Några lärstilstest

advertisement
Några lärstilstest
Lärstilar – vad är det? Det finns egentligen inget enkelt svar på den frågan. Faktum är att vi kan
vara olika på massor av olika sätt. Lärstilar har att göra med hur vi läser av vår omgivning, hur vi
handskas med den information vi får från omgivningen, hur vi koncentrerar oss, hur vi motiverar
oss, hur reflekterande eller impulsiva vi är, hur teoretiska eller praktiska vi är, vilka sinnen vi
använder mest i lärandet, hur vi navigerar i ett informationsmaterial, hur vi minns och löser
problem.
Det handlar också om vilken typ av information vi väljer att lägga på minnet, hur vi minns fakta
och händelser, hur vi bearbetar och lagrar information, hur vi kategoriserar och organiserar saker
och ting och förstås också hur vi själva förmedlar information.
Lärstilen är starkt förknippad med vår personlighet och vårt typiska sätt att tänka, något som i sin
tur delvis hänger ihop med den kultur, den miljö eller det samhälle där vi har våra rötter.
Vi har också olika mål med lärandet och fokuserar därför på helt olika saker. Ofta relaterar vi det
vi läser till vår egen verklighet, till det som vi är upptagna av i det dagliga livet.
Kort sagt: Vi är olika och vi lär olika och det finns inga modeller eller lärstilstest i världen som
kan ge en fullständig beskrivning av våra olika lärstilar och personligheter. Så testa gärna din
lärstil, jämför din stil med andras, diskutera lärstrategier och utbildningsformer, men ta testerna
och resultaten med en nypa salt. ☺
Vilken halva styr?
Några typiska personlighetsdrag:
resonerar i logiska steg
matematisk
verbal
sinne för detaljer
memorerar fakta
disciplinerad
verklighetsanknuten och realistisk
vetenskaplig
behärskad och strukturerad
dominant
uppträder säkert
respekterar sociala konventioner
vill helst arbeta självständigt
tydlig, klar och formell
Pa
s
2 s ks
trat
egi
e
r
Några typiska personlighetsdrag:
ser intuitivt hur saker hänger ihop
nytänkande
konstnärlig
får grepp om helheten
kreativ problemlösare
associerar fritt
jämför
ser samband
skapar inre bilder
känslig
ofta självkritisk
inte särskilt ordningsam
deltar gärna i grupparbeten
diffus, underförstådd och privat
Vilken hjärnhalva är mest dominant hos dig? Markera de personlighetsdrag som du tycker
stämmer bäst in på dig och räkna samman antalet ”vänster”- respektive ”högerpunkter”.
Vilken sändar- och mottagarkanal
är din bästa?
VA
K
Som jag ser det …
… den visuella
Jag är idel öra …
… den auditiva
Det här känns
helt rätt …
… den taktila/kinestetiska
När du
…
V - den visuella
lär dig
läser du helst själv; vill du
se demonstrationer, bilder,
diagram, visualiseringar,
modeller; skapar du
tankekartor, (inre) bilder
eller modeller
föredrar du muntliga
instruktioner, föreläsningar
och diskussioner; upprepar
du för dig själv det du hört;
berättar du vad du lärt för
andra
vill du delta aktivt
genom att göra själv,
skaffa dig praktiska
erfarenheter, delta i
projekt eller rollspel
talar och
lyssnar
uttrycker du dig
komprimerat, ibland
knapphändigt; ogillar du att
lyssna för länge; använder
du ord och uttryck som:
tycker du om att lyssna men
är otålig på att prata själv;
du tycker om att delta i
samtal och diskussioner och
har inget emot att prata inför
andra; använder du ord och
uttryck som:
överväger du dina ord
noga, gestikulerar
mycket, använder
uttrycksfulla rörelser;
lägger du märke till
andras gester och
ansiktsuttryck;
använder du ord och
uttryck som:
Som jag ser det…
Låt mig se …
Det ser ut som …
Min syn på saken …
Jag har bilden helt klar för mig
Ah, nu gick det upp ett ljus
minns
minns du ansikten men
glömmer namn; minns du
det du sett
A - den auditiva
Jag är idel öra …
Det där låter bra …
Det gläder mig att höra …
Det låter som musik i mina öron
Och då sa jag till mig själv att …
Ah, nu ringer det en klocka …
minns du namn men
glömmer ansikten; minns du
det du hört
K- den taktila/
kinestetiska
V A K
Det här känns rätt …
Det här påverkar mig ..
Jag hänger inte med …
Ah, äntligen greppar jag
det här!
minns du känslan;
minns du bäst det du
gjort själv
När du lär dig … När du talar och lyssnar … När du minns … Sätt ett kryss i den ruta (V, A eller K)
som stämmer bäst in på dig. Räkna sedan antalet kryss i varje kolumn. Tabellen pekar på att din
bästa sändar- och mottagarkanal är ...
Ga
r
mu dners
l ti p
inte la
llig
ens
er
Hur är du intelligent?
Ange poäng
Lingvistisk intelligens
Är bra på att läsa, skriva och argumentera
Har stort ordförråd
Har språköra
Logisk/ matematisk intelligens
Tänker logiskt och abstrakt
Reflekterar, kalkylerar och analyserar
Är bra på huvudräkning
Visuell/spatial intelligens
Har välutvecklat lokalsinne
Har känsla för färg och form
Har lätt för att läsa kartor och diagram
Kinestetisk intelligens
Arbetar gärna med händerna
Älskar att använda kroppen till idrott, dans etc
Prövar genom trial and error
Musikalisk intelligens
Är intresserad av musik
Är bra på att känna igen melodier och sångverser
Har känsla för rytm, melodi och klanger
Social (interpersonell) intelligens
Trivs med att arbeta tillsammans med andra
Är bra på att lyssna, trösta, vägleda och medla
Är känslig för ansiktsuttryck och röstlägen
Intuitiv (intrapersonell) intelligens
Har god självkännedom
Är medveten om sina egna känslor och tankar
Trivs i ditt eget sällskap
Naturintelligens
Har instinktiv förståelse för djur och natur
Förstår sammanhang i naturen
Kan åtskilja olika trädslag, fågelarter, blommor etc
Existentiell intelligens
Är intresserad av de stora livsfrågorna
Reflekterar mycket över livet och döden
Diskuterar gärna religion och filosofi
Ange poäng (1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 eller 10) för vart och ett av de tre påståendena under varje rubrik.
Räkna sedan samman totalsumman för varje rad.
0 poäng = Stämmer inte alls in på mig!
10 poäng = Stämmer precis in på mig!
Totalt
Vilka faktorer är viktiga för dig?
Dun
n
21 f &Dunn
akto
s
rer
Vilka faktorer är viktiga för dig? Dunn & Dunns 21 faktorer
När, var, hur fungerar du bäst? Fundera på hur du vill ha det i studiesituationen när det
gäller …:
Ljud
Ljus
Temperatur
Möbler
Rörelse
Tid på dygnet
Intag av mat och dryck
Ensam, par, grupp, team
Struktur
Motivation
Uthållighet
Ansvar
Tankestil
(eftertänksam/impulsiv)
Informationsbearbetning
(analytisk/holistisk)
Sinnespreferenser (visuell,
auditiv, taktil,
kinestetiskt/kropp,
kinestetiskt/känslor)
Kolbs 4 lärstilar
KU
Om?
Varför?
ackommoderaren
divergeraren
konvergeraren
assimileraren
AE
RO
Vad?
Hur?
AT
Vilken av Kolbs 4 lärstilar stämmer bäst in på dig?
Typ 1 Divergeraren (idégivaren) vill ha en personlig och känslomässig koppling till det som ska
läras och vill veta varför han/hon ska lära sig just det här. Divergeraren lär genom konkret
upplevelse och reflekterande observation. Att arbeta med praktiska uppgifter i grupp passar
divergeraren, som lär genom att se på när andra arbetar praktiskt, hellre än att agera själv.
Typ 2 Assimileraren (förklararen) vill ha teori och fakta, lyssnar på experter, tänker igenom idéer
och ställer sig frågan: Vad är viktigt inom området? Assimileraren föredrar lärarledda lektioner
och föreläsningar där grundläggande begrepp tas upp. Assimileraren föredrar ofta att arbeta på
egen hand och tenderar att sitta tyst och bli inåtvänd i gruppdiskussioner.
Typ 3 Konvergeraren (sammanställaren) är inriktad på analyser, logiskt tänkande och rationella sätt
att lösa uppgifter. Konvergeraren frågar sig: Hur kan jag använda den här kunskapen?
Konvergeraren vill ha struktur och föredrar en styrd inlärningsmetod. Självstudier passar i
allmänhet konvergeraren, eftersom den formen av studier ger möjligheter att aktivt söka kunskap.
Typ 4 Ackommoderaren (prövaren) vill arbeta praktiskt och aktivt med konkreta uppgifter och
hittar ofta nya sätt att tillämpa nyförvärvade kunskaper. Ackommoderaren tycker inte om passiva
inlärningsmetoder som föreläsningar, utan lär sig bäst av att arbeta i projekt eller av aktiviteter i
liten grupp.
Några tips efter testresultatet
Vilken halva styr? Pasks två strategier
Seriell/analytisk
Ta ett steg i taget, i tur och ordning
Dra slutsatser utifrån fakta och siffror
Använd förmågan att resonera logiskt
Holistisk/global
Skapa överblick och helhetsbild först
Leta efter mönster och sammanhang
Utgå från problemformuleringar som är
öppna för kreativa lösningar
Vilken sändar- och mottagarkanal är din bästa? VAK
Den visuella
Läs, skriv anteckningar,
stryk under, använd färger
Visualisera
Skapa bilder, tankekartor,
modeller, tidslinjer, kartor
Lär med hjälp av visuella
instruktioner, bilder,
diagram, filmer
Den auditiva
Använd rösten: sätt egna
ord på kunskaperna,
diskutera med andra,
undervisa andra
Tala in på band eller ljudfil
och lyssna
Lyssna på kassettband och
talböcker
Lär med musik
Den taktila/kinestetiska
Skapa eget utifrån det du
läser
Anteckna
Experimentera, konstruera,
dramatisera, forska,
praktisera
Identifiera dig
Gör studiebesök och
intervjuer
Jobba med dator
Hur är du intelligent? Gardners multipla intelligenser
Lingvistisk
Berätta historier, håll tal,
undervisa andra; diskutera,
debattera, argumentera;
lös och skapa korsord; skriv
berättelser, rapporter och
uppsatser utifrån fakta
Naturintelligens
Delta i exkursioner; odla
själv; studera och redogör
för samband i naturen;
integrera olika ämnen för
att få överblick och
helhetsgrepp
Visuell-spatial
Rita bilder, tidslinjer,
symboler, kartor,
tankekartor och diagram;
gör ritningar och modeller;
visualisera informationen.
Existentiell
Sök upp likasinnade att
diskutera med; knyt ämnet
till en helhet och sätt det i
relation till hur det påverkar
livet och universum; skriv
dikter och betraktelser
Intuitiv (intrapersonell)
Öva koncentration och
avspänning; lär dig mer om
ditt lärande; skriv loggbok;
lyssna på din intuition; gör
intervjuer; tänk dig in i
olika roller
Musikalisk
Studera till (barock)musik;
tänk i bilder till musik; läs
högt till musik; gör ramsor;
samordna musik och andra
ämnen
Logisk-matematisk
Analysera och tolka fakta;
gör utforskningar och
praktiska experiment;
klassificera, sortera och
strukturera; arbeta
systematiskt
Kinestetisk
Gör praktiska experiment;
repetera när du är i rörelse;
gör studiebesök, intervjuer,
och exkursioner; delta i
rollspel; ta korta raster ofta
Social (interpersonell)
Arbeta i team; lös problem
tillsammans med andra;
diskutera, argumentera och
debattera; delta i rollspel
och problembaserat lärande
Vi (l)är olika …
men ändå ganska lika
• Vi lär oss bäst om vi får använda våra bästa strategier
• Vi blir bättre på att lära om vi utvecklar våra svaga sidor
• Vi sitter alla inne med många olika begåvningar
• Vi lär bäst om flera sinnen blir involverade
• Vi minns bäst det vi själva har varit med om att skapa
• Vi lär oss bättre om vi mår bra och har roligt
• Vi vill alla ha uppmuntran och respons
• Vi har mest att lära av dem som inte tänker som vi
Download
Random flashcards
Create flashcards