Språkets biologiska grund Nervsystemet Afferenta/efferenta

Nervsystemet
Språkets biologiska grund
• centrala nervsystemet (hjärnan och
ryggmärgen)
• Perifera nervsystemet (alla nerver utanför
benstrukturerna)
• Kopplingar kan vara
– efferenta
– afferenta
Afferenta/efferenta
• Av tre typer:
• Kontralaterala - t ex då ett område på
hjärnans vänstersida kontrollerar rörelser
(eller registrerar sinnesintryck) från höger
kroppshalva (och tvärtom)
•
•
•
•
•
•
•
• Bilaterala - t ex från till ansiktsregionen, när
vänster och höger sida av hjärnan
tillsammans kontrollerar muskler på båda
sidor av ansiktet
• Ipsilaterala - då samma sida av hjärnan och
kroppen är involverade
Hörselsystemet
Omkopplingsstationer
30Hz - 16 000 Hz
Känsligast 1000- 4000 Hz
Lingvistiskt viktigast 600 - 4000 Hz
Ytter- och mellan örat
Innerörat
Mekanisk-neurala gränsområdet
Omkopplingsstationer i hjärnstammen upp mot
auditiva kortex
• I Cochlear nuclei förfinas signalen:
• Vissa celler reagerar på en tons början,
andra reagerar kontinuerligt, andra reagerar
vid snabba frekvens- och
intensitetsväxlingar (klusiligenkännare)
(Specifikt för människor eller ej?)
1
• I Superior olive sker en bilateral blandning
av input från höger och vänster öra
• Vissa celler är specialiserade på vissa
frekvenser
• Här kodas ljud i relation till vilket håll de
kommer ifrån
• Inferior colliculus har många celler som är
specialiserade på kontralateral stimulering
• Thalamic and cortical auditiva system
• Har tvåvägsförbindelse med auditiva
hjärnbarken
• Auditiva cortex är arrangerat som en karta av den
relevanta delen av kroppen: basilarmembranet
frekvens: öst-väst, intensitet: nord-syd
Exempel lateralisering
vänster
höger
• Broca-afasi: personen talar ej flytande och
med enstaka ord (utan syntax)
• Wernicke-afasi: personens tal är flytande
men meningslöst (nonsensord)
• Brott på förbindelsen Wernicke-Broca:
personen kan inte repetera det hon hör
Analytisk
Sekventiell
Kontrollerar talproduktion
Diskriminerar språkljud
Uppfattar temporal rytm
Processar syntaktiska
konstruktioner
”linjär”
Förstår visuellt presenterade
ord, konkreta substantiv
Processar kanji bättre än
kana (i japanska)
Processar intonationsmönster
Känner igen emotionsprosodi
Förstår skämt
Processar samtalsstruktur
”holistisk”
Några slutsatser
• Talar gör man på ETT sätt, skriver gör man
på många olika sätt, för hand, på
tangentbord.
• I manuella-visuella systemet finns också
teckenspråket
• I hjärnan ligger tala-höra-systemet (mun-öra)
närmre varann än manuella-visuella
• Också fler kopplingar tala-höra än
manuella-visuella
• Syn och händer används för mycket mer,
mindre specialiserade
• Enda likheten auditiva visuella: båda ligger
i huvudet med kort väg till hjärnan
2
• Auditiva systemet har fler preliminära
signalprocessningsstadier innan de
mekaniska rörelserna blir neurala
• Däremot kodas mycket neuralt direkt i ögat
innan signalen går vidare
• Därför att auditiva systemet är kopplat till
talapparaten (ligger nära) medan hand-öga
kanalen är icke-kontinuerlig?
• Det auditiva systemet, liksom talröret verkar
vara specialiserat för processningen av den
typ av ljudsignaler man hittar i tal.
• Wernickes area ligger också centralt. Nära
auditiva, motoriska och minnescentra.
3