Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poäng
Lokalhistoria i förorten
- Användandet av lokalhistoria i två förortsskolor i Malmö
-
The use of local hitory in two suburbschools in Malmö
Av: Jerry Falk
Lärareexamen 180 poäng
Historievetenskap och lärande
HT 2005
Handledare: Johanna Ljungberg
Examinator: Irene Andersson
1
Sammanfattning
Huvudsyftet med detta arbete är att få en inblick i hur två skilda förortsskolor med helt olika
elevsammansättning i Malmö använder sig av närområdet (lokalhistoria) i
historieundervisningen. Vilka olikheter finns mellan dessa två skolor? Vilka är skillnaderna
och om det finns skillnader, vad beror detta i så fall på? Jag har även velat få kunskap om hur
elevernas intresse för historia/lokalhistoria ser ut. Vilka för- och nackdelar det finns med att
använda sig av lokalhistoria? Den ena skolan är belägen i Malmös södra del i stadsdelen
Hyllie. Här är majoriteten av eleverna svenska. Den andra skolan är belägen i Malmös östra
del i stadsdelen Rosengård, där majoriteten av eleverna har invandrarbakgrund. Själva
undersökningen har jag genomfört i form av enkäter som gått ut till tre lärare respektive tre
nionde klasselever på de båda skolorna. De skillnader som finns på dessa skolor rör sig främst
om sättet att lägga upp undervisningen på. I Hyllie arbetar historielärarna på ett mer
traditionellt vis där lärobokens innehåll styr mycket av undervisningen. Där är det upp till
varje lärare att använda sig av lokalhistoria. På Rosengård arbetar lärarna med tema i
undervisningen som är tematiskt upplagd. Eleverna där arbetar mycket självständigt i en
tidrymd på 5-6 veckor, dessutom arbetar de i årskurs sex med Malmö och deras närområde.
De olika sätten att lägga upp undervisningen på, tycker jag avspeglar sig i elevernas intresse
för ämnet.
Sökord: Förortsskolor, Lokalhistoria. Historieidentitet, Historiemedvetande
Abstract
The main purpose with this essey is to get an insight in how two different suburbpreschools
with totaly different pupilcompostion in Malmö is using the immediate surroundings (local
history) in their historyeducation. What differences are there between these schools? What are
the distiction and if there are any, and in that case, why ? I have also wanted to get some
knowledge about how the pupils interest are on history/ localhisory now a days. What
2
advantages and disadvanteges there are of using localhistory? One of the school is located in
Malmös south district Hyllie. The majority of the pupils here are Swedish. The other school is
located in Malmös east district Rosengård, were the majority of the pupils has a foreign
background. The examination in it self I’ve done trough questionnaires wich I gave to three
teachers in three 9th grades in both schools. The differences that exist in these schools are
mostly the way that they plan their education. In Hyllie the teachers works in a more
traditionell way, were the textbok controls a lot of the teaching. I’ts up to each and everyone
of the teachers to use localhistory there. In Rosengård the teachers works with themes in their
education wich is thematic inclined and the pupils work independent in a period of 5-6 weeks,
in addition to that the 6th graders are reading about Malmö and their immediat suroundings.
I think that the different ways they plan the education reflects in the pupils interest.
Keyword: suburbpreschools, Local History, Historical identity, Historical
consciousness
3
Innehållsförteckning
Inledning
5
Syfte och problemformulering
7
Metod
8
Datainsamling
9
Enkät
9
Tankar kring enkäterna
10
Urval
11
Avgränsning
11
Områdesbeskrivning
12
Bakgrund
12
Lokalhistoria.
13
Lpo 94 för grundskola.
15
Kursplanen för grundskolan
16
Varför lokalhistoria
16
Historiemedvetande
18
Identitet
19
Slutsats
21
Presentation av lärarenkäter
21
Presentation av elevenkäter
24
Kommentarer kring lärar- och elevenkäter
27
Diskussion
29
Resultatens hållbarhet
29
Analys
30
Referenslista
34
Bilaga 1
36
Bilaga 2
38
Bilaga 3
40
Bilaga 4
41
4
Inledning
Intresset för historia bara ökar, det finns enbart i Sverige tusentals människor som sysslar med
historieforskning på olika nivåer, en del gör det inom ramen för sitt arbete andra genom
studier eller rent av på sin fritid. Fritidsforskarna står för en stor och viktig insats i
forskningen, utan deras intresse och engagemang skulle mycket av den vardagliga historien
aldrig dokumenteras.1 Detta ökade intresset i samhället för historia och lokalhistoria, märker
man av i det stora utbud av historisk facklitteratur men även romaner, som givits ut på senare
år och som blivit bestsellers. Dick Harrison, Peter Englund och Jan Guillou är några författare
som sålt massor av böcker om den svenska medeltiden men även om 1600-talets stormaktstid.
På TV visas också en hel del historiska program som ”Min släktsaga” och Jan Guillous
böcker om Arn och hans bok om häxprocesserna i Sverige, har båda gått som serier i TV. Det
ökade intresset för historia och lokalhistoria ute i samhället borde få genomslag i skolans
värld, tyvärr verkar det som fallet inte är så. Det har gjorts en fallstudie i frågan och den tycks
motsäga denna hypotes.2 Boken som jag hittat detta påstående i är åtta år gammalt men jag
tycker ändå att det visar på att ett ökat intresse för historia i samhället inte alltid får samma
konsekvenser i skolan värld.
Historia skapas hela tiden och ungdomar matas konstant med olika historiska intryck och
uttryck från massmedier, film, Internet, litteratur, dataspel mm. Det är skolans uppgift att
vägleda eleverna i den djungel av historisk information som sköljer över dem. Ett av många
sätt att göra detta på är att använda sig av lokalhistoria i undervisningen och på så sätt öka
deras historiemedvetande. Eleverna kan skapa sig en identitet utöver den negativa bild
massmedia ger av dessa förortsområden som denna uppsats behandlar. Undervisningen blir
dessutom mer konkret om man använder sig av närområdet i skolan.
I den litteratur jag kommit i kontakt med är det den nationella och globala historien som har
stått i centrum för undervisningen i dagens skola och lokalhistoria har fått en mer
undanskymd plats. Den fråga jag ställt mig själv är varför det är på detta vis, när man på
lärarutbildningen ett flertal gånger påpekat vikten av att använda sig av lokalhistoria i
undervisningen, med alla fördelar det innebär. I Lpo 94 och i kursplanen för grundskolan tar
de upp de lokalhistoriska aspekterna, som enlig min mening kunde vara mer tydlig om hur
man som lärare ska använda sig av detta i undervisningen. Den nya kursplanen för
1
2
Götlind, Anna, Kåks, Helena, Handbok i konsten att skriva mikrohistoria, WS, Bockwell, Finland 2004. s. 9
Andersson, Bo, DELEN OCH HELHETEN, Lokalhistoria och ämnesdidaktik, SO- Rapport nr 1998:01, s. 15
5
grundskolan ger dock en större frihet för lärare, vilket rimligen borde öka möjligheten att låta
det lokalhistoriska intresset i högre grad prägla planering och undervisning i dagens skola.
Därför har jag valt att se närmare på detta fenomen, eftersom jag tycker dessa två påstående
motsäger varandra. Det faktum att enligt litteraturen har lokalhistoria fått en undanskymd
plats i undervisningen, samtidigt som lärarutbildningen framhäver vikten av att använda sig
av lokalhistoria samt att jag under den tid som jag tillbringat på min partnerskola aldrig har
kommit i kontakt med lokalhistoria i undervisningen.
Jag har valt att undersöka hur man använder sig av lokalhistoria i två olika rektorsområden i
Malmö. Jag har valt två skolor som är belägna i förorten. En skola i stadsdelen Hyllie där
majoriteten av eleverna är svenskar och en skola på Rosengård där majoriteten av eleverna
har invandrarbakgrund. Finns det olikheter i sättet at undervisa i två så olika skolor, där
elevsammansättning skiljer sig så markant åt? Om det finns olikheter vad kan de i så fall bestå
av och finns det skillnader i sättet att undervisa på två så skilda skolor. Det är framförallt
elevernas eget närområde som undersökningen inriktar sig på, men även om de fått ta del av
Malmös historia och utveckla sitt intresse för historia som ämne. Frågan varför jag just valt
dessa områden är mycket enkel. För det första så bor jag själv på Rosengård där majoriteten
av invånarna har invandrarbakgrund, dessutom har mina barn varit elever på en av skolorna
där. För det andra har jag haft min praktik i stadsdelen Hyllie, en skola där svenska elever är i
majoritet och jag tyckte det var en intressant infallsvinkel att jämför två skolor med så olika
förutsättningar.
Under mina år på lärarutbildningen har vikten av att använda sig av lokalhistoria i
undervisningen påtalats ett flertal gånger. Vi har haft flera föreläsare som också har framhävt
vikten av att använda sig av lokalhistoria. Åke Sintring berättade om hur han använde sig av
tyskarnas transittrafik genom Sverige under andra världskriget i sin undervisning, om hur de
satte in annonser i lokala tidningar där de efterlyste privatpersoner som hade någon egen
erfarenhet av denna trafik med tyska soldater. Sven Rosborn som föreläste om vikingarna och
Fotevikens vikingaby i Höllviken. Magnus Gertten som berättade om de filmerna han och
hans bror Fredrik gjort om Malmö bl.a. ”En doft av choklad” och även Karin Sjöberg
arkivpedagog i Lund, med sina koffertar med olika material om svensk historia med lokal
anknytning. Alla dessa sätt att presentera historia på, är några av många saker man kan göra
för att öka intresset för historia på. Min bild av dessa föreläsare är att de har haft ett väldigt
engagemang och ett brinnande intresse för vad de sysslat med och de avsätter mycket tid för
6
detta. Det krävs förmodligen en hel del tid och engagemang av de lärare som intresserar sig
för lokalhistoria, många gånger är det nog bekvämare att undervisa elever på ett mer
traditionellt sätt och hålla sig inom ramen för vad läroböckerna tar upp för historiska
händelser.
Jag inbillar mig dock att eleverna uppskattar det här med lokalhistoria och när de väl kommer
i kontakt med den så kommer de att på ett aktivt sätt ta del av den. De båda historikerna Lars
Edgren och Eva Österberg menar för att förstå de stora sammanhangen och händelserna i
historia måste man ha kännedom om de små händelserna och skeendena i densamma. Vidare
tycker de, att det är pedagogiskt och metodiskt lämpligt att utgå från det som är bekant och
som är närliggande. Detta gör att eleverna blir mer förtrogna med det avlägsna och det fjärran
förflutna.3 Därför anser jag att det är ett ypperligt sätt för eleverna att få del av de små
händelserna historia genom de lokala historiska skeende i deras eget närområde. Detta kan i
sin tur öka deras intresse för ämnet som sådant.
Finns detta engagemang för lokalhistoria hos blivande och dagens lärare? Svaret på den
frågan är att jag inte vet. Den lilla erfarenhet jag har från min partnerskola är att det inte sker i
så stor utsträckning. Detta är dock bara ett antagande från min sida då jag tillbringat fyra
veckor som mest på min partner skola och har inga vetenskapliga belägg för detta. Det som
möjligt vi kan styrka mitt påstående, är det faktum att den studie som har gjorts om
mellanstadielärares användande av den egna släkten historia, av 98 tillfrågade lärare var det
endast 3 som sysslat med detta.4
Syfte och problemformulering
Mitt syfte med detta arbete är
Att få en inblick om och hur lokalhistoria används i undervisningen.
Att ta reda på om det finns olikheter mellan dessa två skolor. Vilka skillnader är och
om det finns skillnader, vad detta i så fall kan beror på.
Att få information hur respektive lärare och elever ställer sig till användningen av
lokalhistoria som undervisningsmetod på dessa två skolor.
3
4
Om det finns för- och nackdelar med att arbeta med lokalhistoria i skolan.
Edgren, Lars. Österberg, Eva, Ut med Historien, Malmö Team Offset 1992, s. 16
Andersson, Bo, DELEN OCH HELHETEN, Lokalhistoria och ämnesdidaktik, SO- Rapport nr 1998:01, s.14
7
Till sist men inte minst, hur jag personligen kan utnyttja de kunskaper om lokalhistoria som
denna uppsats förhoppningsvis leder till i mitt yrkesliv som blivande lärare.
De frågor som jag vill ha svar på är följande.
Hur stort är intresset för historia/lokalhistoria bland eleverna på de båda skolorna?
Använder dessa två skolor sig av lokalhistoria i sin undervisning och i så fall på
vilket sätt och finns det fördelar med att använda sig av lokalhistoria?
Finns det skillnader mellan dessa två skolors sätt att undervisa i
historia/lokalhistoria, där svenska elever är i majoritet och där invandrarelever är i
majoritet?
Om det finns skillnader, vad består de av och vad kan orsakerna till detta bero på?
Metod
När syfte och problemformuleringen är fastställd är det är det viktigt att välja rätt metod för
den undersökningen som skall göras. Det är själva metoden för arbetet som gör att uppsatsen
blir vetenskaplig.5 Det finns flera olika metoder att välja på. Detta är en fråga som författare
man bör ställa sig, vilken metod ska jag använda mig av för att få ett så bra resultat som
möjligt.
Det finns två möjliga metoder att använda sig av, kvalitativa och kvantitativa.6
Hur skiljer då dessa två metoder sig från varandra? Den kvalitativa metoden innebär enligt
Nationalencyklopedin följande. ” Kvalitativ metod, inom samhällsvetenskaperna ett
samlingsbegrepp för olika arbetssätt som förenas av att forskaren själv befinner sig i den
sociala verklighet som analyseras, att datainsamling och analys sker samtidigt och i
växelverkan, samt att forskaren söker fånga såväl människors handlingar som dessa
handlingars innebörder. Genom att man med kvalitativa metoder strävar att åstadkomma en
helhetsbeskrivning av det undersökta.” 7 Söker man på kvantitativa metoder i samma
uppslagsverk innebär det följande. ”Kvantitativ metod, ett samlingsbegrepp inom
samhällsvetenskaperna för de arbetssätt där forskaren systematiskt samlar in empiriska och
Eliasson, Per, Föreläsning,: Datum 050906
Trost, Jan Enkätboken, Lund: Studentlitteratur, 2001 s. 16
7
Nationalencyklopedin multimedia, Malmö, Bra böcker, 2000, sökord: kvalitativ metod.
5
6
8
kvantifierbara data, sammanfattar dessa i statistisk form samt från dessa bearbetade data
analyserar utfallet med utgångspunkt i testbara hypoteser.”8
Efter som jag har valt att använda mig av enkäter i min undersökning, där det bl.a. ingår
frågor med fasta svarsalternativ, får man se det som kvantitativ undersökning. Men även
beroende på det stora antalet personer som ingår i undersökningen, då främst elever på de
båda skolorna som är involverade. Då jag också har öppna frågor i min enkät blir den även
kvalitativ. Det optimala är att använda sig av båda metoderna. Jag har använt mig av båda
metoderna för att få ut så mycket som möjligt av svaren.9 Detta för att få en mer djupgående
inblick i ämnet. Att jag valt att använda mig av enkäter beror på det stora antalet personer som
ingår i min undersökning och på att arbetet är tidsbegränsat. Det jag möjligen skulle ha gjort
är att också intervjua några av lärarna och eleverna för att få ett bättre utfall i min
undersökning. Bristen på tid och erfarenhet har gjort att jag valt bort detta. När det gäller att
intervjua människor finns där många fallgropar som är lätta att hamna i om man inte är
observant på dessa. Att en intervju kan gå fel beror inte alltid på den som ställer frågorna, det
kan även bero på den eller de som ger svaren.10
Datainsamling
För att få en inblick och svar på vilka för- eller nackdelar det har att undervisa i lokalhistoria,
har jag fått läsa in mig på litteratur och gamla elevers examensarbeten som skrivits inom detta
område. Vidare har jag sökt information på Internet, skoldatanätet, och på Malmö stads
hemsida där jag hämtat mina faktauppgifter angående de två berörda områdena Hyllie och
Rosengård. Jag har även personligen tagit kontakt med rektorn respektive biträdande rektorn
och lärare på respektive skolor. Detta för att få tillstånd att genomföra mina
enkätundersökningar.
Enkät
Som jag tidigare nämnt kommer jag att använda mig av enkäter i mitt arbete. En enkät kan
utformas på olika sätt. Den består oftast av olika delar. En del där man ställer bakgrundsfrågor
som kön, ålder, utbildning, och andra liknande frågor och en del där man utformar frågor om
Nationalencyklopedin multimedia, Malmö, Bra böcker, 2000, sökord: kvantitativ metod
Trost, Jan Enkätboken, Lund: Studentlitteratur, 2001 s. 17
10
Johansson, B, Svedner, P, O, Examensarbete i utbildningen, Undersökningsmetoder och språklig ut formning
Uppsala: Kunskapsföretaget, 2001 s. 26
8
9
9
det man tänkt undersöka.11 Det finns ytterligare sätt att dela in enkätformulär i. Det är att i
förväg ha fasta svar, där personen ska markera svaren med ett kryss. Det andra alternativet är
frågor med öppna svar, detta innebär att personen i fråga svarar på frågorna med egna ord.12
Jag kommer att använda mig av alla de ovannämnda kriterierna i mina enkäter. Se bilaga 1
och 2. Det är av stor vikt att man inte gör enkäterna för invecklade, att man begränsar antalet
frågor och att man inte ställer dubbeltydiga frågor. Risken är annars att de som ska besvara
frågorna tröttnar eller ännu värre inte förstår innebörden av frågorna och kanske svarar på
något helt annat än det som var tänkt. Dessutom kan svaren bli svårtolkade.13 Det bästa sättet
att undvika dessa och andra svårigheter är att försöka hitta en tidigare enkät från de områden
man ska undersöka, som ett komplement till sina egna frågor, vilket jag gjort när jag har
använt mig av Anna Petterssons examensarbete.14 Detta är inte att handla oärligt utan ett sätt
utnyttja redan etablerade metoder.15
Tankar kring enkäterna
Det har inte varit helt problemfritt att få ut mina enkäter på skolorna, då rektorn på mitt
partnerområde i Hyllie var negativt inställd till enkäter men efter personlig kontakt med
historielärarna på skolan löste det sig dock och jag fick lämna mina enkäter. Rektorn
hänvisade till de många olika enkäter och intervjuer som bl.a. elever på Lärarutbildningen
ville företa på skolan och att det fanns dåligt med tid för detta. Detta är något som man måste
ta i beaktning när man vill ha svar på enkäter, att intresset för detta kanske inte är så stort.16
Trots detta tog det endast två dagar från det jag lämnade enkäterna tills jag fick tillbaka dem.
Andra problem som uppstått är att en av lärarna på skolan i Rosengård blev sjuk och jag var
tvungen att skjuta på dagen för enkäterna. De var betydligt positivare tongångar när det gällde
att få ut mina enkäter där, ändå tog det över två veckor från mitt första möte på skolan tills jag
hade enkäterna i min hand. (2005-12-15) Så här i efter hand skulle jag förstås tagit kontakt
med skolorna mycket tidigare. På grund av olika omständigheter blev det tyvärr inte så.
Johansson, B, Svedner, P, O, Examensarbete i utbildningen, Undersökningsmetoder och språklig ut formning
Uppsala: Kunskapsföretaget, 2001 s. 28
12
Johansson och Svedner, Uppsala: Kunskapsföretaget,2001 s. 25
13
Johansson och Svedner Uppsala: Kunskapsföretaget,2001 s. 29
14
Pettersson, Anna, Magnum in parvo, om nyttan att kunna se det stora idet lilla. Historievetenskap och lärande,
VT 2005
15
Johansson och Svedner Uppsala: Kunskapsföretaget,2001 s. 29
16
Johansson och Svedner, Uppsala: Kunskapsföretaget,2001 s. 3
11
10
Urval
Det är viktigt att det görs ett urval bland elever och lärare som bäst kan svara på frågorna i
den enkät som man lämnar ut. Detta för att göra undersökningen så komplett som möjligt.17
Jag har valt att genomföra min undersökning på två skolor i Malmö. En skola där svenskar är
i majoritet (Hyllie) och en skola där invandrare är i majoritet (Rosengård). Jag har utgått från
skolan på Rosengård eftersom den skolan är betydligt mindre både när det gäller elev- och
lärarantal. På skolan i Rosengård fanns det tre historielärare och tre niondeklasser med ca 60
elever. Därför valde jag att lämna ut mina enkäter i Husie på samma premisser som i
Rosengård för att få en likvärdig bedömning. Vidare valde jag niondeklasser för att de är i
slutet av sin skolgång i grundskolan och har därmed längre perspektiv på undervisningen,
vilket gör chanserna större att de kommit i kontakt med frågorna i enkäterna. Anledningen till
att jag lämnade ut enkäter till både lärare och elever är att kunna jämföra lärarnas svar med
elevernas och se om det finns olika syn på huruvida lokalhistoria används i skolan. Det är inte
helt ovanligt att man ser annorlunda på saker och därför anser jag att det är viktigt att få båda
berörda parters åsikt i fråga.
Avgränsning
Efter samtal med min handledare Johanna Ljungberg kom vi överens om att min
undersökning inte fick bli för stor bl.a. på grund av arbetets tidsbegränsning. Därför omfattar
den endast två olika skolor Malmö. Vidare innefattar den endast nionde klasserna på dessa
skolor och deras lärare. Eftersom min undersökning åsyftar två mindre grupper på skolor i
Malmö gör den inte anspråk på att vara generaliserbar, utan ska istället ses som en fallstudie
som enbart berör de båda skolorna ifråga.
17
Trost, Jan Enkätboken, Lund: Studentlitteratur, 2001 s. 24
11
Områdesbeskrivning
De berörda områdena i min undersökning som skolorna ligger i är Hyllie och Rosengård. När
jag nämner Hyllie och Rosengård är det inte hela området jag syftar på utan de områden där
skolorna är belägna.
De båda områdena skiljer sig åt på många sätt, både när det gäller det sociala och det
ekonomiska. Hyllie är beläget i södra Malmö och området har en folkmängd 2005 på 4733
invånare. Rosengård ligger i östra Malmö och hade vid samma tid 4790 invånare. Antalet
invånare är i princip det enda dessa två områdena har gemensamt, förövrigt skiljer sig
områdena ganska radikalt. Tittar man på statistik på för de båda områdena upptäcker man
ganska snabbt stora skillnader i befolkningens sammansättning. I området i Hyllie har 24 %
av befolkningen utländsk bakgrund, de tre största folkgrupperna kommer från följande länder,
i storleksordning Danmark, Polen och Jugoslavien. På Rosengård har hela 82 % utländsk
bakgrund och här kommer de tre största grupperna från Jugoslavien, Libanon och Irak.
Åldersfördelningen skiljer sig också åt. I Hyllie är de två största åldersgrupperna mellan 2544 och 45-64 år. På Rosengårds ser ålderfördelning helt annorlunda ut, där dominerar de
yngre åldersgrupperna och de två största grupperna där är mellan 6-15 och 25- 44 år.
Utbildningsnivån är som följande, i Hyllie har 54 % gymnasial utbildning, den
eftergymnasiala utbildningen är 23 % jämfört med Rosengårds 42 %, respektive 16 %.
Förvärvsarbetande i Hyllie ligger på 72 % respektive 32 % på Rosengård. Den disponibla
medelinkomsten per invånare i Hyllie är 117 100, på Rosengård är motsvarande siffra 59 900
kr. Som jag tidigare nämnt är där stora skillnader mellan de båda områden, detta i sin tur
påverkar säkert barn och ungdomar på ett negativ sätt när det gäller deras studieresultat.
All fakta om Hyllie18 och Rosengård19 har jag hämtat från Malmöstads hemsida.
Bakgrund
Historia har alltid fascinerat människor framför allt när det gällt hjältar och släktled följande
på släktled. Historia som ämne har förändrats och förändras kontinuerligt och det tillkommer
hela tiden nya undergrupper som genus- och ekonomisk historia m.m. Historieskrivningen
egentliga mening har sina rötter i medelhavskulturerna ca 2000 f. Kr. Det var först med
Herodotos som en mera personlig historieskrivning utvecklades. Hans verk behandlade krigen
18
19
www.malmo.se/download/18.d2883b106e53ae64c80001437/138.Lindeborg.pdf+2005
www.malmo.se/download/18.d2883b106e53ae64c80001632/188.%C3%96rtag%C3%A5rden.pdf+2005
12
mellan Grekland och Persien. De bygger på muntliga traditioner men till en del även på
skriftligt material. Herodotos kom från Grekland och levde ca 480- ca 420 f. Kr.20. Herodotos
räknas som den moderna historieskrivningens fader. ”Historieskrivningen påverkas alltid av
historikern och dennes tid.” 21
”Människan framstår tidigt som en "historisk" varelse som söker kunskap om det förflutna för
att orientera sig i tiden, för att förstå samhälle och för att skapa sin identitet.”22
Historia som skolämne omnämndes redan i 1649 års skolordning och var etablerat som
undervisningsämne då folkskolan infördes 1842. Den var främst inriktad på biblisk historia
men även de antika medelhavskulturerna och europeisk historia från renässansen och framåt.
Från och med 1840-talet och framåt präglades historieundervisningen av nationella
strömningar, där fosterlandet förflutna stod i centrum. Eftersom katekesen hade stor betydelse
under hela 1800-talet hade biblisk historia fortfarande en stark ställning, speciellt som en
fostrande roll. Vid sekelskiftet hade den bibliska historien tappat sin särställning och i stället
gled huvudansvaret för elevernas moraliska fostran allt mer över till historieämnet, där
statsidealism och hjälteidentifikation fick allt större utrymme.23 1901 höll Ludvig Stavenow
ett föredrag i Göteborg i ämnet ”Historieundervisningen betydelse för folks fostran till äkta
svenskhet.”24 Historieämnets stärkte sin ställning och detta avspeglade sig i 1905 års
läroverksstadga, där historia blev ett självständigt ämne, skilt från geografi.25
Lokalhistoria
Vad är då lokalhistoria? Enligt min mening att se på det är all historia lokal åtminstone i ett
initialtskede. Det är först när den får ett nationellt intresse eller väcker ett intresse utanför
nationen som den upphör att vara lokal. Det man förknippar med lokalhistoriens egentliga
mening är ”historia som studerar och beskriver ett avgränsat område, t.ex. en by, socken,
stadsdel, stad eller kommun”. Traditionen att skriva lokalhistoria har rötter i den tidigmoderna
statsmaktens fiskala och militära kartläggningsbehov, 1700-talets nyttotänkande och 1800talets romantik med inriktning på folkets kultur. Under 1900-talet förs dessa traditioner vidare
Blomqvist, Jerker, Nationalencyklopedin multimedia, Malmö, Bra böcker, 2000, sökord: Herodotos
Andersson, B, Caspersson, S, Hermansson Adler, M, Undervisning i historia i skolan.
ID-rapporter, Nr 2001:09 s. 21
22
Odén Birgitta, Nationalencyklopedin multimedia, Malmö, Bra böcker, 2000, sökord: Historia
23
Zander, Ulf, Nationalencyklopedin multimedia, Malmö, Bra böcker, 2000, sökord: Historia
24
Edgren, Lars. Österberg, Eva, Ut med Historien, Malmö Team Offset 1992, s.18
25
Nationalencyklopedin multimedia, Malmö 2000, sökord: Historia,
20
21
13
inom universitetsämnena kulturgeografi och etnologi.” 26
Lokalhistoria förtjänst bestriddes länge av universitetsdisciplinen historia. Det var först på
1960-talet som intresset i Sverige växer fram för sociala, ekonomiska och kulturella villkor
som lokalstudien allmänt använts som ett medel för att belysa frågeställningar av mer generell
natur. Arbetsplatsers utveckling eller kommunalpolitikens historia kan knappast studeras utan
fördjupande lokalundersökningar.27 Yrkesforskarnas inställning till lokalhistoria har
förändrats sedan 1960- talet, trots detta görs det tydligen inte tillräckligt för att lyfta fram
lokalhistorien i rampljuset.
Det bristande intresset från den svenska akademiska historieforskningen kan vara en
anledning till att lokalhistoria fått så liten genomslagkraft i skolan. Det finns professorer som
kritiserat detta, två av dessa är Peter Aronsson och Eva Österberg. Aronsson menar att det är
få historiker som intressera sig för att på ett djupare plan föra upp de rumsliga aspekterna på
historien. Det är som rummet vore givet på för hand. Vidare skriver han ” När det gäller den
rumsliga avgränsningen för avhandlingar behåller det nationella paradigmet ett starkt grepp.
(…) Lokal och regional historia står fortfarande för en liten del av den akademiska
forskningen vilket tyder på att det fortsatt ses som en mindre forskningsvärd uppgift att
studera frågeställningar och förändringsprocesser på denna nivå.”28 Eva Österberg är också
kritisk till de svenska historikerna, hon betonar att dagen historiker borde i större utsträckning
ta avstånd från den nationella ramens dominans när det gäller historieforskningen och istället i
större utsträckning ta avstamp i den lokala och regionala mångfalden och på så sätt skaka om
den traditionella svenska historien och se nya mönster. 29
Inom svensk akademisk historieforskning har man i tidigare generationer främst ägnat sig åt
det förflutna som berör nationen. Denna historiebeskrivning utspelade sig på den offentliga
arenan, där de centrala delarna handlade om krig, ekonomi, industrins utveckling och det
politiska livet. Det är de stora männens med makt som historien har fokuserats på. Detta på
bekostnad av den lilla människans historia.30 Det avspeglar sig i dagens skola där
närsamhället och den lilla människans historia kommit helt i skymundan och därför givits lite
Aronsson. Peter, Nationalencyklopedin multimedia, Malmö, Bra böcker, 2000, sökord: Lokalhistoria.
Aronsson. Peter, Nationalencyklopedin multimedia, Malmö, Bra böcker, 2000, sökord: Lokalhistoria
28
Götlind, Anna. Kåks, Helena, Handbok i konsten att skriva mikrohistoria, WS, Bockwell, Finland 2004. s. 208
29
Götlind, Anna. Kåks, Helena, Handbok i konsten att skriva mikrohistoria, WS, Bockwell, Finland 2004. s. 208
30
Götlind, Anna. Kåks, Helena, Handbok i konsten att skriva mikrohistoria, WS, Bockwell, Finland 2004. s.15
26
27
14
utrymme i skolans undervisning. Detta har den nationella utvärderingen av grundskolan men
även andra studier slagit fast.31 Jag tycker det är beklagligt eftersom jag anser att lokalhistoria
borde få större utrymme i dagens skola och kanske ge ett ökat intresset bland dagen ungdomar
för historia .
Försöksverksamhet med lokalhistoria vid lärarutbildningar har funnits på skolor i flera i
decennier. Det har också skrivits en del i ämnet, rapporter och ämnesdidaktiska metodböcker
om man intresserad av lokalhistoria. En av de skolor som var tidigt ute med detta var
lärarhögskolan i Malmö, där två av eldsjälarna var Christer Karlegärd och Hans Toftenow. De
arbetade med lokalhistoria under parollen ”Förortsskolan – en kulturhärd”. Där samlades
lärarkandidater som under sin praktik arbetade med det nära samhällets historia. ”Tanken med
projektet var drömmen om förortsskolan som en kulturfabrik, av värde även för människor i
området men utanför skolan”.32 Detta är naturligtvis något som blivande historielärare borde
dra nytta av och på ett bra sätt ta med sig när de undervisar.
Lpo 94 för grundskolan
I läroplanen formuleras skolans värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för
verksamheten. Den anger däremot inte hur dessa mål ska nås.
Vad säger då läroplanen och kursplanen om användandet av lokalhistoria i undervisningen? I
läroplanen hittar jag inget som berör lokalhistoria specifikt. Det finns dock ett par punkter
som man kan koppla till den. Under rubriken ”Förståelse och medmänsklighet” hittar man
följande text. ”Medvetenheten om det egna och delaktigheten i det gemensamma kulturarvet
ger en trygg identitet som är viktig att utveckla, tillsammans med förmågan att förstå och leva
sig in i andras villkor och värderingar.”33 Under rubriken ”Skolans uppdrag” talas det om hur
angeläget det är att anlägga övergripande historiska perspektiv för eleverna. ”Genom ett
historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en beredskap inför framtiden och utveckla sin
förmåga till dynamiskt tänkande.” 34 Dessa två punkter berör främst historieämnet som
sådant, men som jag tidigare nämnt går de också att applicera på lokalhistoria.
Andersson, Bo, DELEN OCH HELHETEN, Lokalhistoria och ämnesdidaktik, SO Rapport nr 1998:01, s.14
Andersson, Bo, DELEN OCH HELHETEN, Lokalhistoria och ämnesdidaktik, SO- Rapport nr 1998:01, s. 18
33
Lpo 94 Tryckindustri Information, Solna 2001. s. 19
34
Lpo 94 Tryckindustri Information, Solna 2001. s. 21
31
32
15
Kursplanen för grundskolan
Kursplanen som är skriven för att klargöra vad eleverna skall lära sig i skolan, lämnar dock
stort utrymme för lärare och elever att själv välja de områden i historien som de anser viktiga,
men även vilka arbetsmetoder de vill arbeta med. I kursplanen är det lite mer tydligt hur
lokalhistoria ska användas i historieundervisningen. Den är tyvärr inte tydlig nog enligt min
mening. Eftersom jag tror att lokalhistoria har stor betydelse för både historiemedvetandet och
identitetsskapande. Vem är jag och varifrån kommer jag. Det kursplanen tar upp när det gäller
lokalhistoria är främst detta.” Historia skapas varje dag, i små och stora sammanhang.
Elevernas har själva med sin familj, sin släkt, sin hembyggd och sitt land en historia.”35
Kunskapen om dessa kriterier ger eleverna förståelse för hur människor levde och verkade
under olika tidsepoker och kan på så sätt skaffa sig referensramar för förståelsen av skeende i
nuet men även förväntningar inför framtiden. Vidare tar kursplanen upp mål som eleven ska
ha uppnått i slutet av det femte och nionde skolåret. I målet för det nionde året ingår inget som
direkt berör lokalhistoria, till skillnad för målen i det femte året, där eleven ska känna till
hembygdens historia och hur denna har format kulturen. Målen för vad eleverna ska ha
uppnått i slutet av nionde året är inte tillräckliga när det gäller att föra in det lokalhistoriska
perspektivet i undervisningen. Gör man en jämförelse med den gamla läroplanen (lgr 80) och
kursplansbeskrivningen är det mycket mer tydligt vad eleven ska känna till om närsamhället.
I lågstadiet. ”min egen historia”
I mellanstadiet. ”min släkts historia”
I högstadiet. ”min orts historia”36
Varför lokalhistoria
Historien berör sällan de lokala händelserna utan den beskrivs ofta på en högre nivå. På grund
av detta har det lokala samhället fått stå tillbaka för den regionala, nationella och globala
historieskrivningen. Oftast är det centrum som fått uppmärksamhet på bekostnad av det
perifera. Detta har lett till att det är den makthavande elitens historia som stått i centrum på
bekostnad av den ”vanliga” människans historia som länge varit lågt prioriterad. Detta är helt
oacceptabelt med tanke på de fördelar man kan uppnå med att använda sig av lokalhistoria i
undervisningen. Jag har tidigare nämnt Eva Österbergs kritik mot de svenska historikernas
35
36
Skolverket, kursplaner och betygskriterier Västerås 2000. s.77
Andersson, Bo, DELEN OCH HELHETEN, Lokalhistoria och ämnesdidaktik, SO- Rapport nr 1998:01, s. 27
16
bristande intresse för lokalhistoria. Hon menar att lokalhistoria kan fylla olika funktioner hos
människor. I en artikel om ”Kusinen från landet…..” tar hon upp vad dessa funktioner kan
fylla.
Den stillar en ren kunskapstörst, en nyfikenhet på den kulturmiljö som dagligen finns
omkring oss.
Den bidrar till att ge människor en känsla av identitet.
Den blir ett led i en aktiv ”kulturmiljökamp” som riktas mot överheten eller rentav
yttre fiender.
Den ger yrkeshistorikerna ett faktaunderlag för att pröva eller kritisera generella teser i
forskningen.37
De två första punkterna är de som berör skolvärlden och som man som lärare bör beakta och
föra fram i undervisningen.
Bara tanken att kunna röra sig mellan den lilla historien till den stora eller tvärtom skapar
förståelse för att se de olika sambanden och sammanhangen, där historien är som en
cirkelrörelse i ett ständigt omlopp. Kan man ge eleverna den insikten som lärare, har man
kommit en bit på vägen för att koppla samman dåtid, nutid och förhoppningsvis även framtid.
Detta är speciellt viktig i pedagogiska sammanhang, framför allt när det gäller undervisningen
för yngre barn. Här är det viktigt att utgå från närområdet eftersom undervisningen blir mer
konkret om man använder sig av det som eleverna kan ta på, nämligen det nära och synliga
som bevisligen finns överallt i vår närhet. Detta för att få förståelse för de ogripbara
sammanhangen och som tidigare påpekats göra historia mer konkret och mer lätt begripligt.38
Min personliga mening är att detta gäller inte bara yngre barn utan även äldre barn och
ungdomar.
Det finns alltså flera pedagogiska vinsterna med att använda sig av lokalhistoria i
undervisningen. Dessa vinster anser jag består i att eleverna får ett ökat intresse för
historieämnet som sådant. Det blir mer konkret och lättare att förstå olika skeende om man
använder sig av skolans närområde. Det ökar också deras historiemedvetande, den är
identitetsskapandet och för att förstå den historiska helheten måste de ha kunskap om den lilla
historien. Detta är några av de vinster man kan göra om man använder sig av lokalhistoria i
undervisningen.
37
38
Götlind, Anna. Kåks, Helena, Handbok i konsten att skriva mikrohistoria, WS, Bockwell, Finland 2004. s. 209
Andersson, Bo, DELEN OCH HELHETEN, Lokalhistoria och ämnesdidaktik, SO- Rapport nr 1998:01, s. 7
17
Historiemedvetande
Historiemedvetande finns och skapas hela tiden runt omkring oss och i olika sammanhang.
Historiska utryck men framför allt intryck påverkar oss medvetet eller omedvetet dagligen
genom massmedia, filmer, dataspel, litteratur, m.m. Det finns runt oss oavbrutet och påverkar
oss hela tiden vare sig vi vill eller ej. Därför har skolans undervisning en viktig uppgift,
nämligen den att hjälpa elever att få kontroll över deras eget historiemedvetande.
Utgångspunkten för detta måste vara elevens egna livsvärden och de det egna
livssammanhanget. Någon annan rimlig utgångspunkt finns inte om syftet med det hela är att
skapa ett historiemedvetande.39
I grundskolan kursplan för historia står det att skolan skall i sin undervisning i historia sträva
efter att eleven ska förvärva ett historiemedvetande, som underlättar tolkningen av händelser
och skeenden i nutiden och skapar en beredskap inför framtiden.40 I den litteratur jag kommit
i kontakt med under mitt arbete, har jag upptäckt att det finns lika många teorier om vad
historiemedvetande är, som det i princip finns författare. Det gemensamma för dessa teorier är
att kunna koppla ihop förfluten tid, nutid och framtid. Ett namn som ständigt dyker upp i
litteraturen när det gäller historiemedvetande är Bernad Eric Jensen. En dansk
historiedidaktiker som gjort ett ambitiöst försök att avgränsa och definiera
historiemedvetandes natur och funktion i skolan, men även utanför skolans
historieundervisning.41 Jensen har definierat den tyske historiedidaktiker Jeismann teori om
vad historiemedvetande är och han delat upp dessa i fyra definitioner.
1. Historiemedvetande är den ständiga närvarande vetskapen om att alla människor och
alla inriktningar och former av samliv som de skapat existerar i tid, det vill säga de har
en härkomst och en framtid och utgör inte något som är stabilt, oföränderligt och utan
förutsättningar.
2. Historiemedvetande innefattar sammanhangen mellan tolkning av det förflutna,
förståelse av nutiden och perspektiv på framtiden.
3. Historiemedvetande är hur dåtiden är närvarande i föreställning och uppfattning.
Andersson, Bo, VAD ÄR HISTORIEDIDAKTIK, IDP-rapport, Nr 2004:7, Göteborg universitet, s. 45
Skolverket, kursplaner och betygskriterier. Grunskolan, Västerås 2000. s. 76
41
Karlegärd, Christer, Karlsson, Klas-Göran, Karlsson, Historiedidaktik. Studentlitteratur, Lund, 1997. s.10
39
40
18
4. Historiemedvetande vilar på en gemensam förståelse som baseras på emotionella
upplevelser. Den gemensamma förståelsen är en nödvändig beståndsdel i bildandet
och upprätthållandet av mänskliga samhällen.
Jensen menar att det är endast den andra definitionen som är riktig när det gäller
historiemedvetande. Den första anser han tillhör historiskt medvetande, den tredje tillhör
kunskapsteorin och den sista definitionen ingår i sociologin.42
Syftet med att använda sig av lokalhistoria i undervisningen är att ge eleverna ett
historiemedvetande, en kulturell identitet samt att vilja föra kulturarvet vidare, men även att
granska, påverka och utveckla samhället och kulturen.43
En viktig del av historiemedvetande är att det tjänar till att påminna oss om är att historien
aldrig kan förstås och tolkas enbart utifrån det förflutna. Det finns alltid en nutida grund
varifrån man iakttar och förhåller sig till historien och på så sätt få en insikt om hur framtiden
kan te sig. Med andra ord kan man förklara historiemedvetande som en mental process i
vilken vi människor riktar in oss i tid och rum, på grundval av de historiska erfarenheter och
kunskaper vi skaffat oss, men även förväntningar om vad den framtida utvecklingen har i sitt
sköte.44
Utgår man från elevers egna livsvärden och livssammanhang och deras förmåga att kunna
koppla ihop tolkningen av det förflutna, förståelsen av det närvarande och perspektiv på
framtiden är lokalhistoria ett ypperligt sätt att förmedla ett historiemedvetande på ett mer
konkret sätt.
Identitet
Inom historiedidaktiken talas det mycket om hur viktig identitet är för människan både som
kollektiv och på det individuella planet. Vi människor är historiska varelser, människan är
skapad av historien och är skapare av historia, som kollektiv men även var och en för sig. Det
vi människor är idag, är vi i kraft av vårt förflutna där vi bearbetar erfarenheter och olika
42
Andersson, B, Caspersson, S, Hermansson Adler, M, Undervisning i historia i skolan.
ID-rapporter, Nr 2001:09 s. 38
43
Andersson, B, Caspersson, S, Hermansson Adler, M, Undervisning i historia i skolan.
ID-rapporter, Nr 2001:09 s. 29
44
Karlsson, Klas-Göran. Zander, Ulf. Historien är nu. Studentlitteratur, Lund, 2004. s. 47
19
intryck av historien. Dessa lagras i människans hjärna. Det är dessa minnen, erfarenheter och
intryck som ligger till grund för vår personliga identitet och som ger livet en mening.45
Det är viktigt att elever i förortsskolorna i Hyllie och Rosengård får en identitet ut över den
som massmedia ger. I detta fall gäller det kanske främst på Rosengård, men det finns andra
stadsdelar i Malmö med liknande ”problem”. Som jag nämnde tidigare är det speciellt
massmedia som målat upp en bild av Rosengård som många av invånarna inte instämmer i,
jag är själv en av dom och jag vet att det finns andra som håller med mig. Den bild man får av
Rosengård är att det är område med stora problem med droger, brottslighet, arbetslöshet,
gängbildningar, dåliga skolor och området har ett flertal gånger beskrivits som ett getto i
massmedia. Denna bild anammar ungdomar (elever) för att få respekt och visa sig tuffa och
skaffar sig en identitet på det viset. Konsekvensen av detta blir en självuppfyllande profetia
speciellt för ungdomar i områden som Rosengård.46 En del ungdomar känner att de måsta leva
upp till denna bild som ges av Rosengård och visst stämmer den bilden massmedia ger, till en
vis del. Personligen tycker jag att rapporteringen om Rosengård är väldigt ensidig och det är
sällan eller aldrig som de tar upp de positiva sidorna av området utan det är oftast de negativa
sidorna som beskrivs. Har man väl fått en stämpel på sig är det svårt att ta sig ur denna. Det
blir som en ond cirkel, detta gäller både enskilda personer och som kollektiv och det gäller
även områdets skolor som fått ett dåligt rykte.
I en artikelserie (2006-01-05 – 2006-01-10) i Sydsvenskan tas den ökade rörligheten i
Malmös grundskolor upp. Tisdagen den 10/1 2006 intervjuades skolforskaren Nihad Bunar
där han uttalade sig om förortsskolorna i Malmö. Han ser en tydlig tendens att föräldrar med
höga studieambitioner för sina barn, flyttar dem från skolor med dåligt rykte och det har ingen
betydelse om föräldrarna har utländsk eller svensk bakgrund. Han menar vidare dessa skolor
inte alls behöver vara dåliga utan tvärtom så har de stor erfarenhet och resurser att arbeta med
elever i en tvåspråkig miljö. Konsekvensen av detta blir att de elever med mindre
studieambitioner blir kvar i dessa skolor. Detta i sin tur kan enligt Bunar leda till att de elever
som blir kvar ”i stället för utbildning skaffar de sig ofta en slags förmåga att navigera i
förortsmiljön, en kunskap som saknar värde i det öviga samhället”.47 Kan inte samhället och
skolorna ge ungdomar en identitet som passar in i det övriga samhället, så skaffar de sig en
45
Andersson, B, Caspersson, S, Hermansson Adler, M, Undervisning i historia i skolan.
ID-rapporter, Nr 2001:09 s. 46
46
Bunar, Nihad, Skolan mitt i förorten. Stockholm, 2001. s. 163
47
Ljungberg, Anders, Rydén, Hanna, Den ökade rörligheten i Malmös grundskolor. SDS, 2006-01-10, del C s. 4
20
egen identitet. Därför är det viktigt att skolan ger eleverna en identitet utöver den bild som
massmedia ger och det är här som lokalhistorien kommer in i bilden. Den kan ge elever en
annan bild av det området de bor i och på så sätt förmedla en mer positiv sida och stärka deras
identitet på ett positivt sätt. I ”Historien är nu” tar Klas-Göran Karlsson upp att identitet inte
bara något som man skapar kollektivt eller personligen själv. Det finns alltid ett utifrån
perspektiv, detta handlar om hur andra människor ser ”mig” eller ”oss” som han skriver.48
Därför borde massmedia ta ett större ansvar och inte enbart rapportera det negativa om dessa
områden utan även ta fram det positiva som trots allt finns där.
Slutsats
I den litteratur jag har kommit i kontakt med visar det sig att lokalhistoria har fått en väldig
undanskymd plats i undervisningen. Detta kan ha sin förklaring i att lokalhistoria har haft låg
status i den akademiska historieforskningen och att detta avspeglar sig i dagen skola. På
lärarutbildningen görs det en hel del för att öka intresset för lokalhistoria, där bl.a. Malmö är
föregångare för detta arbete. Ändå kan jag tycka att det görs för lite för att öka intresset för
lokalhistoria eftersom det bevisligen inte är så vanligt att lärare använder sig av detta i
undervisningen. I skolreformen från 1994 är det lokalhistoriska perspektivet inte lika tydligt
som den ifrån 1980. Trots detta ger den nya kursplanen större frihet för lärare, vilket rimligen
borde öka möjligheten att låta det lokalhistoriska intresset i högre grad prägla planering och
undervisning i dagens skola.49 Slutligen finns det som jag tidigare nämnt flera vinster att göra
som lärare och elev, genom att använda sig av lokalhistoria i undervisningen. Jag går inte
närmare in på det här eftersom jag redan nämnt dessa tidigare.
Presentation av lärarenkäter
Efter personlig kontakt med de två berörda skolorna har jag lämnat ut mina lärarenkäter, som
riktar sig till tre högstadielärare i historia på respektive skolor. Tyvärr har jag bara fått in två
svar från skolan på Rosengård, detta på grund av sjukdom. Detta försvårar min jämförelse
mellan de två skolorna, men jag tror och hoppas att det ändå kan ge kan ge en insikt hur de
båda skolorna arbetar med lokalhistoria. Frågorna som består av olika kategorier, med öppna
svar där de med egna ord svarar på mina frågor, fasta frågor (se bilaga 1). Jag tar inte upp
48
49
Karlsson, Klas-Göran. Zander, Ulf. Historien är nu. Studentlitteratur, Lund, 2004. s. 30
Andersson, Bo, DELEN OCH HELHETEN, Lokalhistoria och ämnesdidaktik, SO- Rapport nr 1998:01, s. 19
21
ålder och kön i min undersökning på grund av att antalet enkäter är så få. Jag tycker inte jag
kan utläsa något av vikt i dessa frågor.
Jag tyckte det var viktig att få en bild av hur lärarna på de båda skolorna ser på eleverna
intresse för historia. Detta för att kunna jämföra lärarnas svar med elevernas och om deras
åsikter stämmer överens.
Enligt lärarna på de båda skolorna är intresset för historia stort. På Rosengård svarar de
mycket intresserade och intresserade.
I Hyllie svarar en lärare mycket intresserade och två intresserade. Enligt lärarna finns det ett
tydligt intresse för historieämnet som sådant. Det är alltid mer stimulerande för en lärare att
arbeta med ett ämne, när man upplever att eleverna tycker det intressant.
En av huvudfrågorna i min uppsats är huruvida lärarna använder sig av närområdet eller ej,
hur ofta och i viket sammanhang de använder sig av detta.
På Rosengård svarade båda lärarna ja på denna fråga. Eftersom de arbetar med olika tema där
tar de upp Malmös historia i årskurs sex, kommer de även in på sitt eget närområde och
använder sig av det i undervisningen.
I Hyllie är svaren mer diffusa, två säger sig använda närområdet mer eller mindre. En lärare
skriver hur han använder sig av detta, ”Rundvandring i området, för att se på vad som finns
kvar av tiden före höghusen. Vi försöker att med historiska glasögon se på området.”
Den andra läraren säger sig använda närområdet men inte ofta, hon skriver följande. ”Inte
speciellt ofta, men när det passar in i området vi läser så utnyttjar vi närmiljön.” Den tredje
läraren säger sig inte använda sig av närområdet i sin undervisning, men trots detta händer det
att hon lägger in närområdet i undervisningen om det passar in i den övriga undervisningen
men inte speciellt ofta. Redan här tycker jag att man kan se en tendens på olikheter i sättet att
använda sig av närområdet. På Rosengård arbetar lärarna med tema i undervisningen som är
tematiskt upplagd där eleverna arbetar mycket självständigt i en tidrymd på 5-6 veckor. Under
denna period arbetar de även ämnesöverskridande där förutom SO bl.a. svenska, engelska och
bild ingår.50 Lärarna i Hyllie arbetar mer på traditionellt vis där lärobokens innehåll styr
mycket av undervisningen. Det är den erfarenhet jag gjort under min tid som lärarkandidat på
skolan.
50
Telefonsamtal med bitr. rektor på skolan på Rosengård.
22
Jag har tidigare nämnt olika fördelar med att använda sig av lokalhistoria. Det kan kanske
också tänkas att lärare även kan se nackdelar med detta och genom att fråga lärarna vilka föreller nackdelar de ser med att ta med närområdet i undervisningen kan jag även få svar på om
de anser att det finns nackdelar.
I Hyllie anser två av lärarna att det bara finns fördelar, den lärare som svarat nej på fråga fyra
har inte svarat på själva fråga fem utan hänvisar till att eleverna redan sysslat med detta på
låg- och mellanstadiet. Den första som tyckte att det bara finns fördelar har formulerat detta
på följande vis.
”Bara fördelar
Eleverna lär sig mer om sitt området
Får djupare kunskap/förståelse.
Utflykter ger oftast ett ökat intresse för området.”
Den andre läraren tycker att ”det är tacksamt om man i sin historieundervisning kan anknyta
till något i närområdet.”
På skolan i Rosengård ser man också bara fördelar, detta med ett undantag och så här har de
svarat på fråga fem.
”Fördelen blir väl att man kan vara stolt över sin stad. Lokal anknytning är viktig då en del
av eleverna har inga eller dåliga kunskaper. ” Nackdelarna som han ser det, är att materialet
för kan vara för svårt för barn med invandrarbakgrund. Den andre läraren tycker det är lättare
för eleverna att ta till sig undervisningen om de känner till det man pratar om.
Då jag jämför två olika skolor med två så olika elevsammansättningar med ”svenska” elever
och elever med invandrarbakgrund i majoritet har jag velat få fram om de ser några
svårigheter med att undervisa om närområdet med en ”svenskklass” jämfört med
”invandrarklass”.
De tre lärarna i Hyllie ser inga svårigheter med detta. En menar att den enda skillnaden är att
man får lägga upp förberedelserna lite annorlunda i en invandrartät klass. En annan svarar
”Egentligen inte: svenska elever har inte någon mer ”Utvecklad” spontan historisk känsla för
närområdet än vad invandrare har” och den siste svarar bara nej på frågan.
På Rosengård svarar en lärare, vet ej, eftersom hon endast har arbetat på den skolan. Lärare
nummer två ser inte några svårigheter med detta utan påpekar att
”Vi lever i samma stad oavsett ursprung”.
23
För att få en bild av hur många elever med invandrarbakgrund det finns på respektive skolor
bad jag lärarna att uppskattningsvis bedöma hur många sådana elever det finns
På skolan i Hyllie uppskattar lärarna att de går mellan 10-20 % invandare emedan på
Rosengård ligger siffrorna mellan 95- 100 %. En betydande skillnad i antal elever med
invandrarbakgrund.
Då min uppsats främst berör närområdet på de båda skolorna och inte Malmös lokalhistoria
som sådan, fanns möjligheten att ingen av skolorna använde sig av sitt närområde i
undervisningen och för att få svar på om de överhuvudtaget använde sig av lokalhistoria på de
båda skolorna, fick de svara på om de på något sätt tagit upp Malmös historia i
undervisningen
Samtliga lärare på båda skolorna har svarat ja på den frågan och samtliga har gjort det på
högstadiet.
Presentation av elevenkäter
Som jag tidigare nämnt har mina enkäter gått ut till tre högstadieklasser på respektive skola.
I Hyllie har jag fått in 66 stycken enkäter från eleverna. På Rosengård blev endast 46 stycken.
Detta beror på att en lärare var sjuk och därför fick jag bara in enkäter från två klasser på den
skolan. De frågor jag ställt till eleverna är i princip de samma som jag ställt till lärarna med
visa undantag, med öppna svar där de med egna ord svarar på mina frågor, fasta frågor.(Se
bilaga 2). Jag har här valt att dela upp svaren efter kön för att se om det finns skillnader på
hur tjejer och killar se på ämnet historia. Intresset för historia som ämne bland eleverna ser ut
på följande sätt. Jag har dock räknat om talen i procent för att kunna jämföra svaren på ett
mer rättvist sätt.
Syftet med fråga 2 (Se bilaga 2) är att se hur stort intresse det finns bland eleverna för ämnet
historia men även att göra en jämförelse och se om den stämmer överens med lärarnas
uppfattning om elevernas intresse. Majoriteten av eleverna har kryssat för kolumnerna mycket
intressant eller intressant. Det visar att det finns ett intresse för ämnet bland eleverna på båda
skolorna men att intresset är något större på Rosengård.
24
Tabell. 1. Intresset för historia som ämne:
Hyllie
Tjej
Kille
Rosengård
Tjej
Kille
Mycket.
Intressant.
19 %
34 %
Intressant
Ointressant
65 %
41 %
Mindre
intressant
6%
17 %
35 %
54 %
65 %
38 %
4%
4%
10 %
8%
På frågan om hur många elever som arbetat med närområdet i undervisningen, så ser det
annorlunda ut, av tjejerna har nästan dubbelt så många på Rosengård svarat ja på den frågan
jämfört med Hyllie och när det gäller killarna på Rosengård är det mer än tre gånger så många
som svarat ja i förhållande till killarna Hyllie.
Tabell. 2. Har du arbetat med närområdet i undervisningen
Hyllie
Tjej
Kille
Rosengård
Tjej
Kille
Ja
Nej
22 %
17 %
78 %
83 %
40 %
57 %
60 %
43 %
De elever som svarat nej på ovanstående fråga har fick en följdfråga. Där har de fått svara på
om de hade tyckt det var intressant att få veta mer om det område de bor i. Här är skillnaderna
inte lika stora när det gäller de som svarat mycket intressant, men ser man på helheten är
intresset för detta större på Rosengård.
Tabell. 3. Skulle du vilja veta mer om ditt närområde:
Hyllie
Tjej
Kille
Rosengård
Tjej
Kille
Mycket.
Intressant.
21 %
24 %
Intressant
Ointressant
50 %
38 %
Mindre
intressant
21 %
17 %
33 %
27 %
58 %
55 %
9%
-
18 %
8%
21 %
25
För att få mer information om hur stort intresse det finns hos eleverna när det gäller
närområdets historia har jag ställt följande fråga: Om din lärare tagit upp ditt områdes historia.
Vad hade du velat veta om ditt område?”. Detta fick de beskriva med egna ord. I Hyllie skrev
53 % av killarna ner vad de ville veta, 16 % svarade vet ej och resterande 31 % svarade att de
inte ville veta något eller så svarade de inte på frågan överhuvudtaget. Detta tolkar jag som att
det inte finns något intresse och det gäller även de övriga svaren. Har de inte skrivet något
tolkar jag det som att de inte vill veta något om sitt närområde. Av tjejerna i Hyllie vill 81 %
veta mer, 3 % svarade vet ej och 16 % hade inget intresse av detta. Att skillnaden mellan
killar och tjejer i Hyllie är så stor förbryllar mig, vad kan detta bero på? En tänkbar anledning
till detta är att man i Hyllie bedriver en mer traditionell historieundervisning, där de stora
händelserna i historien har fått ett större utrymme i undervisningen, med krig och kungar, som
det populärt brukar heta. Det är kanske inte alltid som tjejer uppskattar denna form av
undervisning utan tycker det är mer spännande att förankra sin historia lokalt. På Rosengård
har 77 % av killarna besvarat frågan med egna ord och av de övriga 23 % finns det inget
interesse för detta, samma siffror när det gäller tjejerna ligger på 85 % respektive 15 %. Det
eleverna på de båda skolorna tyckt varit intressant att veta om sitt närområde ser ganska lika
ut. De mest förekommande svaren har gällt allt från hur området såg ut förr i tiden, vad
människorna sysslade med, vem som bott där och om där levt några kända personer.
Här kommer några utdrag av vad eleverna svarat.
I Hyllie:
”Hur stort jordbruket var. Hur många hus eller gårdar där låg”
”vad som legat på min gata innan vårt hus byggdes”
”Vad som var orsaken till att det bildades, Hur det bildades, varför det bildades. Vad
området har/ska användas till”
”Hur det var här på medeltiden, hängde man folk här? Eller var det marknad där man sålde
matvaror eller var det kanske bara ängar och skog här och jag skulle vilja veta när det
börjades bygga om när isåfall”
26
På Rosengård:
”Hur det såg ut för i tiden här, var det mycket kriminalitet.”
”Jag skulle veta vem som byggde mitt hus. Vem som bodde i drömmarnashus det är ett vit
hus i Rosegård” Drömmarnashus (allaktivitetshus) är Rosengårds gamla herrgård
”Hur det såg ut. Alltså så de gjorde en tidslinje från forntiden till 2005. hur den utvecklats,
om det fanns berg”
”Typ varför den heter så. Hur gammalt det är”
”Vilka viktiga personer som bodde i detta område även dom som är mindre viktiga”
De som skiljer områdena åt är att eleverna på Rosengård har velat få svar på om det alltid har
varit så bråkigt och om det alltid funnits kriminalitet. Detta har tre killar velat få svar på,
andra svar har handlat om religion och om relationen mellan svenskar och invandrare.
Förutom detta skiljer svaren inte sig åt, det är ungefär samma saker de som de vill ha svar på.
Den sista frågan i enkäten var om de har läst om Malmö under sin skolgång och i så fall när.
Här har ca.40 % av både tjejerna och killarna i Hyllie svar ja på den frågan, samma siffror på
Rosengård ligger på ca 60 %, en tydlig skillnad mellan de båda skolorna.
På frågan om när eleverna här läst om Malmö, har de allra flesta svarat på mellanstadiet,
procentsatsen ligger mellan 55- 86 %. Där är ett undantag och de är killarna på Rosengård, 75
% har svarat att de har läst om Malmö på högstadiet och 25 % på lågstadiet. Att 75 % av
killarna svarat på högstadiet kan ha sin förklaring i att historielärarna på det s.k. högstadiet
undervisar i historia i årskurserna 6-9.
Kommentarer kring lärar- och elevenkäter
Lärarnas syn på intresset för historia stämmer bra överens med vad eleverna svarat.
Majoriteten av eleverna på båda skolorna tycker att historia är mycket intressant eller
intressant. Det finns dock betydande skillnader mellan de båda skolorna, det gäller både killar
och tjejer. I skolan på Rosengård har ingen av tjejerna sagt sig vara mindre intresserade eller
27
ointresserade av historia, i Hyllie har däremot 16 % svarat att de är mindre intresserade eller
ointresserade av historia. Samma tendens kan man se när det gäller killarna, 8 % för
Rosengård jämfört med 25 % för Hyllie när det gäller intresset för ämnet. Ser man på dessa
siffror så måste slutsatsen bli att intresset för historia är större på Rosengård än i Hyllie.
Ser man på lärarnas svar när det gäller frågan om de använder sig av närområdet i
undervisningen, har fyra av fem svarat ja på den frågan, båda lärarna på Rosengård och två av
tre i Hyllie. Detta avspeglar sig inte i de svar som eleverna på de båda skolorna har givit. Runt
50 % av eleverna på Rosengård har svarat att de har arbeta med sitt närområde och i Hyllie
ligger siffrorna runt 20 %. Denna skilda syn som lärare och elever har på om man arbetat med
närområdet i undervisningen, är i sig inget konstigt fenomen. Det har i tidigare utredningar
om lokalhistoria visat. Bo Andersson har tagit upp denna problematik i sin SO-rapport nr
1998:01. Han tycker att det är naturligt att lärare och elever har skilda uppfattningar i frågan,
något annat vore konstigt. Vidare menar han att lärare svarar som det krävs av dem, för
eleverna är det inte alltid lätt att urskilja de lokala delarna speciellt om det är invävt i den
nationella eller rent av den globala historien. Detta gör det svårt för elever att urskilja de
lokala inslagen i undervisningen och på så sätt kan de svara nej på frågor som handlar om i
vilken omfattning de har kommit i kontakt med lokalhistoria.51 Det kan kanske förklara de
låga siffrorna för skolan i Hyllie men frågan är om det är hela sanningen. Det är kanske så att
de inte använder sig av närområdet i lika stor utsträckning som de gör på Rosengård, det är
min teori. Dessutom har jag gjort en intressant iakttagelse när det gäller skolan i Hyllie. Av de
som svarat ja, är det 57 % av tjejerna och 33 % av killarna som säger sig ha läst detta på en
annan skola än den som undersökningen syftar på. Det är nämligen så att upptagningsområde
innefattar andra skolor som endast har årskurserna 1-5 och i sjätte klass blir de förflyttade till
skolan i Hyllie.
När det gäller frågan om det skulle var intressant att veta mer om ditt närområde, är tendensen
densamma som i de tidigare frågorna, att eleverna på Rosengård har högre procenttal än
Hyllie (Se tabell. 3) när det gäller intresset för att få mer kunskap om sitt närområde. En
iakttagelse som jag gjort är tjejerna på de båda skolorna är mer intresserade av närområdet än
vad killarna är. Detta är kanske något att tänka på som lärare när man planerar sin
undervisning. När det gäller frågan på om de har läst om Malmös historia har procentuellt fler
51
Andersson, Bo, DELEN OCH HELHETEN, Lokalhistoria och ämnesdidaktik, SO- Rapport nr 1998:01, s.15
28
eleverna på Rosengård svarat ja. Min slutsats blir att intresset för historia är större bland
eleverna på Rosengård och att närområdet används i större utsträckning i undervisningen där.
Diskussion
Syftet med detta arbete är att ta reda på hur stort intresset är för historia/lokalhistoria på de
berörda skolorna. Använder de sig av närområdet, finns det några skillnader i sättet att arbeta
på och i så fall vad består dessa skillnader av?
På frågan om hur stort intresset för historia/lokalhistoria det finns bland eleverna på dessa två
skolor, tycker jag att denna undersökning kan slå fast att intresset för historia är stor. Då
majoritet av eleverna på de båda skolarna har svarat att de är mycket intresserade eller
intresserade av ämnet. Detta styrks också av lärarna, som också anser att intresset för historia
är stort. Det som framkommit under detta arbete är att intresset för ämnet är överlag större
bland eleverna på Rosengård. De har också i större utsträckning arbetat med sitt närområde i
undervisningen jämfört med eleverna i Hyllie.
När det gäller huruvida lärarna använder sig av lokalhistoria i undervisningen kan jag se
tydliga skillnader mellan skolorna. Det som fått mig att höja på ögonbrynen är att två av tre
lärare i Hyllie säger sig använda närområdet i undervisningen. Den tredje läraren säger sig
inte använda detta, trots detta händer det att hon lägger in närområdet i undervisningen om det
passar in i den övriga undervisningen. Deras svar stämmer dåligt överens med vad eleverna
svarat. Att lärarnas svar inte alltid stämmer överens med vad eleverna svarar är i sig inte
konstigt, enligt Bo Andersson som tagit upp denna problematik. Däremot tycker jag att
skillnaderna mellan elevers och lärares svar i Hyllie är för stora för att anamma denna teori.
Det som talar för detta, är det låga procenttal av elever i Hyllie som säger sig inte ha arbetat
med sitt närområde och det faktum att mer än hälften av tjejerna och en tredjedel av killarna
säger sig ha läst detta på en annan skola än den som undersökningen syftar på. På Rosengård
använder sig de båda tillfrågade lärarna sig av närområdet i undervisningen.
På frågan om vilka fördelar de ser med att arbeta med närområdet visar denna undersökning
att lärarna på de båda skolorna ser i princip bara fördelar med att använda sig av närområdet i
skolan. En lärare ser både för- och nackdelar med detta, nackdelen är att materialet kan vara
för svårt för barn med invandrarbakgrund.
29
Finns skillnader med att undervisa om närområdet i en ”svenskklass” jämfört med
”invandrarklass” så blir svaret nej. En lärare menar dock att den enda skillnaden är att man får
lägga upp förberedelserna lite annorlunda i en invandrartät klass.
Resultatens hållbarhet
Detta arbete ska ses som en fallstudie och utger sig inte för att vara generaliserande.
Undersökningens resultat går nämligen inte att tillämpas på andra skolor, utan den rör endast
de två omnämnda skolorna och de lärare och elever som svarat på enkäterna. Enkäterna har
delats ut till samtliga tre historielärare på Rosengård. På grund av att skolan i Hyllie är
betydligt större har enkäterna där endast berört tre av historielärarna och kan inte heller sägas
gälla för hela skolan i Hyllie. Anledningen till att jag valde att endast lämna ut enkäterna till
tre av lärarna och tre nionde klasser i Hyllie, var att jag ville ha ungefär lika stort antal lärare
och elever från de båda skolorna i min undersökning. Detta för kunna göra en så rättvis
jämförelse som möjligt. Så här i efterhand är jag inte lika säker på om det var rätt sätt att se på
saken. Kanske skulle enkäterna gått ut till samtliga lärare i Hyllie för att få en mer rättvis bild
av hur de använder sig av närområdet i skolan. Ett annat problem är att endast två av tre lärare
har svarat på enkäten när det gäller skolan på Rosengård, detta på grund av sjukdom.
Detsamma gäller eleverna, två av tre klasser har svarat på enkäterna.
Min erfarenhet att skriva enkäter är obefintlig och detta kanske avspeglar sig i mina enkäter.
Efter noga avvägande av vad enkäten skulle innehålla och genom att studera andra enkäter,
skrev jag ned mina frågor. Jag tyckte att jag fått med det som var av intresse för min
undersökning. Så här i efterhand hade jag formulerat om en fråga som är ställd till eleverna.
Den fråga jag tänker på är fråga fem. (se bilaga 2) Den frågan borde jag ha ställt på följande
sätt: Oavsett om du svarat ja eller nej på fråga tre, hade du tyckt det intressant att veta mer om
området du bor i? Genom att ställa frågan på det sättet hade jag fått reda på om de elever som
svarat ja också tyckt det var intressant att veta mer om sitt närområde, tyvärr är det bara de
som svarat nej som svarat på intresset för närområdet. Detta hade gett en mer enhetlig bild av
eleverna intresse för sitt närområde. Det sägs att man lär av sina misstag, så förhoppningsvis
har jag lärt mig något av detta. Detta är minus i protokollet, men jag tycker ändå att jag kan se
en tydlig tendens när det gäller skillnaden i att använda sig av närområdet i skolan. Den
största skillnaden är sättet de arbetar på.
30
Analys
På frågan huruvida skolorna använder sig av närområdet i undervisningen har fyra av fem
lärare svarat ja på frågan, den femte läraren har visserligen svarat nej, men påpekar samtidigt
att om det passar in i området vi läser så utnyttjar vi närmiljön. I princip så använder alla de
tillfrågade lärarna sig av närområdet mer eller mindre, enligt enkätundersökningen. Trots
detta är det stora skillnader mellan lärarnas svar och vad eleverna svarat. Svaren från lärarna
och eleverna i Hyllie skiljer sig markant åt, viket jag har reagerat över. Skillnaderna på
Rosengård är inte lika påtagliga, där säger sig ungefär 50 procent av eleverna använt sig av
närområdet.
Som jag ser det är det skillnaderna i sättet att arbeta på som skiljer de båda skolorna åt. På
Rosengård arbetar de tematiskt i historieämnet i tidsintervaller mellan 5-6 veckor och de
arbetar även ämnesöverskridande. Eleverna arbetar mycket självständig under dessa veckor.
Detta tycks vara ett bra sätt att arbeta på när det gäller historia och samtidigt få in de
lokalhistoriska hänseendena i undervisningen. Det är den bild jag har fått och tydligen verkar
eleverna också uppskatta detta sätt att arbeta på, eftersom historieintresset överlag är större i
skolan på Rosengård. Att de valt att arbeta tematiskt har inget göra med att majoriteten av
eleverna har invandrarbakgrund. Enligt bitr. rektor har det dock visat sig att det har en positiv
inverkan för studieresultaten främst när det gäller killar med invandrarbakgrund. Att detta sätt
att arbeta på gynnar killar kan tyckas vara orättvist men samtidigt positivt. Detta med tanke på
att det oftast de som tillhör riskgruppen för att hamna i utanförskap i samhället. Det är som
Bunar påpekar i sin artikel i SDS ”i stället för utbildning skaffar de sig ofta en slags förmåga
att navigera i förortsmiljön, en kunskap som saknar värde i det öviga samhället”. Kan skolan
bidra till att få in denna grupp av elever i samhället har man gjort en stor vinst.
På skolan Hyllie arbetar man helt annorlunda. Där arbetar de mer på ett traditionellt vis. Där
är det mycket lärobokens innehåll som styr undervisningen, planering. Upplägget av
undervisningen sker mer på det individuella planet där var och en lärare själv har ansvaret för
detta och det gäller också valet att ta med närområdet i undervisningen. Det är den erfarenhet
jag gjort under min tid på skolan. Den här typen av undervisning tilltalar kanske stora delar av
eleverna men kanske långt i från alla. Jag tänker då framför allt på tjejerna i Hyllie, när det
gäller svaren på fråga 5 ( Se bilaga 2) har 81 procent av flickorna svarat emedan endast 53
31
procent killarna svarade. Nu kanske man inte ska för stora växlar av detta men det är något
man bör fäst avseende vid och ha med sig i bagaget som blivande lärare när man kommer ut i
arbetslivet.
Att arbeta med närområdet i skolan har många positiva sidor. Jag har nämnt några i detta
arbete, som att undervisningen blir mer konkret när det lokala infallsvinklarna tas med i
undervisningen och det blir lättare för eleverna att ta till sig de stora skeenden i historien om
man förankrar den i en miljö som de känner till. De båda historikerna Lars Edgren och Eva
Österberg menar för att förstå de stora sammanhangen och händelserna i historia måste man
ha kännedom om de små händelserna och förloppen i densamma. Vidare anser de, att det är
pedagogiskt och metodiskt lämpligt att utgå från det som är välbekant och är närliggande.
Ett ökat historiemedvetande är också en av vinsterna man kan göra. I grundskolan kursplan
för historia står det att skolan skall i sin undervisning i historia sträva efter att eleven ska
förvärva ett historiemedvetande, som underlättar tolkningen av händelser och skeenden i
nutiden och skapar en beredskap inför framtiden. Den danske historiedidaktiker Bernad Eric
Jensen har gjort ett ambitiöst försök att avgränsa och fastställa historiemedvetandes natur och
funktion. Det han menar är att historiemedvetande innefattar sammanhangen mellan tolkning
av det förflutna, förståelse av nutiden och perspektiv på framtiden.
Den viktigaste biten när det rör förortsskolor är den identitetsskapande delen som
lokalhistoria kan bidra med. Detta med tanke på den negativa bild massmedia ger av dessa
områden. Här spelar skolan en viktig roll för att ge eleverna en mer positiv bild av sig själv
och området de bor i och på så sätt ge eleverna en identitet utöver den massmedia ger.
Identitet har stor betydelse för människans välbefinnande och existens och om detta har Ulf
Zanders skrivet följande. ” Identitet är ett oumbärligt begrepp i olika sammanhang, antingen
vi studerar individer eller kollektiv, och det är nära förknippat med människans
överlevnadsstrategi. Den som inte har någon identitet eller förlorar sin identitet riskerar att
upphöra att existera – en insikt som bidrar till att förklara varför en specifik identitet anses
vara värd att kämpa för och till med dö för.” 52 Detta är tänkvärda ord och förmedlar vikten av
hur viktig det är att människor har och skapar sig en egen identitet.
52
Karlegärd, Christer, Karlsson, Klas-Göran, Karlsson, Historiedidaktik. Studentlitteratur, Lund, 1997. s.82
32
Det som möjligen avskräcker lärare att använda sig av närområdet i undervisningen är att det
krävs ett väldigt engagemang och är tidskrävande. Tid som kanske många lärare inte anser sig
förfoga över.
Att lokalhistoria har fått liten genomslagskraft i dagen skola kan bero på skolreformen från
1994 där det lokalhistoriska perspektivet inte lika tydligt som den ifrån 1980. Trots detta ger
den nya kursplanen större frihet för lärare att använda sig av lokalhistoria. Denna frihet kan
också innebära att lärare väljer att avstå från att använda sig av det när det inte finns tydliga
riktlinjer att rätta sig efter. För att få in det lokalhistoriska perspektivet borde det finnas klara
direktiv på hur det ska genomföras. Jag förespråkar den tydlighet som 1980 skolreform ger
när det rör lokalhistoria. Detta vore något som beslutsfattarna inom skolväsendet borde tänka
på för att ge lokalhistoria större status i skolan. Sammanfattningsvis om man som lärare
önskar att arbeta med lokalhistoria är tematisk upplagd undervisningen att föredra.
33
Referenslista
Andersson, Bo, Caspersson, Sigward, Hermansson Adler, Magnus, Undervisning i historia i
skolan, ID-rapporter, Nr 2001:09
Andersson, Bo, DELEN OCH HELHETEN, Lokalhistoria och ämnesdidaktik, SO- Rapport nr
1998:01
Bunar, Nihad, Skolan mitt i förorten. Stockholm, 2001
Edgren, Lars. Österberg, Eva, Ut med Historien, Malmö Team Offset 1992,
Götlind, Anna. Kåks, Helena, Handbok i konsten att skriva mikrohistoria, WS, Bockwell,
Finland 2004.
Johanssons, Bo och Svedner, Per Olov Examensarbete i utbildningen, Undersökningsmetoder
och språklig ut formning Uppsala: Kunskapsföretaget,2001
Karlegärd, Christer, Karlsson, Klas-Göran, Karlsson, Historiedidaktik. Studentlitteratur,
Lund, 1997.
Karlsson, Klas-Göran. Zander, Ulf. Historien är nu. Studentlitteratur, Lund, 2004.
Trost, Jan Enkätboken, Lund: Studentlitteratur, 2001
Nationalencyklopedin multimedia
Aronsson. Peter, Nationalencyklopedin multimedia, Malmö, Bra böcker, 2000, sökord:
Lokalhistoria.
Aronsson. Peter, Nationalencyklopedin multimedia, Malmö, Bra böcker, 2000, sökord:
Lokalhistoria
Blomqvist, Jerker, Nationalencyklopedin multimedia, Malmö, Bra böcker, 2000, sökord:
Herodotos
Odén Birgitta, Nationalencyklopedin multimedia, Malmö, Bra böcker, 2000, sökord: Historia
Zander, Ulf, Nationalencyklopedin multimedia, Malmö, Bra böcker, 2000, sökord: Historia
Nationalencyklopedin multimedia, Malmö, Bra böcker 2000, sökord: Historia,
Nationalencyklopedin multimedia, Malmö, Bra böcker, 2000, sökord: Kvalitativ metod.
Nationalencyklopedin multimedia, Malmö, Bra böcker, 2000, sökord: Kvantitativ metod
34
Myndigheter
Skolverket, Kursplaner och betygskriterier. Grundskolan. Västerås 2000
Lärarförbundet, Läroplaner för –förskolan Lpfö 98 –det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Solna 2001
Tidning
Ljungberg, Anders, Rydén, Hanna, Den ökade rörligheten i Malmös grundskolor. SDS, 200601-10
Föreläsning
Eliasson, Per, Föreläsning,: Datum 2005-09-06
C-uppsats
Anna, Petterssons, Magnum in parvo, om nyttan att kunna se det stora i det lilla.
Historievetenskap och lärande, VT 2005
Personlig Kommunikation
Telefonsamtal med bitr. rektor på skolan på Rosengård. 2006-02-07
Internetkällor
www.malmo.se/download/18.d2883b106e53ae64c80001437/138.Lindeborg.pdf+2005
2005-12-12
www.malmo.se/download/18.d2883b106e53ae64c80001632/188.%C3%96rtag%C3%A5rden.pdf+2005
2005-12-12
35
Bilaga 1
Enkät: Lokalhistoria
1. Är du kvinna?
( )
Är du man?
( )
2. Hur gammal är du?
20-30. ( )
31-40. ( )
41-50. ( )
51-60. ( )
60-.... ( )
3. Hur upplever du elevernas intresse för historia.
Mycket intresserade. ( ) Intresserade. ( )
Mindre intresserade. ( ) Ointresserade.( )
4. Använder du dig av skolans närområdet i din historieundervisning.
Ja. ( )
Nej. ( )
Om svaret är ja, hur ofta och i vilket sammanhang.
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
36
5. Oavsett om du svarat ja eller nej, vilka för- eller nackdelar ser du med att ta in
närområdet i din undervisning.
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
6. Ser du några svårigheter med att använda närområdet i historieundervisningen
i en invandrartät klass jämfört med en klass där svenska elever är i majoritet?
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
7. Uppskattningsvis hur många procent av eleverna har invandrarbakgrund i de
klasser du undervisar.
________________________________________________________________
8. Har du som lärare på något sätt tagit upp Malmös historia i undervisningen?
Ja. ( )
Nej. ( )
Om du svarat ja, när var det i så fall?
Lågstadiet. ( )
Mellanstadiet. ( )
Högstadiet. ( )
37
Bilaga 2
Enkät: Lokalhistoria
1. Är du tjej
( )
Eller kille
( )
2. Vad tycker du om historia som ämne?
Mycket intressant. ( ) Intressant. ( ) Mindre intressant. ( ) Ointressant. ( )
3. I ämnet historia, har du arbetat med området du bor i?
Ja. ( )
Nej. ( )
4. Om svaret Är ja. Vad har det då handlat om? Skriv ner det här under.
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
5. Om svaret är nej. Hade du tyckt det intressant att veta mer om
området du bor i?
Mycket intressant. ( ) Intressant. ( ) Mindre intressant. ( ) Ointressant. ( )
6. Om din lärare hade tagit upp ditt områdes historia. Vad hade du velat veta om
ditt område? Skriv ner det här under.
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
38
________________________________________________________________
________________________________________________________________
7. Har ni läst om Malmös historia under de nio åren du gått i skolan?
Ja. ( )
Nej. ( )
6. Om du svarat ja. När var det i så fall?
Lågstadiet. ( )
Mellanstadiet. ( )
Högstadiet. ( )
39
Billaga 3
Hyllie
Ditt intresse för historia
Myck.intrs
Tjej
6
Intrs.
19 %
Kille
12
34 %
20
65 %
14
41 %
Mind. Intrs.
2
6%
6
17 %
Ointrs.
3
10 %
3
8%
Summa
31
100 %
35
100 %
Ja
7
22 %
6
17 %
Nej
24
78 %
29
83 %
Summa
31
100 %
35
100 %
Myck.intrs
5
21 %
7
24 %
Intrs.
12
50 %
11
38 %
Mind. Intrs.
5
21 %
5
17 %
Ointrs.
2
8%
6
21 %
Summa
24
100 %
29
100 %
Har du läst om Malmö
Ja
12
39 %
15
43 %
Nej
19
61 %
20
57 %
Summa
31
100 %
35
100 %
Lågstadiet
Mellanstadiet
5
10
28 %
55 %
2
11
13 %
73 %
Högstadiet
3
17 %
2
14 %
Summa
18
100 %
15
100 %
Har du läst om ditt närområdet
Vill du veta mer om ditt
närområdet
När
40
Bilaga 4
Rosengård
Ditt intresse för historia
Myck.intrs
Tjej
Kille
7
35 %
14
54 %
13
65 %
10
38 %
Mind. Intrs.
1
4%
Ointrs.
1
4%
Intrs.
Summa
20 100 %
26 100 %
Har du läst om ditt närområdet
Ja
8
40 %
15
57 %
Nej
12
60 %
11
43 %
summa
20 100 %
26 100 %
Vill du veta mer om ditt
närområdet
Myck.intrs
4
33 %
3
27 %
Intrs.
7
58 %
6
55 %
Mind. Intrs.
1
9%
2
18%
Ointrs.
Summa
12 100 %
11 100 %
Ja
12
60 %
15
58%
Nej
8
40 %
11
42%
20 100 %
26
100%
Har du läst om Malmö
summa
När
Lågstadiet
Mellanstadiet
4
25 %
13
86%
Högstadiet
8
75 %
2
14%
12 100 %
15
100%
summa
41
