Fakta om protein
Proteiner är kroppens byggstenar och förekommer i praktiskt taget alla cellers olika
maskinerier och processer.
Det finns hundratusentals olika slags proteiner. De består alla av olika kombinationer av ett
tjugotal aminosyror. Nio av dessa är essentiella, det vill säga livsnödvändiga, och måste
tillföras genom kosten.
Protein är tillsammans med fett och kolhydrater de näringsämnen som ger oss energi via
kosten.
När ett protein tas upp av kroppen bryts molekylerna ner till aminosyror och sedan använder
kroppen dessa aminosyror för att bygga de proteiner den har behov av.
Proteinet i mjölkprodukter är ”komplett”, det vill säga att det innehåller alla aminosyror i
protein som kroppen behöver.
Hur mycket protein behöver vi?
Livsmedelsverket rekommenderar 1,1 gram protein per kilo kroppsvikt per dag. I praktiken får vi
oftast i oss betydligt mer om vi äter en blandad kost. I Sverige rekommenderas att 10-20 procent av
den energi man får i sig under en dag kommer från protein (15-20 procent för >65 år).
När behövs ett extra tillskott av proteiner?
När du tränar bryts musklerna ner för att sedan byggas upp igen efter vila och bra mat. Därför är det
extra viktigt att få i sig protein om man tränar. Även kalorier (energi) är viktigt att få i sig efter
träning, för om kroppen inte får tillräckligt med kalorier så bryter den ner muskelmassan till energi
istället, för att tillgodogöra sitt behov.
Måltider som är rika på protein ger ofta en större upplevd mättnadskänsla, därför väljer många som
vill hålla kontroll på vikten en proteinrik kost.
Protein i några livsmedel
Activia PRO (160 g) 13 gram protein
Ett ägg 7 gram protein
Ett glas mjölk 7 gram protein
Källor: Nordiska Näringsrekommendationer 2012, Näringslära för högskolan (Abrahamsson,
Andersson, Becker och Nilsson)
Fakta om Probiotika
I tarmen finns cirka 100 000 miljarder bakterier som innehåller över 1000 olika arter. Med
probiotiska bakterier menas bakterier som har en positiv inverkan på vår tarmflora. De probiotiska
bakterierna konkurrerar med de sjukdomsalstrande bakterierna om både näring och plats i tarmen.
Gemensamt för alla probiotiska bakterier är att de blir en del av tarmsystemets naturliga balans. De
ska vara motståndskraftiga för att klara sig igenom magens tuffa miljö och nå fram till tarmen i
tillräckligt stora volymer för att kunna verka där. Detta är viktigt då man brukar räkna med att över
hälften av immunförsvarets celler finns i mag-tarmkanalen.
De normaliserar och balanserar tarmfloran så att den blir mer tålig och konkurrenskraftig. Detta
innebär att probiotika kan motverka att främmande mikroorganismer etablerar sig i vår tarm. Man
har också sett att personer med IBS, colon irritabilis, som har symptom som diarré eller gasbildning
kan få minskade symtom vid intag av probiotika. Man känner inte till orsaken till detta helt men en
teori är att vissa bakterier som är mer gasbildande hämmas och får ge vika för de probiotiska
bakterierna som inte har samma gasbildande effekt.
Probiotiska bakterier kan ha en positiv inverkan på immunförsvaret genom att vissa av dem kan bilda
ämnen som aktivt stärker och balanserar vårt immunförsvar. Immunförsvaret hänger ihop med
allergier och man har sett att probiotiska bakterier kan förhindra uppkomsten av allergier hos barn.
Probiotika kan även hjälpa till att bryta ner näringen i maten vi äter. Bakterierna i tjocktarmen får sin
energi ifrån nedbrytningsprodukterna av matsmältningen och kan på så sätt också bryta ner vissa
ämnen ytterligare. Personer med laktosintolerans får ospjälkad laktos ner i tjocktarmen, vilket kan ge
obehag som lös avföring, gasighet och magknip. Lactobaciller (mjölksyrabakterier) som till exempel
används för att syra yoghurt kan bryta ner delar av laktosen i yoghurten och bildar istället mjölksyra
(därav namnet). Ofta klarar därför personer med laktosintolerans syrade mjölkprodukter bättre än
vanlig mjölk eftersom laktosen är mer spjälkad.
Källor:
WHO Guidelines for the Evaluation of Probiotics in Food 2002
http://www.who.int/foodsafety/fs_management/en/probiotic _guidelines.pdf
World Gastroenterology Organization Global Guideline, Probiotics and Prebiotics, October
2011
http://www.worldgastroenterology.org/assets/export/userfiles/Probiotics_FINAL_20110116.
pdf
