Utdrag ur ett av Sveriges miljömål för ett hållbart samhälle:
Våra ekosystem ska vara ekologiskt hållbara och deras livsmiljöer
ska bevaras samtidigt som förutsättningar för frilufsliv värnas.
Du kan läsa mer om miljömålen här:
http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/Sv/miljo-och-klimat/
Sommaridyll 2012
Bildspelet är sammanställt av Sivert Mässing 2012-08-30
Foto: Sivert Mässing
Strålningen från solen är drivfjädern för allt liv på jorden
Atmosfären som är jordens lufthölje (troposfären) är mycket tunt i förhållande till jordens storlek,
90% av all luft finns mellan marken och 15 km höjd. Ovanför troposfären ligger stratosfären som
sträcker sig upp till ungefär 80 km höjd. Ozonskiktet ligger på 50 km höjd och hindrar farlig
UV-strålning att nå marken.
Luften består av 78 % kväve som är nödvändigt för uppbyggnad av människan, djur och växter.
21 % är syre som är nödvändigt för människor och djurens andning, 1 % koldioxid, vattenånga,
ozon och andra ädelgaser.
Koldioxiden är nödvändig för växterna (fotosyntes), vattenångan är nödvändig för vädret,
ozonet dämpar solens farliga ultravioletta strålning.
Strålningen från solen är drivfjädern för allt liv på jorden. Värmen transporteras med vindar och
havsströmmar från de varma ekvatorsområdena till de kalla polarområdena. Vid klart väder är
utstrålningen större än vid mulet väder då en del av strålningen reflekteras tillbaks till marken.
Att det är den upphettade jordytan och inte solens strålar som värmer upp atmosfären visar sig bland annat
under klara morgnar, då temperaturen kan fortsätta att falla en stund efter det att solen har gått upp.
Det visar sig också mycket tydligt under soliga sommardagar när stackmolnen växer till.
Bilden hämtad från SMHI:s kunskapsbank
Det finns både naturliga klimatförändringar
och de som vi har ställt till med själva
Det finns både naturliga klimatsvängningar beroende på jordaxelns lutning, att inte jordens
bana runt solen är riktigt cirkelformad och att jorden wobblar mer eller mindre över tiden.
Sen har vi spätt på det hela med koldioxidutsläpp och andra växthusgaser som också höjer
årsmedeltemperaturen.
Det blir inte bättre av att vi avverkar massor av skog, som annars skulle hjälpa till att minska
koldioxidnivån.
Vi har bara ett klot så vi måste
hushålla med resurserna,
men gör vi det?
Genom att använda fossila bränslen (olja, kol och gas) släpper vi ut
flera miljarder ton koldioxid per år, vilket är den största orsaken till den
förstärkta växthuseffekten.
Även om luftkvaliteten överlag är god i Sverige, så är föroreningsnivåerna höga i flera städer. Regeringen har
satt upp ett miljökvalitetsmål, Frisk luft, som bland annat anger att luften ska vara så ren att människors
hälsa inte skadas.
I en ny rapport från SMHI undersöks utsikterna att klara miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmålet
Frisk luft till år 2020.
För att klara miljökvalitetsnormer och mål i framtiden krävs kraftfulla och kombinerade lokala åtgärder.
Några åtgärder som har utvärderats i studien är trafikminskningar, dubbdäcksminskningar och
minskning/förbud av tung trafik.
Extremhalter (90-percentils dygnsmedelvärde) av grova partiklar (PM10) för gator i olika tätorter i Sverige.
Vänster stapel representerar år 2008 och höger år 2020. Röd linje anger miljökvalitetsnormen och grön linje
miljökvalitetsmålet Frisk luft.
10 februari 2012
En markinversion ligger över Luleå med 1
plusgrad på drygt 300 meters höjd. Till
vänster är temperaturkurva på inversionen
utlagd i ett diagram.
Det här innebär att avgaser, rök och
stoftpartiklar får svårare att ta sig upp i
atmosfären eftersom inversionen fungerar
som ett lock.
Källa: SMHI Bizmet
SMHI har gjort en klimatstudie för perioden 1991-2011
Förändringen av temperatur respektive nederbörd för hela året när perioden 1991-2011 jämförs med
standardnormalperioden 1961-1990 visar att i större delen av landet har temperaturen stigit med
ungefär 1,0 gr, medan det i delar av Lapplandsfjällen har blivit omkring 1,5 gr varmare. Största avvikelsen
är i Lapplandsfjällen under vintern med upp till 3 gr.
I nästan hela landet har också nederbörden ökat med omkring 10 %. I nordöstra delen av landet upp
till 30 % mer nederbörd under vintern och våren. Undantaget är delar av ostkusten där nederbörden
har minskat något.
Den amerikanska vädertjänsten NOAA har gjort årliga sammanställningar av den
globala årsmedeltemperaturen sedan 1880
De rapporterar att 2011 hamnade på plats elva i listan över varmaste åren och i absoluta tal var
2011 års medeltemperatur 0,51 gr över medelvärdet för åren 1901-2000.
Andra tecken på förändringar är glaciärernas tillbakagång, Minskning av havsisen i Arktis, stigande
havsnivåer och förändrade nederbördsmönster.
Det här gör att vi får vänja oss vid att extrema väderhändelser uppträder oftare i framtiden än
tidigare som fler cykloner, stora nederbördsmängder på kort tid, perioder med sträng kyla vintertid
och fler värmeböljor sommartid.
Diagrammet är framtaget av Bosse Pettersson Kallax väder F 21 Luleå
2011 Ett av de varmaste åren i norra Sverige
Med undantag av februari så bjöd alla årets månader på varmare väder än normalt i praktiskt
taget hela Sverige.
Tre månader utmärker sig speciellt. Det är april som var den varmaste hittills på många håll
i landet samt september och november som var rekordvarma på många håll i norra Sverige.
I Luleå var medeltemperaturen i september +10,9 gr, oktober +5,1 gr och november +2,1 gr.
Det är 2,6 gr i september, 2,1 gr i oktober och 6,1 gr i november över normal medeltemperatur.
Några stationer med mer än 100-åriga mätserier kunde till och med uppvisa nytt eller tangerat
rekord för högsta årsmedeltemperatur.
Hemavan/Tärnaby i Västerbottensfjällen hade 2,0 gr, vilket tangerar rekordet från år 1938.
Storlien/Storvallen hade 3,5 gr, tidigare rekord var 3,1 gr år 2006.
Östersund/Frösön hade 5,1 gr, tidigare rekord var 4,8 gr år 1934 och 1938.
Den högsta årsmedeltemperaturen rapporterades från Göteborg med 9,3 gr
.
Den lägsta årsmedelstemperaturen rapporterades från Naimakka längst i norr med -0,3 gr.
Den absolut högsta temperaturen under året var 33,5 gr i Markusvinsa i Norrbotten den 10 juni.
Den absolut lägsta temperaturen under året var -42,6 gr, som rapporterades från de
lappländska stationerna Naimakka den 15 februari och Nikkaluokta den 24 februari.
Källa: SMHI
Medeltemperaturens
avvikelse från den
normala under år 2011
Medeltemperaturen under år. 2011
Följande platser i Norrbottens län slog sina tidigare nederbördsrekord
för september 2011
Ort
nytt rekord
gamla rekordet
år
Malmberget
140 mm
122 mm
2004
Jokkmokk
211 mm
135 mm
1940
Arvidsjaur
157 mm
147 mm
2001
Överkalix-Svartbyn
128 mm
119 mm
1970
Luleå-Bergnäset
177 mm
131 mm
1955
Piteå
212 mm
194 mm
1940
Källa: SMHI
I två områden var år 2011 ett av de allra nederbördsrikaste åren
det gäller dels Norrbotten och Lappland och Västergötland
En del stationer med mer än 100-åriga mätserier
satte nya rekord.
Jokkmokk fick 901 mm, vilket slår det gamla rekordet på 737 mm från 1935.
Hemavan/Tärnaby i Västerbottensfjällen fick 1195 mm. Det gamla rekordet var
1055 mm från 1989.
Avasjö/Borgafjäll i Västerbottensfjällen fick 1191 mm. Det gamla rekordet var
1157 från 2001.
Den största nederbördsmängden under ett dygn rapporterades från Bredbyn i
Ångermanland med 89,2 mm den 9 december.
Den högsta årsnederbörden rapporterade Leipikvattnet i Jämtland med 1431 mm.
I de torraste områdena vid ostkusten var 2011 däremot det torraste året
sedan mitten av 1990-talet. På Gotska Sandön får man till och med gå tillbaka
till 1975 för att finna ett torrare år.
Den minsta årsnederbörden rapporterade Landsort med 337 mm på ön Öja i
Nynäshamns kommun. Källa: SMHI
Sammanlagd nederbörd under år 2011
Nederbörden i procent av den
normala under år 2011
Praktiskt taget hela Sverige fick mer sol än normalt under år 2011
Med undantag av fjälltrakterna så fick praktiskt taget hela Sverige
mer sol än normalt under år 2011. Allra mest sol fick Gotland och
Stockholms skärgård.
Bland månader som bidrog till det stora antalet soltimmar
förtjänar att nämnas mars, april, juni och oktober.
Månaden mars var till och med rekordsolig på sina håll i mellersta
och norra Sverige. Luleå satte nytt marsrekord med 233 soltimmar.
Stationen i Luleå har haft fyra förstaplaceringar, fem andraplaceringar och
två tredjeplaceringar i solligan fördelat på följande år.
1993 andra plats med 258 soltimmar
2002 tredje plats med 444 soltimmar
2003 första plats med 540 soltimmar
2004 andra plats med 405 soltimmar
2005 första plats med 500 soltimmar
2006 andra plats med 654 soltimmar
2007 första plats med 387 soltimmar
2009 andra plats med 484 soltimmar
2011 första plats med 513 soltimmar
2012 andra plats med 435 soltimmar
Solligans mätperiod börjar från
midsommarafton och sju veckor
framåt
2012 fick Kiruna 322 soltimmar och kom på en tionde plats.
Ölands norra uddes 680 soltimmar, Luleås 654 soltimmar och
Umeås 611 soltimmar 2006 är de tre högsta antal soltimmar som
uppmätts i solligan sedan den startade 1990.
Källa: SMHI och SVT väder
Bilden är hämtad från SMHI:s kundskapsbank
Under juni och juli tar atmosfären norr om polcirkeln
faktiskt emot mer solenergi än de flesta andra platser
på jorden - om inte molnen skymmer.
Mycket moln ger färre soltimmar så det är inte så
konstigt att det har varit färre soltimmar första
halvåret 2012 i både Kiruna och Luleå än normalt.
Normalt under januari – juni har Kiruna 887 soltimmar och
Luleå 1002 soltimmar, i år har det varit 870 soltimmar
i Kiruna och 985 soltimmar i Luleå under första halvåret.
Solskenstiden definieras som den tid då
den direkta solstrålningen överstiger 120 W/m2.
Nederbörd under perioden januari – juni 2012
Kiruna: 226 mm mot normalt 173 mm.
Arvidsjaur: 258 mm mot normalt 191 mm.
Haparanda:338 mm mot normalt 202 mm.
Luleå: 326 mm mot normalt 195 mm
.
Piteå: 402 mm mot normalt 202 mm.
Källa: SMHI
Mycket nederbörd får konsekvenser för jordbruket när det inte går att komma ut med
jordbruksmaskinerna för jordberedning, sådd
och potatissättning. Mycket höstregn får motsvarande konsekvenser för skörden.
Veterantraktor Valmet 20 med plog
Foto: Sivert Mässing
Innevarande år (2012) är det varmaste året i USA:s historia, i alla fall sedan man började mäta väder
och klimatdata 1895. I USA tangerades under juni 87 olika värmerekord. Utöver det slogs ytterligare
86 värmerekord de flesta runt 40 gr Celsius. Totalt sett blev det alltså 173 tangerade eller slagna rekord.
Det ihållande varma vädret har medfört torra marker i stora delar av USA. När det har kommit nederbörd
har det oftast varit i form av skurar som endast mildrat torkan lokalt.
Torkan ger missväxt och slår hårt mot kommande skördar.
Källa: NOAA, den amerikanska motsvarigheten till SMHI.
Det här är ett exempel på hur klimatförändringarna på grund av global uppvärmning kan ge en lägre medeltemperatur
en enskild månad.
Mycket moln och nederbörd ger färre soltimmar som kan värma upp marken och
atmosfären.
Temperaturen
juni 2012
Källa: SMHI och
SVT väder
Ovan månadens medeltemperatur jämfört
med referensperioden 1961-1990 och de
stationer som fick störst/minst
över/underskott.
Till höger månadens nederbörd I procent
jämfört med referensperioden och de orter
som fick mest och minst nederbörd under
månaden.
Källa: SMHI. Bild: SVT.
Nederbörden
juni 2012
Källa: SMHI
och SVT väder
Vid lägre uppvärmning blir det fler dygn med
lägre maximumtemperaturer som i sin tur
ger en lägre medeltemperatur under
månaden.
Tittar man på de senaste åren så ser man att effekten från solen faktiskt har minskat.
Att den senaste nedgången av solcykeln varat lite längre än de tidigare. Trots att det kommit
mindre energi från solen till jorden så har inte temperaturen på jorden minskat i samma
utsträckning. Inte heller mängden energi i haven. Diagram: NOAA
K
ä
l
l
a
N
a
t
i
o
n
a
l
S
n
o
w
a
n
d
I
c
e
D
a
t
a
Med två till tre veckor kvar av smältsäsongen fortsätter havsisen att vara under 2007- års dagliga utsträckning. Havsisen utsträckning sjönk till 4.100.000 kvadratkilometer den 26 augusti och det var 70.00
kvadratkilometer under omfattningen 18 sep 2007 som var rekordlåga 4.170.000 kvadratkilometer.
Avsmältningen är fortfarande mycket snabbare än den normala vid den här tiden på året.
Dagliga satellitmätningar av havsisens utbredning och avsmältning började 1979 och de sex lägsta åren
i isutsträckning från satellitmätningarna har inträffat under de senaste sex åren (2007 till 2012).
C
e
n
t
e
r
Klimatet har
förändrats i
Arktis
Morgon i Arktis
Foto: Ulf Christensen
meteorolog SMHI
Från 2004 till 2011 har nederbörden i Arktis ökat samtidigt som avsmältningen och kalvningen av
glaciärerna har ökat. I takt med att avsmältningen av isen ökar år från år och isperioden blir kortare
kommer beståndet av isbjörnar, sälar och valrossar att minska.
I Canada som är beroende av isvägar för transporter är säsongen när det går att köra på isvägarna
två månader kortare nu än den har varit tidigare.
Det är inte bara isen som smälter utan permafrosten tinar och frigör metangas och kol från ruttnande
växtdelar som är inbäddade i permafrosten och spär på växthusgaserna i atmosfären, som ökar den
globala uppvärmningen ytterligare.
Råneälven mars 2012
Foto: Sivert Mässing
Med ett varmare klimat kommer vintrarna
i Norrbottens län att bli allt kortare
Kan en ny istid
komma
i Skandinavien?
Den senaste istiden
kom eftersom
smältvattnet
från en glaciär i
Nordamerika frös
golfströmmen som
förser Europa med
värme.
Inte allt för långt
norr om platsen där
glaciären låg finns en
annan gigantisk
glaciär som smälter
allt snabbare
nämligen Grönland
Kan historien
upprepa sig?
Vi lever med ständiga klimatförändringar
som kommer att medföra stora utmaningar
Vi lever med ständiga klimatförändringar som kommer att medföra stora utmaningar men det
kommer att ge många nya möjligheter för fisket, med nya trasportleder för sjöfarten och
utvinning av olja, gas och minerale i Arktis.
En utvinningen som kommer att bli både komplicerad och kostsam med ett antal länder
inblandade och där gränsdragningen inte är helt klarlagd.
Till 2100 tror forskarna att havsisen i Arktis är helt borta sommartid och att havsnivån globalt har
stigit med 0,9 – 1,6 meter
När det gäller infrastrukturen så behövs det nya sätt att bygga järnvägar, vägar, bostäder,
vatten och avloppssystem för att klara ekstrema väderhändelse med stora nederbördsmängder
på kort tid.
Det här är några saker som vi kan göra själva för att bidra till minskade utsläpp
Välj lokalt producerad mat som ej körts med båt och lastbil från andra sidan jorden
Sänk innetemperaturen några grader
Byt till klimatvänlig el
Kör inte lika mycket bil
Återvinn och källsortera mer
Stäng av elektronikprodukter (ej stand-by-läge via fjärrkontrollen)
Välj tåget i stället för bilen eller flyget på kortare sträckor (20 – 40 mil)
Några länktips! (Ni behöver inte skriva av hemsideadresserna nu, hela bildspelet kan hämtas på nätet)
Klimatet har blivit varmare och blötare, en forskningsrapport från SMHI
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/sveriges-klimat-har-blivit-varmare-och-blotare-1.21614
Miljöpartiets klimatsida med klimatlänkar http//:www.mp.se/klimat
Här kan du kan läsa mer om växthuseffekten och klimatförändringarna http://klimatforandringen.nu/
Samlingssida för luftkvaliten i Luleå
http://www.lulea.se/forinvanare/miljomatochhalsa/luftkvalitetsmatning.4.73996f0e1169ef58dc78000425.ht
ml
Flygets roll i det hållbara samhället http://www.hallbartflyg.se/
LFV och flygbranschens samlingssida över flygets miljöarbete och utveckling av biobränslen (biofotogen)
Höstbild över Avan
Bildspelet finns som pdf-fil på
www.rtp.se/lulea
under Väderlänkar
Alla länkar i pdf-filen är klickbara
Foto: Sivert Mässing
Slut!
