Verksamhetstillsyn inom hemtjänsten

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN
INFORMERAR
Hemtjänst till äldre invandrare,
problem och möjligheter
2007:16
1
Hemtjänst till äldre invandrare, problem
och möjligheter
Meddelande 2007:16
ISSN 0348-8748
ISRN LSTY-H-M—2007/16 --SE
Utgiven av:
Länsstyrelsen Kalmar län
Ansvarig enhet: Rättsenheten
Författare:
Lillemo Bennsäter och Margaretha
Palmér
Omslagsbild
Fotograf: Carey Daniel
www.cxc.hu
Tryckt hos:
Högskolan i Kalmar
Upplaga:
75 ex
1
Hemtjänst till äldre invandrare, problem och
möjligheter
Inledning
Behov av vård och omsorg bland äldre skiljer sig åt beroende på en rad olika omständigheter.
En grundläggande princip är att vård och omsorg ska ges utifrån den enskilda människans
villkor. Tillgången till service och vård är till exempel beroende av kön och etnicitet,
tillsammans med en mångfald av andra omständigheter som styr människors vardag. Hur
vården och omsorgen fungerar för de äldre, beror alltså på omständigheter som behov,
förväntningar och levnadsvillkor. SOS Art nr:1999-44-8, Vård och omsorg om äldre1998.
De äldre invandrarna i Sverige har uppmärksammats alltmer under de senaste åren. Ofta
beskrivs gruppen vara speciellt utsatt. Exempel på problem som beskrivs är isolering, psykisk
ohälsa och språkproblem i mötet med en vård och omsorg, som ibland tycks ha svårt att
anpassa sig efter individer och grupper, som önskar något annat än vad som är brukligt.
Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik visar att gruppen av äldre födda utomlands
kommer att öka framöver. Det gäller både för personer 65 + och de så kallade ”äldre-äldre”
(personer äldre än 80 år). Vidare kommer antalet födelseländer, som den äldre befolkningen
härstammar från, att öka. Den offentliga vården och omsorgen kommer att ställas inför möten
med en alltmer mångfacetterad äldre befolkning ifråga om antalet språk, etniska, kulturella
och religiösa tillhörigheter.
Det finns idag inte någon kommun i Sverige i vilken det inte bor någon äldre person född
utomlands. Däremot finns det kommuner vars äldreomsorg ännu inte har någon brukare född
utomlands. Det innebär att medan vissa kommuner idag har erfarenheter av invandrande
brukare, saknas denna erfarenhet helt i andra kommuner. Inom en tjugoårsperiod kommer det
troligen att se mycket annorlunda ut.
Antalet äldre invandrarna kommer att öka bara genom det faktum att befolkningen åldras.
Den största ökningen kommer personer födda i Europa att stå för. De personer som är födda
utanför Europa kommer inte att utgöra en lika stor ökning, men samtidigt är det just bland
dessa äldre som många av de för äldreomsorgen idag okända kategorierna finns. Med andra
ord kommer det inom ett tioårsperspektiv att tillkomma helt nya grupper, vilka den offentliga
vården och omsorgen måste planera för. Ett påtagligt exempel är att antalet språk bland
brukarna kommer att öka och ställa krav på den framtida organisationen.
Att vara född utomlands och ha kontakt med den offentliga vården och omsorgen kan troligen
te sig mycket olika beroende av om personen bor i storstad eller i landsbygd, eller om man
tillhör en – till antalet individer med gemensamt födelseland – stor eller liten kategori SOS
Art nr:1999-26-4, Äldre födda utomlands- en demografisk beskrivning.
1
Bakgrund till projektet
Länsstyrelsen i Kalmar län vill i den här undersökningen belysa hur äldre människor med
invandrarbakgrund, som har insatser från hemtjänsten, upplever sin situation när det gäller att
få sina psykiska, fysiska, existentiella och kulturella behov tillgodosedda. Enligt 5 kap 4 §
Socialtjänstlagen skall socialnämnden verka för att äldre människor skall få leva och bo
självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap
med andra.
Syfte
Syftet med tillsynen är att få en bild av om den enskilde äldre invandraren får den hjälp och
stöd han/ hon behöver och har rätt till enligt socialtjänstlagen.
Metod
Tillsynen har omfattat fyra av länets kommuner, Kalmar, Oskarshamn, Hultsfred och
Mönsterås. Intervjuer har genomförts med tio äldre personer med invandrarbakgrund, där
samtliga har omsorgsinsatser från kommunen. Insatserna kan bestå av allt från städning till
personlig omsorg. Av de personer som intervjuades var sju kvinnor och tre män. Endast en av
de intervjuade pratade svenska. Vid intervjuerna har en extern tolk funnits med och
intervjuerna har genomförts i personernas hem. I de fyra kommunerna har även handläggare
och personal intervjuats. Styrdokument och riktlinjer för de berörda kommunerna har
granskats.
Bakgrundsfakta
Lagtext
Enligt 4 § 5 kap. Socialtjänstlagen (SoL), skall Socialnämnden ”verka för att äldre människor
får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och
meningsfull tillvaro i gemenskap med andra”.
Alla myndigheter ska enligt 7§ Förvaltningslagen ”sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt”.
Information till den enskilde ska utformas på ett sådant sätt att den enskilde kan förstå och ta
den till sig. Det ställer krav på nämnden att anpassa informationen i förhållande till olika
målgrupper och ärendetyper. Ofta är det nödvändigt att lämna både skriftlig och muntlig
information vid flera tillfällen.
Enligt 10 § SoL. Socialnämnden ”bör genom stöd och avlösning underlätta för dem som
vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller äldre som har ett funktionshinder”.
Enligt 3 § 3 kap. Insatser inom socialtjänsten ”skall vara av god kvalitet. För utförande av
socialnämndens uppgifter skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet.
Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och granskas. Frågan
om kompetens och kunskapsutveckling är av central betydelse för socialtjänstens möjligheter
att erbjuda insatser av god kvalitet och det ligger i sakens natur att socialtjänsten med sina vitt
skilda uppgifter behöver personal med skiftande utbildning och erfarenhet. Det är också en
tillgång om det finns personal inom socialtjänsten som speglar personalens språkliga,
kulturella och etniska mångfald”.
Måldokument/riktlinjer
Enligt 6 § SoL. Kommunen ”skall planera sina insatser för äldre. I planeringen skall
kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer”.
2
Statistik Kalmar län *
Den 31 dec 2006 var andelen invandrare över 65 år 5,85 % av Kalmar läns totala
befolkningen över 65 år. Motsvarande andel invandrare över 75 år var 4,05 %.
Diagram 1
Antal invandrare över 65 år i länets kommuner
700
600
500
400
300
200
100
0
65 år och äldre kvinnor
Män
Kvinnor
Totalt
%
Kalmar län
Torsås
Mörbylånga
Hultsfred
Mönsterås
Mörbylånga
Torsås
Emmaboda
Nybro
Kalmar
Hultsfred
Mönsterås
Emmaboda
Oskarshamn
Västervik
Kalmar
Nybro
Oskarshamn
Vimmerby
Västervik
Borgholm
Vimmerby
Borgholm
Högsby
Högsby
65 år och äldre män
47
66
60
197
161
148
269
78
60
105
63
39 1293
39
102
66
246
195
144
361
99
90
93
65
39 1539
86
168
126
443
356
292
630
177
150
198
128
78 2832
6,18% 5,87% 3,99% 5,46% 6,76% 6,72% 5,91% 8,22% 5,46% 5,91% 4,63% 4,84% 5,85%
Diagram 2
Antal invandrare över 75 år.
300
250
200
75 år och äldre kvinnor
150
75 år och äldre män
100
50
Män
Kvinnor
Totalt
%
*
Kalmar län
Torsås
Mörbylånga
Hultsfred
Mönsterås
Torsås
Emmaboda
Mörbylånga
Kalmar
Hultsfred
Mönsterås
Nybro
Emmaboda
Oskarshamn
Kalmar
Västervik
Nybro
Oskarshamn
Vimmerby
Västervik
Borgholm
Vimmerby
Borgholm
Högsby
Högsby
0
11
21
19
57
51
40
93
19
13
27
18
14
383
11
42
30
100
69
49
178
26
32
42
23
12
614
22
63
49
157
120
89
271
45
45
69
41
26
997
2,94% 4,39% 3,04% 3,85% 4,63% 4,08% 4,87% 4,00% 3,38% 3,92% 3,11% 3,03% 4,05%
Uppgifter hämtade från SCB:s officiella befolkningsstatistik
3
Intervjuer med omsorgstagare
Information
Brister i informationen från kommunen till omsorgstagarna är ett genomgående faktum. Flera
av de intervjuade säger sig inte veta vart man ska vända sig om man är i behov av t ex
utökade hemtjänstinsatser. En anhörig, som representerar sin make, uppger att det inte längre
fungerar med hjälpen till maken, men vet inte hur de ska få kontakt med kommunen. Den
anhörige säger sig heller inte ha fått någon information om vilka rättigheter man har som
omsorgstagare. En kvinna berättar att det kom hem en ”chef” och berättade vad som gällde
”då var alla hemtjänstinsatserna redan bestämda ” enligt kvinnan, och hon kände att hon inte
hade någon möjlighet att påverka beslutet. En annan kvinna berättar att hon har krävt att få
information på sitt eget hemspråk, vilket hon inte fått. Hon och flera andra säger sig inte
heller ha fått något skriftligt beslut på vilka hemtjänstinsatser man är beviljad. Endast ett par
av de personer som intervjuats hade fått information om aktiviteter och någon gång varit på
någon aktivitet.
Bemötande
Flera av de intervjuade anser att de blir väl bemötta av hemtjänstpersonalen, däremot har en
del synpunkter på bemötandet från kommunens handläggare. Några känner sig ”överkörda”
och önskar att bli bemötta med större respekt.
Språket
En kvinna berättar att hon inte kan prata med någon av personalen som kommer hem till
henne. En annan berättar att hon försöker påverka kommunen att ordna fram någon som kan
hennes språk, eftersom hon upplever det väldigt frustrerande att inte kunna göra sig förstådd,
speciellt när hon använder sitt larm för att få hjälp. ”Det här med språket är jättesvårt” säger
en kvinna, ingen kan förstå de önskemål man har. Fyra av de tio intervjuade har någon
personal som kan tala deras hemspråk.
Insatser
Flera av de personer som intervjuades utrycker att de är rädda för att vara till besvär. Man
vågar inte ställa några krav.
- ”Svenskarna har varit snälla som har låtit oss få komma hit” är en allmän uppfattning. Man
är rädd att bli fråntagen de insatser som man redan har, om man ställer för stora krav,
samtidigt som man säger att man är nöjd med de hemtjänstinsatser som man är beviljad. En
anhörigvårdare berättar att hon inte vågar fråga varför man har minskat på antalet timmar hon
har för att kunna hjälpa sin mamma. Enligt den anhörige är orsaken till att hon inte vågar
fråga att hon är orolig för att modern då kan förlora all hjälp. En av de anhöriga har själv
bekostat hjälpmedel till mamman eftersom man inte vill be kommunen om hjälp. Tre av de
intervjuade kvinnorna sade att de inte ville att någon manlig personal skulle hjälpa dem. Tre
av de intervjuade kunde inte tänka sig att äta ”svensk mat”.
4
Intervjuer med hemtjänstpersonal
Information
Flertalet av den intervjuade hemtjänstpersonalen anser att man får tillräcklig och relevant
information om de personer som man ska hjälpa avseende de fysiska behoven.
I några hemtjänstgrupper efterfrågades mer information om personernas bakgrund, eftersom
man tror att det skulle kunna skapa mer förståelse för omsorgstagarens situation och att det
dessutom skulle vara till hjälp i kommunikationen med den enskilde.
Utbildning
Av den intervjuade personalen svarade alla att man skulle vilja ha en bredare grund att stå på
när det gäller kunskap om människor med invandrarbakgrund. Ingen av personalen har fått
någon speciell utbildning för att kunna möta dessa personer. Det man efterfrågar är mer
kunskap om bemötande och kulturella skillnader. Ett förslag från personalen var att man som
personal skulle få anmäla sitt intresse för vilka områden man helst skulle vilja arbeta med
inom hemtjänsten, t ex med människor med invandrarbakgrund, missbruk etc. En s.k.
”expertgrupp” och samtidigt få en viss utbildning.
Språket
Några av de hemtjänstgrupper som besöktes hade någon eller några i personalen som kunde
tala samma språk som flera av omsorgstagarna. Detta upplevdes som mycket positivt både
bland personal och omsorgstagare. De kommuner som hade störst tillgång till personal med
specifika språkkunskaper återfanns på de större orterna.
Att inte kunna kommunicera med sina omsorgstagare upplevde många i personalen som ett
stort problem. Att inte kunna kommunicera är frustrerande i synnerhet när någon
omsorgstagare blir sjuk. En följd av bristen på kommunikation kan vara att omsorgstagaren
hellre åker in till sjukhuset när han/hon känner sig dålig, eftersom de där upplever en större
trygghet. En personal beskriver att det ibland händer att de blir tvungna att lämna en person
utan att ha förstått vad han eller hon egentligen vill, vilket medför att omsorgstagaren
upplever att personalen inte vill hjälpa honom/henne. Av dessa skäl anser personalen att det är
väldigt viktigt att det finns personer bland personalen som kan prata med de människor de
hjälper. För att göra situationen så bra som möjligt försöker personalen finna egna lösningar.
Som personal blir man t ex duktig på att använda sitt kroppsspråk. På eget initiativ skriver
man t ex upp de mest vanliga orden på omsorgstagarnas respektive språk. En annan lösning
kan vara att man använder sig av någon annan hemtjänstgrupp där det finns någon i
personalen som kan språket. Men att kunna ge en bra vård och omsorg beror inte enbart på att
man talar samma språk enligt personalen, mycket beror på inställningen till omsorgstagarna,
om man har ett intresse för människor från andra kulturer, en positiv inställning till att försöka
anpassa sitt arbete efter människors specifika behov. Några av personalen uttryckte sig så här:
– ”Om klienterna känner att man vill dem väl, kan mycket av språksvårigheterna
överbryggas”
- ” ofta blir det så att man ger mer ömhet till äldre invandrare, eftersom man inte kan göra sig
förstådd genom språket” Men det händer också att det uppstår irritation mellan personalen och
omsorgstagarna på grund av brister i kommunikationen.
5
Skillnader
Enligt personalen skiljer sig inte äldre invandrares kulturella, existentiella, psykiska eller
fysiska behov nämnvärt från andra äldre. Som personal försöker man tillgodose allas behov
oavsett vilket land man kommer ifrån. Om en person har specifika behov är det oftast bekanta
eller anhöriga som hjälper till att tillgodose dessa. Detta och brist på kommunikation är en
följd av att kommunerna i större utsträckning anställer anhörigvårdare till äldre invandrare än
till andra äldre, för att komma ifrån problem som annars kan uppstå. Exempel på behov som
kan utgöra ett problem är maten. Många äldre vill inte ha matdistribution. Maten som
omsorgstagarna får är s.k.vanlig svensk ”husmanskost”. Ibland förekommer det enligt
personalen att omsorgstagare slänger maten direkt utan att äta någonting. Många
omsorgstagare har löst problemet genom att anhöriga lagar maten.
Ett annat exempel på olikheter är att några av de äldre kvinnorna uttryckte att de inte kunde
tänka sig att ta emot manlig personal.
Intervjuer av handläggare
Information
Den första informationen om den äldre invandraren kommer oftast från en socialsekreterare,
sjukhuset, eller en anhörig. När det gäller information som t ex handlar om kommunens
äldreomsorg eller information, som rör den enskilde, anser flera handläggare att det skulle
vara till fördel för den enskilde om det fanns tillgång till information på olika språk.
I några av samtalen med handläggarna framkom det att man inte alltid informerade
omsorgstagarna om vilka aktiviteter som fanns att erbjuda, eftersom man ansåg att äldre
invandrare inte skulle få någon behållning av t ex dagverksamhet, eftersom de inte kan
kommunicera med de andra deltagarna.
Utbildning
För att ytterligare öka förståelsen för människor från andra länder önskar handläggarna någon
form av utbildning om andra kulturer och hur man bemöter människor med en annan
bakgrund.
Språket
Vid hembesök hos omsorgstagaren gör handläggaren på lite olika sätt, en del använder sig av
en extern tolk, andra använder sig av en anhörig till omsorgstagaren eller någon i
hemtjänstgruppen som talar samma språk som omsorgstagaren. Vanligast verkar det vara att
anhöriga eller någon från personalen tolkar. Att anlita en anhörig som tolk anser de flesta
handläggare inte vara en bra lösning, eftersom risken är stor att det inte blir en objektiv
tolkning av vad omsorgstagaren har att säga.
Handläggarnas uppfattning är att det är lättare för en invandrare att få en anhörig anställd till
att utföra hemtjänstinsatserna. Orsaken till att man anställer en anhörig är oftast att undvika
språksvårigheter i de fall man inte har någon i personalgruppen som kan språket. En annan
handläggargrupp menar att man för att lösa språkproblemen försöker hitta personer i andra
hemtjänstgrupper inom kommunen som kan språket. Man försöker så långt det är möjligt att
tillgodose alla slags språkbehov.
6
Kulturkrockar
Handläggarnas uppfattning är att det inte finns några skillnader i sättet att göra utredningar
och bedöma behov, beroende på om det är en invandrare eller svensk, som man ska utreda.
Handläggarna anser att äldre invandrares behov inte skiljer sig från andra äldre.
Enligt handläggarna kan det ibland vara svårt att få äldre invandrarkvinnor att ta emot hjälp av
personal, som är män, när det gäller personlig omvårdnad.
Om omsorgstagaren har specifika behov t ex existentiella behov försöker man att tillgodose
dessa.
Mat är ett område där flera handläggare vet att man kan stöta på problem. Eftersom
hemtjänsten inte tillagar någon mat, kan endast mat-distribution erbjudas. Detta gör att många
anhöriga till omsorgstagarna tar på sig ansvaret för mathållningen. I någon kommun berättar
handläggarna att man från kommunens kök försöker vara så tillmötesgående som möjligt och
laga mat utifrån speciella önskemål för såväl svenskar som invandrare.
Måldokument/riktlinjer
För att kunna möta äldre invandrares behov i framtiden, måste kommunerna vara förberedda
på att kunna tillgodose behov genom t ex hemtjänst och inte förlita sig på anhöriga. Några
kommuner har aktivt börjat fundera på framtiden och de äldre invandrarnas situation. Kalmar
kommun har i sina verksamhetsmål för omsorgen skrivit att:
– ”Verksamheten ska uppmärksamma och tillgodose invandrares behov av omsorg och vård”.
- ” Information om verksamheten ska finnas i ”lättläst” version, annat media samt vid behov
översatt till invandrarspråk”.
Man kommer även att genom en enkät inventera de språkkunskaper som finns hos
omsorgspersonalen för att tillvarata de resurser som finns hos personalen. I Oskarshamns
kommun har man tidigare gjort en inventering av personalens språkkunskaper. Än har man
inget system för hur språkkunskaperna ska användas. Idag sker ett visst samarbete mellan de
olika personalgrupperna för att tolka och för att kommunicera med den enskilde. Detta går att
utveckla vidare, kanske genom arbetsbyten. I Oskarshamn har man även inventerat hur många
personer med invandrarbakgrund som har någon form av insatser och även de personer som
har anhörigvårdare. Informationsbroschyrer på flera språk är på gång och även information på
kommunens hemsida.
Utvecklingsområden – Länsstyrelsens synpunkter och förslag på
vilka områden i omsorgsarbetet med äldre invandrare som kan
utvecklas inom länets kommuner.
Planeringen kan förbättras
I framtiden kommer vård och omsorg ställas inför möten med en allt större grupp av
befolkningen som har en invandrarbakgrund, bland dessa äldre finns det grupper och individer
som samhället måste ta hänsyn till för att skapa rimliga livsvillkor också för dessa äldre. De
äldre invandrarna kommer att öka genom det faktum att befolkningen åldras. Den största
ökningen kommer personer födda i Europa att stå för. De personer som är födda utanför
Europa ökar inte lika mycket, men samtidigt är det just bland dessa äldre som många av de för
äldreomsorgen idag okända kategorin finns. Med andra ord kommer det inom ett
tioårsperspektiv att tillkomma helt nya grupper vilka den offentliga vården och omsorgen
måste planera för. Ett påtagligt exempel är att antalet språk bland omsorgstagarna kommer att
öka, vilket ställer större krav på en framtida organisation.
7
Informationen till omsorgstagaren måste bli bättre
Det framkom att flera av omsorgstagarna inte visste sina rättigheter för informationen fanns
på svenska men inte på deras hemspråk. Därför behövs det informationsbroschyrer på flera
språk. För de personer som har låg kunskap i svenska språket bör kommunens information om
verksamheter finnas i en lättläst version.
Information bör alltid ges av extern tolk när det gäller hembesök hos omsorgstagarna av
kommunens representanter, för att tolkningen ska bli opartisk och korrekt.
Vid användande av extern tolk förväntas tolkningen bli mer objektiv utan att informationen
påverkas av anhörig eller personal.
Personalutbildning
Utbildningar i kulturella skillnader och bemötande av människor från andra länder. För att
man som handläggare ska kunna få fram omsorgstagarnas specifika behov t ex existentiella
och kulturella skillnader, är det viktigt att man vid mötet med omsorgstagaren är lyhörd och
ställer ”rätt” frågor. För att kunna ställa relevanta frågor till omsorgstagaren är utbildning i
kulturskillnader och bemötande viktiga utgångslägen för handläggaren.
Några av hemtjänstpersonalen som är specialintresserad av att arbeta med människor från
andra kulturer kan få möjlighet att inrikta sig på denna grupp av omsorgstagare.
Att använda sig av engagerad och kompetent personal medför ofta bättre kvalité på
arbetsinsatserna.
Inventera språkkunskaper
Länsstyrelsens undersökning visar att språket har en stor och viktig betydelse för kvaliteten i
vård och omsorg, för personer med invandrarbakgrund. Att kunna kommunicera med
personalen medför en stor trygghet för den enskilde. Det medverkar även till att man kan
undvika en hel del missförstånd. Personalen upplever att de emellanåt inte kan ge en
tillräcklig god vård och omsorg, vilket delvis beror på att man inte kan prata med varandra.
Mycket beror på personalens inställning till omsorgstagaren. Den personal som har ett intresse
för människor från andra kulturer och en positiv inställning till att försöka anpassa sitt arbete
efter människors specifika behov kan trots språksvårigheter kommunicera med
omsorgstagaren. Eller som en person uttryckte sig:
– ”Om klienterna känner att man vill dem väl, kan mycket av språksvårigheterna
överbryggas”
Undersökningen visar att av de äldre invandrare som har intervjuats fanns det endast en
person som kunde tala svenska. Övriga kunde ingen svenska alls, med undantag av enstaka
ord. Detta medför stora svårigheter i kontakten med socialtjänsten. Samtliga intervjuade utom
en hade anhöriga som förde deras talan. Alarmerande är att man som personal ibland blir
tvungen att lämna omsorgstagaren utan att egentligen ha förstått vad personen vill. För att
komma ifrån problemen med språksvårigheter anställs ofta släktingar till omsorgstagaren
genom en så kallad anhöriganställning.
En kartläggning av kommunens omsorgspersonal för att få reda på vilka språkkunskaper som
finns är en viktig del för att bättre ta tillvara personalens kompetens.
Pol- verksamhet med personal som har olika språkkunskaper och som kan finnas tillhands om
det uppstår akuta situationer, är ett sätt att ta tillvara personalens resurser.
För att kunna kommunicera med de människor som ansöker om t ex hemtjänst använder sig
endast en del kommuner sig av externa tolkar. I kontakterna mellan omsorgstagare och
kommunernas handläggare är det vanligt att man även använder sig av anhöriga eller av
hemtjänstpersonal som tolkar. Att använda befintlig personal för att tolka uppfattades av
personalen själva som mycket frustrerande. Att tolka vad en handläggare eller en enhetschef
berättar kan försätta personalen i en besvärlig situation när de sen ska utföra hemtjänstinsatser
hos omsorgstagaren. Att använda anhöriga som tolkar kan innebära att samtalen inte blir
objektiva.
8
Integrering i samhället kan förbättras
En mångsidig dagligverksamhet och aktiviteter där äldre människor med invandrarbakgrund
kan delta trots språksvårigheter, för med sig att invandrarna integreras snabbare i samhället.
Aktiviteter bör vara utformade på ett sådant sätt att de ger utbyte oavsett språksvårigheter.
Utbytet kan var både emotionellt, kulturellt och socialt.
Omsorgstagaren ska själv kunna bestämma om hon/han vill delta eller inte. Brist på
information till omsorgstagaren får inte var orsak till att många äldre inte deltar i aktiviteterna.
Samordna anhöriganställda med övrig hemtjänst
Många äldre invandrare har anhöriga som är anställda som s.k. anhörigvårdare. Det finns både
positiva och negativa sidor med anhöriganställningar. En positiv faktor är att omsorgstagaren
känner sig trygg med någon som de känner väl, som kan språket, känner till vad man tycker
om i matväg, behov och rutiner. En negativ faktor kan vara att omsorgstagaren kanske aldrig
träffar någon annan än sin familj. En annan aspekt på anhöriganställningar är att det ofta är
kvinnor som anställs som anhörigvårdare. Många kvinnor anser att vara anhörigvårdare är
något självklart eftersom man anser att det är naturligt att ta hand om sina släktingar när de
blir gamla och sjuka, för andra kan det bli ett tvång.
Det finns en risk att invandrade kvinnor och män som är anhöriganställda blir isolerade och
därmed inte får möjlighet att integreras i arbetslivet och det svenska samhället.
I någon kommun har man låtit hemtjänsten och den anhörige dela på insatserna hos
omsorgstagaren. Den anhörige har t ex hjälpt sin mamma några timmar om dagen och arbetat
i den traditionella hemtjänsten övrig tid. Någon anhörig hade helt och hållet övergått till att
arbeta i hemtjänsten medan hemtjänsten tog över omsorgstagaren. För omsorgstagarna kan
detta vara ett sätt att få kontakt med andra människor och inte bara släkt och vänner.
Framtida behov
För att möta de framtida behoven bör kommunerna följa utvecklingen i form av bland annat
statistik, som visar ökningen av gruppen äldre invandrare. Det bör också framgå vilka språk
och etniska grupper som är representerade. För att kunna tillgodose ökningen av äldre
invandrares framtida behov måste kommunerna samverka med andra instanser i samhället. I
Oskarshamns kommun har man sedan en tid tillbaka inlett ett samarbete med Individ och
familjeomsorgen när det gäller invandrare som är i behov av insatser från kommunen.
Samarbetet kan t ex gälla familjer där det finns en handikappad förälder.
Sammanfattning
Äldre invandrare utgör idag en växande grupp bland socialtjänstens klienter. Många av dessa
invandrare kommer från samhällen där den offentliga sektorn, och i synnerhet socialtjänsten,
spelar en liten roll i deras livsföring. I Sverige konfronteras de med en svårhanterlig offentlig
sektor, som ofta utgör invandrargruppens enda kontakt med det svenska samhället.
Arbetet, som föranledde rapporten om äldre invandrare, grundade sig på vetskapen om den
allt mer ökande gruppen av äldre invandrare. En utgångsfråga var om äldre invandrare får sina
behov tillgodosedda i den utsträckning som man har rätt till.
Information
Kommunernas skyldighet att informera den enskilde, om vilka lagliga rättigheter hon/han har,
fungerar inte alltid tillfredsställande. Flertalet av omsorgstagarna sade sig inte veta vad man
hade för rättigheter enligt lagen. Har man fått ett beslut är det inte säkert att man kan läsa det.
Ingen av kommunerna hade någon informationsbroschyr om äldreomsorgen på andra språk än
svenska. Handläggarna önskade att det fanns tillgång till information om kommunens
9
äldreomsorg på omsorgstagarnas respektive språk. Flera hemtjänstgrupper efterfrågade mer
bakgrundsinformation om de personer som de hjälper. De tror att det skulle skapa mer
förståelse för omsorgstagarens hela situation och dessutom vara en hjälp i kommunikationen
med den enskilde.
Utbildningar
All hemtjänstpersonal och även handläggare efterfrågar kunskap om kulturskillnader och
bemötande om äldre invandrargrupper för att bättre kunna utföra sina arbetsuppgifter.
Kulturella skillnader
Undersökningen visade att av de personer som intervjuades var det ingen som hade framfört
några speciella önskemål som kan sammankopplas med kulturella skillnader, avseende
hemtjänstinsatser. Handläggare och hemtjänstpersonal upplevde inte heller att det fanns
nämnvärda skillnader när det gäller existentiella, psykiska eller fysiska behov. Det som ibland
kan vara ett problem är maten och några kvinnor hade reagerat när de fick hjälp av män som
arbetar i hemtjänsten.
Språket
Språket har en stor och viktig betydelse för kvaliteten i vård och omsorg, för personer med
invandrarbakgrund. Att kartlägga kommunens omsorgspersonal för att få reda på vilka
språkresurser som finns och att utnyttja språkkunskaperna kan var ett sätt förbättra
kommunikationen med omsorgstagaren.
Anhöriganställning
Samordna anhöriganställda med övrig hemtjänst. Att den som är anhöriganställd även har
möjlighet att prova på att arbeta i hemtjänsten. Omsorgstagaren får chansen att träffa andra
personer förutom familjen om man inte bara har hjälp från anhöriga.
Utvecklingsområden
bättre planering
information på fler språk
kunskap om bemötande och kulturella skillnader
inventering/kartläggning av språkkunskaper bland personal
förbättra möjligheten att delta i dagligverksamhet och aktiviteter
10