Kommunikation före PC

advertisement
PRESENTATIONSTEKNIK
BÄTTRE PRESENTATIONER, DEL 3:
Kommunikation före PC
För Homo sapiens har kommunikation alltid varit en överlev­ som de beskrev i djupa analyser och med stor
eftertänksamhet. Kort sagt: jag ska på ett högst
nadsfärdighet. Allt vi vet om presentationskonst, berättande ytligt sätt förmedla lite gammaldags vishet.
och argumentation vilar på en solid grund som lades av våra Storytelling
iakttagande och kunskapssökande förfäder. Här tänkte jag En förklaring till Homo sapiens’ stora framgång
som art är att vi via språket kan dela erfarenheter
göra några nedslag i deras erfarenheter och ta upp lite av
och kunskap.* Tänk dig en utmattad och sönder­
riven jägare som kommer hem och berättar om
varje som kan vara bra att känna till för dagens talare.
Av Olle bergman
[email protected]
Olle Bergman är civilingenjören som varit forskare, redaktörs­assistent på
Nationalencyklopedin,
utbildare och informatör
på ett läkemedelsföretag
och dessutom jobbat på
reklambyrå.
*Läs Ingemar Härds artikel
om Homo sapiens’ före­
gångare Homo erectus,
som »uppfann« språket,
på sidan 50.
28
NR 3/2013
Kommunicera 3-13.indd 28
Vår nutida civilisation – likt många andra före
den – har en irriterande benägenhet att rusa in
i framtiden och tappa användbara ting i farten.
Inte minst händer det att den hittar saker i fick­
orna vars etikett har fallit bort. I sådana fall kan
det hända att t ex journalister, filmmanusskriben­
ter och reklamfolk – ja, t o m PowerPointfrälsta
tjänstemän – får för sig att de ganska nyligen har
uppfunnit sådant som är uttänkt för tusentals år
sedan.
Men när det gäller kommunikation kan man
ganska kategoriskt använda ett bibelord från
Predikarens första kapitel (förmodligen nedskri­
vet ca 300 f Kr): »Vad som har varit kommer att
vara, vad som har skett skall ske igen. Det finns
ingenting nytt under solen. Säger man om något:
Det här är nytt! så har det ändå funnits före oss,
alltsedan urminnes tid.«
Artikeln du har börjat läsa är inget undantag
– det mesta jag beskriver här kan du i olika for­
mer hitta i texter skrivna av företrädesvis greker
och romare för två årtusenden sedan. Det som
följer är några konkreta tillämpningar av teman
www.magkom.se
gaselljakten på andra sidan berget som gick snett
och slutade med ett fasansfullt möte med en
leopard. Det är inte svårt att tänka sig att han får
hela stammen att lyssna – alla vill ju lära sig lite
mer om sin närmiljö och djuren som lever där.
Sådana historiers innehåll och moral var livsvik­
tig kunskap i en farlig och födofattig värld. Inte
undra på att vi älskar berättelser, gärna sådana
som är riktigt rysliga!
Det finns en hel mängd beskrivningar av vad
en berättelse är. Den enklaste definitionen säger
att det är en redogörelse för ett händelseförlopp.
För att det ska bli en bra berättelse behöver vi
ett problem, ett dilemma eller en konflikt – ett
ouppfyllt behov, ett svårt val eller en kamp
mellan motsatta viljor. Berättelsens mål är att
upp­f ylla behovet, göra rätt val eller ta sig ur
konflikten. En normal happy ending består i att
det som har varit krokigt blir rakt och allting
ställs tillrätta. Men problem kan även undan­röjas genom att berättaren har ihjäl huvudpersonerna, som t ex i Hamlet. I de fall när en
acceptabel upplösning aldrig presenteras kan
man gå runt hela livet och fundera på vad det var
som egentligen hände – som t ex i filmerna
kommunicera
2013-09-05 01.11
illustration: Jean-Jules-Antoine Lecomte du nouy
No Country for Old Men eller Picnic att Hanging
Rock.
När det gäller själva handlingen har många
försök gjorts för att härleda ett begränsat antal
»bashandlingar«. På nätet kan man från olika
källor lära sig att det finns 1, 3, 5, 7, 20, 22 eller
36 olika basic plots. För att ta någon i högen
kan vi exemplifiera med författaren Christopher
Bookers indelning:
•Overcoming the Monster: besegra ett odjur
– bildligt eller bokstavligt.
•Rags to Riches: från ouppmärksammad nolla
till uppskattad hjälte.
•The Quest: det svåra uppdraget.
•Voyage and Return: ut i världen och hem igen
– lite mognare och klokare.
•Comedy: okunskap och missförstånd leder till
förvecklingar som klaras ut.
•Tragedy: högmod och egoism leder till förfär­
liga konsekvenser.
•Rebirth: huvudpersonen hotas av undergång,
genomgår en förvandling och finner en ny,
sannare tillvaro.
Strukturen hos en berättelse följer ofta följan­
de sekvens (delstegen är väldigt tydliga i många
av Hollywoods produktioner):
•anslag (typ av berättelse + antydan om kon­
flikt)
•presentation (rollfigurer, miljö och konflikt
introduceras)
•fördjupning (konflikten skapar kristillstånd)
•konfliktupptrappning (nu hettar det till!)
•konfliktförlösning (äntligen!)
•avtoning (berättelsen avslutas).
kommunicera
Kommunicera 3-13.indd 29
Demosthenes som enligt
legenden bättrar på sin
talförmåga genom att över­
rösta vågornas brus.
Storytelling är numera mycket populärt inom
företagsvärlden. Man försöker strukturera redo­
görelser för företagets historia, produkter, beslut
och utmaningar på ett sådant sätt att de följer en
berättelsestruktur. Vi kommer att återvända till
detta längre fram i artikelserien.
Retorik
Retorik definierar jag här som konsten att över­
tyga – oavsett om det görs via talekonst, gester,
texter, bilder eller video. Många vill koppla till
ett etiskt element – att det bara räknas som reto­
rik om syftet är gott. Det tycker jag är begrän­
sande, eftersom studier av mästerkommunika­
törer från The Dark Side, t ex Joseph Goebbels,
kan hjälpa oss förstå begrepp som »mänsklig
ondska«.
Den samlade mänskliga interaktionen inom
vår civilisation vilar på ett retoriskt fundament.
All vår kommunikation kan beskrivas i retoriska
termer, oavsett om vi uppfostrar våra barn, för­
för eller grälar med vår äkta hälft, fattar beslut
privat eller på jobbet, lyssnar på prästens ord,
förhandlar med en försäljare eller opponerar oss
mot en vetenskapsman.
Vissa av retorikens element kan ses som kultu­
rella överenskommelser. Andra är förmodligen
sprungna ur hur vår hjärna fungerar. Ta det här
med tretalet till exempel – tre argument, tre
önskningar, tre sätt att övertyga (se nedan).
I mina ögon kan kraften hos tretalet förklaras
på två sätt: dels som en civilisatorisk konvention,
dels som en spegling av hur hårdvaran i centrala
nervsystemet hanterar information.
www.magkom.se
Presentationsbilder och
presentationsteknik
Handplockade artiklar från magasinet Kommuniceras två föregångare Kunskapsbrevet och Populär Kommunikation
Av Olle Bergman, Peter Ström-Søeberg & Jan White
Layout av presentationer
Klyschor om PowerPoint
PowerPoint utan distraktioner
Foton istället för clip art
Punkteringsfria presentationer
PowerPoint-manifestet
Konsten att börja en presentation
Åtta steg på vägen till en bra presentation
Lögnen om kroppsspråket
Katastrofmanual för föredragshållare
Våra tidigare artiklar om
presentationsbilder och
presentationsteknik finns
samlade i ett särtrycks­
häfte. Se sid 31.
NR 3/2013
29
2013-09-05 01.11
För att få grepp om retoriken bör man läsa en
grundbok som ger en kort introduktion till de
grekiska och romerska mästarna, t ex Aristoteles,
Cicero och Quintilianus. Boken bör också för­
klara retorikens historiska roll och hur viktig den
var vid de medeltida akademierna. Den bör också
innehålla några lärorika exempel på hur traditio­
nen har upprätthållits av sentida talare, t ex Ab­
raham Lincoln, Winston Churchill och Martin
Luther King. På webben kan man sedan ta del av
hur retoriken studeras och tillämpas idag.
Man behöver inte bekymra sig om man inte
kan lägga alla grekiska och latinska begrepp på
minnet – precis som en skicklig rockgitarrist kan
tillämpa musikteorin utan akademiska kunskaper
kan en skicklig kommunikatör tillämpa retoriken
utan att veta skillnaden mellan t ex genus judiciale och genus deliberativum. Det räcker långt
med att känna till dem jag nämner nedan.
Bra att kunna 1: etos, patos, logos
Begreppen etos, patos och logos definierades
av Aristoteles (384–322 f Kr), ett av retorikens
viktigaste namn. De beskriver de tre retoriska
bevismedel som står till buds för att övertyga en
annan person:
•etos är talarens karaktär; han eller hon ska
framstå som pålitlig och förtroendeingivande
(personal trademark skulle vi kanske säga idag)
•patos är de känslor som väcks hos talaren
och/eller publiken; dessa kan vara både posi­
tiva (stolthet, attraktion) såväl som negativa
(vrede, hämndbegär)
•logos är fakta och argument – egentligen de
enda legitima bevismedlen i ett förnuftsbaserat
samhälle.
En bra övning är att studera annonser.
Vilka bevismedel används för att sälja?
•memoria handlar om att lägga talet på minnet
(Nutida människor förbereder nog hellre en
fusklapp.)
•actio & pronuntiatio handlar om att planera
själva framförandet – både rörelser (actio) och
röst (pronuntiatio).
Eftervärlden har kompletterat denna modell och
lagt till ett steg före och ett steg efter.
•intellectio (före inventio) som handlar om att
analysera uppgiften, definiera målgrupp och
mål etc
•emendatio (efter actio & pronuntiatio) hand­
lar om utvärdering – dels om talet gick som
planerat, dels om det hade önskad effekt.
Bra att kunna 3: de journalistiska frågorna
De journalistiska frågorna är ett verktyg som
används för att t ex snabbt skriva en nyhetsnotis.
• vem?
• vad?
• när?
• hur?
• var?
• varför?
Det kan vara roligt att känna till att detta
frågebatteri – av vilket många varianter förekom­
mer – är hämtat från retorikens inventio-del. I en
medeltida handbok från England heter det:
Who, what, and where, by what helpe, and by
whose,
Why, how and when, doe many things disclose.
(The Arte of Rhetorique, 1560)
n
Bra att kunna 2: partesmodellen
Kommande artiklar
i serien
Bättre presentationer
Partesmodellen är ett tillvägagångssätt för talare
som utvecklades under antiken.
•inventio handlar om att samla stoff till talet
•dispositio handlar om att strukturera och dis­
ponera talet så att det är lätt att följa och – likt
ett musikstycke – utgör en komposition med
lugnare och intensivare delar
•elocutio handlar om att formulera sig överty­
gande och medryckande (Jämför engelskans
eloquent som betyder vältalig.)
30
NR 3/2013
Kommunicera 3-13.indd 30
Förberedelser, del 1:
den mänskliga faktorn
Förberedelser, del 2:
de tekniska och praktiska faktorerna
Uppe på podiet
Vägen mot perfektion
www.magkom.se
kommunicera
2013-09-05 01.11
Download
Random flashcards
Create flashcards