Likabehandling – Institutionen för neurovetenskap och fysiologi
Vår organisation utvecklas kontinuerligt för att säkerställa en god arbetsmiljö där alla
anställda och studenter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnicitet, ålder, religion eller annan trosuppfattning, eventuella funktionshinder
eller sexuell läggning ges bästa möjligheter att utvecklas. En ökad mångfald både bland
studenter och anställda bidrar till en högre kvalitet i verksamheten. Vår utgångspunkt är
alla gruppers lika värde och möjligheter till delaktighet i verksamheten.
Det ska alltid vara vad man gör, inte vem man är, som räknas.
Ur Göteborgs universitets strategiska plan 2007-2010
Fler styrdokument, se nästa sida
Motstrategier för den som upptäcker eller själv är utsatt för diskriminering
• Agera direkt genom att visa att beteendet inte accepteras.
• Behåll lugnet och hävda rätten att blir hörd. Om någon blivit avbruten, bolla tillbaka
frågan till den personen.
• Visa respekt genom att lyssna och bekräfta kollegor.
• Skratta aldrig med när någon förlöjligas.
• Ifrågasätt beslut som tagits när inte alla fått den nödvändiga informationen.
• Fokusera på det positiva, utgå från att alla gör sitt bästa. Erbjud stöd och avlastning
istället för att skapa skuldkänslor genom att kritisera.
Källa: Universitetsläraren nr 12, 2011 på SULF:s hemsida
Härskartekniker
1. OSYNLIGGÖRANDE. Genom att inte lyssna, att avbryta, prassla med papper eller läsa på
dator när en person talar, framstår personen som oviktig.
2. FÖRLÖJLIGANDE. Med förlöjligande kommentarer, skämt eller jargong förringas den
utsatta personen till någon man kan skratta åt. Protester avvärjs ofta med ”Har du ingen
humor?”. Förminskande kommentarer som ”lilla gumman” eller hänvisning till någons
utseende eller ålder förmedlar att personen inte har något att komma med.
3. UNDANHÅLLANDE AV INFORMATION. Vanligt och effektivt sätt att stänga ute och
förhindra en person att vara delaktig.
4. DUBBELBESTRAFFNING. Hur personen än gör är det fel. En kvinna som upplevs bestämd
kallas ”bitchig”, om hon lyssnar på andra beskrivs hon som svag och osäker. En attraktiv
kvinna kan förlöjligas, en tuff kvinna framställas som oattraktiv. Den som stannar hemma
med sjuka barn satsar inte tillräckligt på karriären, den som inte stannar hemma är en dålig
förälder.
5. PÅFÖRANDE AV SKULD OCH SKAM. Den utsatta känner sig skyldig till något som
egentligen ligger utanför dennas kontroll. Att känna skuld och skam kan vara resultatet av att
ha blivit utsatt för de fyra övriga härskarteknikerna. I akademin är den vanlig vid exempelvis
misslyckade experiment eller som en del av kampen om makten över ordet vid ett
seminarium.
Källa: Universitetsläraren nr 12, 2011 och ”Kokbok för jämställd akademi”, XXXIX / SULF:s skriftserie
Likabehandling – Institutionen för neurovetenskap och fysiologi
Vad kan vi göra på institutionen?
Följ de styrdokument som finns (Diskrimineringslagen (2008:567), GU:s
likabehandlingspolicy, SA:s likabehandlingsplan, inst NF:s likabehandlingsplan).
Använd alltid en man och en kvinna till sakkunniga (avvikelse skall ha god motivering)
Se över lönerna för att finna oskäliga löneskillnader.
Valberedningar ska alltid försöka föreslå en man och en kvinna till ledningsuppdrag
Vid möte med transperson tänk på att detta inte har något med sexuell läggning att göra.
Ifrågasätt aldrig en persons könsidentitet.
I enkäter/formulär, fundera över om ”kön” är relevant i sammanhanget. Om det verkligen
behövs, använd fritext-fält, eller tre alternativ: man, kvinna, annat.
Behandla aldrig någon med annan etnisk bakgrund på ett missgynnande sätt eller sämre än
du skulle behandlat en ”svensk”. Säg ifrån när någon i din närhet gör det.
Utgå aldrig ifrån att någon med en särskild religion eller annan trosuppfattning är på ett
visst sätt.
Utgå aldrig ifrån att en rullstolsburen är mindre begåvad etc, än andra: tilltala alltid
individer som sitter i rullstol direkt – vänd dig till följeslagaren om det visar sig att den
rullstolsburna inte är i stånd att samtala.
Använd gärna ordet rullstolsburen (inte rullstolsbunden).
Öka tillgängligheten för rullstolsburna, individer med rollator, eller som lider av reumatism,
genom att installera dörröppnare.
Öka tillgängligheten för rullstolsburna genom att ha föreläsningssalar mm framkomliga –
även podiet/scenen! Individerna ska inte behöva ta sig genom låsta dörrar och uppför
trappsteg. Tänk på att inte sätta individer med funktionsnedsättning i utsatta positioner,
utan integrera dessa med övriga.
Informera både dig själv och andra om vad det finns för hjälp att få – förmedla kontakten till
Lena Borg Melldahl, samordnare for studenter med funktionshinder.
Använd typsnitt med serifer för text på papper, undvik kursivering och rak högermarginal,
för individer med synnedsättning eller lässvårigheter.
Använd salar med inbyggd slinga för hörselskadade – använd mikrofon.
Utgå inte från att alla människor är heterosexuella. Använd ord som ”partner” istället för
könsbestämmande ”fru” etc, om fakta inte redan framgått.
Vi undviker inte att anställa någon för att personen är i ”rätt” ålder för att skaffa barn, det är
bra, nu ska vi gå vidare och jobba diskrimineringsgrunden ålder:
o
Yngre med liten erfarenhet är inte attraktiva på arbetsmarknaden – men är individen
lätt-/snabblärd kan inkörningsperioden vara lika kort som för en lite äldre erfaren.
o
Äldre kan förbises vid nyanställning ”hen ska ändå pensioneras om fem år” – tänk på
att individer ofta inte stannar längre tid än fem år på en och samma arbetsplats,
vilken ålder de än innehar.
Använd pronomet ”hen” – det innefattar mer än ”han/hon”: hen, hens, henom.
Om du oroar dig för att ha en student eller medarbetare med funktionsnedsättning, läs på!
Tips och råd finns på internet, likabehandlingsombud kan också hjälpa till.
Viktigast av allt: grunda aldrig ett beslut om en annan individ på någon av diskrimineringsgrunderna utan: Utgå alltid från att vi alla är människor i första hand! I andra hand, eller
långt senare, kommer kön, etnisk tillhörighet och funktionsnedsättning.
