TEXT TILL POWERPOINT
”FRÅN HEDENHÖS TILL DEN FÖRSTA EUROPEISKA CIVILISATIONEN”
BILD 1: Från Hedenhös till den första Europeiska civilisationen. Detta är en PowerPoint
Presentation som går igenom vår historia från Big Bang till den Minoiska kulturen på Kreta,
dvs. den allra första Europeiska högkulturen!
BILD 2: För 13,8 miljarder år sedan var universum extremt tätt, varmt och koncentrerat till en
enda punkt. Vid detta tillfälle så började universum expandera. Denna expansion kallas Big
Bang! Nu uppkom rum, tid och materia.
BILD 3: Jorden (Tellus) bildades för 4,54 miljarder år sedan. Ungefär en miljard år efter
jordens tillblivelse så kan vi finna säkra spår av s.k. stromatoliter – ett skikt av fossila
mikroorganismer (mest bakterier).
För ungefär 540 miljoner år sedan så genomgår jorden en kraftig utveckling av mer komplexa
flercelliga organismer. Denna utveckling brukar man kalla den ”Kambriska Revolutionen”.
Då bildas stammarna av de djur som vi finner idag. En orsak till att denna utveckling kommer
just då tror forskarna beror på förändringarna i atmosfären – från en relativt syrefattig men
koldioxidrik atmosfär till en atmosfär med ökad syrehalt.
BILD 4: GEOLOGI är vetenskapen om uppkomsten, sammansättningen och förändringarna
av jordskorpans berg- och jordarter. Den historiska geologin fokuserar speciellt på
livsformernas utveckling över tid. Till höger på denna sida finns ett stapeldiagram över de
olika geologiska tidsåldrarna. Stapeln längst till höger går igenom utvecklingen från den
Kambriska Revolutionen och framåt.
BILD 5: Med evolutionsteorin menas den vetenskapliga modell som beskriver hur allt liv på
jorden har utvecklats från en gemensam urform. År 1859 publicerade den Brittiske biologen
(zoologen, geologen, teologen och forskaren) Charles Darwin boken ”Om arternas uppkomst”
(On the Origin of Species by Means of Natural Selection, or the Preservation of Favoured
Races in the Struggle for Life).
MÄNNISKANS URSPRUNG: Det som skiljer de människoliknande aporna från vanliga
apor var förts och främst den upprätta gången! Varför blev vi då tvåbenta? En starkt
bidragande orsak till detta är enligt forskarna en klimatförändring. Vi var primater som var
beroende av skog. När skogen drog sig tillbaka så blev det trångt om utrymmet och några
arter fick anpassa sig till livet på marken, till den utbredande savannen och bland dessa så
återfinns förmodligen människans förfäder. Molekylära klockor pekar på att apor och
hominider skildes åt för mellan 5 och 8 miljoner år sedan.
BILD 6: För cirka 3 miljoner år sedan levde Australipithecus afarensis, mer känd som Lucy,
en liten hominid från Östafrika som enligt vissa forskare var en av de första hominiderna som
levde större delen av sitt liv på savannen, medan andra menar att de långa armarna visar på ett
liv åtminstone till viss del i träden. Lucys efterträdare var helt och hållet marklevande. Med
åren så börjar hjärnan växa till rejält. På cirka 1,3 miljoner år så fördubblas storleken och det
är framför allt minnescentra och områden för medvetande, planering och kommunikation som
växer till. Förmodligen så utvecklas människans språk under den här perioden och människan
(Homo habilis för att vara mer exakt) tämjer också elden.
Homo habilis (”den händiga människan”) – levde för 2,5 till 1,9 miljoner år sedan. Kort – i
genomsnitt 1,3 meter lång. Oproportionerligt långa armar. Hjärnan aningen mindre än halva
storleken hos den moderna människan.
Homo erectus ("den upprätt(gående) människan") – levde för 1,8 miljoner år sedan fram till
bara 50 000 år sedan! Erectus hade större hjärnvolym (40% större) än ”habilis” + vår
kroppsstorlek, men var lite kraftigare byggd. Erectrus utvandrade från Afrika!
Homo sapiens – Vi har nu nått grenen ”Homo sapiens” (Människa - vis, förståndig). Från den
arkaiska ”Homo sapiens” (300 000 - 125 000 år sedan) kom ”Neanderthal-människan” att
utvecklas. Neanderthalaren har lite större bröstkorg och ett något annorlunda kranium än
dagens människa - annars är vi ganska lika! Vi finner spår efter Neanderthalaren mellan 125
000 år och fram till 40 000 år sedan.
Denisovamänniskan var ett barn av släktet Homo som levde för omkring 41 000 år sedan. I
mars 2010 publicerades upptäckten av små fragment (ett fingerben och en tand) efter denna
människa. Fyndplatsen var Denisovagrottan i den sibiriska regionen Altaj Kraj i Ryssland.
Möjligen kan fragmenten visa att Denisovamänniskan tillhörde en egen, tidigare okänd, art av
människan, eftersom det mitokondrie-DNA som utvunnits ur dem varken matchar
neandertalare eller Homo sapiens.
Homo floresiensis var en art av människa som finns belagd från för 95 000 år sedan och fanns
kvar åtminstone så sent som för bara 12 000 år sedan. Arten är en dvärgform, mycket mindre
än alla andra arter i släktet Homo, och kallas därför populärt för hobbitar (efter småfolket i
J.R.R. Tolkiens böcker). Skelett och kvarlämningar efter floresiensis har endast hittats på den
indonesiska ön Flores.
BILD 7: UTVECKLING UNDER STENÅLDERN:
PALEOLITIKUM eller äldre stenåldern inleddes för omkring 2,5 miljoner år sedan, med de
äldsta bevisen för redskapstillverkning, och varade till omkring år 10 000 f.Kr., den senaste
istidens slut.
MESOLITIKUM eller mellanstenåldern/jägarstenåldern används främst om utvecklingen i
norra Europa. Mesolitikum sträcker sig mellan c:a 10000 f.Kr. och 4000 f.Kr. En värmeperiod
vid den senaste istidens slut leder till att den paleolitiska megafaunan försvinner och de
senpaleolitiska jägarna tvingas övergå till jakt av småvilt och fiske. De nya livsförhållandena
leder till nya teknologiska innovationer och mikroliterna gör sitt insteg i redskapsinventariet,
dessa fästs i ben- eller hornskaft.
NEOLITIKUM eller den yngre stenåldern/bondestenåldern påbörjas för cirka
10 000 år sedan. Under denna period utvecklas jordbruk och boskapsskötsel. Människan blev
också i ökad grad bofast. Befolkningen ökade och nya redskap utvecklades.
NEOLITISKA REVOLUTIONEN: Den neolitiska revolutionen är ett begrepp för
omstruktureringen från jägar- och samlarsamhället till ett samhälle där människorna i
huvudsak försörjer sig genom jordbruk och djurhållning.
TEORI: För omkring 12 000 år sedan blev det ont om vatten. Nomadiska folk tvingades då
att utveckla nya metoder att skaffa sig mat. Klimatförändringarna gjorde att människorna blev
tvungna att arbeta hårdare och förflytta sig längre sträckor i sökandet efter mat. Under en tid
av flera tusen år anpassade sig de nomadiska folken till den förändrade omgivningen. Jägaresamlare började stanna där de hade tillförlitlig tillgång till vatten och föra dit frön från växter,
så att växterna växte upp nära bostaden. De jordbrukande samhällena kom att medföra en
annan social organisation - ofta en mer utpräglad hierarkisk skiktning.
BILD 8: NEOLITISKA REVOLUTIONEN:
Neolitiska revolutionen, den i mänsklighetens historia viktiga övergången från fångst- och
samlarekonomi till åkerbruk och boskapsskötsel. Uttrycket, först formulerat av den australiskbrittiska arkeologen Gordon Childe, är inadekvat såtillvida som övergången till den neolitiska
ekonomin aldrig skedde snabbt eller i revolutionära former. Däremot är det berättigat genom
de omvälvande följdverkningarna: ökad befolkningstäthet, permanent bosättning, socialt
skiktade samhällen, teknisk utveckling, stadsbebyggelse, handel, aggression och erövring…
BILD 9 och 10: CIVILISATION:
Civilisation, från latinets civilis, ytterst från civis, "medborgare” i betydelsen stadsbildning,
innebär vanligen detsamma som samhälle men är stundom specifik benämning på en, i äldre
tid, kultur som inte var barbarisk. Den grekiska motsvarigheten är "polis".
De tidigaste civilisationerna inkluderar
Mesopotamien mellan 8 000 f.Kr.,
Egypten mellan 5 000–3 000 f.Kr.,
Indusdalen mellan 2 600–2 400 f.Kr.,
norra Kina mellan 3 000–2 000 f.Kr.,
Mellanamerika mellan 3 000–500 f.Kr.
Peru mellan 2 500–500 f.Kr.
BILD 11: CIVILISATION: Vad är det då som framförallt kännetecknar en s.k. civilisation:
Agrikultur och födoproduktion (Större och effektivare jordbruk)
Specialisering (Nu uppstår en mängd olika yrken. Bara en del av befolkningen behövs
för jordbruket. Andra blir hantverkare, affärsmän, präster, soldater, etc…)
Städer och urbanisering i motsats till nomadliv; En mer utvecklad arkitektur
Skriftsystem; siffror/matematik
Ekonomisk och politikisk centralisering, och utbyte av varor (handel)
Organiserad religion
Organiserat "försvar", det vill säga krigsapparat/militär (både för skydd och krigståg)
Utvecklande och främjande av teknologi (som bevattningssystemet)
Klassamhällen, som aristokrati (adelsvälde), teokrati (prästvälde) eller byråkrati
(administratörerna styr)
Ökande skillnader mellan män och kvinnor (några få undantag)
SKRIFTSPRÅKET! Om vi räknar skriftspråket som en viktig del av beteckningen
civilisation så uppstod den allra första civilisationen i ”Mesopotamien” (dagens Irak mellan
floderna Eufrat och Tigris). Den s.k. kilskriften uppkom i det sumeriska området i södra
Mesopotamien efter flera årtusenden av förstadier i form av små lerfigurer som representerade
föremål. De standardiserade kilskriftstecknen var ursprungligen piktogram, det vill säga de
föreställde bilder, men med tiden blev dessa bilder stiliserade till oigenkännlighet. Skriften
bestod av cirka 600 tecken och bildades genom kilformade intryckningar i tavlor av mjuk lera
som sedan torkades eller brändes så att de blev hållbara. Ett kilskriftstecken kunde ha tre olika
funktioner beroende på sammanhanget: logogram (återger ett ord), fonogram (återger en
stavelse) eller determinativ (klassificerar det skrivna ordet).
BILD 12: Den Egyptiska civilisationen hade också ett skriftspråk men det dyker upp senare
än de sumeriska. Det Egyptiska skriftspråket kallas Hieroglyfer, (grekiska = heliga tecken),
och det är en bildskrift. Totalt fanns cirka 800 tecken, vilka uttryckte ord, bokstäver eller
bokstavskombinationer. Under flera årtusenden visste man inte vad hieroglyferna sa (eller om
de försökte säga något). Det skedde en förändring 1799 då Rosettastenen hittades av franska
soldater vid staden Rosetta (Rosette på franska) i närheten av Alexandria under Napoleon I:s
fälttåg i Egypten (Rosettestenen övertogs av britterna efter kriget med Napoleon och finns
sedan 1802 på British Museum i London). Stenen är 112,3 × 75,7 × 28,4 cm stor och väger
750 kg. Den är den kvarvarande delen av en högre sten av okänd storlek. På stenen finns en
och samma text skriven med tre skriftsystem representerande två språk: egyptiska, dels som
hieroglyfer, dels som demotisk skrift, och antik grekiska skrivet med grekiska bokstäver. Den
franske egyptologen Jean-François Champollion kunde år 1822 slutligen lösa systemet med
ljudbildningen och därmed dechiffrera hieroglyferna. Nu kunde vi förstå vad det var som
egyptierna hade försökt säga tusentals år tidigare.
BILD 13: Detta är den sista bilden. På Kreta så finner vi Europas första högkultur. De första
människorna som kom till Kreta var troligen från Mindre Asien eller Afrika. De kom på
6000-talet f.Kr. och levde ett stenåldersliv och tämjde djur. Mellan 3000 och 2500 f.Kr. kom
nya immigranter från Mindre Asien och de stora civilisationerna där. Dessa kom att påverka
utvecklingen på Kreta. Från 1900 f.Kr. byggdes de stora palatsen vid Knossos, Faistos och
Malia. Runt 1700 f.Kr. utvecklades en skrift som nu kallas linear A. Denna har aldrig blivit
dechiffrerad. Vid 1700 f.Kr. förstördes palatsen, troligen av en jordbävning, men byggdes upp
igen, denna gång ännu större och mer arkitektoniskt utvecklade. Även städerna och byarna
återuppbyggdes och handeln blomstrade.
Ungefär 1450 f.Kr. förstördes även de nya palatsen, och man är inte helt säker på orsaken.
Tidigare har man trott att ett stort vulkanutbrott på ön Santorini skulle ha förstört byggnaderna
på Kreta, men en annan teori hävdar att mykenerna förstörde den minoiska civilisationen.
Mykenerna hade från denna tid total kontroll över Kreta som tillsammans med den egeiska
övärlden ingick i den mykenska kultursfären. De återuppbyggde Knossos och några mindre
palats, texter skrivna på mykenska med Linear B har hittats i Knossos och Chania. Dock
markerar 1450 slutet på den minoiska civilisationen. Nu kom de nya högkulturerna att
utecklas på det grekiska fastlandet och så småningom på den italiska halvön – i Rom!
