(Det finns många olika lärstilsmodeller. Den mest omfattande modellen är makarna Rita och
Kenneth Dunns lärstilsmodell, som också är den mest utforskade. Sedan 35 år finns mer än 800
vetenskapliga, akademiska undersökningar samt ca 150 avhandlingar om Dunn & Dunns
lärstilsmodell. Detta är en anledning till att vi i Studiefrämjandet presenterar denna modell i L1:an
för att visa att alla människor lär på olika sätt.)
Dunn & Dunns lärstilsmodell bygger på att miljömässiga, emotionella, sociala, fysiska och
psykologiska faktorer inverkar på inlärningsprocessen, och på en uppdelning i fyra perceptuella
egenskaper; visuell, auditiv, kinestetisk och taktil.
KLICK*
Miljömässiga faktorer innebär vilken omgivning man föredrar när man studerar, som att vissa
föredrar tystnad, andra behöver musik för att koncentrera sig bättre, en del vill ha det varmt och
andra svalt i rummet och vilken typ av möbler man föredrar att sitta/ligga i när man lär sig
någonting nytt och svårt.
KLICK*
Emotionella faktorer handlar om hur man klarar att motivera sig själv och strukturera sitt arbete
eller i vilken grad man behöver yttre hjälp till detta, samt hur uthållig man är. Det handlar också
om hur lätt man har att anpassa sig efter andra och om man kan ta direktiv utan att bli störd av
det.
KLICK*
De sociala faktorerna avgör om man helst arbetar i grupp, i par eller enskilt, med eller utan en
lärare eller motsvarande auktoritet eller om man önskar variation.
KLICK*
I de fysiska faktorerna ingår vilka perceptuella egenskaper som dominerar vid
kunskapsinhämtning (vi återkommer strax till dem), om man vill ha någonting att tugga på medan
man pluggar, eller om man vill äta och dricka när man jobbat klart, om man behöver röra på sig
medan man jobbar eller ta täta pauser samt vilken tid på dygnet som är bäst för inlärning.
KLICK*
De psykologiska faktorerna innefattar hjärnhalvsteorin. Människor delas upp i
holistiska/globala (global learners) eller analytiska utifrån de två hjärnhalvorna som representerar
olika sätt att bearbeta information, olika arbetssätt och medvetanden. Även om vi använder båda
hjärnhalvorna vid de flesta aktiviteter är det vanligt att vara inriktad på den ena
bearbetningsstilen. Analytiska personer, vänsterhjärneinriktade, är välorganiserade och vill börja
med detaljerna steg för steg för att förstå ny information, har sin styrka i fakta, logik och språk.
Holistiska personer, högerhjärneinriktade, föredrar att se helheten innan delarna, behöver
använda bilder, fantasi och kreativitet i inlärningen. (Matematikinlärning brukar vara ett mycket
bra exempel där folk känner igen sig själva; Kan du lära dig matematiska formler och använda
dem om du inte förstår vad du ska ha det till? Kan du acceptera ”att det bara är så”? I så fall är du
mer analytiker än holist. De flesta holister känner igen sig i frustrationen i att inte kunna lära sig
matten när man inte förstår vad det ska vara bra för… )
Analytiska personer har ofta behov av att få tänka själva först, innan de vill börja arbeta i grupp,
medan holistiska personer ofta slänger sig in i gruppdiskussioner med liv och lust. Detta kan vara
vettigt att tänka på för oss som ledare – ge utrymme för att gruppdeltagarna själva väljer om de
vill tänka själva i några minuter innan de påbörjar grupparbete.
KLICK*
Perceptuella preferenser (perception= förnimma, varsebli)
Innefattar visuella, auditiva, taktila och kinestetiska styrkor. De flesta av oss använder alla dessa
inlärningskanaler, men en del människor har väldigt stor dominans åt det ena eller andra hållet.
Visuella deltagare lär sig helst genom synintryck och kommer ihåg vad de ser. De behöver arbeta
med texter, bilder, kartor, diagram, tabeller, teckningar, collage, film, läsning, skriftliga uppgifter,
tankekartor, färgpennor och symboler. De har t.ex. stor hjälp av powerpointbilder vid en teori
genomgång.
Auditiva personer lär sig via hörselsinnet och genom att lyssna och tala. Arbetsätt kan vara
diskussioner, debatter, intervjuer, föreläsningar, berättande, muntliga frågor, högläsning, lyssna på
talböcker, inspelade texter, film, muntliga sammanfattningar, spela in sig själv, rim och ramsor.
Tänk på att berätta om din powerpoint vid en teorigenomgång, så får även den auditiva ut nå´t av
det.
Taktila elever lär sig genom att arbeta med händerna, röra vid och ta på saker. De kan arbeta
med dator för texter och frågor och olika pedagogiska dataprogram, olika typer av spel, teckna
och måla, bygga modeller, göra experiment, konstruera olika saker, klippa och klistra. Låt dessa
deltagare sitta och rita vid genomgångar eller hålla i en kooshboll.
Kinestetiska deltagare behöver involvera kroppen, uppleva experimentera oh vara i rörelse för
att minnas. Exempel är att arbeta med fysiska aktiviteter, praktiska aktiviteter, dramatisera ett
innehåll, pedagogiska rollspel, bygga modeller, göra experiment, läsa instruktioner och sedan
omsätta dem, delta i utställningar, utflykter, studiebesök m.m. Det är också en hjälp om läraren
dramatiserar vid teoretiska genomgångar.
Forskningen visar att ungefär 25 % är auditiva, 30 % visuella och 15 % kinestetiska och taktila
och 30 % har blandad lärstil.
Viktigt att lyfta fram:
Den lärstil vi själva har är den vi kan bäst, och därför har vi lätt att tro att alla andra också
gillar det sättet att lära sig på. Vi utgår ofta från oss själva när vi gör våra planeringar.
VIKTIGT för oss som ledare är att försöka tillfredsställa alla genom att variera våra sätt att
lägga upp våra cirkelträffar/kurstillfällen på. Därför är det också viktigt att vi blir medvetna om
vilken stil vi har svårast att anpassa oss till och tränar oss för att bli bättre på det.
Känslor är viktiga när det gäller inlärning, och att positiva känslor förstärker inlärning är väl känt.
Att arbeta utifrån en elevs lärstil och bygga på elevens styrkor, vilket är tanken med
lärstilsmodellerna skapar en positiv attityd till skolarbete och lärande. Det stärker också elevens
självkänsla och motivation att lära mer. Känslor styr uppmärksamheten och är viktigare för
hjärnan än abstrakta resonemang. Känslor vid inlärningstillfället är särskilt viktigt för kinestetiska
elever, vilka har ett stort behov av en god relation med sin lärare och är beroende av att
inlärningen känns rolig för att känna sig motiverad.
Detta är naturligtvis minst lika viktigt för oss inom folkbildningens alla verksamheter och att
gruppen är medveten om att alla har olika sätt att lära, olika styrkor och olika behov ger en bra
grund för ökad tolerans och ett ökat hänsynstagande i gruppen också.
Kroppen har också en viktig roll i inlärningen då fysisk rörelse är till stor nytta för nervsystemet,
nervceller växer till och antalet nervförbindelser i hjärnan ökar. Studier har visat at barn som rör
sig mer presterar bättre i skolan än mindre aktiva barn.
Att vi har övningar som medför rörelser i våra utbildningar fyller alltså flera funktioner, vilket kan
vara viktigt att lyfta fram för våra nya ledare på L1. De ger dels en upplevelse och de ger en ökad
möjlighet för kinestetiska inlärare att ta till sig informationen samtidigt som det stimulerar
samtliga deltagares nervsystem, syresätter blodet m.m.
Du som ledare bör vara medveten om att det är bra att göra upplägg som kräver att deltagarna
rör sig ibland – om inte annat för att byta grupp, hämta och lämna saker eller stå upp och ingå i
en aktiv övning.
Sammanställt av Annika Hamilton, Studiefrämjandet i Stockholms län, 2010.
