Allmän Rörelselära
Skelettet; Osteologi
- Skydd
- Stöd-stabilitet
- Mekanisk bas för rörelse
- Blodbildning (röd benmärg)
- Kalciummetabolismen
–Kalcitonin (sköldkörteln)
sänker blodets kalciumhalt
–PTH (bisköldkörteln) ökar blodets
kalciumhalt genom nedbrytning av
ben
Inre axiala skelettet 80 st. ben som
uppstår ur embryots somiter (segment)
Yttre appendikulära extremitetsskelettet
126 st. ben uppstår ur embryots sidoplattor
Leder; Arthrologi
Synarthroser (fogar)
–Fibrösa leder (juncturae fibrosae)
•Suturer
•Syndesmoser
•Gomphoser
–Broskleder (juncturae cartilagineae)
•Synchondroser
•Symphyser
Diarthroser (juncturae synoviales)
Diartros
Eller Synnovialled
Synartros
Synovialleder
•Ledhuvud, Ledpanna
•Ledbrosk, Ledytor (facies articularis)
•Ledskiva (discus articularis)
•Ledhåla, Ledvätska
•Ledkapsel
–Synovialmembran,
stratum synovium
–Stratum fibrosum
Synovialleder forts
•Menisk (meniscus articularis)
•Bursa (slemsäck)
(bursa synovialis)
•Senskida
•Kollateralligament
•Intraartikulära ligament
(ledband)
•Labrum articularium
•Amphiarthroser (stramleder)
Ledtyper
Planled
Gångjärnsled
Pivotled
Äggled
Sadelled
Kulled
640 st. Muskler (Anatomi)
•Proximalt fäste – ursprung
•Distalt fäste – fäste
•Huvud (caput) – muskelbuk –innehåller de
kontraktila elementen (sarcomererna)
•Bindvävshylsor – huvudets bindvävsdelar
–Endomysium (runt muskelfiber)
–Perimysium (runt muskelbunt)
–Epimysium (runt muskel)
–Fascia (runt muskelgrupp)
•Sena (tendo)
–Senskida (vagina tendinis)
Runt en enskild muskel finns tre lager
av tät oregelbunden bindväv.
Endomysium omger muskelfibern d.v.s.
muskelcellen:
Perimysium – omger bunten (fasciceln)
10-100 muskelfibrer
Epimysium – omger muskeln
Dessa lager är kontinuerliga med
senan.
Muskler forts
•Aponeurosis
–Bred, platt sena
•Retinaculum
–Bindvävsstruktur (ligament) som håller ihop ett
antal senor
•Mellansena(tendo intermedius)
–Kan skilja åt flera muskelbukar inom samma
muskel: M omohyoideus eller som
Intersectiones tendinae: M rectus abdominis
•Senskidor Vaginae tendinum runt senor vid
hand, fot, finger och tåleder
Retinaculum – tvärgående
Bindvävsstråk
Visceralt lager
Parietalt lager
Parallellfibriga
Rak
Spolformad
(fusiform)
Snedfibriga el. pennata
Unipennat
Bipennat
Multipennat
Rund
Muskler får namn efter
Fiberriktning
Muskelns läge
Muskelns funktion
Muskelstorlek
Antal bukar
Formen
Fästen
Muskler funktion.
Stabilitet –allmänt
När en kropp rubbas av en kraft men återfår sin
originalposition inom en kort tidrymd är kroppen
stabil. Att förhindra en oönskad riktning
Passiva stabilisatorer• Ben och dess former
• Leder med ledkapslar
• Ligament
• Ledhålor med relativt vakuum
• Ledskivor (diskar)
Aktiva stabilisatorer (styrs av nervsystemet)• det eccentriska muskelarbetet
Mobilitet
Typ av rörelser
Translatoriska (linjära)- glidrörelser
Rotatoriska (angulära)- rörelser runt
en rotationsaxel.
De flesta rörelser över leder är både
translatoriska & rotatoriska
Rörelseaxlar-
Sagittal -
Ant/Post
Transversal - Med/Lat
Vertikal -
Sup/Inf
Ledhuvud- Konvex
Ledpanna- Konkav
Formen på ledändar möjliggör angulära rörelser
Olika Funktionsbegrepp ex. rörelser av extremiteter
Frontalplan
Sagittal axel
Transversal axel
Vertikal axel
Sagittalplan
Transversalplan
Abduktion/Adduktion
Flexion/Extension
Introt./Utåtrot.
Pron./Sup.
Koncentriskt dynamiskt muskelarbete - interna kraften dominerar
- vid acceleration
- arbete och rörelse i funktionsriktning
- liten kraftutveckling
- hög energiåtgång
Statiskt muskelarbete
- interna kraften i jämvikt med den externa.
- vid fixering
- ingen rörelse
- intermediär kraftutveckling
- intermediär energiåtgång
Eccentriskt dynamiskt muskelarbete - externa kraften dominerar
- vid deacceleration
- arbete och rörelse mot funktionsriktning
- hög kraftutveckling
- låg energiåtgång
Aktiv spänning – utvecklas i de kontraktila elementen.
Passiv spänning – utvecklas i de icke-kontraktila elementen dvs bindväven
Agonister – muskler som gör en specifik rörelse över en led
- Primär agonist (primary mover) – den viktigaste agonisten
Antagonister- muskler som motverkar agonisterna
Förhållande mellan
muskellängd och spänning
Mest aktiv spänning utvecklas
när sarcomererna är halvt
utdragna.
Aktiv insufficiens – en muskel som inte kan dras samman fullt och
därmed inte utnyttja leders rörelseomfång.
- gäller för bi- och multiartikulära muskler (dvs löper
över fler än en led.)
- ex. de långa fingerflexorerna som både korsar
handled och fingerleder. Svårare att böja handleden
med böjda fingrar.
Passiv insufficiens – en muskel som inte kan tänjas fullt ut och därmed
inte utnyttja leders rörelseomfång.
- gäller för bi- och multiartikulära muskler.
ex. hamstrings som både korsar höft- och knäled.
Svårare att böja höften när knäna är sträckta.
