Knalleandan i gungning?
Är knalleandan ett hot eller en
framgångsfaktor?
Margareta Oudhuis
Högskolan I Borås
Knalleandan – en kort historik
Sen 1500-talet är regionen känd för sin
hantverks-produktion och gårdfarihandel.
Borås tilldelades stadsprivilegier under tidigt
1600-tal – fick bedriva gårdfarihandel i hela
riket.
Under 1700-talet omfattade dessa rättigheter
även allmogen i alla sju härader.
Knallens ursprung finns i hemproduktion och
gårdfarihandel med rötter tillbaks till medeltiden.
Storhetstiden slutet 1700 till 1846.
Forts. historik
Hemproduktion var ett komplement till försörjningen för fattiga bönder, marken gav inte
tillräckligt.
Antalet knallar var i början av 1800-talet ca
2000.
Genom inmutade handelsdistrikt nådde de
nio av tio invånare i Sverige.
Förläggare organiserade verksamheten.
Lade grunden till den tidiga industrialiseringen i Sjuhäradsbygden
Industrialiseringen
Förläggarna byggde upp kapital, investerade –
blev industrialister.
De som arbetade inom hemindustrin blev industriarbetare.
Hemindustriarbetarna och förläggarna förde med
sig andan in i fabrikerna.
Parallella spår hemproduktion och industriell produktion från slutet 1800-talet.
Hemproduktion i form av sömnad och stickning
fanns kvar till långt fram på 1950-talet.
I början av 1900-talet kom postorderföretagen –
med sin grund i gårdfarihandel.
Direktkontakt med slutkonsument kvar som drag
Vad för anda/mentalitet växte fram?
Entreprenörsanda
Självständighet, klara sig själv, individualism
Handlingskraft/Initiativförmåga
Stor marknadskännedom och personliga kundkontakter
Enkelhet
Betoning på praktisk kunskap
Ekonomiskt sinnelag (snålhet)
Se varandra som konkurrenter
Bristande samarbete – förutom när man gemensamt
drev frågor om näringsfrihet mot regering+riksdag
Eget språk – månsing
Oförståelse för betydelsen av högre utbildning
Citat om knallarna
”Ett märkvärdigt folk, sega, begåvade, djupt
människokännande, livligt kännande och
iakttagande, sällskapliga, humoristiska, utrustade med allehanda egenskaper som
måste ha varit nyttiga för affärsmän, men
samtidigt knepiga, hänsynslösa vid indrivandet av sina fordringar intill sista styvern och
kanske inte alltid fullt pålitliga”.
Bergman, 1931:34)
Regeringen beskrev 1639 knallarna som
’mycket närige’. Sparsamheten var näst intill
sjuklig sas det.
Knalleandans särdrag på 2000-talet
Entreprenörsanda
Självständighet/vill vara autonom
Handlingskraft
Selfmade men
Närhet till affären
Kundfokus
Enkelhet – skepticism mot stukturerade modeller
Duktiga medarbetare
Ekonomiskt sinnelag
Skepsis mot högre utbildning delvis kvar
Skepsis mot samarbete med andra företagare
Risk för småsnålhet
Citat från en personalchef i ett Sjuhäradsföretag
”Kostnadsmedvetenhet skulle jag vilja säga
har vi extremt bra i Borås. Men som ibland
kan gå över till dumsnålhet. Till exempel en
liten grillning här ute som kostar 10 000 kr.
Det blev så mycket diskussioner kring detta
när vi lyfte det i våras, så vi la ner det tills
vidare. Det fanns krafter som tyckte att det
var för mycket pengar. Medan jag som HRare
kan tycka, att det är väl fan ingenting.”
Fallstudier av två företag
1)
-
Oscar Jacobson
ett gammalt anrikt mode/-textilföretag
från familjeföretag till riskkapitalbolag
2) Gina Tricot
relativt nystartat företag i modebranschen
ett av de mest framgångsrika i Sverige
Intervjuer med personalchefer och
ekonomichefer
Oscar Jacobson: Strategi Värdeökning
Ägarens strategi:
- rekrytera ledningspersoner som tidigare lyckats
vända annat företag i samma bransch
Ledningens strategi:
- stärka varumärket; exklusiva återförsäljare
- organisationsförändring: bli ett företag
- föra in ett ’strukturellt minne’
- strategiska nyrekryteringar
- nytt ledarskap: tydligare, mer resultatfokuserat
- utvecklat medarbetarskap: ökad delaktighet,
delegerat ansvar, självstyre
- förändrad relation till interna kunder/franchiseägare
Citat från intervjuperson Oscar Jacobson
”Min roll är inte att säga du ska göra A och sen ska
du göra B och sen ska du göra C och sen ska du
göra D. För säger jag det då kan jag lika gärna göra
det själv. Utan min roll är att säga att vi är på A, vi
ska till D och vi får inte gå utanför de här två linjerna.
Har du några problem så kontakta mig. Så jag blir
mer av ett bollplank.”
”..men den investeringen är värd så mycket för när
du väl är igång då har du en grupp som drar åt
samma håll. Och då börjar folk helt plötsligt fatta
egna beslut.”
Gina Tricot – Strategi Tillväxt
•
•
•
Nyheter varje vecka; butiker i bästa läge; låga
priser; stora volymer; ung kundkrets
Ledarskap: genomskinliget, närhet, enkelhet,
delaktighet, engagemang, korta beslutsvägar,
enkelhet, feed-back, ’spring i benen’, högt
tempo, entreprenörsanda, kostnadsmedvetande; ’vi-anda’, autonomi, prestigelöshet
Organisation för resultatuppföljning + ny
butiksorg: enhetlighet, struktur, rutiner, mål
Citat från intervjuperson Gina Tricot
”Alla vet. Det finns en öppenhet i företaget,
det är nästan förvånansvärt öppet. Alla är så
delaktiga. Det krävs delaktighet och engagemang i företaget. Det skapar ju denna öppenheten som finns i bolaget. Tillsammans då
med vd’s närhet till att jobba nära verksamheten och ledningsgruppen. Vi sitter i kontorslandskap. Vi jobbar nära varandra. Det
skapar ju en samhörighet.”
Skillnader mellan företagen – finns knalleandan kvar?
•
•
•
•
Kortare/snabbare beslutsvägar + starkare betoning
på enkelhet + närhet ledning-medarbetare i Gina
Tricot = knalleanda
Entreprenörsanda, självständighet/autonomi mer
utpräglat i Gina Tricot = knalleanda
Hur man uppnått engagemang hos medarbetarna: I
Gina Tricot: öppenhet, genomskinlighet, enkelhet,
vd’s närhet till verksamheten (knalleanda) +
I båda: delegering av ansvar och befogenheter till
medarbetarna (ej specifikt knalleanda)
Likheter mellan de två företagen - bort
från knalleandan
•
•
•
Styrning i form av policies, direktiv, mål och
uppföljningar genom nyckeltal
Ökad centralisering kombinerat med ett delegerat ledarskap med delaktighet, eget initiativtagande mm (ökad professionalisering)
Bort från kortsiktigt lönsamhetstänkande;
positiv inställning till högre utbildning mm
(skillnad mot tidigare ägare till O.J = knalleanda – högutbildade ’uppblåsta typer’)
Avslutande reflektioner – är knalleandan i
gungning?
Ja. För att….. alltfler företag blir utlandsägda,
fler storföretag etableras, globaliseringen,nya
influenser kommer lättare in utifrån
Nej. För att…. denna anda har så djupa rötter
att den inte går att förändra förrän på mycket
lång sikt
Behåll det som är bra, kasta inte ut barnet
med badvattnet
Sjuhäradsbygden en väldigt livskraftig region
