Förtroende i det multikulturella samhället

Förtroende i det multikulturella samhället
FÖRTROENDE I DET MULTIKULTURELLA
SAMHÄLLET
BO ROTHSTEIN
F
orskning är till sin natur internationell och multikulturell. Lika lite som det kan
finnas en svensk matematik eller biologi, kan det finnas en samhällsvetenskap
som begränsar sig till svenska förhållanden. Tvärtom är det så att vi bara kan förklara svenska särdragen i svensk politik om vi jämför med andra länder. Även om
aldrig så ivriga forskningsbyråkrater gärna vill styra och ställa med forskningen på
den nationella nivån, står de sig slätt mot det internationella forskarsamhället av
det enkla skälet att den inte går att kontrollera med de politiska och administrativa
medel som står dem till buds på den nationella och lokala nivån. För samhällsforskningen är denna internationalisering själva livlinan eftersom det bara är så man kan
hävda sitt oberoende gentemot de kommersiella och politiska intressen som har en
olycklig tendens att försöka styra forskningen för att kunna utnyttja den för sina
egna syften. Forskningsresultat går nämligen inte alltid den väg som de med ekonomisk eller politisk makt önskar och sanningen är ibland synnerligen illa tåld.
Särskilt för statsvetenskapen som har att granska den politiska makten på den politiska maktens ekonomiska och administrativa villkor är detta oberoende helt
nödvändigt. När det gäller frågor om förtroendet för politikens institutioner rör
man sig nämligen på ett minerat område.
Alltnog, numera kan den som så önskar faktiskt mäta vad som sker i det internationella forskarsamhället. Genom de databaser som drivs av International Science
Information kan man mäta vad det är för begrepp som fångar det internationella
forskarsamhällets intresse. Databaserna registrerar alla viktigare vetenskapliga tidskrifter som publicerar forskarrapporter efter oberoende kollegial kvalitetsgranskning
(sk. peer review), idag inalles närmare 3 000. I denna databas kan man söka efter
vetenskapliga artiklar med hjälp av s.k. nyckelord. Om man söker på förekomsten
av termen ”trust” i artiklarnas titlar, sammanfattningar eller de nyckelord som författarna angivit (vanligtvis tre till fem) får man det resultat som visas i figuren nedan.
Som framgår av figuren har det skett en mycket kraftig ökning av antalet vetenskapliga artiklar om förtroende. Från 1990 till 2003 talar vi om en tiodubbling.
Även om man tar hänsyn till att antalet tidskrifter i databasen ökat, är det likväl
fråga om en ökning med drygt 700 procent.
75
Bo Rothstein
Figur 1
Antal publicerade vetenskapliga artiklar om förtroende (trust)
1990−2003
1500
1000
500
0
1990
1992
1991
1994
1993
1996
1995
1998
1997
2000
1999
2002
2001
2003
Källa: Social Science Citation Index 1990-2003
Man kan naturligtvis fråga sig varför det internationella forskarsamhället kommit
att bli så intresserat av frågan om förtroende. Jag tror det finns ett antal skäl till
detta. Ett är rent teoretiskt och handlar om de ekonomiska samhällsmodellernas
tillkortakommanden. Problemet, som i den teoretiska litteraturen går under begreppet ”multipla jämviktslägen”, innebär att det utifrån antaget om att människor styrs
av sitt rationella egenintresse, kan i princip vad som helst hända. Om man tar ett
problem som korruption kan vi hamna både i Palermo och Oslo, dvs i samhällen
med massiv korruption och i samhällen där korruption är ett närmast okänt fenomen. Om offentliga tjänstemän tror att de flesta andra tjänstemän tar mutor är det
naturligtvis rationellt att själv ta emot mutor. Men om man litar på att de flesta
andra inte sysslar med bestickning, kan det vara rationellt att vägra ta emot mutor.
Det är mycket som talar för att förtroende för de andra aktörerna är vad som avgör
vilket av dessa lägen som skall uppkomma (Kornai, Rothstein & Rose-Ackerman
2004).
Ett annat skäl till intresset för förtroende som fenomen är att det är kopplat till
många saker som normativt anses mycket önskvärda. Samhällen i vilket människor
anser att de i allmänhet kan lita på andra människor har bättre fungerande demokratiska institutioner, högre ekonomisk tillväxt, mera ekonomisk jämlikhet och ett
mera vitalt frivilligt föreningsliv. Individer som anser att de kan lita på andra människor har högre utbildning och högre inkomster, är oftare friska, är mera nöjda
76
Förtroende i det multikulturella samhället
med sitt liv och tycker bättre om demokratins institutioner (Rothstein 2003, Uslaner 2002, Delhey & Newton 2003).
Ett tredje skäl till det stora intresset för förtroende är att det är en variabel som
innehåller det som empiriskt inriktade samhällsforskare gillar, nämligen mycket
variation. Det finns helt enkelt mycket att förklara och det är som nämnts av många
skäl viktigt att hitta förklaringar till den variation man kan observera. Om man
jämför länder när det gäller graden av mellanmänsklig tillit är de skillnader som
finns närmast uppseendeväckande stora. Grovt sett kan man ge följande beskrivning
av de data som kommer från de sk. World Value Surveys. I de nordiska länderna är
det omkring 60 procent av befolkning som ”anser att man i allmänhet kan lita på
människor i samhället”. I de kontinentaleuropeiska länderna är siffran i runda tal
40 procent, i Latineuropa runt 25 procent och i länder som Brasilien, Rumänien
och Turkiet runt 10 procent (Rothstein & Stolle 2003).
SOM-institutet har sedan 1996 mätt tillståndet för den mellanmänskliga tilliten
i Sverige. Frågan har ställts på ett något annorlunda sätt än i World Value - undersökningarna. Istället för ett enkelt ”ja” eller ”nej” har svarsalternativen getts i form
av en 0-10 skala. Resultatet visas i figur 2.
Figur 2
Mellanmänsklig tillit (procent)
Fråga: ”Enligt Din mening, i vilken utsträckning går det att lita på människor i
allmänhet? Svara med hjälp av nedanstående skala”.
procent
70
60
58
57
55
55
29
29
30
13
12
12
56
56
50
54
50
Höglitare
(7-10)
40
32
30
27
20
10
9
13
30
28
28
11
11
11
2002
2003
Medellitare
(4-6)
Låglitare
(0-3)
0
1996
1997
1998
1999
2000
2001
Kommentar: Skalan går mellan 0 och 10, där 0 innebär att ”det går inte att lita på människor i
allmänhet” och 10 ”det går att lita på människor i allmänhet”. Resultaten är baserade på alla svarande inklusive ”vet ej-svar” (3 – 6 procent genom åren)
77
Bo Rothstein
Det är som synes en stor stabilitet i den mellanmänskliga tilliten. De tidigaste undersökningar som finns är gjorda i Sverige är från 1981 (World Value) och gav vid
handen att 57 procent svarade ja på tillitsfrågan. Man kan således säga att detta är
en uppfattning (attityd och/eller norm) som är mycket stabil i den svenska befolkningen. Det är med andra ord en tillgång för det svenska samhället som, såsom den
kan mätas i surveyundersökningar, är mycket stabil.
En central fråga i forskningen om förtroende är naturligtvis hur man skall förklara de stora skillnader som finns mellan länder. Ligger det i vissa nationers och
folks kultur att lita respektive inte lita på andra människor? Eller har det att göra
med de politiska institutionerna? Är det förekomsten av demokrati, rättstat, välfärdspolitik och respekt för mänskliga rättigheter som skapar tillit till andra människor? Eller ligger uppfattning om social tillit djupt förborgad i historiskt-kulturella uppfattningar som är oberoende av de politiska institutionerna? Ett sett att
undersöka detta är att jämföra personer som bor i Sverige och som har svenskt
ursprung med dem som har sitt ursprung i andra länder eller som är medborgare i
andra länder. Eftersom det inte är stor variation i utfallet på denna fråga år från år
är det möjligt att slå samman data från skilda SOM-undersökningar för att studera
frågan. På så sätt kan man bryta ner materialet till undergrupper där man kan
komma frågan närmare. Tar personer som invandrat till Sverige ifrån länder där den
sociala tilliten är låg med sig sin låga tillit till andra människor och bevarar den i
Sverige? Eller påverkas de av att bo i Sverige till att bli ”höglitare”?
Det visar sig att de som är svenska medborgare har klart högre förtroende för
andra människor än personer som är medborgare i något annat land och som har
invandrat eller flytt till Sverige. Det skulle tala för att det är den historiskt nedärvda kulturen och inte politiska institutioner som har störst inverkan. Men många
invandrare har en svår situation i Sverige. De är ofta arbetslösa och har ofta låga
inkomster och därmed finns det stor risk att de inte känner tillhörighet till det
svenska samhället utan istället uppfattar sig som marginaliserade. Det kan med
andra ord vara deras utanförskap i Sverige, snarare än deras kulturella bakgrund
som påverkar förtroendet för andra människor i negativ riktning. Detta kan till viss
del undersökas i SOM-materialet om man slår samman undersökningar från flera
år. Resultatet visas i figuren 3.
En möjlig tolkning av dessa data är följande. Personer med svenskt medborgarskap
har klart större förtroende för andra människor än personer med icke-svenskt medborgarskap. Men om man kontrollerar för om personerna förvärvsarbetar eller ej,
försvinner en tämligen stor del av skillnaderna. Det vill säga, om en person som bor
i Sverige men som är medborgare i ett annat land ges möjlighet att arbeta, kommer
hon eller han att ha nästan lika högt förtroende för andra människor som personer
som är svenska medborgare. Att ha arbete är ofta en viktig ingrediens i möjligheten
att känna tillhörighet till ett samhälle. Med arbete följer en mängd saker som kan
skapa denna tillhörighet, medan att inte ha arbete tenderar att ge den motsatta
78
Förtroende i det multikulturella samhället
upplevelsen. Men, det kan naturligtvis också vara så att personer med hög tillit till
andra människor (och som är invandrare) har lättare att få jobb.
Figur 3
Andel med hög mellanmänsklig tillit efter medborgarskap och
förvärvsarbete
Procent
75
63
53
53
50
36
25
Ej förvärvsarb
Förvärvsarb
0
Svensk medb
Medb. i annat land
Källa: Riks-SOM 1991-2001. Antal svar = 9330
Ett annat sätt att undersöka frågan är att titta på var någonstans föräldrarna är
uppvuxna. Om man delar in befolkningen i de vars far är uppvuxen i Norden och
de som är uppvuxna utanför Norden, får man återigen ett klart resultat, nämligen
att den förra gruppen litar betydligt mer på andra människor än den senare. Ett
resultat från forskningen om förtroende är emellertid att utbildning tenderar att ha
en positiv påverkan. Ju mer utbildning folk har, desto mer litar de på andra människor (Uslaner 2002, Delhey & Newton 2003). Vad händer då om vi försöker
kontrollera tillit till andra människor i förhållanden till både uppväxtförhållanden
och utbildning. Resultatet ges i figur 4.
En tolkning av resultatet är följande. Det visar sig att personer där fadern är
uppväxt utanför Norden har ett klart lägre förtroende för andra människor än de
vars far är uppväxt i något nordiskt land. Så långt får kulturtesen stöd. Men, om
man ger personer vars far är uppväxt utanför Norden mycket utbildning, försvinner
en stor del av skillnaden. Personer vars far är född utanför Norden men som har
hög utbildning (dvs har påbörjat högskole- eller universitetsutbildning eller har
högskole- alternativt universitetsexamen) har så gott som lika hög social tillit som
de med vars far är uppväxt i något nordiskt land.
79
Bo Rothstein
Figur 4
Tillit i förhållande till faderns uppväxt och utbildning
Procent
75
64
59
51
50
42
38
38
25
Låg utbildning
Mellan utbildning
Hög utbildning
0
Norden
Utanför Norden
Källa: Riks-SOM 1996-2003. Antal svar = 23096
Men, det kan naturligtvis återigen vara så att det är personer som från början har
hög tillit till andra människor som söker och har möjlighet att komma till högskole- och universitetsutbildningar. Att reda ut kausala förhållanden i samhällsvetenskap är komplicerat. Resultaten indikerar emellertid att det är de sociala omständigheterna människor lever under, snarare än hennes nedärvda kultur, som
påverkar förtroendet för andra människor.
Referenser
Delhey, Jan, and Kenneth Newton. 2003. Who trusts? The origines of social trust
in seven societies. European Societies 5 (2):93-137.
Kornai, Janós & Rothstein, Bo & Rose-Ackerman, Susan (red). 2004. Creating
Social Trust in Post-Socialist Transition. New York: Palgrave/Macmillan
Rothstein, Bo. 2003. Sociala fällor och tillitens problem. SNS Förlag
Rothstein, Bo & Stolle, Dietlind. 2003. Social Capital in Scandinavia. Scandinavian Political Studies, 2003. 22(1): 1-23.
Uslaner, Eric M. 2002. The Moral Foundation of Trust. New York: Cambridge University Press.
80