregående undersökning (fig 23). Däremot detekterades inte TBT i föreliggande studie, vilket kan ha berott på en minskad belastning av ämnet. Halten PAH16 var något över 2010 års värden (fig 28). Endast naftalen detekterades av PAHerna 2014. Halten HCB, p,p-DDD och p,p-DDT var precis detekterbara medan en något högre halt av p,p-DDE noterades 2014. Halten överensstämmde med den halt som noterades 2010 (fig 23). Gränsvärden Samtliga BAC-värden av PCBer underskreds. Både CB-118, som är en indikator på halten dioxinlika PCBer, och CB-153, som är en indikator på halten icke-dioxinlika PCBer (HELCOM, 2013b) uppvisade således "God mijöstatus". Hexablorbensen (HCB) och hexaklorbutadien (HCBD) låg ≥10 gånger under de angivna gränsvärdena i EUs direktiv 2013/39/ EU för miljökvalitetsnormer (EQS för HCB= 10 µg/kg Vv samt EQS för HCBD= 50 µg/ kg Vv). Rapporteringsgränsen för heptaklor/heptaklorepoxid är ca 1 000 gånger över den angivna EQS. Därför går det inte att fastställa huruvida halten låg över eller under den i EU-direktiv 2013/39/EU angivna miljökvalitetsnormen (EQS) för ämnet. 27 Helsingborg 2014 1 0,9 1,2 lever Polybromerade difenyletrar, PBDE lever och muskel i skrubbskädda 2014 1 lever 0,9 1 0,8 0,7 µg/kg Vv 0,6 0,5 0,4 0,8 0,7 0,6 0,5 0,6 0,4 0,4 0,3 0,2 0,3 0,2 0,2 0,1 * 0 PBDE 28 * PBDE 47 PBDE 100 * PBDE 99 PBDE 154 PBDE 153 −0 muskel 0,8 0,1 summa PBDE6 −0 PBDE 47 FIGUR 24. PBDE i lever och muskel i skrubbskädda i station Helsingborg (=station VÄH i Helsingborg Stads program) i Öresund. * anger halt under rapporteringsgränsen. Station Helsingborg (station VÄH i Helsingborg Stads program)) PBDE och PFAS i lever och muskel De polybromerade difenyletrar (PBDE) som detekterades i lever var BDE-47, BDE-100 och BDE-153 (fig 24). Liksom för ÖVF 3:5 och ÖVF 4:12 var BDE-47 i högst halt i station Helsingborg. Summan av PBDE6 (innefattande BDE-28, 47, 99, 100, 153 och 154) var något lägre än i ÖVF 3:5 och i ÖVF 4:12. Betydligt lägre halter kan förväntas i muskel relativt lever, och så var också fallet i föreliggande undersökning. PBDE6 i muskel var ca 6 gånger lägre än i lever (fig 24). Endast BDE-47 och BDE-100 detekterades i muskel. Tre av de 11 analyserade poly- och perfluorerade alkylsubstanserna (PFAS) detekterades i lever och muskel (fig 25). Det var PFOA, PFDA och PFOS, vilka var ca 3-4 gånger högre i lever relativt muskel. Halten av PFOA och PFDA var tydligt högre relativt ÖVF 3:5 och ÖVF 4:12 i både lever och muskel. PFOS i station Helsingborg låg däremot i nivå med vad som erhölls på de två stationerna i ÖVFs program. Halten PFOS i muskel låg ca 3-5 gånger under den halt som noterats i abborrar i Vänerns vattenvårdsförbunds årliga miljögiftsprogram (Sjölin, 2014b) samt jämfört med halten i abborre i bakgrundssjöar (Woldigeorgis et al., 2010). 14 lever 2 0 * * * * * * PFOA PFHxA PFDA PFUnDA PFHpA PFNA Helsingborg 2010' * * * * PFBS Helsingborg 2014 muskel 2 1,5 1 0,5 0 * * PFOA PFHxA * * * * PFDA PFUnDA PFHpA PFNA * * * * * * PFOS PFOSA PFHxS PFDS E.A. µg/kg Vv 3,5 3 2,5 * * PFOS PFOSA PFHxS PFDS E.A. µg/kg Vv 12 10 8 6 4 Poly- och perfluorerade alkylsubstanser, PFAS skrubbskädda Helsingborg 2014 * PFBS FIGUR 25. PFAS i lever och muskel i skrubbskädda i station Helsingborg (=station VÄH i Helsingborg Stads program) i Öresund. * anger halt under rapporteringsgränsen. 28 Gränsvärden För halten av PBDE6 finns ett gränsvärde i form av EQS på 8,5 ng/kg Vv (Directive 2013/39/ EU). Detta värde överskreds, i likhet med ÖVF3:5 och ÖVF 4:12 där PBDE analyserades, i både muskel och lever klart även om endast kongenerna BDE-47 och BDE-100 detekterades i muskel (160 ng/kg Vv) i station Helsingborg. Halten av PFOS i muskel låg ca 7 gånger under det EQS på 9,1 µg/kg VS som finns för halten i muskel. 9 20 8 18 PAH och tennorganiska föreningar Helsingborg, lever skrubbskädda Helsingborg 2014 16 7 14 6 µg/kg Vv 12 5 10 4 8 3 6 2 4 PAH16 fluoranten 0 antracen 0 fenantren 2 fluoren 1 MBT DBT TBT FIGUR 26. Enskilda detekterbara PAHer och PAH16 samt tennorganiska föreningar i lever i skrubbskädda i station Helsingborg (=station VÄH i Helsingborg Stads program) i Öresund. PAH och tennorganiska föreningar i lever De fyra PAHer som detekterades var fluoren, fenantren, antracen och fluoranten. Den samlade halten PAH16 var 8,8 µg/kg Vv (fig 26). De tennorganiska föreningar som detekterades var MBT, DBT och TBT samt difenyltenn (ej ill.). Halten av MBT och DBT låg över halten TBT (fig 26). Halten MBT, DBT och TBT låg ungefär i nivå med vad som erhölls på ÖVF stationer 2014. I motsats till ÖVFs stationer detekterades TBT i station Helsingborg 2014. Detektionsgränsen var dock lägre för station Helsingborg (IVL) relativt i analyserna för ÖVFs stationer (ALS). Gränsvärden Inga gränsvärden rekommenderas för halten PAH i fisk till följd av fiskens metaboliska kapacitet avseende dessa föreningar. (HELCOM, 2013c) Gränsvärde finns inte för tennorganiska föreningar (TBT) i fisk utan bara för mussla (HELCOM, 2013d). 29 4.3 Haltförändringar från 2010 till 2014 Några haltförändringar i blåmussla och skrubbskädda i stationerna från 2010 till 2014 kan framhållas. Halten av kobolt, krom, bly och zink i både blåmussla och skrubbskädda, var oförändrad eller hade minskat i stationerna jämfört med 2010 års halt. Från Malmö (ÖVF4:12) och norrut hade halterna av arsenik, koppar, kvicksilver och kadmium ökat i skrubbskädda, vilket inte var fallet i station Klagshamn (ÖVF5:5). Halten TBT hade minskat eller var oförändrad (i blåmussla och skrubbskädda) i samtliga stationer från 2010 till 2014. Halten av PAH16 och PCB7 visade på en ökning i halt från 2010 till 2014 i skrubbskädda i samtliga stationer. TABELL 6. Sammafattning av haltförändringar (mer eller mindre än 25%) mellan undersökningen år 2010 och 2014 års undersökning. u.d. betyder att ämnet/ämnena inte var detekterbart 2010 och 2014.. Ämne Höganäs mussla/skrubba Landskrona mussla/skrubba Malmö mussla/skrubba Klagshamn mussla/skrubba Arsenik g/k m/k m/k g/g Kadmium m/k m/k m/k g/m Kobolt g/g g/g m/m g/g Krom m/m g/m m/m g/m Koppar m/k g/k m/k g/g Kvicksilver g/k g/k m/k g/g Mangan m/m k/g k/g g/m Nickel g/m g/g g/k k/g Bly g/m m/m m/m g/m Zink g/g g/g g/g g/g TBT m/m g/m g/m u.d./m PAH16 g/k k/k k/k. u.d./k PCB7 g/k k/k k/k. m/k p,p-DDE k/k k/g k/g k/g 4.4 Skillnader i halt mellan stationer 2014 En del geografiska skillnader i halt av de analyserade ämnena förekom i 2014 års undersökning. Totalhalten PCB7 i blåmussla var högre i ÖVF4:12 jämfört med övriga stationer. Lägst halt av PAH16 och TBT noterades i blåmussla i den sydligaste stationen ÖVF5:6. Kvoten TBT/(MBT+DBT) kan ses som ett utryck för nedbrytningen av TBT till MBT via DBT. Enligt Bengtsson & Cato (2011) kan kvoten användas som ett mått på om en nytillförsel av TBT skett eller ej. Vid en kvot över 0,8 anses en nytillförsel av TBT ha skett (Bengtsson & Cato, 2011). Kvoten TBT/MBT+DBT i blåmussla indikerade en nytillförsel av TBT i station ÖVF 1:5. Kvoten minskade gradvis i stationerna söderut i Öresund och för dessa stationer bedömdes ingen nytillförsel av TBT ha skett. I skrubbskädda var kvoten låg i samtliga stationer då TBT inte detekterades här. I station Helsingborg (=station VÄH i Helsingborg Stads program) var halten av poly- och perfluorerade alkylsubstanser i skrubbskädda högre än i stationerna ÖVF3:5 och ÖVF4:12. Detta märktes som en något högre halt av PFOS samt betydligt högre halt av PFOA och PFDA i station Helsingborg jämfört med ÖVF4:12 och ÖVF3:5. 30 4.5 Sammanfattande statusklassning Blåmussla Mytilus edulis Cd Hg Pb Skrubba Plathichthys flesus Cd Hg Pb FIGUR 27. Statusen av kadmium, kvicksilver och bly i relation till gränsen för "God miljöstatus" i blåmussla och skrubbskädda 2014. Materialet som statusen baseras på är helkropp för blåmussla och lever för skrubbskädda. Grön färg betyder "God miljöstatus" (≤BAC), gul färg betyder "Måttlig miljöstatus" (>BAC<EAC)och röd färg betyder "Dålig miljöstatus" (>EAC). Grå färg betyder att ämnet inte detekterades men att rapporteringsgränsen låg över gränsvärdet för "God miljöstatus". Ämnets miljöstatus gick alltså inte att fastställa.. Halten kadmium i station ÖVF 4:13 samt halten bly i ÖVF1:5 och ÖVF5:6 låg under bakgrundsgränsvärdet (BAC) i blåmussla. Detta innebar att god miljöstatus (GES) uppnåddes i stationerna. Halten kadmium och bly i blåmussla låg i resterande stationer över BAC, vilket innebar att GES inte uppfylldes här. I samliga stationer låg halten kvicksilver i blåmussla över BAC varför GES inte uppfylldes. I skrubbskädda var halten av kadmium och kvicksilver över BAC i samtliga stationer. Detta innebar att GES inte uppfylldes i stationerna. Halten bly i skrubbskädda låg under rapporteringsgränsen i samtliga stationer. Då denna gräns låg över BAC går det inte att fastställa om BAC överskreds eller ej (figur 27). 31 Blåmussla Mytilus edulis CB-118 CB-153 Skrubba Plathichthys flesus CB-118 CB-153 FIGUR 28. Statusen av PCB-kongerna CB-118 (ett uttryck för halten dioxinliknande PCBer) och CB-153 (ett uttryck för halten icke dioxinliknande PCBer) i relation till gränsen för "God miljöstatus" i blåmussla och skrubbskädda 2014. Materialet som statusen baseras på är helkropp för blåmussla och lever för skrubbskädda. Grön färg betyder "God miljöstatus" (≤EAC), gul färg betyder "Måttlig miljöstatus" (här satt till ≤ 5 gånger över EAC) och röd färg betyder "Dålig miljöstatus" (här satt till > 5 gånger över EAC). Grå färg betyder att ämnet inte detekterades men att rapporteringsgränsen låg över gränsvärdet för "God miljöstatus". Ämnets miljötatus gick alltså inte att fastställa. Halten av icke-dioxinliknande PCBer (baserat på halten CB-153) låg i blåmussla och i skrubbskädda under EAC. Därför upfylldes GES för halten icke-dioxinliknande PCBer i stationerna. Det gick inte att fastställa om halten av CB-118 i blåmussla i stationerna uppfyllde GES. Orsaken till detta var att rapporteringsgränsen låg över EAC-värdet här. Halten av dioxinliknande PCBer (baserat på halten CB-118) i skrubbskädda låg i samtliga stationer, undantaget i ÖVF1:5, under EAC-värdet och därmed uppfylldes GES (figur 28) 32 Blåmussla Mytilus edulis PAH TBT FIGUR 29. Statusen av PAHer (samtliga undantaget indeno-1,2,3-pyren och krysen) och tribu- tyltenn (TBT) i relation till gränsen för "God miljöstatus" i blåmussla 2014. Materialet som statusen baseras på är helkropp för blåmussla. Grön färg betyder "God miljöstatus" (<EAC), gul färg betyder "Måttlig miljöstatus" (här satt till ≤ 5 gånger över EAC) och röd färg betyder "Dålig miljöstatus" (här satt till >5 gånger över EAC). Grå färg betyder att ämnet inte detekterades men att rapporteringsgränsen låg över gränsvärdet för "God miljöstatus". Ämnets miljöstatus gick alltså inte att fastställa. PAHerna indeno(1,2,3-cd)pyren och krysen i blåmussla hade rapporteringsgränser över BAC, vilken för ämnena utgör gränsen till GES. Därför kan det inte fastställas om ämnena uppfyllde GES eller ej i stationerna. För övriga nio PAHer (för vilka gränsvärde finns) upfylldes GES då EAC underskreds i blåmussla i samliga stationer (figur 29). God miljöstatus (GES) uppnåddes inte avseende TBT-halten i blåmussla på stationerna (i ÖVF 5:5 gick den inte att fastställa då rapporteringsgränsen var högre än EAC) då effektgränsvärdet (EAC) överskreds (figur 29). 5. REFERENSER Bengtsson, H. & I. Cato 2011. TBT i småbåtshamnar i Västra Götalands län 2010 - En studie av belastning och trender. Rapport 2011:30. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. EG-förordning nr 1881/2006. Kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 av den 19 december 2006 om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel. EU-förordning nr 2008/105/EG. Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och ändring och senare upphävande av rådet direktiv 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG, samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 200/60/EG. EU-förordning nr 1259/2011. Kommissionens förordning (EU) nr 1259/2011 av den 2 december 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1881/2006 vad gäller gränsvärden för dioxiner, dioxinlika PCB och icke dioxinlika PCB i livsmedel.EU-directive no 2013/39/EU. EU-Directive 2013/39/EU of the european parliament and of the council- of 12 August 2013- amending Directives 2000/60/EC and 2008/105/EC as regards priority substances in the field of water policy. HELCOM 2013a. HELCOM Core indicator of Hazardous Substances. Metals (lead, cadmium and mercury). Authors: Elisabeth Nyberg, Martin M. Larsen, Anders Bignert, Elin Boalt, Sara Danielson and the CORESET expert group for hazardous substances indicators. HELCOM 2013b. HELCOM Core indicator of Hazardous Substances. Polychlorinated biphenyls (PCB) and dioxins and furans. Authors: Elin Boalt, Elisabeth Nyberg, Anders Bignert, Jenny Hedman, Sara Danielson and the CORESET expert group for hazardous substances indicators. 33 HELCOM 2013c. HELCOM Core indicator of Hazardous Substances. Polyaromatic hydrocarbons (PAH) and their metabolites. Authors: Elisabeth Nyberg, Ulrike Kammann, Galina Garnaga, Anders Bignert, Rolf Schneider, Sara Danielson and the CORESET expert group for hazardous substances indicators. HELCOM 2013d. HELCOM Core indicator of Hazardous Substances. Tributyltin (TBT) and imposex. Authors: Elisabeth Nyberg, Rita Poikane, Jakob Strand, Martin M. Larsen, Sara Danielson, Anders Bignert and the CORESET expert group for hazardous substances indicators. IVL, Svenska Miljöinstitutet, 2010, "Bedömning av miljögiftspåverkan i vattenmiljö. Samordnad metodutveckling.", Lilja, K., Andersson, H., Woldegiorgis, A., Jönsson, A., Palm-Cousins, A., Hansson, K., Brosrström-Lundén Naturvårdsverket 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Kust och hav.- Rapport 4914 OSPAR, 2009, "Background document on CEMP Assessment Criteria for QSR 2010.", Publication number 461/2009, ISBN 978-1-907390-08-1 OSPAR, 2010, "Agreement on CEMP Assessment Criteria for the QSR 2010." Agreement number 2009-2 Sjölin, A. 2014a. Undersökning av stabila organiska miljögifter ch metaller i abborre 2013. Vänerns årskrift 2014. Vänerens vattenvårdsförbund. Sjölin, A. 2014b. Sammanställning av morfometriska mätningar på skrubbskädda från fyra lokaler i Öresund 1999-2014. Toxicon rapport 069-14. Rapport till Malmö Stad. Woldegiorgis, A., K. Norström & T. Viktor (2010). Årsrapport 2009 för projektet RE-PATH- Mätningar av PFAS i närområdet till Stockholm-Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport. IVL rapport 1899. ÖVF, 2000, Undersökningar i Öresund 1999, ÖVF Rapport 2000:1. ÖVF, 2003, Undersökningar i Öresund 2002, ÖVF Rapport 2003:1. ÖVF, 2007, Undersökningar i Öresund. Miljögifter i biota.", ÖVF Rapport 2007:7, ISBN 978-91-6330317-3 ÖVF, 2011, Undersökningar i Öresund. Miljögifter i biota.", ÖVF Rapport 2007:7, ISBN 978-91-6330317-3 34