Patologi
en översikt
VSTB
Strängnäs 2015
Bengt Sandstedt
Patologi-ett ämne med foten kvar i
1800 talet
• Fortfarande gäller för 90%av diagnostiken:
Ljusmikroskopi med bedömning av
vävnadssnitt eller celler
• Stora förändringen kom på 1970 talet med
immunologisk metodik och cytologi med
finnålspunktioner
• Idag tillkommer molekylärbiologi mm
• Komplexitet och större diagnostiska krav
lett till subspecialisering
Specialisering/referenspatologi
• God kunskap fordrar att man ser många
preparat/ej så lätt när det gäller
barntumörer i ett litet land
• Överlappning med vuxenpatologi inom:
cytologi,hematologi/lymfom,CNS,skelett
• Solida barntumörer fordrar specialkunskap
Rutindiagnostik av palpabel eller
bilderingsupptäck lesion
• Finnålspunktion
Nåldiam.0,4-9 mm.,längd efter
behov.Matrialmängd 2mg.
• Mellannålsbiopsi Nåldiam.0,9-1,5 mm.,längd efter
behov.Ger en vävnadsremsa ca 2 cm lång för konventionell histologi
• Kirurgisk biopsi Storlek efter operatörens kynne och
forskares behov av matrial eller vårdprogrammets krav
Cytologin har sitt ursprung i
hämatologin
Case 8
Bone marrow aspirate
Cytologi-finnålspunktion
• Tillåter mycket specifik diagnostik baserad
på:cellmorfologi,immunologi,ploidi,cytogenetik
• Svagheter:
- matrialmängd
- representativiet vid heterogena tumörer,
- fordrar mycket kunnig cytolog
- ej alltid accepterad i internationella
vårdprogram
Biopsi-mellannål och kniv
• Ger matrial för vanlig histologi med dess
metoder och möjlighet till morfologisk
översikt
• Accepterad internationellt för att
patologerna känner igen sig
• Vävnadsbiten kan delas och bitar tas till
EM,genetik mm
Patologi
• Hur brukar det fungera
• Först en biopsi eller större operation
Vad händer sedan
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Hantering av det färska preparatet
Preparering/utskärning/separering
RutinpatologiFixering formaldehyd
Maskinell dehydering
Inbäddning
Snittning
Färgning av snittet mm
Mikroskopi
Diagnos så gott det går..
Metoder for morfologi&diagnostik
•
•
•
•
•
•
Histokemi
Immunologisk metodik
Konventionell cytogenetik
In situ hybridisering
PCR
Array metoder mm
Histokemi
• De vanliga rutinfärgerna exv
hematoxylin&eosin,Giemsa ,van Gieson
differentierar cellens kemi.
• Mer specifika histokemiska färgningar idag
bortglömda,vilka kan vara till diagnostisk
hjälp.Exv.typ av slem,mucopolysaccarider
lipider,metallinlagring mm
Immuncytokemi(IHC)
• Färgkopplad antikropp för specifik epitop
• Revolutionerat patologin
• Användbar såväl inom cytologi som
patologi
• En uppsjö av kommersiella antikroppar
• För rutinbruk används en panel för att i
första hand ringa in tumörtypen
• Överutnyttjat!-debiteras remitterande avd.!
Exempel på vanliga vävnadsspecifika
antikroppar
•
•
•
•
•
•
Vimentin
mesenchym
Cytokeratiner
epitel av olika slag
S-100
neuroepitel/stroma
Leucocyt common leucocyter
Synaptophysin
neuroendocrina celler
Desmin
muskel
Exempel på tumörspecifika
antikroppar
Mal.lymfom/leucocyt common antigen
LCA
Neuroblastom/synaptophysin,CD56
cromogranin,A.
Rhabdomyosarkom/Myo D1,Myf 4,
desmin
Wilms tumör/WT1,CD56
Ewing/pPNET/CD99,CD54,Fli1
Synovialt sarkom TLE1
Glöm inte
•
•
•
•
Felkällor finns/metod,fixering,korsreakt
ICH skall verifiera vad man misstänker
Annars tänka en gång till
Immunfynd skall stämma med morfologikartan
Operationspreparatet 1
Utskärning
•
•
•
•
•
•
Korrekt handhavande viktigt
Förhandsanmälan
Skickas ofixerat med kurir
Åtföljt av en fullödig remiss
Tas om hand av erfaren patolog
Sterilt färskmatrial till biobank,genetik mm
Operationspreparatet 2
Utskärning
•
•
•
•
•
•
•
•
Fotodokumentation
Färgmarkering av ytor/res ränder
Optimal fixering(hänsyn till storlek mm)
Notera storlek,tumörutseende,multicentricitet,
cystor etc
Uppskatta utbredning av nekros/terapirespons
Utskärning och blockguide
Detaljgranska och bädda snävaste
resektionsmarginal(färgindik.obligatorisk)
Följ vårdprograminstruktion om sådan finns
Mikroskopi
I stort sett samma rutiner för alla tumörtyper
•
•
•
•
•
Ofta preopdiagnos med cytologi
Beskriv morfologisk tumörtyp och ev subvariant.
Anaplasi?Mitoser/apoptos
Verifiera terapirespons
Immun-färgningar om nödvändiga för diagnos
eller terapival
• Stadieindelning.pTMN el.liknande(SIOP)
Efter diagnos kommer bedömning av
tumörutbredning/stadium
• Vid makroskopisk bedömning väljs bitar till
mikroskopi,vilka antas avslöja exv.kapselgenomväxt,kärlinvasion,växt i resekt.rand
• Stadiebedömning varierar efter organ/
tumör och ibland också vårdprogram
Patologi-någon framtid?
eller enbart:
• Stadieindelning med sofistikerad bildering
• Finnålspunktion med apparatur,som ger
mängder av celler
• Diagnos på molekylär nivå
Molekylär diagnostik
• Börjar spela en allt större roll i diagnostik
och behandling av maligna tumörer
• Särskilt i fall där histologiska diagnostiken
är svår även för experter,vilket betyder att
histologi inte alltid är optimal metod att
klassifiera undergrupper av vissa tumörer
• Tillkomsten av specialskräddade terapier
för specifika molekylära mutationer gör
molekylär subtypning nödvändig
Men!
som bas för att avgöra frågan om malignitet
eller ej samt radikalitet och stadieindelning
är fortfarande klassisk patologi en hörnsten
