Förstorat vänster förmak kan kopplas till
obstruktiv sömnapné hos 71-åriga män ur
den allmänna befolkningen
Populärvetenskaplig sammanfattning
Henrik Holtstrand Hjälm, medical student at Sahlgrenska Universitetssjukhus
Erik Thunström, forskar-ST; Department of Molecular and Clinical Medicine, Institution of
Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden
Michael Fu; Professor of Cardiology; Department of Molecular and Clinical Medicine,
Institution of Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg,
Sweden
Programme in Medicine
Gothenburg, Sweden 2015
Populärvetenskapling sammanfattning på svenska
Resultaten i den här studien tyder på att behandlingsbara nattliga andningsuppehåll är starkt
kopplade till förstoring av hjärtats vänstra förmak, vilket kan leda till framtida hjärtsjukdom.
Många är, utan att veta om det, drabbade av så kallad obstruktiv sömnapné. Detta innebär att
man får andningsuppehåll när man sover, vilket leder till att blodet inte syresätts som det
borde. Detta kan, men behöver inte, leda till att man blir trött på dagen och kan få lätt att
slumra till och man kan även få till exempel problem med minnet eller koncentrationen.
Sömnapné är vanligare bland män och bland överviktiga, men kan drabba i stort sett vem som
helst. Sömnapné är behandlingsbart, antingen genom en bettskena som flyttar fram käken och
därigenom underlättar andningen, eller med hjälp av övertrycksapparat som håller
andningsvägarna öppna.
Med hjälp av ett ofarligt ultraljud, kan man både relativt snabbt och enkelt se hur hjärtat ser
ut. Bland annat kan man titta på hur stort hjärtats vänstra förmak är. Hjärtats vänstra förmak
tar emot syresatt blod från lungorna och hjälper till att pumpa det vidare till hjärtats vänstra
kammare, som sedan pumpar ut blodet till kroppen. Blir det vänstra förmaket förstorat kan
bland annat hjärtats elektriska kretsar och pumpfunktion påverkas vilket kan leda till olika
hjärtproblem som till exempel hjärtflimmer då hjärtat slår oregelbundet och hjärtsvikt då
hjärtat inte klarar av att förse kroppen med tillräckligt med blod.
Eftersom man tror att hjärtats förmak kan bli förstorat och fungera sämre genom att utsättas
för påfrestningar på grund av sömnapné vore det värdefullt att veta om det finns ett samband
mellan dessa tillstånd även i den generella befolkningen. I tidigare studier som innefattat
patienter med tidigare hjärtsjuka, konstaterad sömnapné eller njursjukdom har man sett en
koppling mellan obstruktiv sömnapné och förstorat vänster förmak. Skulle man hitta ett
sådant samband även i den generella befolkningen, skulle det kunna öppna för att preventivt
behandla personer som annars kanske hade blivit hjärtsjuka.
”1943 års män” är en studie i Göteborg, dit män födda 1943 kommit för att bli undersökta
1993, 2003 och 2014. Till undersökningen 2014 kom 536 män och den innefattade bland
annat både sömnapnéscreening med hjälp av en apparat man fick med sig hem under en natt,
samt en undersökning av hjärtat med ultraljud.
I denna substudie togs 198 män med, och det visade sig att 43 av dessa hade medelsvår eller
svår sömnapné. Av dessa hade 37 (86%) förstorat vänster förmak och 8 (18,6%) led av
dagtidströtthet.
Sammanfattningsvis: bland 71-åriga män ur den generella befolkningen är tidigare
odiagnosticerad sömnapné vanligt och är starkt kopplad till förstoring av vänster förmak,
vilket kan leda till framtida hjärtsjukdom.
